Varför studerar elever och studenter geografi?: En kvantitativ studie om vad som motiverar svenska gymnasieelever och universitetsstudenter till att läsa geografi

Varför studerar elever och studenter geografi?

– En kvantitativ studie om vad som motiverar svenska gymnasieelever och universitetsstudenter till att läsa geografi

Georgia Gonteva

Institutionen för naturgeografi

GE9024 Geografi, självständigt arbete inom ämneslärarprogrammet 15 hp, LA 3

Ämneslärarprogrammet LSAMY 300 hp Vårterminen 2020

Handledare: Peter Kinlund

English title: Why do pupils and students study geography?

- A quantitative study on what motivates Swedish upper secondary pupils and university students to learn geography

Förord

Denna uppsats utgör Georgia Gontevas examensarbete i Geografi på avancerad nivå vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng (ca 10 veckors heltidsstudier).

Handledare har varit Peter Kinlund, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

Examinator för examensarbetet har varit Johan Berg, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

Författaren är ensam ansvarig för uppsatsens innehåll.

Stockholm, den 1 september 2020

Björn Gunnarson Vice chefstudierektor

Abstract

Given an increasing number of teachers who find it difficult to engage students in teaching, it is important to find out but also to understand the reasons why students study geography.

Furthermore, as results in education are based on student motivation, since motivation affects both the productive and the receptive knowledge, it is important to emphasize the importance of motivation as a key factor in education. Previous research in this field is deliberated, however, this study focuses on learners’ motivation. This study aims to investigate students’

reasons and their motivation to study geography but also to find out whether there are differences concerning motivation depending on the factors of age and gender. Moreover, a further purpose is to create a debate about the concept of motivation and present the significance of motivation in learning. To achieve the aim but also to answer the research questions, a qualitative method was used in this study in the form of a survey. This study consists of 66 participants, which are secondary school students and university students in Sweden. The respondents’ answers from the survey were converted into statistics and results are presented in table form and are based on Deci and Ryan's Self-Determination Continuum. Results show that there are statistically significant differences according to age and gender concerning intrinsic and integrated regulation. Based on the findings of this study, suggestions for increasing and developing teachers’ knowledge of motivation, since teachers have a predominant role in this. For this reason, this study is valuable from an educational perspective to create successful learning.

Keywords

External motivation, factors influencing motivation, intrinsic motivation, motivation, motivation in learning

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 1

2.1 Styrdokument ... 2

2.2 Ämnet geografi och motivation ... 3

3. Syfte och frågeställning... 4

4. Teoretisk bakgrund...4

4.1 Definition ... 4

4.2 Inre motivation versus Yttre motivation...5

4.3 Faktorer som påverkar elevens motivation ... 6

4.4 Inre och yttre motivation inom inlärning ... 8

4.5 Self - determination theory ... 9

5. Metod... 12

5.1 Metodval ... 12

5.2 Urval och genomförande ... 13

5.3 Deltagare ... 124

5.4 Frågeformuläret ... 15

5.5 Materialbearbetning ... 17

5.6 Avgränsningar... 17

5.7 Forskningsetiska överväganden ... 18

6. Resultat och Diskussion ... 19

6.1 Förtydligande av beräkning ... 19

6.2 Resultat baserat på ålder ... 20

6.3Resultat baserat på kön ... 24

6.4 Sammanställning av genomsnittsvärden för samtliga urval ... 27

6.5 Resultat för studerandes motivation att läsa geografi ... 28

7. Slutsats ... 31

8. Sammanfattning ... 33

9. Referenslista ... 34

Bilaga A ... 38

1

1. Inledning

Motivation bland studerande anses vara en nyckelfaktor för framgång inom inlärning, då den kan påverka både den produktiva och mottagliga kunskapen, dvs. förmågan att skriva och tala om ämnet såväl som förmågan att ta emot kunskap samt förstå flera aspekter om ämnet (Ushioda, 2005). Vidare menas att det finns en korrelation mellan elevers motivation såväl som deras utveckling (Svensson & Hedin, 1997). Det finns två aspekter av motivation inom inlärning: hur den påverkar eleven i inlärningssituationen och hur det påverkar elevens resultat.

Dessa aspekter reflekterar över instruktioner som kan förbättra elevens motivation och därmed utveckla sin inlärning (Ushioda, 2005). Trots fördelarna med inlärning kan det vara svårt för elever att hitta motivation för studier. Därför måste elevers motivation beaktas i förberedelseprocessen vid planering och utformning av undervisning. Det har också visats att elever som tror att ämnet de studerar kommer att vara till nytta för dem på något sätt i framtiden får en djupare förståelse för inlärningsprocessen jämfört med dem som inte delar samma tro (Gärdenfors, 2010). Reece och Walker (1997) hävdar dessutom att en mindre kapabel men mycket motiverad elev kan uppnå större framgång jämfört med en intelligent elever som är mindre motiverad. Inom skolväsendet är det således avgörande att förstå begreppet motivation.

Detta på grund av att läraren kan skapa en undervisningsmiljö som bidrar till en intressefylld undervisning och motiverar elever till att vilja lära sig. Forskning påvisar att elever presterar i högre grad då syftet, innehållet såväl som metoden för undervisningen förklaras samt tydliggörs (Ababio, 2013). Därmed är motivation och förståelse faktorer som forskning påvisar är ledande för ett framgångsrikt lärande.

Forskning inom motivation för inlärning existerar i olika länder, dock har forskare olika idéer om begreppet motivation och resultat från ett land är varken lämplig eller relevant för ett annat land (Ferretti, 2007; Aydin & Coskun, 2011). Med anledning till detta ligger begreppet motivation och forskning inom detta område inom ett komplext fält. I enlighet med en rapport från Skolverket växer differensen på pojkars och flickors betyg i skolan, då resultat visar att flickor får bättre slutbetyg (Gustavsson & Thulin, 2013). Dessutom framstår i en rapport från Skolverket att det förekommer korrelation i förhållande till ålder och motivation, då yngre elever uppfattar ämnen mer roande samt presterar sitt främsta i jämförelse med äldre elever som är i högre grad målinriktade såväl som koncentrerade på framgång och betyg (Gustavsson &

2 Thulin, 2013). Därmed är det betydelsefullt att genomföra en studie ur ett svenskt perspektiv samt att bidra till undersökning inom detta område.

2. Bakgrund

I detta avsnitt kommer problemformuleringen, som ligger till grund för denna studie, samt bakgrundsinformation som berör skolväsendet att presenteras.

2.1 Styrdokument

Skolverket är en myndighet för det offentliga samt privata skolsystemet och deras ansvar är att förbereda kursplaner för det svenska skolsystemet. Skollagen är grundad av riksdagen och bildar de fundamentala föreskrifterna om skolan. I läroplanen för gymnasieskolan, hädanefter Gy11, betonas att elever ska ta eget ansvar i skolan samtidigt som läraren ska stimulera och bidra till elevens påverkan över utbildningen (Skolverket, 2011a, s. 8). Dessutom är det Skolverket som formulerar kunskapskraven och nationella prov. Syftet med dessa dokument är att erbjuda alla elever lika utbildning, att erbjuda elever förutsättningar som bidrar till utveckling såväl som att erbjuda elever villkor för framsteg i lärandet. I Gy11s del som berör skolans ansvar anges att utbildning måste skapa respekt samt följa viktig etik och moral som det svenska samhället tror på (Skolverket, 2011a, s. 10). Syftet med denna del är att skapa en individuell idealisk miljö för utbildning för att skapa en känsla av trygghet bland elever och att de behandlas med respekt. I linje med detta syftar det också till att lyfta fram att lärare ska inkludera elever i deras inlärningsprocess och att de också bör ta sitt eget ansvar för det. Därmed är skolans uppdrag är att erbjuda elever lärdomar de är i behov av för att kunna ha sin tillvaro samt verka i samhället. Dessutom ska utbildningen anpassas och ta till hänsyn till elevers varierande behov samt förutsättningar. I Gy11 betonas att utbildningen ska uppmuntra och stimulera elever till ett kontinuerlig lärande (Skolverket, 2011a, s. 1).

Forskning om motivation inom didaktik har framförallt utvecklats sedan 2000-talet som ett centralt ämne, detta då lärare finner svårigheter med att engagera elever i undervisningen (Skolverket, 2001). Därmed har aspekter om motivation har förändrats över tid och berörs i större utsträckning då ämnet fått en större roll i styrdokument. Alltfler rapporter diskuterar metoder som genererar motivation för inlärning inom undervisning. Vidare klargörs alltmer vad motivation anses vara inom skolväsendet och vilka faktorer som inverkar på elevers motivation.

3 En rapport från Skolverket, som berörmotivationsskapande undervisning och lärmiljö, visar att lärare har en inverkan på elevers motivation och strategier har utvecklats genom tiden för att skapa en inkluderad undervisningsmiljö (Hugo, 2018). En ytterligare undersökning från Skolverket (2001), som avsåg att forska i anledningar till att elever inte uppnår målen, påvisar att alltfler elever avslutar skolgången med ofullständiga betyg (s. 7-8). Resultat från denna undersökning visar att elever anser skolan som olämplig, detta resulterar i att motivation för skolan minskas. Därför är det viktigt att lärare tar reda på vad som motiverar elever men även att ta reda på deras intressen (s. 10-11).

2.2 Ämnet geografi och motivation

Synen på geografi har blivit mer omfattande bland människan, en orsak till detta skulle kunna bero på geografins varierande dimensioner. Klimatförändringen som råder och dess konsekvenser men även globaliseringen kan ligga till grund till att inställningen kring geografi ämnet har förändrats under dem senaste årtiondena. Dessa tillsammans med liknande faktorer kan ha ökat människans förståelse av geografins innebörd. Människor runt om i världen anses ha utvecklat ens tankesätt, blivit mer självmedvetna samt självkritiska. I kursplanen för geografi i gymnasieskolan betonas att människans vardagsliv består av geografi på ett eller annat sätt samt att ämnet berör viktiga frågor inom affärsområdet, politik och klimat etc. (Skolverket, 2011b). Detta kan ha lett till att människans intresse för geografi har förändrats.

Sammanfattningsvis har geografins betydelse såväl som användning förändrats. Vidare markeras i kursplanen för geografi i gymnasieskolan att kunskaper inom geografi ökar en persons chans att inkluderas i olika sammanhang som i exempelvis internationella studier och arbetsliv samt att detta kan erbjuda nya perspektiv men också en djup acceptans av skillnader (Skolverket, 2011b). Av den orsaken och med dessa reflektioner som bas, är kunskaper inom geografi centralt.

Dock betonar Ababio (2013) att problematik råder inom geografiundervisning, då flertal geografilärare förmedlar vilseledande och ofullständiga koncept till studerande (s. 26).

Dessutom implementeras inte studerandes intresse vid varken val av undervisningsmaterial eller val av undervisningsform (s. 26). Ytterligare nämner Ababio att lärare oftast ger en kritisk kritik istället för positiv återkoppling samt att relationen mellan lärare och studerande oftast är begränsad (2013, s. 26). Tidigare studier inom motivation i geografiundervisning påvisar att det uppstår skillnader, vad gäller motivationen, baserad på studerandes kön (Ferretti, 2007; Aydin

& Coskun, 2011).

4

3. Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka vad som motiverar studerande i geografi att läsa geografi samt om det finns skillnader vad gäller motivation beroende på faktorerna ålder och kön. Ett sidosyfte med detta arbete är att skapa en debatt om begreppet motivation, presentera motivationens roll vid inlärning och betona vikten av motivation som en central faktor inom utbildning.

Följande frågeställningar har formulerats för att uppnå syftet:

1. Vad motiverar gymnasieelever och universitetsstudenter i geografi att läsa geografi?

2. Hur tolkas detta ur begreppen inre och yttre motivation?

3. På vilket sätt skiljer sig svaren, vad gäller motivationen, hos studerande i geografi ur faktorerna ålder och kön?

4. Teoretisk bakgrund

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning kring motivation i samband med inlärning i skolan.

Först beskrivs definitionen av motivation, därefter förklaras inre och yttre motivation samt ges en jämförelse av dessa. Sedan redogörs faktorer som påverkar elevens motivation som följs av motivation inom inlärning. Slutligen beskrivs Self-determination theory. Samtliga underrubriker berör tidigare forskning gällande motivation i undervisning.

4.1 Definition

Med anledning till att begreppet motivation är central i denna undersökning krävs en definition.

I enlighet med Nationalencyklopedin är motivation en psykologisk term för dem faktorer som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål (Nationalencyklopedin, 2020). Definitionen av motivation som kommer att användas i denna uppsats är en utvidgning av Nationalencyklopedins definition, eftersom uppsatsens definition inkluderar förhållandet till tidsaspekten och ansträngning; dvs. motivation relaterar till varför människor gör något, hur länge människor är redo att möta något och hur hårt människor är redo att engagera sig i något.

Därmed är motivation kraften som stimulerar en individ som avgör ändamålet av hens ansträngningar, aktivitetens intensitet samt varaktighet.

5

4.2 Inre motivation versus Yttre motivation

Ryan och Deci (2000) klargör och upplyser att människor kan känna olika typer av motivation, dock är den inre samt den yttre motivationen de mest ledande typerna. Gärdenfors (2010) pekar på att det är betydelsefullt att urskilja dessa två aspekter.

Den inre motivationen stimuleras när individen utför något för ens egen förtjänst då driftigheten behandlar en emotionell nivå, dvs. när individen genomför uppdrag med syftet att få kunskaper och utveckla sig inom ett ämne (Gärdenfors, 2010; Vallerand, 2012). Med detta avser inre motivation motivet för ett utförande med anledning till den inre belåtenhet som understödjer ens eget intresse, ens egen förbättring såväl som lycka. Av fri vilja betraktar individen uppdraget som intresseväckande utan inverkan ifrån yttre förhållanden (Ryan & Deci, 2000).

Detta i jämförelse med den yttre motivationen som stimuleras när individen utför något som resulterar i något påtagligt då driftigheten behandlar en rationell nivå, dvs. när individen genomför uppdrag med hänsyn till förhållandet till andra (Gärdenfors, 2010; Vallerand, 2012).

Med detta avser yttre motivation motivet för ett utförande med anledning till att nå upp till ett ändamål, när individen tillgodoser andras behov såväl som att avstå från bestraffning eller att erhålla belöning (Ryan & Deci, 2000).

Därmed är källan till driftigheten inom den inre motivationen begäran individen har om aktiviteten i sig medan källan till driftigheten inom den yttre motivationen är begäran individen har om att uppnå ett yttre mål. På detta sätt är den inre motivationen en icke instrumentell driftighet då utförandet sker med hänsyn till individens begär såväl som tillfredsställelse och inte som ett medel att uppnå ett ändamål. Med detta är den yttre motivationen en instrumentell driftighet och anses vara ett medel i syfte till att uppnå ett ändamål då syftet med utförandet ligger på utsidan av individen.

Med anledning till att det förmodades att sammankoppling av dessa två typer av motivation skulle resultera i det maximala potentiella läget av motivation, valde forskare att undersöka denna hypotes (Vallerand, 2012). Resultat från undersökningen påvisar att sammankoppling av dessa två typer av motivation leder till att den inre motivationen minskas, dessutom visade resultaten att inre motivation avtog av den ledande draget i att erhålla belöning (Vallerand, 2012). Ur genusaspekten påvisar studier att kvinnor har i högre grad en inre motivation i jämförelse med männen (Jagacinski & Strickland, 2000). Förutom detta nämner Jagacinski och Strickland (2000) att aspekten ”utveckla förmågor” är mer centrala för kvinnor än för män, detta då kvinnor fokuserar mer på strävan än vad männen gör eftersom männen fokuserar i högre grad på resultatet.

6

4.3 Faktorer som påverkar elevens motivation

Motivation styrs av individens mål, drivkrafter såväl som behov och därmed handlar det om vad individen är i behov av för att känna sig tillfredsställd. Vidare är motivation elementet som framkallar driftighet och leder till syfte såväl som ändamål hos elever. Med detta är motivation en ledande faktor för elevers deltagande i undervisningen och berörs av varierande faktorer.

Pintrich et al. (2008) nämner att omotiverade elever saknar känslan av tillfredställelse jämfört med motiverade elever som har en inre strävan av att nå ett mål och ett inre behov av att lyckas i skolan (s. 172-174). Gao (2008) betonar att lärdom om elevers motivation leder till utveckling av tillvägagångssätt samt förhållande som resulterar i en god undervisning och genom att inkludera motivation med diverse metoder skapas en större chans för framgång hos elever. Som tidigare nämnt framkommer den inre motivationen naturligt och motivet uppstår från det inre hos individen. När eleven stimuleras av den inre motivationen utgör hen något för sin egen skull samt att lärdomen förblir i högre grad hållbar i jämförelse med när eleven stimuleras av den yttre motivationen utgör hen en uppgift enbart i syfte för att erhålla en belöning (Davidsson &

Flato 2010).

Ababio (2013) betonar att undervisningsmiljön kan främja såväl som hämma elevers motivation, därmed är undervisningsmiljön en central faktor för elevers medverkan. Då elever deltar i högre skala om de upplever att de är skickliga på det de utför, är det betydelsefullt att ha kunskap om elevers nivå inom ämnet för att individanpassa undervisningen (Ababio, 2013).

Detta överensstämmer med vad Davidsson och Flato (2010) nämner gällande undervisning, att såvida lektioner fokuserar enbart på betyg såväl som andra yttre faktorer finns faran att den inre motivationen avtar. Därmed framhäver Davidsson och Flato (2010) att lärarens roll är en betydelsefull faktor för att skapa inre motivation hos elever samt att det är viktigt att bevara denna. Genom att läraren är mottaglig samt individanpassar undervisningen utifrån elevens intressen och behov ökar elevens motivation i viljan att lära sig (Imsen, 2006). Lärare bör reflektera över vilka tillvägagångssätt ger upphov till intresse men även uppfattning hos elever (Kindeberg, 2011). Vidare hävdas att intresset hos lärare kan resultera i att elever utför uppgifter då elever reglerar sitt intellektuella läge till lärarens läge (Newton, 2003). Därmed är lärarens egenskaper ledande i syfte till att framkalla en inre motivation hos en elev som ska ha en långsiktig och meningsfull verkan (Ehdin, 2010, s. 32-33).

Vidare nämner Boström och Svantesson (2007) att motivation stärks av ambition samt uppfattning av framgång. Ur elevperspektiv, menar Boström och Svantesson (2007) att en viljestark inre motivation samt självförtroende skulle kunna pådriva en elev att uppnå mål. En

7 annan faktor för att skapa viktiga samband är engagemang från eleven. Davidsson och Flato (2010) anser att elevens engagemang är en beståndsdel av den inre motivationen av den orsaken att eleven presterar med anledning till att hen har ett intresse i innehållet. Dessutom menar Davidsson och Flato (2010) att gruppens inflytande är en faktor som ökar elevers inre motivation då samarbete är inflytelserik. En elev är i behov av att framkalla relationer på grund av att dessa har en motiverande effekt (Madsen & Egidius, 1974). På liknande sätt anser Newton (2003) att individens uppförande reageras av önskan av samhörighet. Lundgren och Lökholm (2006) menar att individen utvecklar sitt handlingssätt genom att observera hur andra gör.

En ytterligare faktor som ökar motivationen är passion för uppgiften, av orsaken att ju mer individen deltar i processen desto fler värdefulla framgångar. Undersökningar påvisar att självständighet har en positiv påverkan då den leder till ökad belåtenhet, intresse såväl som motivation (Cooper & Jayatilaka, 2006). Därmed är det ledande att individen har en ökad utsträckning av inre motivation då det leder till högra grad av intresse i uppgiften och därmed ökad möjlighet att uppnå ens ändamål. Förutom detta är det centralt att individen inser vikten med uppgiften, då denna skapar motivation och resulterar till att individen förbättrar sin prestation.

Yttre motivation avser när en elev genomför något enbart för att få belöning i form av betyg, jobb eller pengar. Detta innebär att utförandet endast är ett medel mot ett annat ändamål (Davidsson & Flato, 2010). Som tidigare nämnt leder den inre motivationen till en mer långsiktig lärdom, dock kan den yttre motivationen motivera elever samt att den är ett betydelsefullt medel för elever som saknar helt motivation (Davidsson & Flato, 2010). Beröm från läraren är en yttre motivation hos elever då den gemensamma tolkningen av beröm är att det är en gärning som ökar motivationen (Lundgren & Lökholm, 2006). Förutom detta kan beröm stärka elevens självförtroende som kan leda till att hen utvecklar sin prestation (Lundgren & Lökholm, 2006). Dock poängteras att beröm kan både stärka såväl som försvaga, forskning inom området påvisar att det är betydelsefullt att beröm utdelas på rätt sätt samt vid rätt tillfälle (Lundgren & Lökholm, 2006). En annan faktor inom yttre motivation hos elever är betyg, i dessa situationer ligger fokus på att få det högsta tänkbara betyget (Jenner, 2004). Det förekommer rekommendationer att kontroller i skolan, i form av prov och läxor, bör ökas då dessa anses öka motivationen hos elever (Hugo, 2011).

Undersökningar påvisar att en yttre faktor som kan skapa men även öka en individs inre motivation är positiv feedback, detta på grund av att individen känner sig behörig såväl som betydelsefull (Vallerand, 2012). Ryan och Deci (2000) instämmer med dessa undersökningar dock framhävs det att negativ feedback försvagas individens inre motivation. Cooper och

8 Jayatilaka (2006) anser att den yttre motivationen har en tendens att försvaga individens inspiration av den orsaken att fokus ligger främst på belöningen än lusten att genomföra uppdraget. Därmed är individer med inre motivation i högre grad fokuserade såväl som skickliga i uppdraget som ska genomföras (Cooper & Jayatilaka, 2006).

4.4 Inre och yttre motivation inom inlärning

Motivation är ett komplext begrepp att definiera med anledning till att det inte existerar en enighet kring termen (Giota, 2002). Utifrån skolvärlden kan den yttre motivationen beröra exempelvis betyg, närvaro eller krav från omgivningen som leder till en formell och ytlig inlärning (Gärdenfors, 2010). I jämförelse med den inre motivationen som leder till en informell och djupinriktad inlärning på grund av att eleven förstår och finner en mening med undervisningen (Gärdenfors, 2010, s. 78-91). Gärdenfors (2010) betonar nämligen genom att elever fokuserar endast på betyg hindras den inre motivationen från att uppnås. Därmed måste läraren ha kunskap om elevers intresse i syfte till att skapa uppgifter som dem finner en mening med. Med detta menas att den inre motivationen är ett gynnsammare motiv för inlärning i jämförelse med den yttre motivationen.

Giota (2002) lägger ett stort ansvar på skolans verksamhet gällande elevers motivation. Inom skolväsendet förklaras den inre och yttre motivationen hos elever på följande vis, inre motivation förknippas med lärande mål i jämförelse med yttre motivation som förknippas med prestationsmål (Giota, 2002). Därmed stimuleras elevens inre motivation av den personliga viljan att lära sig såväl som att utvecklas jämfört med elevens yttre motivation som stimuleras genom att uppfylla omgivningens behov och förhoppningar (Giota, 2002). Forskning påvisar att den inre motivationen försummas om effekten av den yttre motivationen domineras samtidigt som den inre motivationen främjas genom att inkludera eleven i lärandet. Därmed finns ett samband mellan elevers prestation samt självförtroende beroende på om de har en inre eller yttre motivation (Giota, 2002). Detta påvisar att motivation är en intressebetonad upplevelse alternativt förhoppning. Därmed konstateras att motivation har en positiv påverkan på inlärning. En motiverad elev avser dels mer studietid men visar även större engagemang och detta påverkar värdet i lärandet (Svensson & Hedin, 1997).

Utöver ämneskunskaperna bör en lärare ha förmågan att kommunicera för att framkalla ett förtroende hos eleven då dessa är fundamentala förutsättningar för att elever ska bli mottagliga för inlärning (Kindeberg, 2011). Studier visar att lärarens bemötande, förhållningssätt samt arbete har en gynnsam inflytande på elevens motivation såväl som inlärning (Jenner, 2004).

9 Intresset ökar motivationen såväl som att det är en ideal motiv vid inlärning, därmed blir kunskapen i högre grad autentisk samt att elevens engagemang utvecklas och effektiviseras (Madsen & Egidius, 1974). Pintrich et al. (1994) menar om elever förses med valmöjligheter och kontroll över inlärningssituationen, leds detta till högre motivation och ökat intresse. Dock betonar Hugo (2011) att detta inte har samma effekt på alla elever och att detta kan bli en svårighet för inlärning hos svaga elever. Studier har påvisat att skolan brister att ta hänsyn till elevers intresse och till följd misslyckats att stimulera deras inlärning (Giota, 2002, s. 300).

Därmed är det betydelsefullt att skolan anpassar undervisningen såväl som miljön efter elevers behov men även utifrån deras perspektiv (Giota, 2002, s. 301). Vidare visar forskning att ju äldre ett barn blir desto i högre grad avtar nyfikenhet att utforska och viljan att lära sig, därmed förknippas lärandet i yngre ålder med entusiasm jämfört med lärandet i äldre ålder som associeras med slitgöra (Lumsden, 1994).

4.5 Self-determination theory

Self-determination theory, hädanefter SDT, är en psykologisk teori inom motivation som handlar om människans utvecklingsskeden och drivkraften som bestämmer människans val.

Teorin inriktar sig på till vilken utsträckning är människans uppförande själv reglerat, därmed fokuserar STD på inre motivation (Ryan & Deci, 2000).

Deci och Ryan (1991) presenterar tre behov som regleras av inre motivation, dessa är:

kompetens, autonomi och tillhörighet. Återkoppling på utförande bidrar till känslan av kompetens och med denna ökas den inre motivationen dock visar forskning att återkopplingen behöver vara positiv i syfte till att detta ska uppnås (Deci, 1975). I och med detta ökas även människan autonomi då positiv feedback stärker och utvecklar människans självförtroende (Reeve, 1996). Tredje behovet som har en verkan på den inre motivationen är tillhörighet då motivationen ökas av känslan av trygghet (Grolnick & Ryan, 1989). Genom att människan tar hänsyn till dessa tre behov främjas välmående och tillfredsställelse. Dessa behov är universella dock kan vissa anses i högre grad betydande beroende på situationen, därmed kan individuella skillnader skapas (Deci & Ryan, 1991).

Teorin urskiljer mellan olika typer av motivation då denna inte är ett enhetligt begrepp på grund av att motivation varierar beroende på situation. Den inre motivationen är den medfödda kraften att leta nya stimulanser såväl som förmågor. Denna teori fastställer förhållanden som tydliggör inre motivation men även på vilka sätt påverkas denna av sociala såväl som miljömässiga faktorer (Deci & Ryan, 1985).

10 Inom teorin förekommer två universella personliga skillnadskoncept, dessa kausalitetsorienteringar och livsmål. Kausalitetsorienteringar refererar till hur individen inriktar sig till en miljö och styr beteendet ifrån detta, alternativt i vilken omfattning individen bestämmer själv. Inom teorin finns det tre orienteringar: autonoma, kontrollerade och opersonliga. Livsmålen refererar till de långsiktiga mål som individen använder för att leda sin aktivitet. Dessa livsmål kan antingen ha inre ambitioner som exempelvis, personlig utveckling och samhörighet eller i yttre ambitioner som exempelvis, förmögenhet (Kasser & Ryan, 1996).

Sammanfattningsvis existerar inre motivation inom individen och yttre motivation stimuleras av externa faktorer som ligger utanför individen.

Organismic integration theory, hädanefter OIT, är en subteori inom SDT som tydliggör hur och varför människans beteende påverkas av externa faktorer (Deci & Ryan, 1985). Forskning visar att extern belöning dämpar individens inre motivation på grund av att det finns inget intresse i utförandet i sig (Deci, 1971). Vidare bevisar undersökningar att tidsgräns är ytterligare en yttre faktor som försvagar individens inre motivation (Amabile et al., 1976). Dock har studie pekat på att en extern faktor som främjar individens inre motivation är valmöjligheter då individen känner autonomi (Zuckerman et al., 1978).

OIT beskriver fyra typer av extern motivation som varierar, beroende på nivån, med hänsyn till individens autonomi. Dessa typer är: extern reglering, introducerad reglering, identifierad reglering och integrerad reglering. Som figur 1 nedan visar (från vänster till höger) exalterar typerna av motivation till ökande nivåer av autonomi och lägre kontrollnivåer (Ryan & Deci, 2000). Den externa regleringen är den minst autonoma för att den genomförs till följd av en extern kontrollfaktor. Introducerad reglering berör självkänslan och hänvisar till egoengagemang. Detta beteende påverkar människor som är motiverade att visa förmågan att bevara självvärde. Trots att regleringen är internt driven, har beteende en extern kausalitet, därmed anses beteendet som icke-självbestämt. Identifierad reglering är i högre grad autonomt typ av yttre motivation. Det handlar om att värdesätta en aktivitet, för att handlingen godtas som personligt viktigt. Integrerad reglering är i högsta grad autonoma typen av yttre motivation.

Denna typ av reglering sker när bestämmelser är totalt anslutna till den externa ”egot” och ingår i individens självutvärdering och övertygelse om personligt behov (Ryan & Deci, 2000).

Av upphovsrättsliga skäl saknas bilden i den elektroniska utgåvan Figur 1. The Self-Determination Continuum. (Deci & Ryan, 2000)

11 Teorin belyser på vilka sätt lärare skulle kunna arbeta med att stöda elever med syftet att utveckla deras inre motivation. SDT påvisar att den inre motivationen ger en mer värdefull inverkan i jämförelse med den yttre motivationen (Ryan & Deci, 2000, s. 54-55). Med hjälp av forskning samt undersökning av varierande situationer inom undervisning påvisade resultat att belöningar ifrån yttre faktorer skulle kunna ge upphov till en negativ effekt på den inre motivationen, samtidigt som den inre motivationen framkallar gynnsammare samt i högre grad långsiktiga villkor för engagerat lärande (Ryan & Deci, 2000, s. 54-56). Visserligen stimulerar belöningar den yttre motivationen, dock ger detta upphov till ett temporärt beteende då resultat visat att intresset avtar när dessa avskaffas, i jämförelse med elever som avstått från yttre belöning som uppvisar ett långvarigt beteende. Teorin grundas på hypotesen att människa är en driftig aktör i sitt egna liv samt i sin omgivning, vilket medför att människan har ett inre motiv att önska lära såväl som förbättra sina kunskaper (Ryan & Deci, 2000, s. 59-60). Ryan och Deci (2000) menar att den inre motivationen är viktig för människans motiv. Av den orsaken är det betydelsefullt att ta hänsyn till samt främja individer till att genomföra uppdrag av egen önskan såväl som att dem ska ta ansvar för sitt eget lärande. Förutom detta är det betydelsefullt att lärare skapar samt utgår från innehåll som har ett syfte bland elever. Ryan och Deci (2000) menar på att en individ som genomför ett uppdrag till följd av en belöning, som syftar till att stimulera individen, har en omvänt verkan. Ryan och Deci (2000) anser att en individs gärningar förblir i högre grad motiverade om de leds av en inre vilja i jämförelse med om de leds av andras önskningar. Med detta avser Ryan och Deci (2000) att den inre önskan framkallar gynnsammare framgång samt är på långt sikt i högre grad värdefull av den orsaken att den motiverar såväl som inspirerar eleven till att vilja lära. Vad som är centralt inom detta är utsträckning en individ genomför något, är orsaken egen önskan eller är det en effekt av yttre faktorer (Ryan & Deci, 2000, s. 65). Ryan och Deci (2000) redogör för motivationens betydelse anslutet till individens motiv samt mål i samband till den inre och yttre motivationen.

Denna teori är relevant för denna studie då motivation bemöts ur ett psykologiskt perspektiv samt ger förståelse för de förhållanden som påverkar elevers motivation. Denna teori kommer att kopplas till resultatet av undersökningen såväl som i analysen.

12

5. Metod

I detta avsnitt kommer metoden för denna studie att presenteras. Först kommer metodvalet att redogöras som följs av en presentation av urval samt genomförandet. Därefter redovisas deltagarna som följs av en beskrivning av frågeformuläret. Avslutningsvis presenteras bearbetning av material samt studiens avgränsningar och slutligen diskuteras de etiska överväganden.

5.1 Metodval

För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna i denna studie användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Detta då målet är att undersöka en större population men även att beakta skillnader inom denna. Metodvalet överensstämmer med Harboe (2013) som anser att kvantitativa undersökningar omfattar ett större antal svarande i jämförelse med kvalitativa undersökningar. Eliasson (2006) skriver att genom att använda en kvantitativ metod och undersöka en större population ges en bredare överblick i jämförelse med en kvalitativ metod som ger en djupare överblick. Därmed är en kvantitativ metod är i högre grad tillämplig för denna undersökning till skillnad mot en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Val av metod för denna studie stödjs av Giota (2002) som menar på att vid undersökning av studerandes inställning till skolväsendet är det i högsta grad att enkätundersökningar utförs.

5.2 Urval och genomförande

Till följd av den rådande pandemin, Covid-19, har all undervisning på gymnasiet och även universitet övergått till distansundervisning. Detta ledde till ändring av grundidén, om att personligen dela ut enkäten till elever, och istället utforma en digital enkätundersökning. Det finns både fördelar och nackdelar med att utföra en undersökning digitalt. En fördel är att det inte är lika tidskrävande jämfört med att besöka skolorna då undersökningen mailas till deltagarna. Dock är väntan på svar av en digital undersökning mer tidskrävande jämfört med personlig kontakt. Vidare är en digital undersökning i högre grad miljövänlig än att dela ut undersökningen i pappersform. En nackdel med digital undersökning är att svarsfrekvensen blir lägre jämfört med personlig kontakt. Detta då elever kanske inte känner sig tvungna att besvara denna via mailet hemifrån än att de skulle ha fått den i pappersform under skoltid. En ytterligare nackdel med att utföra undersökningen digitalt och inte på plats är att möjligheten att förklara

13 oklarheter bland deltagarna utesluts. Att besöka skolor är tidskrävande dock erhålls betydelsefullt underlag för en undersökning, som exempelvis intryck och kommentarer från respondenter såväl som återkoppling (Patel & Davidson, 2011).

För att få svar på forskningsfrågorna kontaktades samtliga geografilärare på två gymnasieskolor i Stockholm, Fredrika Bremer gymnasium och Rudbeck gymnasium. Anledning till detta ligger till grund i tidigare bekantskap med geografilärarna i dessa angående en uppsats i en tidigare kurs. Dock blev det flertal bortfall bland gymnasielärare, och därmed gymnasieelever, med anledning till tidsbrist till följd av Covid-19. Med anledning till att en variabel är att jämföra ålder kontaktades även studenter inom geografi vid Stockholms universitet via universitetets plattform.

Innan frågeformuläret delas ut till respondenterna för att genomföra en undersökning är det viktigt att testa frågeformuläret. Detta för att göra det möjligt för frågeformuläret att uppfylla sitt syfte. Därför genomfördes en pilotstudie om fyra volontärelever i gymnasieskolan. Efter att de hade lämnat in frågeformuläret erhölls återkoppling som var användbar och betydelsefull, då två av eleverna lyfte fram termer som var svåra att förstå. Pilotstudien var värdefull eftersom möjlighet att förbättra enkäten anordnades. Efter att pilotstudien utfördes mailades den digitala undersökningen samt länk till denna till tre lärare som undervisar i geografi på gymnasiet, två vid Rudbeck gymnasium och en vid Fredrika Bremer gymnasium, samt till universitetselever som studerar geografi på Stockholms universitet. Därefter vidarebefordrade lärarna länken till sina elever i geografi. Totalt delades undersökningen till sex klasser på gymnasiet och till två kurser på universiteten inom geografi. Undersökningen mailades ut till respondenterna april 2020. Studien har använt ett målstyrt urval då deltagarna i denna studie kontaktades med anledning till deras kunskap om geografi. Urval av respondenter utgås ifrån relevans för forskningsfrågorna. Anledning till att inkludera och fokusera enbart på gymnasieelever och universitetsstudenter är för att det är det mest relevanta för denna studie. Orsak till detta är att undersöka om och på vilket sätt motivationen skiljer sig åt elever i geografi ur faktorerna ålder och kön.

Enligt Ahrne och Svensson (2011) grundas en kvantitativ undersökning på siffror och statistik.

Med detta som grund beräknades respondenternas resultat till siffror och omvandlades till statistik, detta presenteras mer utförligt under avsnitt 6.1 i resultat delen.

Sammanfattningsvis började förfarandet med att besluta om en metodval, sedan utformades ett frågeformulär och därefter genomfördes en pilotstudie. Efter pilotstudien kontaktades skolor med det reviderade frågeformuläret. Därefter kalkylerades all resultat och konverterades till statistik.

14

5.3 Deltagare

Antal respondenter i denna studie är 66 studerande som läser geografi. Frågeformuläret delades ut studerande i tredje året på gymnasieskolan och till studenter på Stockholms universitet, därmed är deltagarna i studien mellan 18 och 40 år. När det gäller fördelning av respondenterna ur kön, är det en högre andel kvinnor bland respondenterna då 66 % är kvinnor i jämförelse med männen som är 33 %. Fördelning ur ålder, är det i högre grad gymnasieelever som besvarat, då det är 44 gymnasieelever i jämförelse med andel universitetsstudenter som är 22 totalt. Detta innebär att det betydligt fler kvinnor bland respondenterna i denna studie samtidigt som det är fler gymnasieelever som besvarat denna enkät. Tabell 1 visar antal gymnasieelever, antal universitetsstudenter och fördelning mellan könen.

Tabell 1. Deltagare i studien

Kvinna Man Total

Universitetsstudent 17 5 22

Gymnasieelev 28 16 44

Total 45 21 66

5.4 Frågeformuläret

Vid utformning av enkäten var syftet att inkludera enbart tydliga koncisa och precisa uttryck men även undvika att inkludera facktermer. Detta överensstämmer med vad Eliasson (2006) menar på att utformaren av enkäten ska ha i åtanke, dvs. att endast inkludera ett språkuttryck som deltagaren förstår men även att uttrycken är korta och exakta. Eliasson (2006) nämner att detta kan utföras genom att utformaren fokuserar på en fråga per uttryck, dvs. undvika att få flera svar per uttryck, att beröra samma fråga i flera uttryck och betoning på att inkludera uttryck som är i ledande form. Enkäten som använts i denna studie är grundad på ovanstående avseenden.

Frågeformuläret börjar med en introduktionsparagraf där syftet med denna undersökning, liksom förklaringen att det inte finns några korrekta svar, lyfts fram. Detta är viktigt att upplysa då elever kan avstå från att svara på frågor om de känner sig osäkra. Att påpeka att det inte finns några rätta svar, och att det är deras tankar, känslor och idéer som står i fokus, bidrar till att fler är villiga att svara.

Inledningsparagrafen följs av femton frågor om elevernas bakgrund. Dessa inkluderar variablerna som är fundamentala för att möjliggöra en jämförelse. Dock var grundidén att undersöka om det uppstår skillnader ur faktorn språkbakgrund. Av denna orsak inkluderades

15 födelseland, modersmål och talande språk i bakgrundsfrågorna i enkäten. Däremot svarade samtliga deltagare att de är födda i Sverige och att deras dominerande talspråk är svenska. Med anledning till dessa resultat valdes denna forskningsfråga att exkluderas. Efter bakgrundsfrågorna finns det tolv påstående om motivation för att studera geografi. I dessa påstående har respondenten möjlighet att svara inom en Likertskala på fem nivåer.

En Likertskala är en måttstock som används för att mäta respondenters synsätt och utgår från en fem skalig graderad svarsskala (Jamieson, 2013). Kvantiteten i denna studie har beräknats genom att svarsskalan har omvandlats till siffror i syfte till att kalkylera jämförelsetal mellan urvalen. Deltagarna i denna studie har angett i vilken grad de håller med i påståendena. För att deltagarna ska besvara i högsta grad uppriktigt, och inte alltför hastigt, valdes att ändra ordning på påståendena inom samma aspekt men även inkluderat påståenden om olika aspekt. Däremot finner Harboe (2013) problematik med denna skala då brådskande deltagare tenderar att ange neutral, som svarsalternativ, till alla frågor och att svarsalternativen tolkas individuellt.

Dessutom var tjänsten ”ett svar per deltagare” och ”obligatorisk” ifylld vid utformning av enkäten. Tjänsten ”obligatorisk” avser att varje fråga i enkäten är obligatoriska att besvara för att komma vidare i undersökningen och tjänsten ”ett svar per deltagare” avser att undersökningen kan besvaras en gång per deltagare. Dessa tjänster valdes att inkluderas för att undvika mätfel då deltagare skulle kunna besvarar enkäten upprepande gånger och för att undvika bortfallsfel då deltagare skulle kunna besvara enbart några frågor, därmed skulle mätvärden för vissa frågor saknas. Samma frågeformulär delades ut till alla svarande i syfte till att underlätta analysen av resultaten.

För att undersökningen i denna studie ska svara på forskningsfrågorna på ett korrekt sätt baseras enkäten på Self-determination theory och Organismic integration theory (se avsnitt: teoretisk bakgrund). Detta valdes att utföras då det är betydelsefullt att utforma enkäten efter deltagarna och den tidigare forskningen (Harboe, 2013). Nedan följer en beskrivning om hur undersökningen är kopplat till tidigare studier inom motivation. The Self-Determination Continuum (Ryan & Deci, 2000) hänför sig till enkäten i den meningen att varje påstående korrelerar med antingen inre eller yttre motivation; extern reglering, introducerad reglering, identifierad reglering, integrerad reglering eller inre reglering (figur 1, s. 11). Påstående 3

”Geografi är viktigt för att kunna ha ett bra jobb”, påstående 4 ”De saker jag vill göra i framtiden kräver kunskap om geografi” och påstående 6 ”Geografi är ett centralt ämne runt om i världen och nödvändigt för att bli framgångsrik” hänför sig till den externa reglering, dvs. när individens drivkraft grundas i en extern kontrollfaktor. Dessutom är dessa påståenden exempel på vad Ryan och Deci (2000) skriver om yttre motivation, dvs. när syftet med

16 aktiviteten är att kunna uppfylla andra mål. Påstående 2 ”Geografi är viktigt eftersom det gör att jag kan umgås i olika grupper av människor”, påstående 5 ” Genom geografi kan jag lära känna och förstå fler människor från hela världen” och påstående 7 ”Mina vänner har en positiv inverkan på mina studier inom geografi” hänför sig till den integrerade reglering, dvs.

när syftet med aktiviteten har ett personligt behov av sociala interaktioner samt integration inom individen (Ryan & Deci, 2000). Introducerad reglering, som berör individens närmiljö och erfarenhet står i samband med påstående 8 ”Min geografilärare presenterar material på ett intressant sätt”, påstående 9 ”Mina föräldrar uppmuntrar mig att använda geografi så mycket som möjligt” och påstående 12 ”Min geografilärare är en stor inspirationskälla för mig”. Vidare hänför sig påstående 8 ”Min geografilärare presenterar material på ett intressant sätt” och påstående 12 ”Min geografilärare är en stor inspirationskälla för mig”

till vikten av vad flera forskare betonar, nämligen påverkan läraren har på studenternas motivation (Davidsson & Flato, 2010; Jenner, 2004; Kindeberg, 2011). Påstående 1 ”Det är viktigt att lära sig geografi”, påstående 10 ”Jag arbetar mycket hårt för att lära mig geografi” och påstående 11 ”Jag planerar att lära mig så mycket geografi som möjligt i framtiden”, härför sig till inre reglering, då det hänvisar till att individens syfte med aktiviteten ligger i ett personligt intresse samt att individen har en inre tillfredsställelse med aktiviteten. Dessutom är dessa påståenden exempel på vad Ryan och Deci (2000) skriver om inre motivation, dvs. när syftet med aktiviteten finns utan påverkan från yttre förhållanden.

Frågeformuläret och länk till denna finns tillgänglig i bilaga A.

5.5 Materialbearbetning

Denna studie består både av en teoretisk och en empirisk del. I den teoretiska delen har litteraturstudier utförts då vetenskapliga artiklar, rapporter, avhandlingar och ytterligare litteratur använts som utgångspunkt för denna studie. Den teoretiska delen grundas på böcker och skrifter som redogör för motivationfrån ett generellt plan till det mer specifika, i detta fall motivation i skolan. Artiklarna som tagits i anspråk i denna studie har insamlats via Google Scholar med åtkomst från Stockholms universitet bibliotekdatabas. Sökorden för insamling överensstämmer med studiens nyckelord, dvs. motivation, inre motivation, yttre motivation, faktorer som påverkar motivation, motivation inom inlärning. Premisser för val av artiklar var att dessa skulle vara åtkomliga i fullständig version och att dessa var kvalitetsgranskade. Den empiriska delen av studien har använt en kvantitativ metod som består av en enkätundersökning och tolkning av dess resultat. I enkätundersökningen utreddes vad som motiverar elever och studenter att läsa geografi, därefter tolkades resultaten ur begreppen inre och yttre motivation.

17 Deltagarna hade åtkomst till enkäten från 2020-04-17 fram till 2020-05-09. Databearbetningen började genom granskning av information, därefter kodades dessa och avslutningsvis beräknades samt sammanställdes all data från undersökningen i tabellform.

5.6 Avgränsningar

Som tidigare nämnt är forskning inom motivation ett brett fält, med anledning till detta har avgränsningar utförts för denna studie.

Studien är geografisk avgränsad till två gymnasieskolor och ett universitet i Stockholms län.

Fredrika Bremergymnasiet är belägen i Handen (Haninge kommun), Rudbeck gymnasiet är belägen i Sollentuna (Sollentuna kommun) och Stockholms universitet ligger i Stockholm (Stockholms kommun). Motivering till denna geografiska avgränsning ligger enbart till grund i tidigare kontakt med dessa skolor. Dock är dessa representativa för denna studie med anledning till att, i enlighet med lärarna har de elever och studenter som pendlar från hela Stockholms län. Förhoppningen är att resultaten ska frambringa konklusioner som kan tillämpas på en större population i syfte till att uppnå ett framgångsrikt lärande. Det har även avgränsats vad det gäller deltagarnas ålder då det är enbart elever från tredje året på gymnasiet och universitetsstudenter som inkluderats samt att samtliga är studerande i geografi i nuläget.

Motivering till dessa avgränsningar är relevans för denna studie. För att få en djupare uppfattning av ämnet behandlar förstudien data över tid, dock är empirin avgränsad till nutid.

Med anledning till att studien undersöker studerandes attityd till att läsa geografi är undersökningen är det aktuella perspektivet betydelsefull. Framtidsperspektivet kommer att beröras då eventuella rekommendationer behandlas i slutsatsen.

Sammanfattningsvis är denna studie är baserad på motivation, närmare bestämt inre och yttre motivation, då den undersöker vad som motiverar studerande att läsa geografi utifrån ovannämnda skolor och universitet. Data, som bedömts betydelsefull för syftet men även studiens ämne, har inhämtats från litteratur samt elektroniska källor. Avgränsning i den teoretiska bakgrunden har skett då motivation är inom ett komplext och omfattande område, därmed inkluderas inte samtliga perspektiv inom motivation i denna studie. Då denna studie är i didaktisk karaktär har den utvalda perspektiv utsetts som lämplig och relevant i syfte till att ta reda på resultat som kan leda till att gynna samt utveckla undervisningen.

18

5.7 Forskningsetiska överväganden

Respondenterna är anonyma och alternativet ”annat” är tillgängligt beträffande könet för de individer som varken betraktar sig som en kvinna eller som en man. Då samtliga deltagare är över 18 år behövdes inte vårdnadshavarnas samtycke. Materialet kommer endast att användas för denna undersökning och sedan förstöras, respondenterna informerades om detta såväl som att de kunde avstå från att delta (Vetenskapsrådet, 2002).

Med anledning till att denna studie undersöker människor är det betydelsefullt att inkludera forskningsetik. Deltagarna i denna studie har informerats om deras rättigheter samt att deras identitet beskyddas. I undersökningens inledning inkluderas ett stycke som berör de forskningsetiska principerna (Bilaga A).

Med anledning till dem etiska grunderna har undersökaren ett kriterium som berör information till deltagarna, då undersökaren ska informera deltagare om: syftet med studien, deras uppdrag i studien samt vilka villkor som avser deras deltagande (Vetenskapsrådet, 2002). I enlighet med dem etiska grunderna har information som berör deltagarnas delaktighet inkluderats, detta genom att förtydliggöra att det finns inga rätt eller fel svar och att undersökningen är anonym samt att all material kommer att användas i utbildningssyfte och kommer sedan att förstöras (Vetenskapsrådet, 2002). Därmed går det inte att urskilja deltagarna samt att undersökningens uppdrag är att svara på studiens syfte och att undersökningen inte kommer att användas i andra kontext. Vetenskapsrådet (2002) betonar betydelsen av att deltagarna själva får avgöra om delaktighetens varaktighet och villkoren för denna. Samtliga deltagare i denna studie har bestämt själva om deras deltagande samt att de var informerade om att undersökningen kunde avbrytas när som helst. Samtliga ovannämnda krav överensstämmer med vad Patel och Davidson (2011) skriver om de forskningsetiska principerna som avser att upplysa deltagarna om studien, få deltagarnas medgivande, att all material hanteras i förtroende och används endast till studiens syfte.

19

6. Resultat och Diskussion

I detta avsnitt kommer resultat och diskussion för denna studie att presenteras. Först kommer ett förtydligande av beräkning att beskrivas. Därefter redovisas resultat som baseras på ålder som följs av resultat som baseras på kön. Avslutningsvis presenteras en sammanställning av genomsnittsvärden för samtliga urval och slutligen redovisas resultat för studerandes motivation att läsa geografi.

6.1 Förtydligande av beräkning

I syfte till att uträkna medelvärdet, standardavvikelsen och t-testet omvandlades resultat från undersökningen till siffror, detta val stödjs av Ahrne och Svensson (2011) som menar på att en kvantitativ studie grundas på siffror och statistik. Omvandling av svarsalternativen från Likertskalan skedde på följande vis: ”Håller helt med” till 5, ”Håller med” till 4, ”Neutral” till 3, ”Håller inte med” till 2 och ”Håller inte helt med” till 1. Ett förtydligande gällande beräkningen är att medelvärdet är ett mått som avser genomsnittet av en population alternativ ett urval, standardavvikelse är ett mått som avser i vilken grad olika värden skiljer sig från medelvärdet; denna mått används för att uträkna skillnader i en resultatsamling eftersom ju närmare värdet är medelvärdet desto lägre är standardavvikelsen och t-testet är en hypotesprövning som används för att jämföra och avgöra om det finns en signifikant skillnad mellan två populationer (Blom et al., 2017). Vid genomförande av t-testet är p-värdet viktigt, eftersom detta värde avser sannolikhet för att ett resultat inträffats av en slump. Det preliminära värdet för p-värdet är 0,05, dvs. 5 %. Om p-värdet är under 0,05 finns det tillräckligt med bevis för att avvisa nollhypotesen. Nollhypotesen är en hypotes som hänför sig till när fristående parametrar inte har någon konsekvens. Därför, om p-värdet är högre än 0,05 finns det inte tillräckligt med bevis för att avvisa nollhypotesen och följaktligen finns det en statistiskt signifikant skillnad mellan dem två urvalen i fråga. Med signifikant skillnad menas att sannolikheten för ett resultat är systematiskt och stämmer för populationen, därmed är det inte ett tillfälligt resultat, dvs. att resultatet inte sker av en slump. I och med det hävdas detta samband som signifikant då den är giltig även i andra urval ur samma population. Vidare kan dessa samband vara skillnader mellan olika grupper eller samband mellan företeelser i ett urval (Blom et al., 2017). Tabeller valdes att sammanställas samt inkluderas för att presentera samtliga data på ett tydligt sätt och för att undvika fel i undersökningen i form av mätfel, bortfallsfel samt bearbetningsfel. Genom att presentera data i tabellform uppvisas registrering

20 och beräkning av dessa. All resultat från undersökningen tolkas objektivt ur teorin om inre och yttre motivation som redovisats i avsnitt tidigare forskning i denna studie.

6.2 Resultat baserat på ålder

Tabell 2. Medelvärde, standardavvikelsen och t-testet bland universitetsstudenter (UNI) och gymnasieelever (GYMN)

UNI P. 1 P.2 P. 3 P. 4 P. 5 P. 6 P. 7 P. 8 P. 9 P. 10 P. 11 P. 12

MEDEL 4,7 3,7 3,3 4,5 4,4 3,1 2,9 3,7 2,4 4 3,9 3

STD. AV 0,4 1 1,1 0,5 0,7 1,2 1,2 0,8 1,5 0,8 0,8 1,1

GYMN P. 1 P.2 P. 3 P. 4 P. 5 P. 6 P. 7 P. 8 P. 9 P. 10 P. 11 P. 12

MEDEL 4,2 3,1 2,9 3,3 3,9 3,3 3,2 4,1 2,9 3,5 3,1 3,6

STD. AV 0,6 1 0,7 1 0,8 1 1,1 0,8 1 0,8 0,9 0,8

T. TEST 0,002 0,025 0,136 2,370 0,012 0,602 0,400 0,068 0,223 0,024 0,001 0,034

Tabell 3. Samtliga påståenden

1: ”Det är viktigt att lära sig geografi”

2: ”Geografi är viktigt eftersom det gör att jag kan umgås i olika grupper av människor”

3: ”Geografi är viktigt för att kunna ha ett bra jobb”

4: ”De saker jag vill göra i framtiden kräver kunskap om geografi”

5: ”Genom geografi kan jag lära känna och förstå fler människor från hela världen”

6: ”Geografi är ett centralt ämne runt om i världen och nödvändigt för att bli framgångsrik”

7: ”Mina vänner har en positiv inverkan på mina studier inom geografi”

8: ”Min geografilärare presenterar material på ett intressant sätt”

9: ”Mina föräldrar uppmuntrar mig att använda geografi så mycket som möjligt”

10: ”Jag arbetar mycket hårt för att lära mig geografi”

11: ”Jag planerar att lära mig så mycket geografi som möjligt i framtiden”

12: ”Min geografilärare är en stor inspirationskälla för mig”

I tabell 2 presenteras resultaten för påståendena baserat på respondenternas ålder. Som det framgår av tabell 2 finns det en statistiskt signifikant skillnad mellan de två urvalsunderlagen i påstående 1 ”Det är viktigt att lära sig geografi”, påstående 2 ”Geografi är viktigt eftersom det gör att jag kan umgås i olika grupper av människor”, påstående 5 ”Genom geografi kan jag lära känna och förstå fler människor från hela världen”, påstående 10 ”Jag arbetar mycket hårt för att lära mig geografi”, påstående 11 ”Jag planerar att lära mig så mycket geografi som möjligt i framtiden” och påstående 12 ”Min geografilärare är en stor inspirationskälla för mig”.

Signifikans i påstående 2 ”Geografi är viktigt eftersom det gör att jag kan umgås i olika grupper av människor” och påstående 5 ”Genom geografi kan jag lära känna och förstå fler människor från hela världen” indikerar att universitetsstudenter upplever i högre grad att det är viktigt med kunskaper i geografi, då kunskaper inom geografi ökar en människas chans att inkluderas

21 i olika sammanhang och medför nya perspektiv samt acceptans av skillnader. Dessa påstående refererar till vad Ryan och Deci (2000) avser som integrerad reglering, därmed betyder detta att syftet med inlärning hos universitetsstudenter har en högre grad av ett personligt behov av sociala interaktioner samt integration än vad gymnasieelever har. Medelvärde för påstående 2

”Geografi är viktigt eftersom det gör att jag kan umgås i olika grupper av människor” var 3,7 för universitetsstudenter jämfört med 3,1 för gymnasieelever och för påstående 5 ”Genom geografi kan jag lära känna och förstå fler människor från hela världen” var medelvärdet 4,4 för universitetsstudenter och 3,9.

Vidare tydliggör signifikans i påstående 1 ”Det är viktigt att lära sig geografi”, påstående10

”Jag arbetar mycket hårt för att lära mig geografi” och påstående 11 ”Jag planerar att lära mig så mycket geografi som möjligt i framtiden” att universitetsstudenter drivs i högre grad av en inre reglering. Detta innebär att syftet med inlärning hos äldre studenter ligger i ett personligt intresse samt att de har en inre tillfredsställelse med inlärningen (Gärdenfors, 2010; Vallerand, 2012). Dessa påståenden är även exempel på vad Ryan och Deci (2000) skriver om inre motivation, dvs. när syftet med inlärning finns utan påverkan ifrån yttre förhållanden. Därmed är detta ett systematiskt resultat, som stämmer för universitetsstudenter, och detta inte beror på slumpen. Dock avviker dessa resultat från den tidigare forskningen gällande ålder och studier;

att yngre elever har en högre grad av vilja samt lust att lära sig (se Gustavsson & Thulin 2013, Lumsden 1994 som diskuteras i inledningen och avsnitt 4.4). En spekulation till detta kan bero på att denna forskning berör i högre grad yngre elever än som gymnasieeleverna i denna studie.

Dessutom är det viktigt att betona att universitetsstudenter har självmant valt att läsa geografi jämfört med gymnasieelever får ämnet integrerat i deras studieplan. Däremot överensstämmer ovanstående resultat med den tidigare forskning gällande att den inre regleringen kopplas med elevens behov av att skapa relationer då dessa har en motiverande effekt (Madsen & Egidius, 1974; Newton, 2003). Dessutom stärks dessa resultat då Deci och Ryan (1985) menar att den inre regleringen påverkas av sociala faktorer. Medelvärde för påstående 1 ”Det är viktigt att lära sig geografi” var 4,7 bland universitetsstudenter jämfört med 4,2 bland gymnasieelever, för påstående 10 ”Jag arbetar mycket hårt för att lära mig geografi” var medelvärdet 4 för universitetsstudenterna i jämförelse med 3,5 för gymnasieeleverna och för påstående 11 ”Jag planerar att lära mig så mycket geografi som möjligt i framtiden” blev resultaten 3,9 för universitetsstudenterna och 3,1 för gymnasieeleverna. Baserat på tidigare forskning, indikerar dessa resultat att universitetsstudenter erhåller en långsiktigare lärdom än gymnasieelever (Davidsson & Flato 2010; Gärdenfors, 2010).

22 Resultaten visar även att universitetsstudenter är mer instrumentella och drivs i högre grad av en extern reglering, dvs. de är specifika med syftet då de har ett mål att uppnå, jämfört med gymnasieelever (se Ryan & Deci 2000 som diskuteras i avsnitt 4.2). Dessutom överensstämmer resultaten med Skolverkets rapport; att äldre studenter är mer målmedvetna och fokus ligger på framgång (se inledningsdiskussion). Detta klargörs av svaren på påstående 3, ”Geografi är viktigt för att kunna ha ett bra jobb” då universitetsstudenter fick ett medelvärde på 3,3 och gymnasieelevernas medelvärde var 2,9 såväl som svar på påstående 4, ”De saker jag vill göra i framtiden kräver kunskap om geografi” där medelvärde bland universitetsstudenter var 4,5 och bland gymnasieelever var det 3,3. För påstående 4 ”De saker jag vill göra i framtiden kräver kunskap om geografi” är det antagligen karakteristiskt att äldre studenter förmodligen har tydligare planer för framtiden och rangordnar detta krav högre. Detta kan bero på att sannolikheten om att få ett bra jobb är mer verkligt för universitetsstudenter än gymnasieelever.

Detta antagande stödjs av vad Kasser och Ryan (1996) menar på att livsmål kan styra och ligga till grund för utförandet av något. Dessa påståenden är exempel på vad Ryan och Deci (2000) skriver om yttre motivation, dvs. när syftet med inlärning är att kunna uppfylla andra mål.

Därmed indikerar resultat att universitetsstudenter stimuleras i högre grad av externa faktorer, dvs. faktorer som ligger utanför individen, jämfört med gymnasieelever (Davidsson & Flato, 2010; Kasser & Ryan, 1996).

Det Ryan och Deci (2000) avser som introducerad reglering, som berör lärandemiljö och erfarenhet, reflekteras i påstående 7 ”Mina vänner har en positiv inverkan på mina studier inom geografi”, påstående 8 ”Min geografilärare presenterar material på ett intressant sätt”, påstående 9 ”Mina föräldrar uppmuntrar mig att använda geografi så mycket som möjligt” och påstående 12 ”Min geografilärare är en stor inspirationskälla för mig”. I samtliga påståenden fick gymnasieeleverna högre medelvärde än universitetsstudenterna, detta kan bero på att unga människor förmodligen tillbringar mer tid med sina vänner och är mer mottagliga för grupptryck samt att sannolikhet av tendens att föras bort av känslor är högre bland dem. Detta tydliggörs även av gymnasieelevernas svar på påstående 7, ”Mina vänner har en positiv inverkan på mina studier inom geografi”, där medelvärde bland gymnasieelever var 3,2 och bland universitetsstudenter var det 2,9. Vidare för påstående 8 ”Min geografilärare presenterar material på ett intressant sätt” var medelvärde 4,1 för gymnasieelever och 3,7 för universitetsstudenter. Ytterligare medelvärdesvar, som bekräftar detta, är från påstående 9,

”Mina föräldrar uppmuntrar mig att använda geografi så mycket som möjligt” där gymnasieelever fick 2,9 samt universitetsstudenter fick 2,4 och från påstående 12, ”Min geografilärare är en stor inspirationskälla för mig” blev medelvärde bland gymnasieelever 3,6

23 samtidigt som universitetsstudenter fick 3. Dessutom finns det en signifikant skillnad på påstående 12 ”Min geografilärare är en stor inspirationskälla för mig” som stämmer för gymnasieelever då detta resultat inte beror på slumpen. Dessa resultat indikerar även att gymnasieelever tillfredsställs med lärarens material i högre grad än universitetsstudenterna och att påverkan av omgivningen är i högre grad hos yngre elever. Trots all forskning som betonar hur undervisningsmiljön och läraren kan påverka samt generera motivation visar resultat att respondenterna i denna studie är neutrala gentemot denna aspekt (Davidsson & Flato, 2010;

Ehdin, 2010; Imsen, 2006).

Det mer öppna påståendet i påstående 6 ”Geografi är ett centralt ämne runt om i världen och nödvändigt för att bli framgångsrik” fick ett högre medelvärde bland gymnasieeleverna (3,3) än universitetsstudenterna (3,1), detta kan bero på att yngre elever antagligen har större ambitioner för framtiden än vad äldre studenter har.

Sammanfattningsvis i skillnader i förhållande till ålder kan det fastställas att universitetsstudenterna anser att geografi är viktig för socialt samhörighet, detta betyder att de drivs i högre grad av den integrerade regleringen jämfört med gymnasieeleverna. Dessutom anser universitetsstudenterna att ämnet är viktig för att uppnå framtida livs mål, detta innebär att de stimuleras mer av den externa regleringen i jämförelse med gymnasieeleverna. Resultat påvisar även att gymnasieeleverna uppskattar sin lärare och anser stöd från föräldrar samt vänner som betydelsefull i högre grad än vad universitetsstudenterna. Detta medför att gymnasieeleverna drivs mer av den introducerade regleringen jämfört med universitetsstudenterna. Å andra sidan känner universitetsstudenterna att de anstränger sig mer, detta betyder att de drivs i högre grad av den inre regleringen än gymnasieeleverna.