Socialnämnden 2018 Årsrapport

(1)

Årsrapport

Socialnämnden

2018

(2)

Innehållsförteckning

1 Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgar/brukarperspektiv ... 3

2

Verksamhet ... 8

2.1 Uppföljning av grunduppdrag ... 8

2.2 Följetal ... 8

3 Måluppföljning ... 11

3.1 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv .. 11

3.2 Hållbar personalförsörjning ... 15

4 Personal ... 16

4.1 Analys av personalförhållanden ... 16

4.2 Statistik inom arbetsgivarområdet ... 17

5 Ekonomi ... 18

5.1 Driftredovisning... 18

5.2 Investeringsredovisning ... 21

6 Uppföljning av internkontroll ... 22

6.1 Årets internkontrollarbete ... 22

6.2 Uppföljning av internkontrollplanen ... 22

7 Övrig uppföljning ... 26

7.1 Internationellt arbete ... 26

7.2 Uppföljning av Marks kommuns lokala miljömål ... 26

7.3 Uppföljning av attraktivitetsplanen... 26

7.4 Idéburet offentligt partnerskap... 26

7.5 Kommunal avtalssamverkan ... 26

7.6 Uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare eller fristående huvudmän ... 26

7.7 Uppföljning av synpunkter och avvikelser ... 26

(3)

1 Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgar/brukarperspektiv

Funktionshinderverksamheten

Verksamheten inom funktionshinder bedrivs för personer som har omfattande behov av hjälp och en varaktig funktionsnedsättning och därför behöver hjälp för att klara sin vardag enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS).

I verksamheten bedrivs insatserna gruppboende, serviceboende, daglig sysselsättning, korttidsverksamhet utanför hemmet, korttidstillsyn, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson samt personlig assistans.

Det pågår en planering för ett nytt boende anpassat för personer med förvärvad hjärnskada, personer som pga. sjukdom eller olycka fått en funktionsnedsättning, ej medfödd. Planering för detta har pågått en tid och vår förhoppning var att det skulle färdigställts under hösten. Av olika anledningar har det ej blivit så. Detta boende kommer att anpassas utifrån de olika behov som dessa brukare har. Vi planerar att använda den övre delen av Ekås äldreboende i Horred som i dag står tom. Boendet kommer att ha sex lägenheter, gemensamhetsutrymmen och ett gemensamt kök med matplats. Lägenheterna kommer att vara på drygt 35

kvadratmeter Det finns även mindre kök i varje lägenhet. Det kommer att finnas en uteplats intill boendet, vilket ger möjlighet för brukarna att kunna vistas ute. Känns mycket bra att kunna erbjuda brukare boende i den egna kommunen. Vi verkställer i dag ett antal brukare med detta behov genom personlig assistans och köpta platser.

Vi ser behov av ett nytt boende för unga vuxna, det finns idag ett antal beviljade boendebeslut som vi ej har möjlighet att verkställa eftersom vi saknar boendeplatser. Det är främst unga vuxna som nu önskar flytta hemifrån och skaffa en egen bostad. Dessa brukare finns inte i våran verksamhet i dag utan kommer att bli en utökning inom funktionshinder. Vi har hittat en lämplig lokal för detta, det är fastigheten "Varpen", som senast användes inom

asylverksamheten. Tillsammans med TSF (teknik och serviceförvaltningen) har vi under året planerat hur fastigheten skall anpassas till fem lägenheter som täcker våra behov. Det kommer att bli tvårumslägenheter med sovrum och allrum samt ett mindre kök, fantastiskt fina lägenheter och läget är perfekt. Närhet till centrum men ändå ett lugnt område med skog och natur alldeles runt hörnet. Anpassning av fastigheten skall påbörjas under första delen av 2019. Vi hoppas att det skall vara inflyttningsklart i augusti 2019.

Inom funktionshinder ser vi idag en helt ny målgrupp brukare som tidigare ej varit aktuell inom verksamheten. Det är fram för allt yngre personer med NPF (neuropsykiatrisk

funktionsnedsättning) ofta i kombination med drogmissbruk. Detta är en stor utmaning för hela funktionshinderverksamheten och behovet av kompetenshöjande insatser för

medarbetarna är påtagligt. I dag bor denna målgrupp tillsammans med övriga personer med funktionsnedsättning, vilket ofta skapar oro och rädsla bland övriga boende. Några brukare i denna målgrupp kan vi ej bereda plats åt i kommunen, då vi ej har något boende som kan möta deras behov. I dag köper vi boendeplatser på annan ort till dessa brukare. Ett boende anpassat för denna målgrupp ser vi som nödvändigt i en snar framtid.

För att tillgodose omvårdnadsbehovet nattetid för våra brukare, har det på de flesta av våra särskilda boende funnits personal som arbetat fram till kl.23:00 alt.24:00 och sedan haft s.k.

sovande jour till kl. 06:00 alt. 07:00, vilket innebär att medarbetaren sover på arbetsplatsen och går i aktiv tjänst om det uppstår behov på enheten under jourtid. Att denna form av schema varit möjlig har helt och hållet varit beroende av att brukarna ej haft behov av vaken personal hela natten. Då omvårdnadsbehovet på våra boenden har ökat markant även under nattetid, har vi på flera av enheterna inom funktionshinder infört vaken natt under året, detta leder till en ökad trygghet för brukarna. De vet att det alltid finns personal tillgänglig om de behöver hjälp eller kanske bara en pratstund om de känner sig oroliga och inte kan sova. Det upplevs som mycket positivt båda av brukare och medarbetare. Våran ambulerande

nattpersonal inom funktionshinder är mycket värdefull, då de hjälper till med tillsyn och extra insatser både på våra boenden och till brukare med personlig assistans. Det inger även en trygghet åt medarbetarna på natten, då de oftast är ensamma på enheten, att de har någon som de kan kalla på om behov uppstår.

(4)

"nivåer" en översyn har genomförts och ett nytt koncept med fokus på tillgänglighet och valfrihet för brukaren har tagits fram. För att tillmötesgå brukarnas behov och önskemål om aktivitet men också möta det ökade behovet av "arbetsplatser" inom daglig verksamhet är behovet av förnyade lokaler stort. I samarbete med TSF (teknik och serviceförvaltningen) har vi fört diskussioner beträffande fastigheten Eriksdalsgatan i Skene, vi ser en stor möjlighet att anpassa den fastigheten utifrån funktionshinderverksamhetens behov samtidigt som TSF har behov av en del av fastigheten. Det skulle vara mycket utvecklande för daglig verksamhet att få möjlighet att öka samarbetet mellan olika verksamheter då de kan vara inrymda i samma fastighet. Brukarna skulle kunna få möjlighet att syssla med olika aktiviteter under sin

"arbetsdag". Eftersom efterfrågan på "arbetsplatser" inom daglig verksamhet ständigt ökar, måste vi tänka nytt och arbeta på ett effektivt sätt för att skapa utrymme för brukarna och utföra uppdraget. Vi behöver använda våra lokaler på ett optimalt sätt och kanske också större delar av dagen. Vi ser att detta utvecklingsarbete kommer leda till något mycket positivt. Vår förhoppning är att dessa lokaler skall vara färdigställda under första halvåret 2019. Vi har två arbetsanskaffare knutna till daglig verksamhet, de har en betydande del i kontakten med privata arbetsgivare för att kunna erbjuda våra deltagare individuella placeringar.

Arbetsanskaffarna har varit på konferensen, Bygga broar, för att få inspiration och nytänkande. Inom daglig verksamhet har vi haft förmånen att kunna höja

habiliteringsersättningen, den ersättning som varje brukare får för "en dag på jobbet".

Deltagarna har tidigare haft en ersättning på 36 kr/dag men tack vare ett riktat statligt bidrag har ersättningen höjts till 75 kr/dag från och med maj månad och året ut. Brukarna blev mycket glada över "löneförhöjningen". Tyvärr har vi ej fått några extra medel för 2019, vilket innebär att ersättningsnivån återgår till 36 kr/dag.

Vi har påbörjat en planering för vår korttidsverksamhet som ser en ökning av antalet barn och ungdomar som har behov av korttid. De flesta föräldrar vill att barnen kan få en plats på helgen, vilket ej går att tillmötesgå fullt ut. Korttiden är till för att avlasta föräldrar som ofta ensamma har ansvaret för det funktionsnedsatta barnet dygnet runt alla de andra dagarna på året men också för att föräldrarna skall kunna fokusera och göra saker tillsammans med övriga barn/syskon i familjen. Det är då fullt förståeligt att de flesta önskar avlastning på helgen eftersom det är då övriga familjemedlemmar är lediga. Det finns dock olika anledningar till att vi ej kan erbjuda helgplacering vid alla tillfällen, dels är lokalernas storlek ej tillräcklig för att ta emot alla barn/ ungdomar på helgen och dels är det svårigheter att få personal att nästan enbart arbeta helg. Det finns också ett stort bekymmer i samband med korttidsvistelse och det är transport till och från skolan, barnen får ej skolskjuts utan verksamheten försöker lösa det med hjälp av taxiresor för att inte föräldrarna skall behöva köra sina barn till och från skolan.

Önskemålet är att kunna flytta korttiden närmare de centrala orterna i kommunen då det skulle underlätta för barnen att komma till och från skolan. Korttiden har iordningställt ett sinnesrum, där man kan slappna av och minimera stimuli utifrån, detta upplevs mycket positivt för de brukare som blir negativt påverkade av för många intryck.

Funktionshinderverksamheten har idag 9 habiliteringspedagoger, de har under året arbetat med att hitta former för kunskapsdelning och erfarenhetsutbyte samt att tydliggöra

befattningens roll och uppdrag. Det finns i stort sett en pedagog knuten till varje enhetschef, som hjälper till med den pedagogiska handledningen ute på enheterna.

Habiliteringspedagogerna är ett stort stöd för medarbetarna på enheterna.

Det har anordnats ett flertal aktiviteter inom funktionshinder under året några exempel är,

"Halv åtta hos mig", Resa till Astrid Lindgrens värld, Göteborgsvarvet, Kinnaloppet, Tipspromenader, Grillafton på Smeatorpet i Fritsla, Gardenparty på Kyrkås i Skene, alla aktiviteter har varit välbesökta och mycket uppskattade. Vårdhästen Lilla My har bidrog till mycket nöje ute på våra enheter i stort sett hela sommaren. Rullstolarna som funnits

tillgängliga vid Lygnern i Sätila har varit populära under sommaren, flera av våra brukare var där och badade. Fantastiskt roligt. Vi får inte glömma våra läger som anordnats,

korttidsverksamheten har haft två sommarläger på Getterön, där man roade sig med bl.a.

Bounce Camp, strandtåg, krabbfiske, kubbspel, cirkus och naturligtvis sol och bad. Enligt utvärdering har lägren varit mycket bra och det var glada föräldrar som hämtade hem sina barn och ungdomar. I Espevik ordnades ett veckoläger för brukare inom funktionshinder, detta läger har funnits i flera år och blir allt populärare. Även här hade man ordnat ett flertal

aktiviteter under veckan och avslutade med grillkväll och disco. Under sommaren hade var det mycket fokus på att ge brukarna så mycket information som möjligt om valet utan att påverka

(5)

deras inställning. Personal hade fått information om hur de skulle agera utifrån brukares frågor och funderingar. Vi var varit mycket tydliga med att framföra att det är God män/förvaltare som hjälper brukaren med röstning, ej våra medarbetare. Vi följde naturligtvis med de brukare till vallokalen som hade förmågan att själva utföra röstningen och önskade att vi skulle följa med. Under hösten har flera av brukarna varit aktiva med att tillverka saker till julmarknaden, det har bl.a. bakats, gjutits, målats och sytts. I slutet av november var det så dags för

julmarknaden som hölls på Eriksdalsgatan där alster som tillverkats, såldes till allmänheten.

Kön ringlade sig lång innan dörrarna öppnades kl. 13.00. Det fanns även lotterier, försäljning av varm korv och glögg. Vår egna "lilla maskot", ponnyn Lilla My fanns naturligtvis på plats dagen till ära.

En annan glädjande nyhet är att vi kommit igång med brukarråd ute på våra enheter. På ett brukarråd deltar brukare och även god män/förvaltare tillsammans med personal och

enhetschef, där kan man framföra åsikter och idéer både vad det gäller det egna boendet, daglig verksamhet eller övriga enheter i funktionshinder. Man kan lämna förslag på aktiviteter som man skulle kunna genomföra på egna boendet eller tillsammans med övriga verksamheter i funktionshinder. Brukarna får komma till tals och upplever att de blir lyssnade på, detta bidrar till en ökad känsla av medbestämmande samt en ökad livskvalité.

Under hösten har vi utökat detta med centrala brukarråd, då deltar representanter från olika särskilda boende och verksamheter inom funktionshinder tillsammans med personal och god män/förvaltare. Planerna finns att kanske bjuda in någon föreläsare vid något tillfälle men även föreningar kan komma och delta, kanske presentera sin verksamhet för att väcka någons intresse. Tanken är att dessa brukarråd skall genomföras några gånger per år. Vi hoppas och tror att detta kan leda till något positivt som bidrar till ökad förståelse för olika målgrupper och att det kan ge inspiration till att utveckla en väl fungerande verksamhet till att bli ännu bättre.

Anhörigstödet har utvecklats under året och fungerar väl, en habiliteringspedagog har telefontid två tillfällen per vecka för att stödja anhöriga i sina frågor. Samverkan med anhörigstöd från äldreomsorgen och IFO har inletts.

Väl värt att nämna är att funktionshinderverksamheten representerade kommunen på mässan Funka för livet på Åhaga i Borås. Det hade byggts en monter där man bl.a. presenterade verksamheterna och visade film.

Myndighetsutövningen har börjat att arbeta utifrån en nationell handläggningsmetod IBIC (Individens behov i centrum) som är ett stöd för att identifiera och beskriva individens behov, resurser och resultat samt hantera dokumentationsbehov med gemensamt språk inom den process som individen genomgår i socialtjänsten. Syftet är att individens stöd utgår från personens individuella behov och mål, inte från existerande insatser. Handläggarenheten har haft en hög arbetsbelastning under 2018, främst är det antalet ansökningar gällande förhöjt timbelopp för utförd personlig assistans som ökat på grund av retroaktiva ansökningar och därmed har också antalet överklagande beslut ökat. Dessa ärende är mycket tidskrävande rättsprocesser som i sin tur medför att handläggningstiden ökar för övriga ansökningar.

Våra två personliga ombud som hjälper personer med psykisk funktionsnedsättning som har svårt att klara vardagen och den sociala biten i livet har haft många uppdrag under året. Vi ser att antalet uppdrag är i stort sett konstant, avslutas det några klienter kommer det samtidigt ett antal nya ärenden. Personliga ombuden hjälper ofta till med att fylla i ansökningar, hantera post och räkningar, vara behjälpliga i kontakt med sjukvård och myndigheter, de hjälper till att klienten får hjälp i rätt instans, vilket kan medverka till att ansökan om försörjningsstöd kan undvikas. De är mycket uppskattade av klienterna och bidrar till att många klarar av att bo i eget boende och leva ett relativt normalt liv. De personliga ombuden

Individ- och familjeomsorg

Verksamheten ger stöd och insatser för barn och familjer, vuxna med missbruk/beroende och psykiatrisk problematik samt vuxna i behov av försörjningsstöd och

arbetsinriktadrehabilitering.

(6)

Familjeenheten har genom statsbidrag fått en förstärkning med administrativa insatser för att underlätta utredningsarbetet. Utbildning i barnsamtal genomförs i höst som ger bättre verktyg för att möta barnens behov. Ett utvecklingsarbete har startats med enheten för

missbruk/beroende för att möta ungdomar som befinner sig i riskzon för missbruk.

Genom så kallade PRIO-medel har en stor kartläggning genomförts avseende ungdomars psykiska ohälsa. Kartläggningen kommer att användas i utvecklingsarbetet för barn och unga i kommunen.

I samverkan med Västra Götalandsregionen har hösten 2018 startas en spädbarnsmottagning i Mark för gravida och mammor med behov av extra stöd.

Implementeringen av SIP, samordnad individuell plan, pågår i samverkan med andra aktörer, främst skola och primärvård. Berörd person har möjlighet att kalla alla involverade i sitt ärende till ett SIP-möte för att arbeta fram en samordnad individuell plan.

Enheten för försörjningsstöd ingår i ett riksomfattande projekt som syftar till att minska

långvarigt biståndsbehov. Projektet kommer att på sikt resultera i bättre kartläggning av långa biståndsärenden samt metoder för att åstadkomma förändring tillsammans med klienten. Det är viktigt att kommunen har arbetsträning och praktik att erbjuda i större omfattning.

Ny lagstiftning gäller för snabbare utskrivning av patienter från slutenvård. Det kommer att ställa stora krav på kommunen att har korttidsplatser redo för patienter som skrivs ut från psykiatrisk slutenvård efter tre dagars vårdtid. I dag har socialtjänsten inga sådana

korttidsplatser utan de köps externt. Det finns ett behov av att antingen skapa eget

korttidsboende för målgruppen i kommunen eller upphandla sådana platser inom kommunens gränser, då närhetsprincipen är av stor vikt.

Ny lagstiftning gäller också för spelmissbruk och personalen har fått utbildning i ämnet, fler ärenden har tillkommit med problematiken. Verksamheten samverkar med Spelberoendes förening där personal kan följa med på första möte med föreningen. I samverkan med föreningen kommer en lokalförening att startas i Mark.

Det finns ett stort behov av bostäder för unga som är aktuella inom socialtjänsten, s k Ungbo- lägenheter som hyrs av socialtjänsten i första hand. Även för övriga aktuella målgrupper som inte är attraktiva på bostadsmarknaden finns stort behov av lägenheter/boende.

För att få ner kostnaderna för köpt vård för ungdomar pågår ett arbete för att hitta lösning för mellangruppboende i kommunen där ungdomen kan bo och få insatser på hemmaplan efter vistelse på institution, innan eget boende kan komma i fråga som nästa steg. Verksamheten har gjort riktade insatser för att rekrytera flera egna familje- och jourhem och lyckats utöka antalet egna familjehem och jourhem.

En stor utmaning i verksamheten har varit att rekrytera handläggare först och främst till utredartjänsterna på familjesidan, men även handläggare till försörjningsstöd. Under en lång tid har verksamheten varit beroende av inhyrd personal, vilket fördyrat personalkostnaderna betydligt. Det påverkar också kontinuiteten och även rättssäkerheten för klienternas del med många handläggarbyten. Det är positivt att Boråsregionen från och med i höst kan erbjuda ett stöd till helt nya handläggare på barnavård i form av en två terminers utbildning "Yrkesresan".

En strategi bör tas fram för framtida rekryteringsbehov. Emot slutet av året har

rekryteringssituationen förbättrats och förhoppningen är att kunna avsluta all inhyrning av personal under första kvartalet 2019. Det har blivit något svårare att rekrytera kompetent personal även till öppenvården.

Flyktingverksamheten

Antalet ensamkommande har minskat betydligt de senaste åren. Vid utgången av 2018 är 23 ensamkommande aktuella i verksamheten. Ekås boende för ensamkommande

omstrukturerades under året. HVB-delen lades ner och verksamheten flyttade till en

gemensam lokal i stället för två separata. Boendet har varit stödboende sedan juni 2018 och under hösten fattades beslut att stödboendet skulle avvecklas vid årsskiftet, då antal

ensamkommande på boendet minskade samtidigt som inga nya kom till. Vid årsskiftet 2018/2019 flyttade de kvarvarande sex ungdomar till studentlägenheter i stället. Mark har endast tagit emot två nya ensamkommande under året, vilka placerats i familjehem. Antal

(7)

personal på myndighetsutövningen och utförarverksamheten har successivt minskats i takt med att ungdomarna blivit färre. Statsbidragen låg tidigare på högre nivåer, men motsvarar inte i dag de faktiska kostnader som verksamheten har. Full täckning erhålls inte vid

placeringar till exempel externa HVB. Förutom familjehem är några ungdomar placerade på externa HVB-platser, då de har mer komplex problematik. Verksamheten har också stått för tomhyror under juli-dec, då både kontorslokal och tidigare boendedel tömdes. Från årsskiftet 2018/2019 har kostnaderna tagits över av annan verksamhet inom socialförvaltningen.

Fortfarande kvarstår hyran för resterande lokal som nu står tom.

(8)

2 Verksamhet

2.1 Uppföljning av grunduppdrag

Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög

grad Delvis I låg grad Inte alls Stöd till personer med funktionsnedsättning X

Individ- och familjeomsorg X

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Sammanfattningsvis har verksamheten i hög grad uppfyllt sitt uppdrag, men det finns förbättringsområden och utmaningar att fokusera på inom verksamheten. Att tillgodose önskemålen gällande kontaktpersoner är ett sådant och även att kunna erbjuda individuella önskemål inom daglig verksamhet. Det finns idag beslut på boende som ej kunnat verkställas då vi saknar platser för dessa brukare. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa god service och kvalitet till brukarna. Vi arbetar ständigt med att öka kompetensen hos våra medarbetare för att de skall kunna arbeta kvalitetsinriktat inom sina områden.

Sammanfattningsvis har verksamheten i hög grad uppfyllt sitt uppdrag, men det finns utmaningar och förbättringar att fokusera på inom verksamheten. Utveckling av

socialpsykiatrin att motsvara mer komplexa behov hos brukare och behov av högre kompetens hos personal. Vända utvecklingen med hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera.

Minska långvarigt bidragsberoende inom ekonomiskt bistånd. Utvecklade

hemmaplanslösningar för både barn och vuxna. Kompetenta familje- och jourhem för barn och unga.

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Funktionshinderverksamheten har bedrivit verksamheten i nuvarande omfattning inom den beslutade ramen. Resultatet för 2018 visar ett överskott på 500 tkr. Kostnaderna för särskilt boende har överskridit budget medan personlig assistans visar på ett överskott i budget. Detta är främst beroende på att omvårdnadsbehovet på vissa av våra boenden har ökat kraftigt, vilket inneburit att vi ökat bemanningen fram för allt på dagen men även nattetid. Det är även några ärende som tidigare haft personlig assistans men nu fått beslut på boende istället, detta leder till en kostnadsförskjutning. Personlig assistans har ökat i omfattning under året och antalet beviljade timmar per månad har ökat med ca. 1000 tim. jämfört med föregående år.

Individ- och familjeomsorgen har inte kunnat bedriva verksamheten inom den beslutade ramen. Resultatet för 2018 visar ett underskott med 8,2 mkr, varav 4,5 mkr är kostnader för inhyrd personal. Resterande underskott består av köpt vård, framför allt för barn och unga.

2.2 Följetal

Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling.

Socialnämndens följetal

Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018

LSS-boende, antal personer 108 102 100 103

LSS-insatser ordinärt boende,

antal pers. 154 169 168 169

Antal personer med personlig

assistans 116 114 108 105

(9)

Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Barn och ungdom, totalt antal

vårddygn på boende 14 522 38 742 21 999 9 421

Barn och ungdom, antal vårddygn på boende (exkl

ensamkommande) 1 734 2 919 3 704 3 037

Barn och ungdom, antal vårddygn på boende,

ensamkommande barn 12 788 35 823 18 295 6 384

Barn och ungdom, totalt antal

vårddygn i familjehem 12 630 22 523 22 931 14 283

Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem (exkl

ensamkommande) 7 853 11 033 10 725 10 717

Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem,

ensamkommande barn 4 777 11 490 12 206 3 566

Vuxna 19 år-, antal vårddygn

på institution 3 660 3 100 1 863 2 452

Antal hushåll per år som har

försörjningsstöd 725 660 619 572

Antal hushåll som har långvarigt försörjningsstöd (tio månader

eller längre) 210 184 199 175

LSS-boende, antal personer

Behovet av antalet LSS-boende ökar konstant, det finns ett flertal beslut om boende som vi ej kunnat verkställa pga. att vi saknar boendeplatser.

Antalet personer inom LSS-boende har ökat något jämfört mot föregående år, men minskat jämfört med 2015.Detta beror på att ett av våra LSS-boende fördes över till individ- och familjeomsorgen vid årsskiftet 2015/2016. Ökningen idag beror på att vi idag verkställer boendebeslut genom personlig assistans samt att vi köper några fler platser jämfört med föregående år. Vi har idag flera beslut som ej kunnat verkställas då vi saknar boendeplatser.

LSS-insatser ordinärt boende, antal pers.

Vi ser en kontinuerlig ökning av antalet brukare inom LSS. Antalet personer med insatser ökar trots att några brukare försvinner. Under hösten har antalet deltagare inom daglig verksamhet ökat med drygt 10 deltagare.

Antal personer med personlig assistans

Antalet brukare inom personlig assistans är något färre jämfört mot tidigare år. Det vi ser är att assistansen blir mer omfattande då antalet beviljade assistanstimmar/månad ökar, i

jämförelse med föregående år är det en ökning av 1000 tim/mån. Antalet brukare som har sin assistans från Försäkringskassan minskar medan antalet som får sin assistans beviljad av kommunen ökar.

Barn och ungdom, totalt antal vårddygn på boende

Det totala antalet vårddygn på HVB-boende för barn och unga har minskat, främst beroende på att placeringar av ensamkommande minskat kraftigt under 2018.

Barn och ungdom, antal vårddygn på boende (exkl. ensamkommande)

Även här minskar antalet vårddygn jämfört med 2017, beroende på färre placeringar på HVB.

(10)

Barn och ungdom, antal vårddygn på boende, ensamkommande barn

En kraftig minskning sedan 2016–2017 beroende på att det kom få ensamkommande till kommunen 2018 jämfört med tidigare samt att de som kommit tidigare blivit äldre eller inte fått uppehållstillstånd.

Barn och ungdom, totalt antal vårddygn i familjehem

Det totala antalet vårddygn på familjehem har minskat kraftigt på grund av färre placeringar av ensamkommande.

Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem (exkl. ensamkommande) Antalet vårddygn i familjehem i övrigt ligger på samma nivå som 2017.

Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem, ensamkommande barn

Antal vårddygn i familjehem för ensamkommande har minskat kraftigt, främst med anledning av att kommunen tagit emot få ensamkommande jämfört med tidigare och att placeringar har avslutats i samband med åldersuppskrivningar, avslag i asylprocessen och vidareflytt till eget boende.

Vuxna 19 år-, antal vårddygn på institution

Antal vårddygn på institution för vuxna har ökat något jämfört med 2017. Fler placeringar har gjort under 2018.

Antal hushåll per år som har försörjningsstöd

Antal hushåll i behov av försörjningsstöd har en nedåtgående trend. Det goda

arbetsmarknadsläget med låg arbetslöshet är en bidragande orsak. Enhetens arbete med arbetsmarknadsinriktad rehabilitering har också gett goda resultat.

Antal hushåll som har långvarigt försörjningsstöd (tio månader eller längre)

Även antalet långvariga bidragshushåll har stadigt minskat mellan åren. Se tidigare kommentar.

(11)

3 Måluppföljning

Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp.

Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:

3.1 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv

Kommungemensamma mål:

All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga

Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018

Andel brukare inom funktionshinder med

aktuell genomförandeplan 96 96 98 >= 95%

Andel klienter inom familjeenhet och

vuxenenhet med aktuell genomförandeplan 96 96 97 >= 95%

Andel brukare inom funktionshinder med aktuell genomförandeplan

Enheterna har arbetat aktivt med att alla brukare skall ha en aktuell genomförandeplan.

Funktionshinder har nio habiliteringspedagoger som är behjälpliga i detta arbete, de är ett stöd för medarbetarna ute på enheterna. Enheterna uppskattar att 98% utav brukarna har aktuella genomförandeplaner, vilket innebär att målet för 2018 uppfylls väl.

Andel klienter inom familjeenhet och vuxenenhet med aktuell genomförandeplan Enheterna har aktivt arbetat för att alla klienter har en aktuell genomförandeplan.

97 % har aktuella genomförandeplaner vilket innebär att målet för 2018 är nått.

Nämndens mål:

Anhöriga ska stödjas i sin omvårdnad av närstående, särskilt genom anhörigstöd

Inom funktionshinder är en av habiliteringspedagogerna ansvarig för att ta emot samtal från anhöriga. Det finns fastställda teflontider då anhöriga kan få stöd och råd utav pedagogen.

Information gällande anhörigstödet inom funktionshinder finns med på kommunens hemsida.

Samverkan med äldreomsorgens och IFO:s anhörigstöd är initierat och kommer att fortgå.

Anhörigdagen genomfördes gemensamt med alla tre verksamheterna.

Inom individ- och familjeomsorgen arbetar en anhörigkonsulent med anhörigstöd. Arbetet inriktas främst till anhöriga för personer med beroende- och missbruksproblematik samt samsjuklighet (missbruk/psykiatri) Gruppverksamhet för anhöriga har startats under 2018.

Fast telefontid finns för kontakt med anhörigkonsulent.

Nämnden bedömer att målet uppfyllts i hög grad under året.

(12)

Kommungemensamma mål:

Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet

Andel LSS-beslut som verkställs inom 3

månader 96 95 90 >= 95%

Andel klienter som får tid för besök ang.

ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från

kontakttillfället 97 98 85 >= 95%

Andel anmälningar till familjeenheten där

förhandsbedömningar görs inom 14 dagar 98 96 75 = 100%

Andel anmälningar till vuxenenheten där

förhandsbedömning görs inom 14 dagar 99 90 >= 90%

Brukarupplevd kvalitet, funktionshinder 75 73 >= 80%

Brukarupplevd kvalitet, individ och

familjeomsorg 81 79 >= 85%

Andel LSS-beslut som verkställs inom 3 månader

Det finns idag ett antal LSS-beslut som ej verkställts inom 3 månader, utav 226 beslut är det 23 som ej är verkställda, vilket är lika med 90% verkställda beslut.

Det rör sig framförallt om beslut gällande kontaktpersoner, där verksamheten ej lyckats få fram den person som brukaren önskar, vilket innebär att brukaren tackar nej till erbjudandet.

Det finns även något beslut om daglig verksamhet där brukaren ej är helt nöjd med de alternativ som funktionshinder kan erbjuda och tackar nej till de föreslagna alternativen. Det finns flera beslut gällande boende som vi ej kunnat verkställa då det ej finns några lediga platser i kommunens särskilda boende, något beslut verkställs med personlig assistans några verkställs med köpta platser men det finns flera beslut som ej är verkställda på annat sätt.

Detta är starkt bidragande orsaker till att vi ej når målet med verkställda beslut för 2018.

Andel klienter som får tid för besök ang. ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från kontakttillfället

Verksamheten har under de senaste åren kunnat ta emot personer som ansöker om

ekonomiskt bistånd inom 14 dag till 97–98%. Sedan maj 2018 har väntetiderna ökat till 4–5 veckor. Mottaget som idag tar emot 7 nybesök per handläggare och vecka, är två personer.

Orsaken till att våra väntetider ökat beror bl.a. på:

• omsättning av personal, vilket gör att dessa inte kan ta ett nybesök per månad som tidigare

• introduktion av nyanställda och därav inte kunna ta emot samma mängd av nybesök

• ingen ersättare när någon av handläggarna varit frånvarande pga. sjukdom och ledighet

• ökad mängd dödsbon att handlägga

• kompetensutveckling

Målet med 95 % som får tid för besök inom 14 dagar uppnås därigenom inte.

Andel anmälningar till familjeenheten där förhandsbedömningar görs inom 14 dagar

Enheten har haft hög personalomsättning och sjukskrivningar under året. Det är ett nationellt bekymmer att få kompetenta personer (enligt lagkrav) att söka till tjänster, men även att behålla kvar personal inom familjeenheter. Vidare har otydlighet i ansvarsfördelning (vem gör vad) varit en bidragande faktor till att målet inte nåtts under 2018.

Andel anmälningar till vuxenenheten där förhandsbedömning görs inom 14 dagar

De flesta förhandsbedömningarna som inte genomfördes inom tiden skedde under de första månaderna av 2018. Under löpande kontroll uppdagades detta och efter information om vikten av att förhandsbedömningar sker inom rimlig tid visar resultatet att sedan september har vi 100 procent genomförda förhandsbedömningar inom 14 dagar.

(13)

Brukarupplevd kvalitet, funktionshinder

Under hösten 2018 har Funktionshinderverksamheten genomfört den nationella

undersökningen om brukarupplevd kvalitet. Enkäten har besvarats av brukare med LSS- insatserna gruppbostad, servicebostad samt daglig verksamhet. 73 procent av de som besvarat enkäten har svarat positivt på undersökningens frågor (riket 77 procent). Både männen 75 procent (riket 76 procent) och kvinnorna 66 procent (riket 75 procent) är mindre nöjda i år än vad de var för två år sedan. Speciellt inom servicebostad är kvinnorna mindre nöjda. Enheterna har påbörjat att arbeta med resultatet, analyser genomförs och

förbättringsområden identifieras.

Brukarupplevd kvalitet, individ och familjeomsorg

Under hösten 2018 har IFO genomfört den nationella undersökningen om brukarupplevd kvalitet. Enkäten har besvarats inom försörjningsstöd, vuxenenheten (exkl. socialpsykiatri) samt familjeenheten, vårdnadshavare och barn från 13 år och uppåt. 79 procent av de som besvarat enkäten har svarat positivt på undersökningens frågor (riket 83 procent). Männen är i år lika positiva som för två år sedan, 81 procent (riket 83 procent), däremot är kvinnorna mindre positiva, 77 procent (riket 82 procent). Enheterna har påbörjat att arbeta med resultatet, analyser genomförs och förbättringsområden identifieras.

Nämndens mål:

Arbetet ska ske i samarbete med interna och externa aktörer

Förvaltningen har arbetat kontinuerligt med funktionshinderrådet, närvårdssamverkan på olika nivåer, polis, skola och fritid (SSPF), föreningar och samfund samt regionala aktörer.

Även samverkan på nationell nivå sker inom ramen av olika projekt.

Nämndens bedömning är att målet har uppfyllts i hög grad under året.

Nämndens mål:

Verksamheten ska baseras på bästa tillgängliga kunskap, personens erfarenhet och önskemål, personens situation och professionell expertis

Verksamheterna i funktionshinder har arbetat fram kompetensutvecklingsplaner både på individuell nivå och enhetsnivå.

Flera enheter i funktionshinder har under året haft studiecirklar med Bo Hejlskov för att öka kompetensen inom område. Alla medarbetare inom funktionshinder har deltagit i en

föreläsning gällande lågaffektivt bemötande. Under hösten har verksamheten utbildat 100 medarbetare inom Hot och Våld.

Individ- och familjeomsorgen arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling efter uppgjord plan. 2018 inom våld i nära relationer, barnsamtal, bedömningsverktyg instrument X inom försörjningsstöd, ASI, ACT och CRA - metoder inom missbruk, IBIC/Individens behov i centrum inom socialpsykiatrin, lågaffektivt bemötande, Trappan inom familjebehandling, utbildning i motiverande samtal (MI) samt Yrkesresan för nya handläggare inom barnavård.

Nämndens bedömning är att målet har uppfyllts i hög grad.

Nämndens mål:

Insatser ska samordnas i syfte att enskilda når en egen försörjning

Nämndens bedömning är att målet uppnås delvis eftersom hushåll i behov av försörjningsstöd stadigt minskar genom aktiva och samordnade insatser. Det finns 175 hushåll med långvarigt försörjningsstöd (aktuella mer än 10 månader) som enheten kommer att arbeta med i

projektform, ledd av SKL, under 2018–2020. Målsättningen är att bryta långvarigt bidragsberoende.

(14)

Kommungemensamma mål:

Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning

Nämndens mål:

Arbetet ska ha en rehabiliterande och förebyggande inriktning

Inom funktionshinderområdet planeras kontinuerligt kompetenshöjande insatser för medarbetarna för att de skall kunna möta varje enskild brukare och tillmötesgå dennes

individuella behov. Det finns ett stort antal aktiviteter för våra brukare, dessa är också ett led i att arbeta förebyggande. Genom olika bedömningsinstrument kan man tidigt förutse och möta brukarnas behov. Vi har påbörjat arbetet med att göra bedömningar utifrån Senior Alert, ett bedömningsinstrument för att förebygga bl.a. fallskador, motverka undernäring samt

förebygga trycksår. I stort sett alla brukare har individuella planer som beskriver hur man arbetar förebyggande och rehabiliterande med varje individ. Nämndens bedömning är att målet för 2018 uppfylls.

Som en del i förebyggande arbete inom individ- och familjeomsorgen används olika metoder och bedömningsinstrument för att tidigt kunna möta olika behov. I samverkan med regionen arbetar verksamheten med förebyggande insatser inom spädbarnsvård, familjecentral och ungdomsmottagning samt vuxenpsykiatrin. Samverkan skola-socialtjänst-polis-fritid (SSPF) gör förebyggande insatser med gemensamma krafter. Inom beroende och missbruk erbjuds råd- och stödsamtal till både ungdomar och vuxna som förebyggande åtgärd. Med inriktning mot rehabiliterande åtgärder upprättas individuella planer utifrån klientens/brukarens behov.

Nämndens bedömning är att målet för 2018 uppfylls.

Nämndens mål:

Diskriminerande fördomar och attityder ska bekämpas och mångfalden bejakas

Funktionshinderverksamheten samt individ- och familjeomsorgen har arbetat aktivt med personalgrupperna på APT med fördomar, attityder, värdegrund samt mångfald. Detta säkerställs genom verksamhetens årshjul. Arbetet pågår kontinuerligt och har bidragit till att målet uppfyllts.

Nämndens mål:

Stödjande och förebyggande insatser ska initieras för de barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för psykosocial ohälsa

Nämndens bedömning är att målet har uppfyllts i hög grad. Många förebyggande och stödjande insatser pågår i samverkan med andra aktörer (se även avsnitt Arbetet ska ha en rehabiliterande och förebyggande inriktning)

Individ- och familjeomsorgen har ett mycket gott samarbete med skolan i dag. Tillsammans med elevhälsan och folkhälsan har verksamheten på uppdrag av KF tagit fram ett förslag på hur kommunen framöver ska arbeta med barn och unga i riskzonen med fokus på samarbete, kvalité och resursbehov. Förslaget har lämnats till KS under hösten 2018.

Nämndens mål:

Våldsutsatta barn och vuxna erbjuds skydd, stöd och insatser utifrån individuellt behov och relevant information finns tillgänglig kring våld i nära relation

Målet har uppfyllts i hög grad under året.

All personal på individ- och familjeomsorgen har genomgått utbildning i FREDA, bedömningsmetod att användas i socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.

En arbetsledare har utbildats i FREDA metodstöd och dokumentation/handläggning för att vara en resurs för övrig personal i arbetet med våld i nära relationer. Personal från

familjebehandling har genomgått utbildning i hur man arbetar med barn som upplevt och bevittnat våld. Personal har också utbildats i att arbeta med våldsutövande män och startat en gruppverksamhet.

Genom att vi tagit organisatoriskt helhetsgrepp i frågan om våld i nära relationen kan hela verksamheten tidigt upptäcka behov av stöd och insatser och samverka kring utsatta.

(15)

Verksamheten har också ett gott samarbete med regionens kvinnojourer och representeras i deras samverkansråd. Kommunens hemsida har utförlig information om vilken hjälp som finns att få för den som är utsatt för våld i nära relationer.

Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:

3.2 Hållbar personalförsörjning

Kommungemensamma mål:

Friska medarbetare

Sjukfrånvaron ska minska 6,7 7,6 6,1 <= 6,5%

Sjukfrånvaron ska minska

Sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år. Vi har arbetat aktivt med att främja frisktalen inom nämnden. Målet för året är uppfyllt.

Kommungemensamma mål:

Rätt till heltid och möjlighet till deltid

Alla anställda ska kunna få önskad

sysselsättningsgrad (%) 100

Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%)

Alla medarbetare tillfrågas i samband med medarbetarsamtalen vilken tjänstgöringsgrad som medarbetaren önskar. Detta visar att i stort sett alla medarbetarna har önskad

sysselsättningsgrad.

Personalenheten redovisar den genomsnittliga sysselsättningsgraden och den var för 2018 på 95,3%.

(16)

4 Personal

4.1 Analys av personalförhållanden Funktionshinderverksamheten.

Funktionshinder hade hög sjukfrånvaro under första delen av året, vanligtvis brukar året inledas med hög sjukfrånvaro men den har var fortsatt hög under första halvåret. Det har varit båda långtidssjukskrivna men fram för allt korttidsfrånvaro, detta har inneburit att det varit svårt att rekrytera vikarier och ordinarie personal har till viss del beordrats att arbeta extra.

Speciellt svårt har det varit att rekrytera till vissa assistansgrupper då brukarna kräver omvårdnadspersonal med specialkompetens.

Sommaren var bra, trots sjukskrivningar, bemanningsenheten gjorde ett fantastiskt arbete och för det mesta fanns det tillräckligt med semestervikarier. Det var dock problem i ett par

assistansgrupper.

Svårigheten att bemanna inom personlig assistans är konstant, vilket har varit mycket tidskrävande och frustrerande under hösten. Flera av den ordinarie personalen har beordrats övertid för att kunna verkställa vissa ärende. Vi arbetar kontinuerligt med att rekrytera till assistansgrupperna och försöker göra överanställningar för att sårbarheten skall minska.

Funktionshinder upplever att det är ett stort antal sökande till våra lediga tjänster inom särskilda boende och daglig verksamhet, vilket är glädjande.

Inom myndighetsutövningen är det en hög omsättning av medarbetare, detta beror främst på att handläggare kommer till Marks kommun som nyutbildade från skolorna, får erfarenhet, lär sig yrket, för att sedan rekryteras av kommuner närmare deras hem och till en högre lön.

Handläggarenheten har varit fullbemannad under en period men just nu pågår nyrekryteringar.

För att klara kompetensförsörjningen har arbetsgivaren satsad på en rad olika

kompetensförsörjningsprogram. Ett av dessa är VOC Vård -och omsorgscollage som är ett certifierat samarbete mellan arbetsgivare, skola och fackliga organisationer. Marks kommun blev i år lokalt certifierad som utbildningsorgan inom VOC och i år diplomerade vi våra första elever. Inom VOC har vi utbildat ambassadörer, språkombud och haft mini mässa på

gymnasiet och marknadsföringsdagar för årskurs 9.

Verksamheten har haft ett stort antal egna kompetensutvecklande utbildningar. Några utbildningar som kan nämnas är Lågaffektivt bemötande, brand, HLR, dokumentation, förflyttningsteknik, hjälpmedel, handledarutbildning samt rehabiliterande förhållningssätt.

Inom kommunals avtalsområde har arbetsgivaren sagt upp befintligt kollektivavtal gällande arbetstid och schema. Numera följer arbetsgivaren allmänna bestämmelser och har ett flex avtal.

Individ- och familjeomsorgen

Under våren har försörjningsstödenheten lyckats rekrytera personal till alla tjänster, dock inte socionomer, utan med andra högskoleutbildningar. Därigenom kunde anställandet av inhyrd personal avslutas till sommaren. Erfarenheten är dock att personal med annan

högskoleutbildning än socionom inte riktigt mäktar med uppdraget att arbeta med ekonomiskt bistånd, som kräver bred kompetens och kunskaper i lagstiftning. Familjeenheten har haft svårt att tillsätta vakanta tjänster framför allt på utredarsidan, då det inte finns sökande med rätt kompetens för myndighetsutövning. Enheten har under året kontinuerligt haft 3-4 inhyrda personer från bemanningsföretag. Mot slutet av året har verksamheten upplevt ett något bättre rekryteringsläge. Personalomsättningen bland socialsekreterare har varit så hög som 35,5 % under 2018. Sjukfrånvaron för gruppen har varit 7,8 %. Vuxenenheten och

socialpsykiatrin har haft lättare att rekrytera och behålla personal, även om det varit något svårare med att rekrytera arbetsterapeuter och behandlare under hösten.

Myndighetsutövningen rekryterar inga sommarvikarier, utan semesterperioderna planeras så att det finns personal på plats. Inom socialpsykiatrins boenden har det varit vissa svårigheter att få tag på vikarier, både på sommaren och under resten av året.

(17)

4.2 Statistik inom arbetsgivarområdet

Utfall för Personal - Antal anställda avser den 31 oktober respektive år. Övriga utfall avser perioden november - oktober respektive år.

Personal - Antal anställda

Antal tillsvidareanställda 378 438 389 397

Antal tidsbegränsade anställda 28 38 60 41

Genomsnittlig sysselsättningsgrad för

tillsvidareanställda (%) 95,1 95,7 95,8 95,3

Personal - Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro alla anställda (%) 8,1 6,7 7,6 6,1

Andel långtidssjukfrånvaro i procent av

den totala sjukfrånvaron (%) 37,3 50,3 45,3 41,5

Frisktal (max fem sjukdagar per individ

och år) (%) 67 66 61 61

Personal - Personalrörlighet

Personalomsättning (%) 16 20 16 19

Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid

Timtid i timmar 88 113 102 542 85 082 86 390

Fyllnadstid i timmar 5 083 4 380 3 554 3 503

Övertid i timmar 7 950 12 135 7 505 7 470

(18)

5 Ekonomi

Avsnittet ekonomi innehåller ekonomisk uppföljning av året. Resultaten som presenteras i rapporten är preliminära och det är först när kommunfullmäktige har godkänt

årsredovisningen som den skall ses som fastställd.

5.1 Driftredovisning

Tabell årsrapport Driftredovisning

(belopp i tkr) Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Budget 2018 Budgetavvikel se

Intäkter 119 900 87 500 48 600 48 700 -100

Personalkostnader -237 400 -227 900 -227 900 -224 000 -3 900

Övriga kostnader -197 300 -196 600 -182 900 -170 600 -12 300

Nettokostnader -314 800 -337 000 -362 200 -345 900 -16 300

Fördelning på huvudverksamhet, netto

Funktionshinder -179 400 -181 900 -194 500 -195 000 500

Individ- och familjeomsorg -112 600 -129 000 -126 700 -118 500 -8 200

Flyktingverksamhet 5 200 3 100 -6 000 0 -6 000

Administration/Central

förvaltn/Nämnd -28 000 -29 200 -35 000 -32 400 -2 600

Nettokostnader -314 800 -337 000 -362 200 -345 900 -16 300

Inhyrd personal ingår i personalkostnader.

Analys av driftredovisning

Nämnden redovisade ett budgetunderskott med 16,3 mnkr för år 2018. Årets nettokostnader uppgick till 362,2 mnkr, vilket motsvarade en ökning med 25,2 mnkr eller 7,5 procent jämfört med föregående år.

Jämförelse med budget och föregående år per kostnadsslag

Årets totala intäkter uppgick till 48,6 mnkr, vilket gav en budgetavvikelse om - 0,1 mnkr.

Jämfört med föregående år har intäkterna minskat med 38,9 mnkr, en minskning med drygt 44 procent. Den största orsaken till minskningen var flyktingverksamhetens minskade omfattning, som gav 36,4 mnkr lägre intäkter i år jämfört med föregående år. I övrigt minskade intäkterna inom personlig assistans (SFB) då verksamheten hade något färre antal brukare än under fjolåret samt inom korttidsverksamheten.

Personalkostnaderna uppgick till 227,9 mnkr på helår (inklusive inhyrd personal om 4,5 mnkr), vilket var samma kostnadsnivå som föregående år. Antalet anställda har successivt minskat under året i takt med en minskande flyktingverksamhet, i övrigt ingår sedvanliga löneökningar. Jämfört med budget redovisades ett underskott om 3,9 mnkr.

Övriga kostnader uppvisade ett underskott mot budget med 12,3 mnkr för perioden.

Avvikelserna mot budget var främst kostnader för köpta vårdplatser inom individ och familjeomsorgen och inom flyktingverksamheten. Jämfört med föregående år minskade kostnaderna med 13,7 mnkr eller 7 procent. Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd har minskat med 2,5 mnkr mellan åren, kostnaderna för köpta vårdplatser minskade med 9,3 mnkr mellan åren (varav 5,7 mnkr är hänförligt till flyktingverksamheten).

Jämförelse med budget och föregående år per verksamhetsområde Funktionshinder

Funktionshinder redovisade ett budgetöverskott om 0,5 mnkr. Under året har vårdtyngd och antal ärenden ökat inom särskilda boenden, vilket genererade ett underskott mot budget med 3,9 mnkr. Personlig assistans redovisade ett överskott jämfört med budget med 4,0 mnkr.

(19)

Avvikelserna mot budget i dessa verksamheter beror till stor del på att några ärenden flyttades från assistansen till särskilt boende under året samt att personlig assistans under år 2018 fick ett större budgettillskott i jämförelse med föregående år. Övriga verksamheter inom

funktionshinder genererade mindre avvikelser mot budget. Nettokostnaderna ökade med 12,6 mnkr mellan åren och fanns främst inom särskilda boenden samt personlig assistans som hade fler brukare och ökad vårdtyngd respektive fler utförda assistanstimmar. Budgetfördelningen inom funktionshinder har setts över och justerats efter utfall och andra kända förutsättningar inför kommande budgetår.

Individ- och familjeomsorgen

Individ- och familjeomsorgen uppvisar ett underskott mot budget om 8,2 mnkr. Intäkterna gav 1,4 mnkr i överskott mot budget på grund av statsbidrag som inte var budgeterade,

personalkostnaderna och övriga kostnader visade 9,7 mnkr i underskott mot budget. Av underskottet var 4,5 mnkr kostnader för inhyrda konsulter i varierande perioder under året för att klara arbetsbelastningen på grund av fortsatt hög personalomsättning. Resterande

underskott mot budget baseras på högre kostnader för köpta vårdplatser, framförallt inom barn- och ungdomsvården. Nettokostnaderna på helår motsvarade 126,7 mnkr att jämföra med 129,0 mnkr föregående år, en minskning med 2,3 mnkr mellan åren. Intäkterna ökade med 1,3 mnkr mellan åren (statsbidrag), personalkostnaderna ökade med 4,5 mnkr, medan övriga kostnader har minskat (5,5 mnkr). Minskningen i övriga kostnader består främst av att kostnaderna för köpta vårdplatser samt för utbetalt försörjningsstöd blev lägre än föregående år.

Flyktingverksamheten

Flyktingverksamheten redovisade ett nettounderskott om 6,0 mnkr för året. Intäkterna har minskat med 36,4 mnkr, vilket motsvarar en minskning med 67 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna har minskat med 27,3 mnkr (53 procent). Verksamheten har successivt minskat i omfattning sedan år 2016 och nämnden ansvarade för 23

ensamkommande barn och ungdomar vid utgången av år 218. Under åren 2015–2016 hanterade nämnden cirka 150 barn som mest och ungdomar och hade runt 80 anställda i verksamheten. Nämnden har under tidigare år redovisat nettoöverskott, främst på grund av högre ersättningsnivåer som gav täckning för de egna kostnaderna. Under året har förändrade ersättningsnivåer och andra faktorer, både interna som externa, påverkat möjligheterna att möta kostnaderna i verksamheten, vilket resulterade i ett underskott för året.

Ledning, administration och nämnd

Inom ledning administration och nämndsverksamheten redovisades ett underskott mot budget om 2,6 mnkr på helåret. Nettokostnaderna var 5,7 mnkr (19,6 procent) högre än föregående år. Orsaken till ökningen mellan åren och avvikelsen mot budget var högre personalkostnader och nämndsarvoden samt kostnader för avgångsvederlag till tidigare förvaltningschef.

Specifikation av statsbidrag

Statsbidrag

Statsbidrag (tkr) Utfall 2017 Utfall 2018 Budget 2018

Psykisk hälsa 2017 91 764 0

Psykisk hälsa 2018 0 1 193 0

Stärkt bemanning inom

barn- och ungdomsvården 579 1 138 0

Stöd utveckla arbete mot

våld i nära relationer 53 196 0

Stärka insatser för barn och unga med psykisk

ohälsa 0 366 0

Statsbidrag 0 1 085 0

(20)

Personliga ombud 605 605 605

Migrationsverket 54 230 17 401 20 721

Välfärdsteknik i omsorgen 0 370 0

Utvecklings- och förbättringsinsatser psykisk hälsa, lokala närvårdssamverkan

0 0 0

Summa 55 814 23 366 21 586

Kommentar statsbidrag

Statsbidragen till socialnämndens verksamheter kommer från Migrationsverket, Socialstyrelsen och länsstyrelsen. Bidragen från Migrationsverket är främst riktade schablonersättningar rörande ensamkommande barn. Övriga bidrag ska återrapporteras och återbetalas till den del bidragen inte har nyttjats. Alla bidrag har inte lagts in i budgeten år 2018, främst på grund av flera osäkerhetsfaktorer om bidraget kan användas, i vissa fall har nämnden inte haft

kännedom om bidraget. I dessa fall har heller inte motsvarande kostnader lagts in i budget.

Socialnämnden har nyttjat de flesta bidrag fullt ut i enlighet med angivna riktlinjer. Vissa bidrag kommer att nyttjas även under 2019.

Bidraget för att stärka bemanningen inom familjeenheten nyttjas genom utökning av

administratör, socialsekreterare eller arbetsledare. För perioden har enheten haft 3–4 personer anställda i enlighet med bidragets riktlinjer.

Statsbidragen gällande psykisk hälsa samt medel för arbete mot våld i nära relationer kommer hela socialförvaltningen till nytta. I överenskommelsen gällande psykisk hälsa ingår samverkan med både interna och externa aktörer. Bidraget kan sträcka sig över en tvåårsperiod, varför bidraget för år 2018 även kan nyttjas under år 2019.

Statsbidraget gällande personligt ombud täcker en av två tjänster inom funktionshinderverksamheten.

Bidraget för att stärka insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa stärker familjeenheten med samverkanspartners.

Statsbidrag gällande habiliteringsersättning riktar sig till brukare inom daglig verksamhet.

Bidraget syftar till att införa ersättningen i kommunerna alternativt höja befintliga

ersättningsnivåer. För Marks kommuns innebär bidraget att befintliga ersättningsnivåer höjdes med 39 kr per dag och brukare under år 2018.

Verksamhetens minskande omfattning samt förändrade ersättningsnivåer sedan 1 juli år 2017 har haft effekter på intäkterna från Migrationsverket.

Socialförvaltningen har fått ett bidrag i syfte att stärka välfärdstekniken inom omsorgen, bidraget har fördelats mellan socialnämnden och äldreomsorgsnämnden. Socialnämnden har använt bidraget till inköp av flera nya tekniska satsningar inom verksamhetens olika delar.

Bidraget för utvecklings- och förbättringsinsatser inom psykisk hälsa kommer att nyttjas under år 2019 och i enlighet med givarens instruktioner.

Kostnader för asylsökande >18 år

Socialnämnden har beviljat försörjningsstöd enligt SoL 4:2 samt LMA till sammanlagt 19 personer över 18 år och som befinner sig i asylprocessen. Totalt har kostnaden för försörjningsstödet uppgått till 0,5 mnkr under året.

(21)

5.2 Investeringsredovisning

Investeringsredovisning årsrapport

Investeringsprojekt Budget 2018 Utfall 2018 Budgetavvikelse 2018

Inventarier 1 300 1 491 -191

Summa 1 300 1 491 -191

Socialnämnden har nyttjat hela investeringsbudgeten under år 2018. Underskottet mot budget ersätts av ett statsbidrag (välfärdsteknik i omsorgen).

(22)

6 Uppföljning av internkontroll

Nämnder och styrelser har ansvar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska rapportera om sitt arbete med intern kontroll.

6.1 Årets internkontrollarbete

Socialnämnden arbetar med att utveckla den interna kontrollen av verksamheten. Sedan 2011 används COSO-modellen, som kommunen beslutat att använda sig av. Arbetet har resulterat i en utvecklad månatlig uppföljning av nämndens verksamhet, personal och ekonomi där ett flertal nyckeltal följs under året. En genomarbetad plan för intern kontroll finns för nämndens verksamheter. Planens granskningsområden är ekonomi, personal, administration,

myndighetsutövning och verkställighet. Resultatet av årets internkontrollplan redovisas i årsrapporten.

Socialnämndens främsta verktyg för att säkerställa en god intern kontroll är det

ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter som fastställdes 2012. Under året har detta utvecklingsarbete fortsatt vad gäller uppbyggnad och innehåll. Ledningssystemet visualiseras i KLOK-boken, kvalitetsledning och kunskapsbank.

För övrigt hänvisas till kvalitetsberättelsen.

6.2 Uppföljning av internkontrollplanen Ekonomi

Risker Uppföljning Resultat av uppföljning 2018

Manuella utbetalningar saknar korrekta och kompletta underlag samt behörig attest.

Kontroll av transaktioner som inte är fakturor eller lön med avseende på underlag och attest

Resultat

36 transaktioner har granskats avseende manuella utbetalningar.

Av de granskade posterna hade 97 procent korrekta beslutsattester, dock saknades ofta

mottagningsattester och ibland även granskningsattester och

behörighetsattester. Drygt 64 procent av de granskade posterna hade kompletta underlag. De brister som framkom på resterande 36 procent var framförallt att

originalkvitton saknades, alternativt att kopia på kvittot ej låg med i underlaget samt att förklarande text till utlägget var undermålig eller saknades helt.

Slutsats och åtgärder

Det finns en förbättringspotential avseende bifogade underlag och förklarande text till transaktionen, men även gällande

attesthanteringen. Förbättring har skett avseende bifogade underlag gentemot förra granskningen.

Berörd personal inom socialförvaltningen har vid granskningen informerats om de brister som framkom och bör löpande informeras om gällande regler. Både utbetalningsblankett och informationen i

ekonomihandboken behöver uppdateras och förtydligas. På utbetalningsblanketten finns fyra rutor för olika typer av attester, men varken på blanketten, i en bilaga till blanketten eller i ekonomihandboken framgår tydligt hur blanketten ska fyllas i och vilka krav som ställs på de som attesterar.

(23)

Risker Uppföljning Resultat av uppföljning 2018 Kommungemensam: Utbetalning

sker till fel mottagare Granskning av att utbetalning har skett till det kontonummer som står på underlag

En stickprovskontroll har utförts under tertial 1, 2018. Kontrollen visade att samtliga av 20 granskade manuella utbetalningar skett till angivet kontonummer enligt underlag.

Kommungemensam: Kommunen

betalar anställdas privata kostnader Uppföljningen består av att genom en enkätundersökning med chefer kartlägga vilka rutiner som finns för att säkerställa att kommunens resurser inte används för privat bruk.

Resultatet från enkätundersökningen har visat på brister i den information som finns tillgänglig för

kommunkoncernens chefer och medarbetare. Koncernledningen för Marks kommun har tagit del av resultatet från enkätundersökningen och ett arbete med att förtydliga tillgänglig information för chefer och medarbetare har påbörjats. Arbetet med att tillgängliggöra

informationen väntas fortgå under nästkommande år.

Utbetalningar som hanteras inom IFO kan ske till egen fördel om underlag/uppgifter förfalskas.

Uppföljning av om arbetet med kontroll av loggar och

stickprovsgranskningar fungerat.

Verksamheten har ingen mer specifik rutin för kontroll av detta.

Det görs stickprovskontroller av att manuella utbetalningar sker till rätt kontonummer.

En rutin bör tas fram.

Personal

Kommungemensam: Risk att åtgärder inte vidtas vid korttidssjukfrånvaro

Uppföljning av att chefer påbörjat åtgärder efter att systemstöd informerat om exempelvis korttidsjukfrånvaro.

Administration

Bristande efterlevnad av

delegationsordning Månadsvis granskning av fem delegationsärenden, utförts av nämndsledamöter

Under 2018 har socialnämndens ledamöter och ersättare granskat 37 stycken delegationsbeslut. I 36 fall har besluten funnits vara motiverade och väl dokumenterade. I ett ärende fanns en brist och här har ansvarig delegat lämnat information till granskarna. I ett annat ärende, som granskarna ansåg viktigt, har ansvarig delegat lämnat information till hela nämnden.

Kommungemensam: Risk att beslut

fattas utan delegation Uppföljning av att anmälda

delegationsbeslut till nämnd/styrelse har fattats av behörig delegat.

Socialförvaltningens

nämndsekreterare har som en del av den interna kontrollen gjort en granskning av beslutanderätten som följer socialnämndens

delegationsordning. Syftet med granskningen har varit att verifiera att rätt delegat har fattat beslutet.

Granskningens omfattning har sträckts sig till tio stycken slumpmässigt utvalda

delegationsbeslut, fem stycken från två olika sammanträden under innestående år. Utav de 10 granskade delegationsbeslut, har inga avvikelser hittats, utan samtliga