Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Genusperspektiv på sjuksköterskestudenters examensarbeten vid Uppsala Universitet
Författare Handledare
Chadia Elharbiti Anna Höglund
Caroline Olsson
Examinator
Birgitta Edlund
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
2013
2 SAMMANFATTNING
Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har sedan 1800-talet ansetts vara passande för endast kvinnor.
Så sent som på 1900-talets mitt blev det accepterat för män att utöva yrket. Forskning visar att sjuksköterskeyrket fortfarande domineras av kvinnor och präglas av fördomar och stereotypa bilder med förutfattade meningar om vem sjuksköterskan är och hur en sjuksköterska ska vara.
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken subjektsform sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet använder vid benämning av sjuksköterskan i godkända
examensarbeten, att analysera detta ur ett genusperspektiv samt att se om det har förändrats över tid.
Metod: Deskriptiv, kvantitativ och kvalitativ metod.
Resultat: I den kvantitativa analysen benämndes sjuksköterskan neutralt med yrkestitel i samtliga granskade examensarbeten. I åtta av 60 granskade examensarbeten användes benämningen “han/hon” och en neutral benämning med yrkestitel. I totalt 9 granskade examensarbeten gjorda 2009 benämndes sjuksköterskan som ”hon” och genom neutral benämning med yrkestitel, medan benämningen ”hon” aldrig användes i examensarbeten gjorda 2012. Benämningen ”han” och/eller ”hen” användes aldrig vid syftning på
sjuksköterskan. I den kvalitativa analysen framkom att sjuksköterskan beskrevs som en ödmjuk, empatisk, förstående och vägledande person med kommunikativa förmågor.
Slutsats: En mer könsneutral benämning på sjuksköterskan har utvecklats under de senaste åren men stereotypa bilder om vem sjuksköterskan är och hur en sjuksköterska ska vara lever omotiverat kvar.
Nyckelord: Genusperspektiv, Genus, Förhållningssätt, Sjuksköterskestudenter, Examensarbete
3 ABSTRACT
Background: The nursing profession has since the nineteenth-century been considered suitable for women only. As late as the mid 20th -century, it became accepted for men to practice the profession. Research shows that the nursing profession still is dominated by women and characterized by prejudices and stereotypes with preconceptions of whom and what a nurse should be.
Purpose: The aim of this study was to investigate which subject nursing students at Uppsala University uses in their mention of the nurse in approved candidate theses, to analyze this from a gender perspective, and to see if it has changed over time.
Method: Descriptive, qualitative and quantitative method.
Results: In the quantitative analysis the nurse was referred to in neutral terms and / or through title in all audited candidate theses. In eight of 60 candidate theses the term “he/she” and a neutral appellation with the title was used. In a total of nine candidate theses from 2009, the nurse was called “she” and a neutral appellation with the title, while the same appellation of
“she” never was used in candidate theses made in 2012. The term “he” or/and the Swedish neutral word “hen” were never used in allusion to the nurse.The qualitative analysis showed that the nurse was described as a humble, empathetic, understanding and guiding person with communicative skills.
Conclusion: A more gender-neutral term for the nurse has developed over time, but the image of the nurse lives on, unmotivated, with stereotypical notions of who and how the nurse should be.
Keywords: Gender perspective, Gender, Attitudes, Nursing students, Candidate theses
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND 6
Historia 6
Tidigare forskning 7
Sjuksköterskeyrket idag 8
Teoretisk utgångspunkt: Genusteori 8
Problemformulering 11
Syfte 11
Frågeställningar 11
METOD 11
Design 11
Urval 11
Inklusionskriterier 12
Exklustionskriterier 12
Datainsamlingsmetod 12
Tillvägagångssätt 12
Bearbetning och analys 13
PROJEKTETS BETYDELSE 14
ETISKA ÖVERVÄGANDEN 14
RESULTAT 14
Kvantitativ analys 14
Benämning av sjuksköterskan 14
Förändrad benämning av sjuksköterskan över tid 15
Motiveringar till vald benämning 15
Kvalitativ innehållsanalys 15
Hur sjuksköterskan benämns i examensarbeten 16 Hur benämningen av sjuksköterskan motiveras i examensarbeten 18 Hur sjuksköterskan beskrivs i examensarbeten 18
Den empatiska sjuksköterskan 18
Den ödmjuka sjuksköterskan 18
Den vägledande och stödjande sjuksköterskan 19
Den goda kommunikatören 20
5
Förtroende, tillit och hopp 21
Den förstående och vårdande sjuksköterskan 21
Den icke auktoritära sjuksköterskan? 21
DISKUSSION 22
Sammanfattning av resultaten 22
Resultatdiskussion 23
Benämning av sjuksköterskan 23
Förändring över tid 24
Motivering till benämning 24
Beskrivning av sjuksköterskan 25
Metoddiskussion 26
Kliniska implikationer 27
Slutsats 27
REFERENSER 28
BILAGOR 31
Bilaga 1 31
Tabell 2: Presentation av examensarbetessökning 31
Bilaga 2 32
Tabell 3: Schematisk sortering över godkända examensarbeten 2009 32
Bilaga 3 35
Tabell 4: Schematisk sortering över godkända examensarbeten 2012 35
6 BAKGRUND
Historia
På 1800-talet var Sveriges samhälle i social förändring och påverkades av många nya idéer, samtidigt som styrelseskicket kunde beskrivas som värdekonservativt och patriarkaliskt.
Endast arbetsklassens kvinnor hittades i arbetslivet vilket annars dominerades av män. Men på grund av bland annat ekonomiska förhållanden och kvinnoöverskottet i de högre klasserna kom många av dessa kvinnor att rekryteras till det kommande sjuksköterskeyrket under
industrialismens förändring. Yrket som tidigare sågs på med förakt och endast ansågs lämpligt för samhällets bottenskikt skulle komma att utvecklas till ett yrke där sjuksköterskestuderande skulle få tillgång till det offentliga rummet tillsammans med männen (Strömberg & Eriksson, 2010). Sjuksköterskeyrket ansågs endast passande för kvinnor på grund av deras
”ovetenskaplighet” och kvinnliga egenskaper som empatiska, vårdande och moderliga (Bentling, 2001).
De första vårdteorierna är skrivna av kvinnor och baserade sig på biologiska skillnader och ett särartstänkande, där kvinnor och män betraktades och upplevdes som varandras motsatser. I tidiga vårdteorier utgicks det från en genusordning där kvinnors respektive mäns
arbetsuppgifter var tydligt skilda. Dessa grundade sig på de normer som rådde i samhället.
Sjuksköterskeyrket betraktades som naturligt för kvinnor och därav kom den feminina yrkestiteln. Florence Nightingale, sjuksköterskeyrkets grundare, menade att varje kvinna var född till sjuksköterska. Hon formade två viktiga samhällsidéer om kvinnan, den svaga, ömtåliga och sjukliga överklasskvinnan samt den starka, smittsamma och farliga underklasskvinnan (Strömberg & Eriksson, 2010).
År 1884 startade drottning Sofia en sjuksköterskeskola där de första eleverna handplockades.
Kraven som ställdes av drottningen var att de blivande studenterna var just kvinnor som hade
”själsliga egenskaper” för vårdarbetet. Dessa skulle även ha en själslig kallelse, ej vara gifta eller änka samt vara starka med utmärkande moraliska karaktärsdrag. Då yrket ansågs som en kallelse hos den övre klassen som rekryterades var det ej lönen som var väsentlig utan det var att utföra ädla handlingar (Bentling, 2001).
Under mitten av 1900-talet fick yrket en mer allmän och generell kvinnlig norm som baserades på genus istället för som tidigare på klass. Det kvinnliga yrket kom att stöta på
7 problematik då många slutade arbeta när de gift sig. År 1946 kom ett förslag på lösning från sjuksköterskeutbildningens kommitté där de uttryckte att yrket borde bli tillåtet även för män.
Detta förslag förkastades av många ledande sjuksköterskor men kom på tal igen 1948 då förslaget godkändes (Strömberg & Eriksson, 2010).
Först år 1957 fick sjuksköterskeyrket en formell legitimation efter många års arbete. Olika organisationer och förbund bildades och den professionella gruppens särprägel blev allt mindre tydlig (Bentling, 2001).
Tidigare forskning
Forskning visar att sjuksköterskeyrket fortfarande präglas av fördomar och stereotypa bilder.
Det påvisas även att förutfattade meningar lever kvar och att många manliga
sjuksköterskestudenter upplever att de möts av fördomar om att det omvårdande yrket endast är passande för kvinnor. Det framkommer även att de manliga sjuksköterskestudenterna bemöts av antaganden om att de studerar omvårdnad för att sedan läsa vidare inom medicin (dos Santos Jesus, Marques, Assis, Alves, de Freitas & Oguisso, 2009).
En annan studie visar också att manliga sjuksköterskestudenter väljer att arbeta inom yrket på grund av den stora efterfrågan på sjuksköterskor som finns samt den stora möjligheten att få jobb efter avklarad utbildning. Andra anledningar till varför män söker sig till
sjuksköterskeyrket är att sjuksköteutbildningen är en bred utbildning som ger möjlighet att arbeta inom en rad olika verksamheter. Manliga sjuksköterskestudenter är en minoritet i utbildningen och upplever att de har en stor kapacitet för att klara av utbildningen samt för att utöva sjuksköterskeyrket. Studien visar även att omvårdnad givet av en man i vissa fall kan vara kopplat till rädslor hos patienter, då män på kulturella grunder kan upplevas som olämpliga att utföra vissa omvårdnadsåtgärder. Dagens samhällssyn är fortfarande att
omvårdnad är en feminin egenskap då kvinnor ses som mer omhändertagande med vårdande, stödjande och trygghetsgivande egenskaper. Detta påverkar än idag synen på de manliga sjuksköterskestudenterna, som enligt studien visar att det fortfarande finns förutfattade meningar om att männen ska vidareutbilda sig inom medicin (Meadus & Towmey, 2011).
Ett problemområde är att kvinnliga ord inte blir könsneutrala på samma sätt som manliga ord blir. Då kvinnliga ord används för att innefatta män uppfattas männen oavsiktligt som
8 feminina, vilket ofta kan resultera i att det som sägs om männen kan tolkas som en
förolämpning. Detta har bland annat gjort att män i vården funnit det problematiskt att benämna sig själva som sjuksköterska och insisterar på att kalla sig för skötare trots att detta är en annan yrkesgrupp (Wijma, Smirthwaite & Swahnberg, 2010).
Sjuksköterskeyrket idag
Sjuksköterskor är fortfarande en yrkesgrupp som består av framför allt yrkesutövande kvinnor. Det finns en väldigt liten skillnad mellan Sverige och övriga delar av världen samt historiskt sett gällande den kvinnliga dominansen inom sjuksköterskeyrket (Hallberg, 1998).
Antagningsstatistiken efter urval två under vårterminen 2013 vid Uppsala Universitet på sjuksköterskeprogrammet visar att ca 85,8 % av de antagna var kvinnor och ca 14,2 % var män (Universitets- och högskolerådet, 2013).
En trend med en ökning av nyexaminerade sjuksköterskor som är män har tidigare visat sig.
Från att 11 procent av de nyexaminerade sjuksköterskorna år 1993 varit män, var 13 procent män av de nyexaminerade sjuksköterskorna tio år senare (Ejd, 2003). Detta har sedan legat konstant under de senaste decennierna och inneburit att mellan 12 och 14 procent av de nyexaminerade sjuksköterskorna varit män. Dock ses det inte längre någon ökning i nyare statistik utan det ter sig som att det avstannat (Nyman, 2007).
Forskning visar att få ungdomar i Sverige kan tänka sig att jobba som sjuksköterska. Den främsta anledningen till varför de ej vill utöva yrket är den låga lönen. Endast 11 % av 800 tillfrågade ungdomar mellan 16 och 29 år kunde tänka sig att jobba som sjuksköterska. 33 % av de tillfrågade skulle kunna tänka sig att jobba inom vården, men då inte som sjuksköterska utan som läkare. Förväntningarna på lönen var låga och kvinnor förväntade sig en lägre lön jämfört med män (Nyman, 2010).
Teoretisk utgångspunkt: Genusteori
I samhället råder en genusordning där vissa saker anses maskulina medan andra anses som feminina. Detta avspeglas även i yrkesverksamheter, inte minst inom sjukvården där arbetsdelningen fortfarande är starkt kopplad till genus (Strömberg & Eriksson, 2010). Ett genusperspektiv innebär att vid olika kontexter väga in vikten av både det sociala och det
9 biologiska könet, då skillnaderna mellan män och kvinnor inte bara är biologiska utan även beror på sociala faktorer (Lindeberg, 2004).
På 1980-talet introducerades genusbegreppet av teoretikern Yvonne Hirdman för att försöka skilja det sociala könet från det biologiska könet. Den tidigare så kallade kvinnoforskningen, som skildrade kvinnor och män samt relationer mellan dem, började hädanefter kallas genusvetenskap då forskningen granskade båda könens sociala villkor. Genusvetenskapen studerar hur kvinnligt och manligt skapas, vilken syn som finns på de olika könens natur i olika sammanhang samt hur detta påverkar levnadsvillkoren för män och kvinnor. Kvinnligt och manligt betraktades tidigare som evigt, oförändligt och biologiskt. Det är viktigt att inom genusforskning förstå att det kvinnliga och det manliga inte är konstanta och statiska grupper utan att det är grupper som fluktuerar mellan olika samhällen, kulturer och tider. Det som anses kvinnligt och manligt förändras ideligen. Detta beskrivs inom genusvetenskapen som att kön konstrueras. Könskonstruktionen sker oftast omedvetet och bidrar till att skildra kön på ett stereotypt sätt. Ett grundläggande syfte med begreppet genus är att ifrågasätta tänkesättet kring könsskillnader samt om dessa är naturgivna eller ej (Smirthwaite, 2007).
Normer och synen på maskulinitet och femininitet influerar hur vi tolkar personer som arbetar inom vård och omsorg. Femininitet och maskulinitet behöver nödvändigtvist inte vara, men är oftast, kopplade till kvinnors och mäns kroppar. Män ska uppträda och vara manliga medan kvinnor ska uppträda kvinnligt. Vad som är specifikt de olika sätten att vara är förutbestämt redan innan födseln utefter de normer och kulturella föreställningar som råder i det samhället man födds in i (Gunnarson & Szebehely, 2013). Vid födseln sker den första kategoriseringen då den nyfödde hamnar i gruppen pojkar eller flickor. Indelningen sker strikt efter det yttre könet och denna särskillnad får sedan en väsentlig betydelse på vilken uppfostran,
förhållningssätt och förväntningar som kommer att finnas på det nyfödda barnet. Synen på vad som är kvinnligt respektive manligt, utvecklas som tidigare nämnts kontinuerligt i samspel med den omgivning som råder runt en (Johansson, 2000).
Då vi könsbestäms efter den kulturella logik som råder och delar upp de olika könen, blir vi indelade i en rad olika egenskaper utefter könet (Gunnarson & Szebehely, 2013). De
förväntningar som finns, redan från livets början, hos den busiga lilla pojken respektive den söta lilla flickan, kommer att ha en stor inverkan på deras självbild och självkänsla,
10 framförallt om de skulle känna att de inte passar in eller kan leva upp till de förväntningar som finns (Johansson, 2000).
Normer kan beskrivas som osynliga men bestämda regler som framträder som tydligast då de bryts. Normer handlar mycket om makt. De som tillhör normen har makten att bedöma de som ej råder inom normen. Genusnormer påverkar människors agerande, och hur vi agerar bidrar till att forma mänskliga relationer (Gunnarson & Szebehely, 2013). I dagens samhälle hörs ideligen uttryck som ”läkare” eller ”kvinnlig läkare”, ”politiker” eller ”kvinnlig
politiker” och ”fotboll” eller ”damfotboll” och så vidare. Detta avspeglar de normer och den mansdominas som samhället fortfarande bygger på. Det manliga är övergripande det som utgör normen medan det kvinnliga oftast är ett undantag från normen (Wijma, Smirthwaite &
Swahnberg, 2010).
Manlighet och kvinnlighet står i relation till varandra och utan det ena har det andra ingen tydlig kontext då det ej finns något att jämföra med (Kaminsky, 2013). Varje samhälle och tid har ett slags kontrakt mellan de olika könen, där det ena definierar det andra. Dessa kontrakt är precis som samhällets normer, osynliga men bestämmande, och finns inte bara mellan den enskilde mannen och kvinnan utan också mellan män och kvinnor på det sociala planet.
Genuskontrakten innefattar föreställningar om hur män och kvinnor ska te och förhålla sig gentemot varandra i allt från arbetet och språket till kärleken och utseendet. Dessa
genuskontrakt förs sedan vidare från en generation till nästa, där ömsesidiga föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, lever vidare (Hirdman, 1988).
Det går att särskilja olika typer av kvinnligt och manligt. Genusforskare har delat upp manlighet och maskulinitet och de maktförhållanden som råder mellan olika former av maskulinitet samt delat upp olika typer av kvinnligt och femininitet (Strömberg& Eriksson, 2010). Kvinnor anses omhändertagande och ödmjuka, som tar hand om familjen och
vårdandet är fortfarande en central del i samhället som skildrar kvinnans identitet (Kaminsky, 2013). Genusteoretikern Connell delar upp maskuliniteten i hegemonisk, delaktig,
underordnad och marginaliserad maskulinitet, där den hegemoniska maskuliniteten är den vanligaste typen av maskulinitet i samhället. Denna typ av maskulinitet är den idealistiska bilden som råder, och även stärker, det manssamhälle som föreligger. Connells
11 genusforskning har bidragit till en mer fasetterad diskussion om förhållandena både inom och mellan könen (Strömberg& Eriksson, 2010).
Problemformulering
Sjuksköterskeyrket har varit, och är fortfarande, dominerat av kvinnor. Yrket betraktas som kvinnligt och är ett av få med en feminin yrkestitel. Män möts fortfarande av fördomar om att kvinnan passar som sjuksköterska medan mannen passar som läkare. Samtidigt förändras samhället och könsfördelningen i vårdyrket blir mer och mer jämställd. Det är därför viktigt att undersöka synen på sjuksköterskeyrket utifrån ett genusperspektiv för att belysa eventuella problem så att en förändring kan ske mot en mer jämställd inställning.
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka vilken bild av sjuksköterskor
sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet förmedlar samt vilken subjektsform de använde sig av vid benämningen av sjuksköterskan i godkända examensarbeten, att analysera detta ur ett genusperspektiv samt att se om det har förändrats över tid.
Frågeställningar
1. Benämns sjuksköterskan som han, hon, eller hen, i godkända examensarbeten gjorda av sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet?
2. Har benämningen av sjuksköterskan förändrats från år 2009 till 2012 i godkända examensarbeten gjorda av sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet?
3. Motiveras vald benämning av sjuksköterskor i godkända
examensarbeten gjorda av sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet?
4. Vilken bild av sjuksköterskan har sjuksköterskestudenter presenterat i godkända examensarbeten vid Uppsala Universitet?
METOD Design
Deskriptiv, kvantitativ och kvalitativ metod.
Urval
Uppsatser gjorda av sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet, 30 stycken från år 2009
12 samt 30 stycken från år 2012, valdes ut. De 30 första tillgängliga sökningsträffarna respektive år togs med i denna studie genom ett bekvämlighetsurval (se bilaga 1).
Inklusionskriterier
I denna studie valdes inklusionskriterierna: att examensarbetena var godkända vid Uppsala Universitet samt gjorda av studenter på sjuksköterskeprogrammet. Ett annat
inklusionskriterium var att de var kandidatexamensarbeten gjorda under år 2009 och år 2012 samt att de var publicerade i databasen DiVA.
Exklusionskriterier
Uppsatser som ej var gjorda år 2009 och 2012 uteslöts, samt uppsatser som ej publicerats i databasen DiVA eller ej var tillgängliga i databasen.
Datainsamlingsmetod
Datainsamlingen gjordes genom databasen DiVA, då det är den databasen som är störst för godkända examensarbeten vid Uppsala Universitet. Databasen valdes efter ämnesområdet vårdvetenskap och gav lättaste tillgängligheten av godkända och publicerade examensarbeten gjorda av sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet. Därefter valdes sammanlagt 60 examensarbeten gjorda under valda år, 2009 samt 2012. De 30 första tillgängliga träffarna valdes ut från respektive år och togs med i arbetet för att analyseras.
Tillvägagångssätt
En datainsamlingssökning gjordes i databasen DiVA där 60 godkända
sjuksköterskeexamensarbeten valdes ut. Dessa valdes ut efter utvalda inklusions- och exklusionskriterier. De 30 första tillgängliga examensarbeten under respektive år (2009 och 2012) valdes och togs med i arbetet. Detta ledde till att två examensarbeten under 2009 ej togs med samt att fyra examensarbeten från 2012 föll bort då tillgänglighet till dessa
examensarbeten saknades. En matris utformades och de godkända examensarbetena granskades efter en manuell schematisk sortering där benämningen av sjuksköterskor (han, hon, hen, neutralt eller icke relevant), studerat ämne och kön på författare togs med (se Bilaga 2 och 3).
13 En kvalitativ innehållsanalys gjordes därefter utifrån10 strategiskt utvalda examensarbeten av samtliga 60 studerade examensarbeten. Dessa valdes ut då författarna till de granskade
examensarbetena berörde och benämnde sjuksköterskan samt beskrev hur denne uppfattades och framställdes. Sex godkända examensarbeten gjorda år 2009 och fyra godkända
examensarbeten gjorda 2012 valdes ut för att undersöka vilka resonemang som förts. De 10 utvalda examensarbetena numrerades slumpmässigt för att ej kunna identifieras.
Bearbetning och analys
Resultatet av antal uppsatser som använder hon, han eller hen redovisas i en kvantitativ och manuell schematisk matris. Analysen av resonemangen kring vald genusform görs med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Citat som benämner samt beskriver sjuksköterskan valdes ut ur 10 av de 60 godkända och granskade examensarbetena i den kvalitativa innehållsanalysen. Dessa citat blev meningsbärande enheter som bearbetades till kondenserade meningsenheter och som därefter kodades. Ur dessa koder formades sju kategorier som lyder; ”Empatisk”, ”Ödmjuk”, ”Vägledande och stödjande”,
”Kommunikatör”, ”Förtroende, tillit och hopp”, ”Förstående och vårdande” samt ”Auktoritet”
(se Tabell 1).
Tabell 1: Innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman, (2004)
Meningsbärande enheter Kondenserade meningsenheter
Kod Kategori
#2 ”När sjuksköterskor bemöter anhöriga efter dödsfall… viktigt att vara en bra lyssnare och vara empatisk.”
Sjuksköterskor bemöter anhöriga.. det är viktigt att vara en bra lyssnare och empatisk.
Viktig att vara bra lyssnare och empatisk.
Empatisk
#10”… som sjuksköterska… ge stöd och vägledning till patienterna så att de så mycket som möjligt kan delta och bestämma över sin egen vård…”
Sjuksköterska… ge stöd och vägledning till patienter.
Ge stöd och vägledning. Vägledande och stödjande
#8”Kommunikation är sjuksköterskans viktigaste verktyg. /… ha ett öppet samtal med patienten, bland annat genom att visa lyhördhet, reflektera över det patienten säger”
Kommunikation är sjuksköterskans viktigaste verktyg… ett öppet samtal med patienten genom att visa lyhördhet.
Kommunikation är sjuksköterskans viktigaste verktyg.
Kommunikatör
14 PROJEKTETS BETYDELSE
Genom att belysa eventuell genusproblematik är projektet betydelsefullt då det kan skapa en medvetenhet kring förutfattade meningar av synen på könsroller inom sjukvården och därmed leda till en förändring.
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Etiska övervägande har tagits med beaktning om CODEXs (2008) regler och riktlinjer för forskning. Allt material har behandlats konfidentiellt och avidentifierats, samt arkiverats på ett säkert sätt. I enlighet med vetenskapsrådets riktlinjer för god medicinsk forskning
förekommer ej fusk eller ohederlighet i forskningen (CODEX, 2008). Uppsatserna valdes ur en offentlig databas och bedömdes ej innehålla känsligt innehåll. De 10 utvalda
examensarbetena numrerades slumpmässigt för att ej kunna identifieras.
RESULTAT Kvantitativ analys
Benämning av sjuksköterskan
I fem av de 30 godkända examensarbetena gjorda år 2009 benämndes sjuksköterskan som
”hon/han” och neutralt genom exempelvis benämning med yrkestitel. Benämningen ”han”
och ”hen” användes inte i något av de 30 granskade examensarbetena gjorda år 2009 och benämningen ”hon” användes i nio av de 30 granskade examensarbetena. I samtliga nio examensarbeten användes även en neutral benämning av sjuksköterska och i två av dessa nio användes även benämningen ”han/hon”. I resterande 18 arbeten användes endast en neutral benämning av sjuksköterskan.
I examensarbeten gjorda år 2012 benämndes sjuksköterskan som ”hon/han” och neutralt genom exempelvis yrkestitel i 3 av 30 granskade examensarbeten. Två examensarbeten vidrörde ej sjuksköterskeyrket, varav ingen benämning av sjuksköterskan skedde. I övriga 25 granskade examensarbeten benämndes sjusköterskan neutralt genom yrkestitel och
benämningen ”hon”, ”han” eller ”hen” valdes ej i något av examensarbetena gjorda 2012 (Figur 1).
15
0 5 10 15 20 25 30 35
Han Hon Hen Neutralt * Ej aktuellt Blandad
benämning
2009 2012
* Författarna till berört arbete har benämnt sjuksköterskan neutralt genom att exempelvis använda sig av benämningen yrkestitel eller ”denne” vid syftning på sjuksköterskan.
Figur 1: Frekvens av olika benämningar av sjuksköterskor
Förändrad benämning av sjuksköterskan över tid
I examensarbeten gjorda 2009 benämndes sjuksköterskan som ”hon” i nio av de 30 granskade examensarbetena. I de granskade examensarbetena gjorda år 2012 valdes aldrig denna
benämning. I fem av 30 granskade examensarbeten gjorda år 2009 valdes benämningen
”han/hon” och i två av dessa fem användes även benämningen ”hon”. År 2012 användes benämningen ”han/hon” i tre av 30 granskade examensarbeten. I 18 av 30 granskade examensarbeten gjorda år 2009 respektive i 25 av 30 granskade examensarbeten gjorda år 2012 valdes sjuksköterskan att benämnas med en neutral benämning genom att enbart använda sig av yrkestitel.
Motiveringar till vald benämning
En motivering till vald benämning fanns ej med i något av de 60 granskade examensarbetena, varken år 2009 eller år 2012. I tre av de 30 granskade examensarbetena gjorda 2009,
förklarades att samtliga deltagande sjuksköterskor i studien var kvinnor. Dock kunde ingen förklaring hittas till varför vald benämning, ”hon”, användes genomgående i examensarbetena vid syftning på den generella sjuksköterskan.
Kvalitativ innehållsanalys
I den kvalitativa innehållsanalysen formades tre huvudrubriker som var; ”Hur sjuksköterskan benämns i examensarbeten”, ”Hur benämningen av sjuksköterskan motiveras i
16 examensarbeten” samt ”Hur sjuksköterskan beskrivs i examensarbeten”. Ur den sistnämnda huvudrubriken formades kategorierna; ”Empatisk”, ”Ödmjuk”, ”Vägledande och stödjande”,
”Kommunikatör”, ”Förtroende, tillit och hopp”, ”Förstående och vårdande” samt
”Auktoritet”.
Hur sjuksköterskan benämns i examensarbeten
I sex av de 10 utvalda och granskade examensarbetena i innehållsanalysen benämndes sjuksköterskan som ”hon”, varav i fyra av dessa användes endast ”hon” eller yrkestitel vid syftning på sjuksköterskan.
”Andra former av stöd som anhöriga finner viktiga är aktivt lyssnande, tolerans, att sjuksköterskan visar att hon har tid…” (Examensarbete 1)
”… möjlighet att informera och undervisa om… kommer att ta till sig informationen och efterleva de råd hon ger.” (Examensarbete 3)
”Genom att sjuksköterskan fick ett eget yrkesområde kunde hon använda…”
(Examensarbete 5)
”… sköterskornas syn på dagens sjuksköterska är att hon är ung och självständig.”
(Examensarbete 6)
I resterande två av de sex examensarbeten som benämnde sjuksköterskan som "hon”, växlades benämningen ”hon” med ”han/hon” och yrkestitel.
”… mer som en attityd eller en inställning då sjuksköterskan visar att hon bryr sig om patienten.//… sjuksköterska… att hon/han kontaktar smärtcentrum…” (Examensarbete 4)
” Sjuksköterskan bör vara medveten om sin stereotypa uppfattning av patienten och dess sjukdom så att hon har möjlighet att bryta sig loss från detta kategoriska tänkande. //…
sjuksköterskans ålder, kön, vad han eller hon har för åsikter och värderingar, styrkor samt svagheter kan påverka interaktionen med patienten.” (Examensarbete 8)
17 I tre av 10 granskade examensarbeten benämndes sjuksköterskan neutralt eller som ”han/
hon” alternativt ”han eller hon”.
”Om sjuksköterskan känner att han/hon inte har kontroll över situationen och inte är förberedd på att patienten ska dö…” (Examensarbete 2)
”… förväntas sjuksköterskan agera självständigt och ge uttryck för vad han eller hon står för som yrkesperson i syftet att tillgodose patientens behov…” (Examensarbete 7)
”… sjuksköterskan som ansvarar för patientens polikliniska kontakter och genomför
viktkontroller, provtagningar och blodtrycksmätningar har han eller hon en central roll vid behandlingen…” (Examensarbete 10)
Samtliga författare till de granskade examensarbetena i den kvalitativa innehållsanalysen benämner sjuksköterskan neutralt genom exempelvis benämning med yrkestitel ett antal gånger i deras studier. I ett av de 10 granskade och utvalda examensarbetena i den kvalitativa innehållsanalysen benämns sjuksköterskan enbart med en neutral benämning genom yrkestitel genomgående i examensarbetet.
I ett av de 10 granskade och utvalda examensarbeten i den kvalitativa innehållsanalysen (examensarbete 8) benämndes sjuksköterskan som ”hon”, ”han/hon” och neutralt genom omnämning med yrkestitel, medan patienten benämndes som ”hen” eller ”henom”. I
ytterligare ett examensarbete (examensarbete 9) användes benämningen ”hen” vid syftning på patienterna, medan sjusköterskan genomgående benämndes neutralt med yrkestitel.
” … kunskap inom området som befattade hens sjukdom och att de därför hade möjlighet att hjälpa henom som patient.” (Examensarbete 8)
” Sjuksköterskans roll i patientens välmående är viktig… då patienten själv ofta inte har möjlighet att ta hand om sig själv i samma utsträckning som då hen är frisk.”
(Examensarbete 9)
18 Hur benämningen av sjuksköterskan motiveras i examensarbeten
Ingen av författarna till de granskade examensarbetena i den kvalitativa innehållsanalysen motiverade vald benämning av sjuksköterskan. I ett av de tio utvalda och granskade examensarbetena i innehållsanalysen förklaras att endast kvinnliga respondenter deltagit i studien. I detta examensarbete benämndes sjuksköterskan genomgående som ”hon” eller genom yrkestitel. Benämningen ”hon” användes vid syftning på den generella sjuksköterskan, såväl som vid syftning på sjuksköterskorna som deltagit i studien.
Hur sjuksköterskan beskrivs i examensarbeten Den empatiska sjuksköterskan
I ett examensarbete, (examensarbete 1) där en kvinnlig författare undersöker upplevelser av stöd till anhöriga hos sjuksköterskor som jobbar med palliativ hemsjukvård, beskrivs
sjuksköterskan som en person som ska kunna förmedla empati. Ytterligare ett examensarbete med två manliga författare (examensarbete 2) där sjuksköterskors upplevelser vid bemötande av anhöriga efter dödsfall undersöks, tas sjuksköterskans empatiska egenskaper upp.
”… sjuksköterskan ska ge sitt stöd… genom medmänsklighet, empati, information och samtal.” (Examensarbete 1)
”När sjuksköterskor bemöter anhöriga efter dödsfall… viktigt att vara en bra lyssnare och vara empatisk. (Examensarbete 2)
I ett annat examensarbete, skrivet av två kvinnliga sjuksköterskestudenter, undersöks om gällande kvalitetsmål för smärtbehandling uppnås på en avdelning för blodsjukdomar. Även i detta examensarbete beskrivs sjuksköterskans empatiska förmåga.
”… är empati: en förmåga att förstå den andres tankar och känslor, men inte blanda i sin egen person. Här byggs förtroendet upp och sjuksköterskan måste hantera det rätt...”
(Examensarbete 4)
Den ödmjuka sjuksköterskan
I ett examensarbete undersöker två kvinnliga författare vilka förväntningar
19 sjuksköterskestudenter har på karriärmål. I detta examensarbete beskrivs sjuksköterskan ha en ödmjuk sida.
”… som en entusiastisk, ödmjuk och ansvarsmedveten ung syster…” (Examensarbete 6)
Den vägledande och stödjande sjuksköterskan
I examensarbete 1 beskrivs sjuksköterskan, förutom ovannämnt som empatisk även som en person som ska ge stöttning och vägledning till patienter och anhöriga.
”… att sjuksköterskan också ska ge stöd och vägledning till patient och/eller anhöriga…”
(Examensarbete 1)
Likaså nämner två kvinnliga författare till examensarbete 8, som undersöker patienters
upplevelser av bemötande på en mag-tarmmottagning, att sjuksköterskan ska ha stöttande och vägledande egenskaper. Två kvinnliga sjuksköterskestudenter, vars syfte var att undersöka postoperativt välmående efter kirurgi för viktminskning (examensarbete 10) tar upp dessa egenskaper som karaktäristiska för sjuksköterskan.
”Vidare förväntas sjuksköterskan även kunna föra en dialog med en patient eller dess närstående där stöd och vägledning är essentiella faktorer…” (Examensarbete 8)
”… som sjuksköterska… ge stöd och vägledning till patienterna så att de så mycket som möjligt kan delta och bestämma över sin egen vård…” (Examensarbete 10)
Ytterligare ett examensarbete (examensarbete 5), skrivet av två kvinnliga författare, där sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård ur ett historiskt perspektiv undersöks, uppmärksammar sjuksköterskans stödjande karaktärsdrag. Likaså nämner två kvinnliga sjuksköterskestudenter till examensarbete 9, vars syfte var att undersöka skillnader av välmående hos personer med psykossjukdom, sjuksköterskans stödjande egenskaper.
”… vara att stödja och förstärka patientens förmåga att öka sin självkänsla…”
(Examensarbete 5)
20
”… vara ett stöd och hjälpa patienten att skapa eller bibehålla en hälsosam livsstil.”
(Examensarbete 9)
Den goda kommunikatören
I examensarbete 2 beskrivs sjuksköterskans kommunikativa förmåga och vad dess syfte är. I ett annat examensarbete (examensarbete 3) undersöker två kvinnliga författare
gymnasieelevers kunskaper om och attityder till bland annat HPV och HPV-vaccin. Här tas samma förmåga upp hos sjuksköterskan samt vikten av att kunna sprida kunskap. I ytterligare ett examensarbete (examensarbete 10) tas sjuksköterskans förmåga att informera och sprida kunskap på ett respektfullt och empatiskt sätt upp.
”Sjuksköterskans kommunikation till patient och anhöriga har fyra syften; etablera en positiv relation, förmedla fakta, fastställa behov och optimera användning av resurser.”
(Examensarbete 2)
”… ett viktigt ansvar i att sprida information och öka kunskaperna…” (Examensarbete 3)
”… kommunicera på ett respektfullt och empatiskt sätt med alla… informera och undervisa patienterna…” (Examensarbete 10)
Kommunikation förklarar författarna till examensarbete 8 vara ett av sjuksköterskans viktigaste verktyg för att kunna ha ett givande samtal med patienten.
”Kommunikation är sjuksköterskans viktigaste verktyg. /… ha ett öppet samtal med patienten, bland annat genom att visa lyhördhet, reflektera över det patienten säger” (Examensarbete 8)
Förutom att kunna kommunicera verbalt tas även den icke verbala kommunikationen upp som en viktig egenskap som sjuksköterskan använder sig av i samspel med patienter och anhöriga.
”Här kommunicerar man verbalt och icke-verbalt så som mimik, rörelser, tonfall och beröring.” (Examensarbete 4)
21
”Kroppsspråk och ansiktsmimik, det vill säga ickeverbal kommunikation, spelar en stor roll i det dagliga samspelet…” (Examensarbete 8)
Förtroende, tillit och hopp
I fem granskade examensarbeten beskrevs sjuksköterskans uppgift bland annat som att kunna förmedla ett förtroende, skapa trygghet och skapa tillit i relationerna till patienter.
”Sjuksköterskans… uppgift är att förmedla förtroende samt visa att de tror på patienten…”
(Examensarbete 4)
” Sjuksköterskan använder sig själv… för att skapa en relation baserad på förtroende och tillit.../ … samt förmedlar hopp…” (Examensarbete 5)
”… innebar sjuksköterskeyrket att skapa en atmosfär av tillit och god kommunikation samt att prioritera arbetet med respekt för patientens behov.” (Examensarbete 6)
”… inger en känsla av trygghet och bemöter patienten på ett respektfullt och förtroendeingivande sätt.” (Examensarbete 8)
”… finnas en god och tillitsfull relation mellan patient och sjuksköterska” (Examensarbete 9)
Den förstående och vårdande sjuksköterskan
Att kunna visa förståelse och vårda patienten som en moder tas upp som sjuksköterskans beskaffenheter i två granskade examensarbeten.
”På sjukhuset ska sjuksköterskan lämna besked till anhöriga… och visa förståelse och deltagande i sorgen.” (Examensarbete 2)
”Sjuksköterskor… att vårda patienterna som en moder och känslor av hjälplöshet.”
(Examensarbete 5)
Den icke auktoritära sjuksköterskan?
Tre granskade och utvalda examensarbeten beskriver hur sjuksköterskan genom tiderna
22 saknat auktoritet i vårdhierarkin och arbetat under läkarna som deras hjälpredor. Författarna till ett granskat och utvalt examensarbete (examensarbete 6) beskriver dagens sjuksköterska som endast en i mängden, som ej sticker ut då denna, beskriven som en ”hon”, saknar auktoritet.
”.. oklarhet kring sjuksköterskans roll och funktion. Sjuksköterskan var dels läkarens högra hand men strävade även efter mer självständighet.” (Examensarbete 5)
” Sjuksköterskan har istället haft en mellanposition inom organisationen. Positionen har karaktäriserats av beroende såväl uppåt i hierarkin som strävan efter kontroll neråt. Längst ner i hierarkin och närmast patienterna har vårdbiträdet/undersköterskorna befunnit sig.”
(Examensarbete 7)
”Dagens sjuksköterskor… Hon är dock svår att urskilja bland annan vårdpersonal eftersom hon inte har någon auktoritet.” (Examensarbete 6)
Ett examensarbete tar i kontrast till ovan nämnd beskrivning upp sjuksköterskans auktoritära ställning i relationer till patienterna.
”I kontakten mellan sjuksköterska och patient kan en negativ maktbalans uppstå, där sjuksköterskan oftast intar en auktoritär position.” (Examensarbete 8)
DISKUSSION
Sammanfattning av resultaten
I den kvantitativa analysen benämns sjuksköterskan i samtliga granskade examensarbeten vid ett eller flera tillfällen neutralt genom benämningar som exempelvis ”denne” och/eller
yrkestitel. I två av de 60 examensarbetena växlades benämningen av sjuksköterskan
omotiverat mellan ”hon”, ”han/hon” och neutralt benämning. Benämningen ”hon” användes vid syftning på sjuksköterskan i totalt nio av 60 granskade examensarbeten, och i sju av dessa användes ej ”han/hon” utan enbart benämningen ”hon” och en neutral benämning med
exempelvis yrkestitel. Benämning med enbart ”han” och/eller ”hen” användes aldrig.
Däremot användes benämningen ”hen” i två av de 60 granskade examensarbetena vid syftning på patienterna.
23 Sjuksköterskan benämndes inte som ”hon” i något godkänd examensarbete gjort av
sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet år 2012, men benämningen användes i nio granskade examensarbeten gjorda av sjuksköterskestudenter år 2009. I 18 av 30 granskade examensarbeten gjorda år 2009, och i 25 av 30 granskade examensarbeten gjorda år 2012 valdes endast en neutral benämning av sjuksköterskan med benämningar som yrkestitel.
En motivering till varför vald benämning använts förklarades inte i något godkänt examensarbete, varken år 2009 eller år 2012. I vissa fall förklarades att enbart kvinnliga sjuksköterskor deltagit i studien. Dock fanns ingen förklaring till varför de valt att benämna sjuksköterskan som de gjort, varken på den studerade sjuksköterskan eller vid syftning på sjuksköterskan i allmänhet.
I den kvalitativa innehållsanalysen framkom att sjuksköterskan beskrevs som en empatisk och ödmjuk person som ska verka stödjande och vägledande för patienterna och deras anhöriga.
Denne beskrivs även som en person som är förstående och vårdande och vars viktigaste verktyg är att kunna kommunicera. Sjuksköterskan ska även kunna förmedla förtroende, tillit och hopp och beskrivs vara en icke auktoritär person.
Resultatdiskussion
Benämning av sjuksköterskan
I litteraturen och tidigare forskning beskrivs sjuksköterskan som en kvinnlig vårdare (Strömberg & Eriksson, 2010; Bentling, 2001; dos Santos Jesus, et al., 2009) och är ett av ytterst få yrken med en feminin yrkestitel (Strömberg & Eriksson, 2010). Sjuksköterskeyrket är fortfarande ett yrke som domineras av yrkesutövande kvinnor (Hallberg, 1998; Nyman, 2007) och i denna studie kan vi se att bilden av sjuksköterskan fortfarande präglas av stereotypa bilder och benämningen ”hon” används vid ett par tillfällen vid syftning på sjuksköterskan medan benämningen ”han” aldrig använts. Däremot påvisar denna studie att majoriteten av sjuksköterskestudenterna vid Uppsala Universitet har en könsneutral syn på sjuksköterskan. 51 av 60 sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet använde sig ej av ett kvinnligt pronomen vid syftning på sjuksköterskan, utan använde sig istället av benämningar som ”han/hon” eller via en neutral benämning som exempelvis ”denne” eller med yrkestitel.
24 I likhet med tidigare forskning och i litteraturen visar denna studie att den manliga
sjuksköterskan inte finns i åtanke (dos Santos Jesus, et al., 2009; Strömberg & Eriksson, 2010) då sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet aldrig benämner sjuksköterskan som
”han”. Denna studie visar även att det könsneutrala uttrycket ”hen” ej behäftat sig i det svenska språket hos sjusköterskestudenterna vid Uppsala Universitet. Dessa väljer ej att använda sig av detta könsneutrala ord ännu, utan väljer en könsneutralitet genom att uttrycka sig med exempelvis ”han eller hon”. Däremot hittas i två av 60 granskade examensarbeten vid Uppsala Universitet att det könsneutrala pronomenet ”hen” används vid syftning på patienter.
Detta kan visa att sjuksköterskestudenter har en ökad medvetenhet om könsneutralisering men ej använder det ”nya” ordet vid syftning på just sjuksköterskan.
Förändring över tid
Fler män har under tidens gång börjat söka sig till sjuksköterskeyrket och det har börjat bli allt mer vanligt att sjuksköterskan numera även kan vara en man (Universitets- och högskolerådet, 2013; Nyman, 2007). Denna studie påvisar att även en förändring av benämningen av
sjuksköterskan har skett under bara de senaste åren. År 2009 benämndes sjuksköterskan som
”hon” i nio av de godkända examensarbetena medan författarna till de godkända
examensarbetena år 2012 aldrig benämnde sjuksköterskan som en hon. År 2009 benämndes sjuksköterskan i 18 av 30 granskade examensarbeten varken som ”han”, ”hon” eller ”hen”
utan enbart genom en neutral benämning som ”denne” och med yrkestitel. År 2012 hade denna siffra ökat till 25 av 30 granskade examensarbeten.
Ett könsneutralt synsätt på sjuksköterskan finns och i 51 av samtliga 60 godkända examensarbeten benämner sjuksköterskan neutralt med yrkestitel och/eller med benämningarna ”han/hon”, men aldrig med benämningen ”hon”, ”han” eller ”hen”.
Motivering till benämning
I likhet med tidigare forskning lever en stereotyp bild vidare om hur och vem sjuksköterskan är (dos Santos Jesus, et al., 2009; Meadus & Towmey, 2011). I denna studie påvisas att sjuksköterskestudenter år 2009 ej reflekterade över vald benämning på sjuksköterskan utan benämner sjuksköterskan som ”hon” omotiverat, vilket kan ha gjorts omedvetet. Inte i något arbete lämnades en förklaring till varför vald subjektsform användes, varken vid benämning med ”hon” eller ”han/hon” vid syftning på sjuksköterskan. Endast två av nio godkända
25 examensarbeten gjorda av sjuksköterskestudenter år 2009 vid Uppsala Universitet, som benämnde sjuksköterskan som en hon, beskrev att deltagande respondenter var kvinnor. Dock ges, även i dess två examensarbeten, ingen motivering eller förklaring till varför de valt att använda sig av ett feminint pronomen vid syftning på den allmänna sjuksköterskan.
Beskrivning av sjuksköterskan
Sjuksköterskan beskrivs både i litteratur och i tidigare gjord forskning som en vårdande person med själsliga egenskaper för vårdarbetet och med typiskt moraliska karaktärsdrag.
Sjuksköterskan beskrivs både i denna studie och i litteraturen som en person med typiskt kvinnliga egenskaper så som omtänksamhet, ödmjukhet och empati. (Meadus & Towmey, 2011; Bentling 2001). Dessa egenskaper är desamma som de utmärkande kvinnliga
egenskaper genusteoretiker använder sig av vid beskrivning av vad som är typiskt kvinnligt (Kaminsky, 2013). Sjuksköterskeyrket har under tidens gång ansetts mest passande för just kvinnor att utöva (Strömberg & Eriksson 2010; Bentling, 2001; Meadus & Towmey, 2011) då det är ett yrke som ansetts naturligt för kvinnor (Strömberg & Eriksson, 2010), och än idag beskrivs sjuksköterskan som en person med just dessa typiska kvinnliga karaktärsdrag.
Tidigare forskning och genusteoretiker beskriver omvårdnad som en feminin egenskap där den utövande personen behöver egenskaper som är typiskt kvinnliga, så som stödjande, trygghetsgivande och omhändertagande egenskaper (Meadus & Towmey, 2011; Kaminsky 2013). I likhet med denna studies resultat beskrivs sjuksköterskan som empatisk, vårdande, stödjande och förtroendegivande. Sjuksköterskan beskrivs aldrig som en manlig figur i denna studie men beskrivs ofta som en kvinna i likhet med tidigare gjord forskning och litteraturen (Meadus & Towmey, 2011; Bentling 2009; Strömberg & Eriksson, 2010). I resultatet finns sjuksköterskan beskriven som en modersfigur i likhet med litteraturen (Bentling, 2001) som ska skapa förtroende och tillit genom en god kommunikation med patienter och deras anhöriga.
I denna studie framkom att sjuksköterskan beskrivs som en icke auktoritär person och
maktförhållanden tas upp där sjuksköterskor beskrivs som underordnade läkarna, i likhet med litteraturen. Sjuksköterskan framställs i denna studie liksom i litteraturen som doktorernas hjälpredor som varken syns eller läggs märke till, utan endast gör det läkarna bestämmer utan att sticka ut i mängden (Strömberg & Eriksson, 2010). I kontrast till detta tas ett annat
26 maktförhållande upp i denna studie då sjusköterskan betraktas som en ansvarsmedveten person som är auktoritär i relation till patienter.
Metoddiskussion
Tidigare gjord forskning påvisar ett likvärdigt resultat i hur sjuksköterskan beskrivs som i denna studie, vilket är en styrka med denna studie då resultatet kan antas pålitligt och trovärdigt med en hög reliabilitet då ytterligare studier inte kan antas ge avvikande resultat.
Ingen känd förförståelse anser författarna till denna studie att de har haft som kan ha påverkat studiens resultat. Studiens resultat är ytterligare en styrka och ger en överförbarhet och giltighet till andra jämbördiga sjuksköterskeprogram i resterande delar av Sverige, där fördelningen av manliga och kvinnliga sjuksköterskestudenter är likartad.
Det mätinstrument som användes i denna studie kan ha en låg validitet då det ej är ett beprövat mätinstrument utan utformades till denna studie. Författarna till denna studie anser dock att mätinstrumentet uppfyllde dess syfte, var lätt att använda utan att göra felmätningar samt svarade på studiens frågeställningar. På grund av tidspress valdes enbart examensarbeten från två tidsperioder och genom ett bekvämlighetsurval togs enbart 30 godkända
examensarbeten från respektive år med i denna studie. Studiens omfattning kan anses vara en svaghet och ytterligare studier behövs för att kunna generalisera studiens resultat. Trots att en förändring kan påvisas på hur sjuksköterskan benämns, kan en svaghet vara att tidsintervallen mellan de utvalda godkända examensarbetena var relativt kort, och en tydligare förändring hade eventuellt kunnat ses om en längre tidskillnad hade valts, alternativt att flera år valts med i studien.
En svaghet med denna studie kan vara att endast ett litet antal examensarbeten var skrivna av män. Detta avspeglar dock könsfördelningen i sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala
Universitet och resterande delar av Sverige och ger därför en rättvis avspegling av verkligheten.
Forskningsetiska överväganden har gjorts då samtliga granskade examensarbeten är offentliga och har avidentifierats samt numrerats slumpmässigt i denna studie. Allt material har
behandlats konfidentiellt och betraktas ej innehålla känsligt material.
27 Kliniska implikationer
Denna begränsade litteraturgenomgång av godkända och publicerade examensarbeten gjorda av sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet visar att sjuksköterskan idag benämns till övervägande del neutralt. Det påvisas en skillnad över tid då sjuksköterskan tidigare har benämnts som en hon men nu i högre grad benämns neutralt. Det finns dock underlag som bestyrker att sjuksköterskan fortfarande anses som en person med kvinnliga egenskaper.
Ytterligare studier krävs för att kunna få en större generaliserbarhet, trovärdighet och tillförlitlighet samt för att få en större medvetenhet hos allmänheten om de förutfattade meningar och stereotypa bilder som än i dag lever vidare av sjuksköterskan.
Slutsats
Sjuksköterskeyrket har sedan yrkets begynnelse ansetts vara en feminin profession där utövaren behövde besitta typiskt feminina egenskaper. Yrket har alltid dominerats av just kvinnor och än idag är män underrepresenterade inom denna yrkeskategori. Trots detta har en mer könsneutral benämning på sjuksköterskan utvecklats men synen på denne lever
omotiverat kvar med stereotypa föreställningar om hur en sjuksköterska ska vara.
28 REFERENSER
Bentling, S. (2001). Sjuksköterskeprofessionen: vetenskapliga idéer och kunskapsutveckling.
(1. uppl.) Stockholm: Liber.
Codex (2008). Regler och riktlinjer. Uppsala: Codex.
Hämtat den 14 mars 2013, från www.codex.vr.se
Dos Santos Jesus, E., Marques, L.R., Assis, L.C.F., Becerra, A., de Freitas, G.F & Oguisso, T.
(2009). Prejudice in nursing: perception of nurses educated in different decades – Original Article. Revista da Escola de Enfermagem da USP, 44(1),166-73. doi: org/10.1590/S0080- 62342010000100024
Ejd, M. (2003). Fler manliga sjuksköterskor examineras. Stockholm: Vårdförbundet Hämtat den 30 oktober 2013 från
https://vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2003/2/Fler-manliga-sjukskoterskor- examineras/
Graneheim,U.H & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, Feb;24(2):105-12.
Gunnarson, E. & Szebehely, M. (red.) (2013). Genus i omsorgens vardag. (2. uppl.) Malmö:
Gleerups.
Hallberg, M. (1998). Reflektioner över kvinnodominansens betydelse för vårdområdet.
Socialmedicinsk tidskrift, 75 (1-2), 62-67.
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet – Reflektioner kring kvinnors sociala underordning.
Tidsskrift för genusvetenskap, TGV,1988(3), 49-63. ISSN: 1654-5443
Johansson, E. (2000). Genusperspektiv i medicinen. Läkartidningen, (97)45, 5126-5127.
29 Kaminsky, E. (2013). Telephone nursing. Stakeholder views and understandings from a paediatric and a gender perspective.
Hämtad den 29 oktober 2013, från
www. pubcare.uu.se/medarbetare/Halso-_och_sjukvardsforskning/Kaminsky_Elenor
Lindeberg, M. (2004). Jämställd vård – Könsperspektiv på hälso- och sjukvården.
Hämtad den 30 oktober 2013, från
www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-103-3
Meadus, R.J. & Towmey, J. C. (2011). Men Student Nurses: The Nursing Education Experience. Nursing Forum, 46(4), 269-279. doi: 10.1111/j.1744-6198.2011.00239.x
Nyman, K. (2007). Manliga sjuksköterskor blir inte fler. Stockholm: Vårdförbundet Hämtat den 30 oktober 2013, från
https://vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2007/4/Manliga-sjukskoterskor-blir-inte- fler/
Nyman, K. (2010). Ungdomar: För låga löner i sjuksköterskeyrket. Stockholm:
Vårdförbundet
Hämtad den 30 oktober 2013, från
https://vardforbundet.se/Vardfokus/tidningen/2010/Nr-8-2010-8/Ungdomar-For-laga-loneri- sjukskoterskeyrket/
Smirthwaite, G. (2007). (O)jämställdhet i hälsa och vård: en genusmedicinsk kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Strömberg, H. & Eriksson, H. (red.) (2010). Genusperspektiv på vård och omvårdnad. (uppl.
2:1). Lund: Studentlitteratur.
30 Universitets- och högskolerådet. (2013). UHR:s antagningsstatistik. Stockholm: Universitets- och högskolerådet.
Hämtat den 14 mars 2013, från http://statistik.vhs.se/
Wijma, B., Smirthwaite, G. & Swahnberg, K. (red.) (2010). Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
31 BILAGOR
Bilaga 1
Tabell 2: Presentation av examensarbetessökning
Tabell 2: Presentation av uppsatssökning och antal träffar
Databas Begränsad sökning Antal Träffar Valda studier
DiVA
År 2009
Vid Uppsala Universitet Sjuksköterskeprogrammet Kandidatexamen
40 30
DiVA
År 2012
Vid Uppsala Universitet Sjuksköterskeprogrammet Kandidatexamen
80 30
32 Bilaga 2
Tabell 3: Schematisk sortering över godkända examensarbeten 2009
Tabell 3: Presentation av schematisk sortering av godkända examensarbeten gjorda av sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet år 2009
Artikel nr:
Kön på författare
Studerat ämne
Han/
Honom Hon/
Henne
Hen Neutralt Ej
aktuellt
1 Kvinnor
Food consumption, physical activity and sedentary activities among 12-13 year old school children in a rural and an urban area
of Thailand
X X X
2 Kvinnor Transkulturella möten i primärvården X X
3 Kvinnor Pappors upplevelser av bemötande,
information och delaktighet på familje-BB X
4 Kvinnor
Hjärtsviktspatientens uppfattning om sin kunskap och den information de fått
angående sin sjukdom och egenvård X
5 Kvinnor Kvinnors rökvanor och alkoholkonsumtion
i Gottsunda och Skutkär X
6 Kvinnor Hälsorelaterad livskvalitet & Diabetes typ 1 X
7 Kvinnor
Patienters definitioner och upplevelser av bemötandet på mag-tarmmottagningen i
Enköping X X X
8 Kvinna Sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd
till anhöriga inom palliativ hemsjukvård X X
9 Kvinnor Sjuksköterskestudenters förväntningar på och karriärmål inom sjuksköterskeyrket ur
ett genusperspektiv
X X
10 Kvinnor Testning för sexuellt överförbara
infektioner efter oskyddat oralsex X
11 Kvinnor Patienters upplevelse av besök inom primärvården
X Benämning av sjuksköterska
33
12 Kvinna Isolerade patienters upplevelser av sin vårdtid
X
13 Kvinnor Stress, social support och hälsostatus bland
post partum kvinnor i Thailand X
14 Kvinnor Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda sjuka och skadade barn
X X X
15 Kvinnor Patienters smärtupplevelser i samband med
stamcellstransplantation X X
16 Kvinnor
Utvärdering av omvårdnadsdokumentation i elektronisk patientjournal på kirurgisk
vårdavdelning
X
17 Kvinnor Sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård i Sverige ur ett historiskt perspektiv
X X
18
Kvinnor
Sällskapsdjurs inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom
äldreboende
X
19 Kvinnor
En beskrivande studie av patienter som sjukvårdsrådgivningen rekommenderat att
söka akutmottagning
X X X
20 Kvinnor HIV prevention work in Moshi, Tanzania X
21 Kvinnor Kvalitetsindikatorer vid schizofreni X
22 Kvinnor Breastfeeding among Vietnamese women in Ho Chi Minh City: Attiitudes and
confidence
X
23 Kvinnor Närståendes delaktighet vid vård av äldre X
24 Kvinnor Humant papillomvirus X X
25 Kvinnor
Sjuksköterskors och barnmorskors bemötande och uppfattning av våldsutsatta
kvinnor
X
34
26 Kvinnor
Undersökning av ungdomars kostvanor och val av inköp i skolkafeterior på
gymnasieskolor i Uppsala län
X
27 Kvinnor Barnmorskors tankar kring och upplevelser av att bemöta samkönade par på
förlossningen
X X
28 Kvinnor Föräldramedverkan vid utförande av vårdåtgärder i hemmet efter
instruktion/utbildning från sjuksköterska X
29 Kvinnor Uppnås gällande kvalitetsmål för smärtbehandling på avdelningen för blodsjukdomar på Akademiska sjukhuset?
X X X
30 Kvinna, Man
Föräldrars attityder till övervikt hos barn
X
35 Bilaga 3
Tabell 4: Schematisk sortering över godkända examensarbeten 2012
Tabell 4: Presentation av schematisk sortering av godkända examensarbeten gjorda av sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet år 2012
Artikel nr:
Kön på författare
Studerat ämne
Han/
honom Hon/
henne
Hen Neutralt Ej aktuellt
1 Kvinnor Mammors behov av stöd under barnets
första år X
2 Kvinnor Primärvårdssjuksköterskors upplevda möjligheter att förskriva fysisk aktivitet på
recept
X
3 Kvinna Bröstcancerpatienters tillfredsställelse med
den utredande vårdens kvalitet X
4 Kvinnor Vårdpersonals kunskap om, samt
följsamhet vid basala hygienrutiner X
5 Kvinnor Nyblivna pappors resonemang om
föräldraledighet X
6 Män Nya sjuksköterskors upplevelser vid
bemötande av anhöriga vid dödsfall X X X
7 Kvinnor
Knowledge, Use and Perceptions of Emergency Contraceptive Pills among
Undergraduate University Students in Thailand
X
8 Kvinna
Man
Nyutexaminerade manliga sjuksköterskors
upplevelse avseende rondsituation X X X
9 Kvinnor Vårdpersonalens kunskap, attityder och
bemötande i vården av demenssjuka X
10 Kvinnor Jämförelse av självskattning hos patienter med diabetes typ 2 före och efter en
dagvårdsvecka
X
11 Kvinna
Man
Subkutana venportar i pediatrisk vård,
komplikationer, incidens och åtgärder X
Benämning av sjuksköterska
