Unga kvinnors upplevelse av fysisk aktivitet
– En kvalitativ intervjustudie
Young womens experience of physical activity - a qualitative interview study
Maya Gradin
Fakulteten för idrottsvetenskap Hälsa och Wellness
Examensarbete 15 hp
Handledare Konstantin Kougioumtzis Examinerande lärare Owe Stråhlman 20140526
Innehållsförteckning
Introduktion ... 6
Syfte och frågeställningar ... 7
Litteraturgenomgång ... 8
Fysisk aktivitet ... 8
Förväntningar ... 9
Miljö ... 10
Teoretiska utgångspunkter ... 11
Fysisk aktivitet ... 12
Fitness ... 13
Sociala medier ... 13
Metod ... 14
Metodval ... 14
Urval ... 14
Instrument ... 15
Genomförande ... 15
Datainsamling ... 16
Resultat ... 16
Studiens trovärdighet ... 16
Etiska förhållningssätt ... 17
Resultat ... 19
Beskrivning ... 19
Elsa ... 19
Fysisk aktivitet ... 19
Förväntningar ... 19
Miljö ... 20
Amanda ... 22
Fysisk aktivitet ... 22
Förväntningar ... 22
Miljö ... 23
Erika ... 25
Fysisk aktivitet ... 25
Förväntningar ... 25
Miljö ... 26
Tina ... 27
Fysisk aktivitet ... 27
Förväntningar ... 27
Miljö ... 28
Sanna ... 29
Fysisk aktivitet ... 29
Förväntningar ... 29
Miljö ... 30
Karolina ... 30
Fysisk aktivitet ... 30
Förväntningar ... 31
Miljö ... 32
Analys ... 33
Fysisk aktivitet ... 33
Förväntningar ... 33
Helhet ... 36
Diskussion ... 37
Metoddiskussion ... 37
Resultatdiskussion ... 39
Miljö ... 40
Teori ... 41
Slutsatser ... 42
Fortsatt forskning ... 42
Referenser ... 43
Abstract Title: Young womens experience of physical activity Titel: Unga kvinnors upplevelser av fysisk aktivitet
Author: Maya Gradin
Institute: Karlstad Universitet
Tutor: Konstantin Kougioumtzis Date: 2014/06/26
Number of pages: 46
Keywords: Adolecent motives participation physical activity women
Summary: An increasing number of people do not take part in physical activity. The tendency shows that women are less physical active than men, especially women in the ages between fithteen and twenty.
6 women in the ages eighteen to twentysix were selected to participate in the study based on the fact that they were physical active.
To collect the data, semi-structured interviews were done and the results were analyzed through an deductive method.
The findings shows that the participants in the study attend recreational sports due to the flexibility, possibility to choose the activity themselves as well as the results. The motives to participate seems to change over time and the social environment as well as the affinity seems to be of great value.
Förord
Först och främst vill jag tacka deltagarna i studien utan vilka studien inte hade varit möjlig. Jag vill även tacka min handledare, vars outtömliga lugn har hjälpt mig genom flera krisartade situationer. Slutligen vill jag be om ursäkt offentligt till de bibliotek i Värmland vars lånetider jag inte har respekterat.
Introduktion
Samtidigt som den här uppsatsen skrevs publicerades Eurobarometerns resultat för 2013, i vilket det visade sig att 55 % av kvinnorna i åldrarna femton till tjugofyra motionerar och/eller deltar i tävlingsidrotter på regelbunden basis. Det innebär att nästan hälften av alla kvinnor i nämnt åldersspann inte gör det. Hälften. Samtidigt kunde Sverige sträcka på sig, hela 70 % av svenska befolkningen rör på sig minst en gång i veckan. Jag skriver det igen: minst en gång i veckan. Förutom att det finns en tydlig skillnad mellan könen när det kommer till träningen, så visar Europabarometern (EU) är att det finns tydliga socioekonomiska skillnader, där högutbildade och högavlönade tenderar att röra på sig i större utsträckning än lågutbildade med lägre inkomst (EU, 2014). Har tendensen att röra på sig blivit en klassfråga? Flera studier bekräftar Europabarometerns resultat gällande att kvinnor rör sig mindre än män, och att det finns tydliga socioekonomiska skillnader (Patriksson & Stråhlman, 2004; FYSS, 2008).
I synnerhet övergången mellan att vara ett barn och att bli vuxen tycks vara problematisk (Allender*, Cowburn, & Foster, 2006; EU, 1014; Riksidrottsförbundet (RF), 2011) och då, i synnerhet, unga kvinnor rör sig i mindre utsträckning än vad unga män gör är det viktigt för andra aktörer än de kommersiella att få en ökad förståelse för vilka preferenser unga kvinnor har gällande träning. Genom en ökad förståelse finns det en chans för förningar, skolor och kommunala satsningar att erbjuda aktiviteter som unga kvinnor lockas av, oavsett socioekonomisk status, och där med arbeta för att förbättra folkhälsan.
I Sverige visar statistiken på att runt 80 % av Sveriges alla barn och unga någon gång har varit medlemmar i en idrottsförening, men att många ungdomar hoppar av respektive idrott i tonåren (RF, 2011) – vart tar det vägen då? Enligt RF (2005) tränar 73 % av Sveriges ungdomar på egen hand, det vill säga de joggar, promenerar eller håller på med gym-verksamhet (ett samlingsnamn för olika aktiviteter som utförs hos kommersiella träningsaktörer, till exempel styrke- eller gruppträning). Efter promenader och löpning är styrketräning den tredje populäraste träningsformen för både kvinnor och män (RF, 2005).
Syfte och frågeställningar
Tidigare studier visar att svenska barn och ungdomar tävlingsidrottar i hög utsträckning, men att många väljer att sluta i tonåren (RF, 2011). Genom alla åldersgrupper är det tydligt att kvinnor rör sig i mindre utsträckning än män (EU, 2014; RF, 2005; FYSS, 2008; Patriksson & Stråhlman, 2004). Det är viktigt att få en ökad förståelse för kvinnors preferenser gällande fysisk aktivitet för att öka deltagandet inom denna grupp och där igenom stärka folkhälsan. Syftet med föreliggande studie är att undersöka unga kvinnors upplevelser av fysisk aktivitet genom frågeställningarna:
• Hur beskriver intervjupersonerna den egna fysiska aktiviteten
• Vilka förväntningar har intervjupersonerna på den fysiska aktiviteten
• Hur beskriver intervjupersonerna miljön för sin fysiska aktivitet
Litteraturgenomgång
I föreliggande kapitel redovisas tidigare studier och det teoretiska ramverket kommer att presenteras.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) definierar fysisk aktivitet som all rörelse som utförs av skelettmusklerna och som ökar energiförbrukningen. Det är rekommenderat för barn och ungdomar att vara fysiskt aktiv minst en timme om dagen, både på medel och hög intensitet. Man tror att de 60 minuterna går att dela upp under dagen och aktiviteterna bör vara så allsidiga som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbare reaktionstid och koordination. (FYSS, 2008)
Studier tyder på en ökad vikt och försämrad kondition hos barn och unga, förändringar som utgör ett allvarligt hot mot barn och ungas hälsa (FYSS, 2008; Patriksson &
Stråhlman, 2004). De ohälsosamma tendenserna kan inte härledas till att deltagande i föreningsidrotten har minskat, tvärtom så har deltagandet ökat, utan problemet tycks ligga i att även stillasittandet ökar (Patriksson & Stråhlman, 2004). Dagens samhälle ställer inte samma fysiska krav på oss som det har gjort tidigare; vi transporterar oss medelst buss och bil, och platser som tidigare bjöd in till lek för barn och unga klassas idag som osäkra.
Med det i åtanke finns det ett behov till att uppmuntra barn och i unga till större rörelse.
När barn och ungas rörelsevanor studeras syns skillnader mellan könen, där pojkar rör sig i större utsträckning än flickor och där flickor har sämre matvanor än vad pojkar har. Det syns även att unga tonåringar rör sig mer än vad äldre tonåringar gör, och att både tjejer och killar i åldrarna femton till nitton är synnerligen inaktiva (Riksidrottsförbundet, 2011). En generell skillnad mellan killar och tjejer är även att tjejer rör sig på egen hand i större utsträckning medan killar i större utsträckning är föreningsaktiva (Larsson, 2009).
Det har länge pågått arbeten för att hålla kvar tjejer i tonåren inom föreningsidrotten (RF, 2007) men inte lika många studier har gjorts för att undersöka vad äldre tonårstjejer värdesätter i motionsidrottandet. Kanske kan andra aktörer än de kommersiella ha vinning av en större förståelse för den motionsidrottande tjejens preferenser. En intressant aspekt är även den att även om tjejer så väl som killar tenderar att vara fysiskt inaktiva under sina senare tonår så kommer tjejer generellt igång med träningen mellan nitton och tjugonio, medan killar, generellt, fortsätter vara fysiskt inaktiva fram tills de är i trettioårsåldern
(RF, 2011). Patriksson & Stråhlman (2006) problematiserar att barn och unga som är föreningsaktiva inte per automatik blir aktiva som vuxna, på grund av sättet unga tränar på inte stämmer överens med vuxnas preferens och menar att det vore positivt om unga fick prova på mer träning som stämmer överens med den träning vuxna utför.
Förväntningar
Föreliggande avsnitt syftar till att kartlägga de olika förväntningarna på den fysiska aktiviteten som människor enligt tidigare studier har. Förväntningar syftar i det här fallet på motiv till att delta i fysisk aktivitet.
Flera tidigare studier menar att komma i form och ha roligt som de vanligaste orsakerna till varför både kvinnor och män tränar (RF, 2011). Det som skiljer män och kvinnor åt är att män värdesätter tävling i större utsträckning, medan kvinnor i större utsträckning vill gå ner i vikt (RF, 2011; Kilpatrick, Hebert & Bartholomew, 2006). Författarna bakom FoU-rapporten ”Unga i och om framtidens idrottsförening” (UFI) (2013) menar att kvinnliga gymnasister idrottar för glädjen, sammanhållningen och hälsas skull, medan manliga gymnasister idrottar för sammanhållningen, glädjen och tävlingen. Rapporten skiljer inte mellan tävlings- och motionsidrott, men deltagarna skiljer på motiven till att idrotta från att gå på gymmet, och pratar om gymträningen i termer som utseende, flexibilitet och att det är lättare att se utveckling, i jämförelse med tävlingsidrottandet. I rapporten framgår det även att motiven till att träna ändrar sig med åldern, att utseendet och hälsan blir viktigare ju äldre man blir, vilket fler studier rapporterar (RF, 2011) Vad hälsa innebär är komplext, och handlar både om ett psykiskt välbefinnande - om avslappning, men även att en vältränad kropp får ungdomarna i studien att må bra.
Umgänget, samhörigheten och prestation lyfts även som viktiga komponenter i idrottandet UFI, 2013).
Rapporten lyfter även orsaker till att ungdomar slutar föreningsidrotta där ointresse, tid och dyrt som de tre vanligaste orsakerna till att tjejer slutar medan det för killar handlar om ointresse, tid och annan idrott som vanligast. Särskilt tidsbristen lyfts och problematiseras; att inte ha tid kan både beror på inom-idrottsliga orsaker, som att idrotten ställer högre krav, eller att det inte fungerar av logistiska skäl, men kan även bero på utom-idrottsliga orsaker, som att relationer, extraarbeten och skola tar för mycket tid. I det avseendet efterlyser rapporten aktiviteter som inte kräver lika mycket engagemang (RF, 2007).
En Amerikansk studie som publicerades 2006 problematiserar att trots att alla vet vilka positiva effekter som fysisk aktiv har på vår hälsa, så är det fortfarande många som är fysiskt inaktiva. Författarna menar att människor har olika motiv för att delta i tävlingsidrott och motionsidrott, och menar att deltagandet i tävlingsidrott drivs av inre motivation, medan deltagandet i motionsidrott drivs av yttre motivation (Kilpatrick, et al., 2006). Hassmén, Kenttä & Gustafsson (2009) menar att inre motivation uppstår när en person själv väljer vad hen ska göra, och upplever en glädje i såväl utförandet som i att lösa den uppgift personen har åtagit sig. Yttre motivation uppstår i stället där en person belönas med medaljer eller uppmärksamhet i media – vilket i slutändan kan leda till att lek blir till arbete och slutar att vara kul. Om ovan nämnda studie menar att det är en önskan om att vilja komma i form eller gå ner i vikt som ska klassas som yttre motivation förblir oklart, men om det är det författarna menar – behöver det verkligen vara något negativt? Lindgren, Baigi, Apizsch & Bergh (2010) genomförde ett projekt i vilket fysiskt inaktiva tonårstjejer erbjöds att delta i fysisk aktivitet två gånger i veckan under ett halvår.
Den vanligaste anledningen till att tjejerna ville delta i studien var att de ville komma i form (en tydligare definition av att ”komma i form” framkommer inte) men resultatet av studien blev att deltagarna fick en ökad self-efficacy, som enkelt kan översättas med ökad förmåga till tron på att själv kunna lösa ett givet problem. Lindwall (2011) menar också att fysisk aktivitet som till en början utförs av yttre motiv kan leda till en högre self- efficacy och större kroppsaccepstans.
Miljö
Miljön runt den fysiska aktiviteten är också av betydelse. Allender (2006) menar att tillgång till motionsanläggning, närhet till motionsspår och att omgivning känns trygg är en förutsättning för fysisk aktivitet. Att miljön känns trygg kan både innebära att miljön är fri från faror som till exempel motortrafik, men även att man känner sig trygg i den sociala miljön. Vuxna människor anger till exempel att osäkerhet för hur man beter sig på till exempel träningsanläggningar, och att rädslor för att man har en otränad kropp hindrar dem från att träna (Allender, 2006). Ur ett genusperspektiv, vilket kan förklaras som läran om det sociala och/eller kulturella könet som man socialiseras in i (Meurling, 2003) finns det även en problematik som idrottande kvinna som hindrar särskilt unga tjejer till träning. Meurling (2003) beskriver ur ett idrottshistoriskt perspektiv hur kvinnans inträde i idrotten under 1900-talet, som i västvärlden länge hade varit en symbol för den sanna
maskuliniteten och beskrivits i termer som aggressivitet, fysisk dominans och tävlingsanda, mottogs både med skepsis och uppmuntran. Kvinnans inträde i idrotten ansågs inte traditionellt kvinnligt, och idrottskvinnan beskrevs som manhaftiga och antogs ofta vara lesbisk. Samtidigt ansågs idrottskvinnan modig, och självständig. Läkare uppmuntrade också kvinnan till rörelse men att bevara det traditionellt kvinnliga, den smala, hälsosamma, mjuka och graciösa kroppen, och samtidigt göra anspråk som något så traditionellt manligt som idrott var och är problematiskt. Allender (2006) menar att även om många unga kvinnor vill vara fysiskt aktiva så uppstår det en konflikt i viljan att vara traditionellt feminin och attraktiv och bilden av den svettiga, muskulösa och manhaftiga kvinnan som ofta förknippas med den fysiskt aktiva kvinnan. Vidare skriver Allender (2006) att studier visar att killar aktivt varnar sina flickvänner att delta i idrott, för att flickvännerna inte ska bli för manhaftiga. Stereotypa bilder på vad som är typiskt manligt och kvinnligt har en seriöst negativ effekt på deltagandet i fysisk aktivitet för unga tjejer och enligt Allender (2006) så behövs det en variation av idrottande kvinnor som förebilder, i stället för bara den klassiska bilden av idrottskvinnan. Gamboa (2013) problematiserar också bilden av det klassiskt kvinnliga och manliga, men mer i termer av vilka fritidsintressen som traditionellt anses kvinnliga och manliga, där till exempel klassiskt kvinnligt anses vara att ta hand om sitt utseende, umgås med kompisar, baka och vara aktiva inom idrotter som är mer estetiska och gracila som gymnastik, dans och konståkning. Genom att göra antaganden om att tjejer och killar har olika preferenser baserat på deras kön, och erbjuda aktiviteter därefter menar författarna bakom Som handen i handsken-rapporten (2007) att man begränsar skapandet av den egna identiteten och att man istället bör utgå från individen.
Både Meurling (2003) och Lindwall (2011) menar att kroppen existerar inom sociala och kulturella kontexter och att den inte bara bedöms efter fysisk attraktivitet utan själva människan bakom kroppen tillskrivs egenskaper beroende på hur vältränad hen är. En (lagom) vältränad människa tillskrivs enligt studier egenskaper som disciplinerad och som någon som har kontroll, vilket anses som positiva egenskaper i dagens samhälle.
Teoretiska utgångspunkter
I föreliggande kapitel presenteras den teori som ligger till grund för intervjuguiden så väl som för analysen av resultatet, samt definitioner av nyckelbegrepp i studien.
Genom att grunda studien på en vetenskapligt baserad teori ökar överförbarheten i studiens resultat, tillskillnad om forskaren bakom studien bara ”går på känn” (Hassmén &
Hassmén, 2006). Valet av teori grundar sig på en tanke om att motivet till att röra på sig påverkas av fler faktorer än den egna viljan.
Föreliggande studie grundar sig på den Social kognitiva teorin (SCT). Enligt SCT pågår det ett dynamiskt flöde mellan en persons beteende (träning, i det här fallet), personlighet (tankar, känslor) och miljö (fysisk och social). De här tre determinanterna påverkar varandra. Enligt SCT påverkas sannolikheten att en person kommer motionera regelbundet av vilka förväntningar personen har av träning och hur utfallet av träningen värderas (personliga faktorer). Tillgång till träningsanläggning eller säker/attraktiv utomhusmiljö är också avgörande samt påverkan av familj och kompisar (miljöfaktorer), samt när, hur hårt, hur ofta och hur länge träningen sker (faktorer kopplade till beteende).
Vidare i studien kommer beteende, personlighet och miljö nämnas som fysisk aktivitet, förväntningar och miljö. Centrala begrepp inom SCT är;
• Self-efficacy (SE), som kan beskrivas som en persons tro på att klara av att utföra en specifik uppgift, i en specifik situation, vilket ska leda till ett önskat utfall. SE skapas av inlärda tankemönster som utvecklats genom egna erfarenheter och genom att observera andras beteende.
• Förväntningar på utfallet av aktiviteten. Fördelar vägs mot nackdelar och kopplas till förmågan att hålla sig till beteendet.
• Värdet på utfallet. Hur viktigt är det att målet uppnås (Josefsson & Lindwall, 2011).
För att läsaren och forskaren i största möjliga utsträckning ska prata samma språk och därigenom förstår varandra kan en definition av nyckelbegrepp i studien vara på sin plats.
Fysisk aktivitet
Hassmén & Hassmén (2008) problematiserar begreppet ”idrott”. Vad skiljer idrott från sport, och ingår motion och fysisk aktivitet i begreppet? I den här uppsatsen kommer idrott skiljas från motionsidrott, där idrott är fysisk aktivitet som utförs med syftet att
presterar mera, ha roligt och må bra och som består av träning, lek, tävling och uppvisning (Riksidrottsförbundet, 2009; Hassmén & Hassmén, 2008). Begreppet motionsidrott är ganska brett, men innebär aktiviteter som utförs med syfte att främja hälsan innebär i stället all rörelse som utförs av skelettmuskulatur, som höjer förbränningen. Motionsidrott utförs med syftet att främja hälsan, ha roligt och/eller slappna av (Nationalencyklopedin, 2014; Hassmén & Hassmén, 2008). Skillnaden mellan begreppen är alltså att idrott i större utsträckning består av tävling och uppvisning, medan motionsidrott i huvudsak handlar om det egna välmående.
Fitness
I studien förekommer begreppet ”fitness”, ett begrepp som enligt Wikipedia (2013) både kan syfta till ett sätt att träna på men även en tävlingsgren.
Sociala medier
Sociala medier definierar Wikipedia (2014) som webplatser eller mobila appar i vilka människor kan umgås och kommunicera i mänskliga nätverk. Exempel på sociala medier som används i studien är Instagram (en app i vilken man kan ladda upp bilder och ta del av andras diton), bloggar (enkelt översatt till webdagböcker) och Twitter (en form av mikroblogg i vilken innehållet begränsas till 140 tecken).
Metod
I föreliggande avsnitt presenteras val av metod, urval, instrument, genomförande, studiens tillförlitlighet och etiskt övervägande.
Metodval
Valet av metod avgörs vad man vill undersöka, och trots att Åstrand (2001) menar att det varken finns kvantitativa eller kvalitativa metoder, så är det fortfarande begrepp som används vilket gör att även jag kommer använda dem. Datainsamlingen kan ske antingen genom kvantitativ metod, eller genom kvalitativ metod. Användningen av kvantitativa metoder syftar ofta till att söka efter samband, (Hassmén & Hassmén, 2006; Kvale, 2008) med kvalitativa metoder syftar till att undersöka det unika och världsuppfattningar (Hassmén & Hassmén, 2008; Kvale, 2009; Granskär & Höglund-Nilsen, 2012)
Föreliggande studie syftar till att få en ökad förståelse för unga kvinnors subjektiva upplevelse av träningen, därför föll det sig ganska naturligt att det var kvalitativa data som skulle samlas in.
För att samla in data i en kvalitativ studie kan man gå till väga på olika sätt, men på grund av tidsramen för föreliggande studie har data samlats in genom intervjuer.
Forskningsintervjuer kan även de vara olika i sin utformning; Kvale & Brinkman (2009) skiljer mellan ostrukturerade, semi-strukturerade och strukturerade intervjuguider. När intervjuguiden till den här studien skulle utformas valde jag att göra en semi-strukturerad intervjuguide eftersom jag inte ville att min förförståelse i ämnet skulle påverka intervjuerna för mycket.
Urval
Deltagarna i studien är 6 unga kvinnor i åldrarna arton till tjugosex. Deltagarna har styrketränat i allt från några månader till flera år. En av deltagarna tävlar i bikinifitness och en av deltagarna är världsvid träningsinspiratör via instagram och genom hennes blogg.
Tabell 1.0 Deltagare i studien
Respondent Ålder Aktivitet Aktiv tid
Elsa 26 Styrke- och
konditionsträning
8 år
Amanda 18 Styrke- och
konditionsträning
>1 år
Erika 18 Styrke- och
konditionsträning
>1 år
Tina 21 Styrke- och
konditionsträning
5 år
Sanna 21 Styrke- och
konditionsträning
>1 år
Karolina 26 Styrke- och
konditionsträning >1 år
I föreliggande studie gjordes ett urval baserat på att deltagarna var tvungna att kunna uttala sig om den egna träningen, varpå fysiskt aktiva kvinnor valdes ut. Det andra kravet var att deltagarna skulle vara relativt unga. Åldersspannet var från början tänkt att gå mellan sexton och tjugoett, men på grund av svårigheter att få tag på, framförallt yngre, deltagare sattes den övre gränsen till tjugosex. Urvalet kan göras på olika sätt; genom bekvämlighets- eller tillgänglighetsurval, snöbollsurval, handplockningsurval eller teoretiskt urval (Hassmén & Hassmén, 2008). Urvalsprocessen i föreliggande studie började med ett bekvämlighetsurval, en styrketränande kvinna i rätt ålder i min närhet blev tillfrågad om hon kunde tänkas delta i studien. Efter det valdes deltagarna genom ett snöbollsurval där lämpliga deltagare rekommenderades av tidigare deltagare i studien samt av människor i min närhet.
Instrument
Intervjuguiden i föreliggande studie utformades efter SCT, och frågor formulerades för att undersöka deltagarnas upplevelser av träningen, både ur ett retroperspektiv och idag, motiv – både till att sluta med tidigare idrottsaktivitet samt att börja med nuvarande och upplevelsen av miljön runt träning, såväl fysisk som social. Några frågor var förutbestämda, samtidigt som det lämnades utrymme för deltagarna att tolka och funder fritt, i enlighet med den semi-strukturerade utformningen.
Genomförande
Följande kapitel syftar till att redovisa hur data har samlats in, bearbetats och analyseras.
Datainsamling
Intervjuerna genomfördes mellan den femtonde och tjugofjärde maj 2014 på olika platser i centrala Karlstad som i förväg bestämts av deltagarna i studien. Intervjuerna tog mellan tjugofem och trettio minuter och spelades in via ett ljudupptagningsprogram på en iphone.
Ljudupptagningen fördes sedan över till en dator för att lättare kunna lyssnas på under transkriberingen. Innan intervjun startade pratade jag och respondenten lite allmänt och jag frågade om det var något respondenten funderade på eller tyckte var oklart. Kvale &
Brinkman (2009) beskriver detta som en orientering som bör inleda intervjun för att skapa en god kontakt mellan respondenten och intervjuaren och underlätta för respondenten att tala fritt.
Samtliga intervjuer startade med att respondenten ombads berätta om hur dennes tränigsbakgrund har sett ut. Beroende på hur samtalet sedan tog form ställdes fler eller färre frågor för att garantera att de tre temana blev täckta, samtidigt som det har funnits en öppenhet för nya infallsvinklar.
När temana var täckta och frågorna besvarade fick respondenten frågan om det var något hon skulle vilja tillägga innan intervjun avslutades. När bandspelaren stängts av samtalade jag och respondenten en stund till vilket gav respondenten att lyfta funderingar, insikter samt andas ut; en så kallad uppföljning (Kvale & Brinkman, 2009).
Resultat
När data var insamlad transkriberades den, alltså omvandlades från ljud till skrift, och skrevs ut. För att få en helhetsuppfattning om deltagarnas svar lästes texten igenom ett antal gånger. Efter det arbetades resultatet om till två delar: en beskrivning som valdes att presenteras efter varje enskild deltagare, samt en analys i vilken deltagarnas svar placerades under intervjuguidens tre teman, men i vilken även underrubriker arbetades fram för extra tydlighet. Analysen som gjordes kan kallas deduktiv, alltså att den gjordes efter en förutbestämd mall – i det här fallet SCT, och valdes på grund av att intervjuguiden är utformad just efter SCT och inga nya områden dök upp i intervjuerna.
Studiens trovärdighet
Föreliggande kapitel avser att redovisa för studiens trovärdighet genom giltighet, tillförlitlighet, överförbarhet och delaktighet.
Enligt Granskär & Höglund-Nilsen (2012) syftar all forskning till att finna ny kunskap, men då det ofta finns flera olika tolkningar av vad sanningen är krävs åtgärder för att kunna visa på trovärdigheten i resultatet. Inom kvantitativ forskning används begrepp som validitet, reliabilitet, generaliserbarhet och neutralitet. Inom den kvalitativa forskningen motsvaras de begreppen av giltighet, tillförlitlighet, överförbarhet och delaktighet.
Giltighet syftar till att resultatet lyfter fram det som avsetts att undersöka, vilket i föreliggande studie styrks av då syfte och frågeställningar har besvarats. Bredden i urvalet, samt en noggrann beskrivning av deltagarna, styrker även det giltigheten i studien. En noggrann beskrivning av urvalet samt autentiska citat i resultatet gör det möjligt för andra att bedöma giltigheten. För att tillförlitligheten i studien ska kunna styrkas är det viktigt med en noggrann redogörelse och ställningstagande för val av metod, instrument och analysmetod så att andra kan bedöma om rätt beslut har tagits. I föreliggande studie möts de kraven genom en redogörelse för olika beslut som fattats under processen i metodkapitlet. Överförbarheten syftar även den till en tydlig redogörelse av forskningsprocessen vilket gör det möjligt för andra att genomföra liknande studier och därmed kan undersöka överförbarheten av resultaten till liknande grupper av människor. Delaktigheten syftar till forskarens påverkan i studien. I kvalitativa undersökningar anses det vara omöjligt för forskaren av vara helt objektiv, men i föreliggande studie har det hela tiden funnit en medvetenhet om forskarens egen förförståelse och att den inte ska påverka resultatet genom att göra ett snedvridet urval, ställa ledande frågor eller utesluta något i resultatet.
Etiska förhållningssätt
I samhälls- och beteendevetenskaplig forskning gäller fyra forskningsetiska principer, nämligen: 1) informationskravet 2) samtyckeskravet 3) konfidentialitetkravet och 4) nyttjandekravet (Codex, 1990).
1) Informationskravet innebär att den tilltänka deltagaren i studien informeras om vem som gör studien, varför studien görs och vad den ska användas till.
Deltagaren ska även informeras om att deltagandet är frivilligt samt att deltagandet går att avbrytas när som helst. För att tillmötesgå dessa krav informerades deltagarna i studien, antingen skriftligt eller muntligt, om vem jag är, att studien görs genom min utbildning, att materialet ska användas i mitt examensarbete och att deltagandet var frivilligt och att deltagaren fick avbryta intervjun när som helst.
2) Samtyckeskravet syftar till att deltagaren, skriftligt eller muntligt, ska förklara att hen går med på att delta i studien. För att tillmötesgå detta krav informerade jag deltagarna kravet, på vilket de sa ”jag går med på att delta i studien”.
3) Konfidentialitetkravet handlar om att deltagarna i studien ska informeras om att deras personuppgifter skyddas och att studien inte kan härledas till dem. För att tillmötesgå detta krav har jag använt fiktiva namn i studien samt raderat ljudupptagningarna efter att de utspelat sin roll.
4) Nyttjandekravet innebär att insamlad data endast använts till det som den avsetts för. För att tillmötesgå detta krav informerades deltagarna om att ljudupptagningarna endast kommer att användas till denna studie.
Resultat
I föreliggande kapitel presenteras dels en beskrivande del och dels en analys av resultatet.
Beskrivning
I föreliggande avsnittet redovisas respondenternas svar. Svaren redovisas för varje enskild respondent, och har systematiserats så att första stycket i varje underkapitel fokuserar mot fysisk aktivitet, det andra mot förväntningar och det tredje mot miljö.
Elsa
Fysisk aktivitet
Elsa testade olika idrotter som liten, och slutade idrotta som tretton-fjortonåring. På det följde några under vilka hon deltog i skolidrotten och hade dansgrupper med sina kompisar, men att hon räknar det som att träna. Hon förklarar att:
Man rörde ju på sig även om man inte gick iväg och tränade så.
Och menar att trots att även om hon inte tränade under organiserade former så var hon inte inaktiv. Ett par år efter att hon hoppade av sin tidigare aktivitet blev hon medlem på den träningsanläggning som hon tränar på idag. Till en början gick hon mest på gruppträningspass, men hittade så småningom in i gymmet. Idag styrketränar hon nästan uteslutande, men går även på gruppträning.
Förväntningar
Elsa började styrketräna för att hon hade problem med smärta i kroppen. Genom en naprapat hittade hon in i gymmet och upptäckte snabbt att hon tyckte att styrketräningen var rolig. Hon förklarar att smärtan i kroppen fick henne att inse att hon behövde styrketräningen också, att inte grupp- och konditionsträningen räckte, och med det motivet har hon fortsatt. Vidare förklarar hon att hon tycker att det är väldigt roligt med styrketräningen, men har svårt att definiera vad det är som är roligt. Hon förklarar att hon har en känsla av att styrketräningen ger något, att hon blir bättre och bättre och att det har gjort styrketräningen till ett intresse. Framstegen i styrketräningen ser hon som något positivt. Hon berättar att:
Det är alltid kul när man kommer vidare, eller kommit vidare.. Att man har blivit starkare för det är ändå så här att nu vet jag att nu vet jag att det jag har gjort har varit för något bra (...) Det är ändå ett facit på att det har gett något.
Och menar att framstegen indikerar på att hon gör rätt. Samtidigt understryker hon att framstegen inte är viktiga i den meningen att hon fortfarande tycker att styrketräningen är rolig trots att hon inte alltid gör framsteg. När jag ber Elsa utveckla vad det är med styrketräningen som är rolig förklarar hon att det idag handlar mycket om gemenskap, hon förklarar:
Det är ju alltid några här som man känner och som man pratar med så jag går ju inte hit (till gymmet, min anmärkning) och bara rå-kör utan man träffar ju ändå folk som.. Det blir ju att man umgås lite under tiden. Det blir en gemenskap.
Och menar att vara i gymmet inte bara handlar om att träna, i hennes fall, utan även att umgås.
Miljö
Elsa berättar att den sociala miljön inne i gymmet är något hon förknippar med gemenskap och inspiration, men att människor runt om henne som inte tränar i samma utsträckning som hon gör ifrågasätter mängden tid hon lägger ner på träningen, men även hennes motiv. Hon förklarar att:
Det har ju varit lite den, inte från mina närmsta kompisar kanske men det blir ju ändå lite så hära att.. Jamen tränar du mycket så får du höra det.
Som om det vore negativt. Vilket det inte borde vara. Alla har ju liksom ett eget val. Vad de vill göra. Och sen är det också att ”du är ju smal, du behöver inte träna” ungefär. Fast träna har ju inget att göra med om man är smal eller stor.
Hon menar att människor runt om henne förknippar mängden hon tränar med något dåligt, men även att människor runt om henne tror att man bara tränar för att gå ner i vikt, och att
smala människor inte behöver träna. Vidare berättar hon att många pratar och kommenterar andras kroppar mycket i termer av hur de ser ut, att killar inte tycker att tjejer ska ha för mycket muskler, och att hon, om hon vill ha en fin kropp, inte ska träna så mycket i gymmet. Ämnet är något som Elsa lägger mycket vikt på och som gör henne arg, och hon tror att killars kommentarer om hur tjejer ska se ut hindrar tjejer från att styrketräna. Samtidigt upplever hon att det är fler tjejer som har börjat styrketräna och när jag undrar hur hon tror att det kommer sig så förklarar hon att gymmet som fysisk miljö kan göra tjejer osäkra, dels för att det är så många killar där, men även för att tjejer (och killar) kanske tror att man måste vara vältränad för att börja träna, men att ju fler tjejer som börjar gymma, desto fler tjejer vågar sig in i gymmet. Hon berättar att genom att det finns så många instagramprofiler och träningsbloggare som visar att det är okej att ha muskler som kvinna, och som får positiv feedback på det, så tror hon att fler tjejer tycker att det är ok att bygga muskler. I förhållande till vad Elsa har sagt tidigare om att killars kommentarer hindrar tjejer från styrketräna, så undrar jag om hon tror att idealet har förändrats. Hon förklarar att hon inte tror det, men att hon har en förhoppning om att tjejer bryr sig mindre om vad andra (killar) tycker är fint och att man tränar mer för sin egen skull. Hon berättar att:
Vi kanske har gått ifrån det här med att vi ska se ut på ett visst sätt för att någon annan ska tycka att det är fint. Att man vill vara fin för sin egen skull.
Och känna att man mår bra.
Och menar att tjejer ser mer till hur de själva vill se ut, i stället för att anpassa sig efter andras bild av vad som är fint, och att träningen kanske handlar mer om att må bra istället för att jaga efter ett ideal. Elsa berättar att hon själv aldrig har sett träningen som något man gör för att förändra sin kropp efter andras ideal, och tror att det har att göra med att hon var fysiskt aktiv redan som liten.
Genomgående i intervjun är Elsa tydlig med att hon tränar för att må bra och för att det är roligt, och att hon tror att det har att göra med att hennes föräldrar är aktiva, att hon har fått med sig det hemifrån. Men också för att hon har rört på sig så mycket som barn, att träningen är något hon gör för att må bra.
Jag tror att det kanske hade varit annorlunda om vi säger att jag inte hade tränat som liten och så börjar man och ser alla de här instagrammarna och bloggarna – då hade jag kanske börjar träna av en annan anledning. För att man vill se ut så, eller som alla de där som visar upp sig och får en massa likes på instagram.
Amanda Fysisk aktivitet
När Amanda ombeds berätta om sin träning, både hur den sett ut tidigare och hur den ser ut idag, berättar hon att hon testade olika sporter som liten, men har hon höll på med handboll tills hon fyllde fjorton och dans tills hon blev sexton. Fram tills att hon blev arton berättar hon att hon inte tränade något alls, men att hon blev medlem på den anläggning där hon tränar idag i artonårsåldern. När Amanda blev medlem på anläggningen testade hon mest olika former av gruppträning, som hon kände sig trygg med eftersom hon hade dansat tidigare. Efter ett tag fick hon möjlighet att testa andra former av träning, och fastnade i den vevan för styrketräning. Idag tränar hon cirka 5 gånger i veckan, varav 4 pass är styrketräning och ett pass är motionsträning. Hon berättar även att hon vill komma igång mer med löpningen.
Förväntningar
När Amanda ombeds berättar hur det kommer sig att hon började träna igen efter uppehållet förklarar hon att:
Jag hade väl alltid känt lite så att så här vill jag inte se ut eller att jag inte ville leva så här så till slut kände jag att nu får jag bryta mig loss
Och menar att hennes motiv både handlade om att förändra sig kropp, men även sin livsstil. När hon ombeds berätta om styrketräningen menar hon däremot att det varken handlar om att ändra livsstil eller att de fysiska förändringarna är viktiga, utan beskriver träningen som rolig. Även Amanda har svårt att förklara vad som är roligt, men förklarar det i termer av välmående fysiska resultat, glädje och en känsla av kompetens – att klara mer än hon trodde. Hon förklarar:
Man märker att man mår extremt mycket bättre, alltså psykiskt och inifrån och allt det där, men en vältränad kropp är ju inte ful heller. Statement, haha.
Så jag tror att de ligger mycket i den kombinationen, att det är kul, man mår bra och det ser rätt bra ut.
Och menar att styrketräningen blir rolig på grund av en kombination av olika positiva aspekter.
Hos Amanda finns även en tydlig fascination av hur mat och träning påverkar kroppen, att kroppen blir bra av det man tränar på, vilket är en annan aspekt som hon värdesätter i styrketräningen, att det är hon själv som bestämmer vad och hur hon ska träna och forma sin kropp.
Miljö
Den sociala miljön har varit väldigt viktig för Amanda, hon berättar att det var hennes pappas som både inspirerade henne till att ta tag i sin träning och livsstil, men även till att testa styrketräning. Hon berättar att:
Pappa sa att det var så roligt att styrketräna och han kom alltid hem och var jätteglad och pumpad och då där bara ”YES, vad kul det här är” så då kände jag att ”jag vill också”.
Och menar att hennes pappas glädje och entusiasm över styrketräningen som fick henne att vilja testa själv. Att dela intresset för träning tycks också betyda mycket för Amanda, och hon berättar att det är något de pratar och diskuterar mycket. Amanda uppmuntras till att berätta mer om hur människor tränar runt om henne och hon förklarar att hon har kompisar som tränar mycket, både tävlings- och motionsidrott, medan andra är medlemmar på gym men sällan går dit. styrketräningen, medan andra vänner är medlemmar på olika gym utan att gå dit. Amanda berättar att hon själv har lyckats inspirera kompisar till att börja styrketräna, och att kompisar har bett henne om träningsprogram, och förklarar att hon tror att de har lockats till gymmet för att hon pratar om det med så mycket glädje, men även genom att kompisarna ser hennes resultat. Att inspirerar andra gör henne glad och stolt. Hon förklarar att:
Jag tar ju styrketräningen seriöst också märke de att jag tar det seriöst också så det är ju rätt roligt att de tycker att man är bra på någonting. Det är väl också en bidragande faktor (till att det är roligt med styrketräning, min anmärkning).
Och menar att när kompisar inspireras av henne att börja träna När Amanda valde vilken anläggning hon skulle träna på gjorde hon det på grund av att anläggnings ideologi är att
”Alla är välkomna”, och hon kände sig trygg med att motionärerna där var av olika god vigör. I gymmet kände hon sig däremot osäkrare i början. Hon förklarar att:
I början var jag ändå lite nervös och då där innan jag gick in i gymmet för det är ju väldigt mycket grabbar och testosteron är det ju (…) När jag gjorde jag en övning i gymmet i början trodde jag att alla skulle kolla på mig och tyckte att det var jag för jag var inte så vältränad än.
Och menar att både det faktum att det är många killar i gymmet och en manlig miljö, och att hon inte var så vältränad när hon började träna gjorde henne osäker. Nu känner hon sig trygg i gymmet, och upplever även att det har blivit fler tjejer som styrketränar. När jag frågar hur hon tror att det kommer sig att fler tjejer har börjat styrketräna är hon tveksam, men tror att många tjejer är rädda för att bli stora om de styrketränar och att det finns så många instagramprofiler och bloggare nu som tränar mycket utan att bli grova och att det gör att fler tjejer vågar prova. Jag frågar om hon tror att idealet har förändrats, och hon svarar att hon inte vet, men att killkompisar beskriver snygga tjejer som vältränade snarare att de ska vara smala.
Lite har det nog förändrats. Jag tror att det handlar mer om att man ska vara hälsosam nu snarare än att man bara ska vara smal eller inte. Lite mer så. Men jag tror fortfarande att det kommer ta ett tag innan vi tar oss ur det här att tjejer ska vara smala och sitta och vara tysta, typ.
Erika
Fysisk aktivitet
Erika har varit aktiv sedan hon var liten genom att rida tills hon blev fjorton och träna cheerleading tills hon blev sexton. Efter att hon slutat med cheerleadingen följde lite drygt ett halvår under vilket hon bytte träningen mot fest. Vintern efter att hon slutat med cheerleadingen kom hon över ett billigt kort på den anläggning där hon tränar idag. I början gick hon främst i gruppträning men idag tränar hon i regel i gymmet, men även grupp- och motionsträning. Hon tränar 5-7 gånger i veckan och när intervjun genomfördes förberedde hon sig för att tävla i bikinifitness för första gången.
Förväntningar
Erika berättar att festperioden hade satt sina spår på hennes kropp, men även att festande hade blivit hennes hobby, och att hon insåg att det inte var hälsosamt. Hon förklarar att:
Alltså kroppen mår ju inte bra av det (att festa, min anmärkning) och jag gick upp i vikt eftersom jag inte rörde mig och dagen efter blev det pizza så typ ja. Jag ville ta tag i det. (...) Jag kan inte ha min hobby att festa liksom.
Och menar att hennes skäl till att börja träna igen var dels att hon ville förändra sig kropp, men även skaffa en mer hälsosam hobby. Hur det kommer sig att hon började styrketräna förklarar hon med att:
Jag ville ju få lite muskler liksom. Alltså för att det skulle se.. Lite av utseende skäl också så att.. Bygga muskler samtidigt som jag brände fett och få en liksom tight kropp.
Och menar att hon ville forma sin kropp på ett särskilt sätt. Erika berättar vidare att utseendeaspekten var viktig för henne när hon började träna, men att hon allt eftersom har värdesatt andra, positiva effekter: hon känner att hon hela tiden utvecklas både fysiskt men även genom att hon får bättre teknik. Hon berättar att hon aldrig känner sig klar med styrketräningen, utan att det alltid går att bli bättre. Vidare menar hon att det individuella i styrketräningen är viktigt för henne, att hon känner att det är hon själv som gör jobbet och bestämmer hur och vad hon ska träna. Erika är även väldigt målinriktad i sin träning, och
lättare om man har ett klart och tydligt mål. För Erika är styrketräningen en livsstil där hon ser mycket positiva grejer, men berättar även att hennes livsstil gör att hon ibland känner sig utanför, och att hennes liv är monotont.
Miljö
Trots att det är Erika själv som har gjort jobbet hade hon inte tagit sig dit utan sina kompisar, både i verkliga livet och över sociala medier. Det var en kompis som fick in henne i gymmet, och hennes pojkvän och familj har hjälpt och stöttat henne med förberedelserna inför tävlingen, och mycket av det roliga med styrketräningen handlar om att det är socialt – man umgås och inspirerar varandra. Hon upplever att det finns ett särskilt stöd mellan tjejerna som håller på med fitness, som hon inte har upplevt i andra sammanhang.
Överhuvudtaget tycker Erika att fler tjejer har börjat styrketräna, och menar att hennes tjejkompisar var tveksamma till hur Erika tränade och åt i början, men blev mer intresserade när de såg hennes resultat, hon berättar att:
Det blir mer och mer att de frågar om tips på styrkeövningar. Och att de vill träna med och få tips när de ser att jag inte har blivit som en man under den här tiden (..) I början var de jätteskeptiska och bara ”vad håller du på med, äter kolhydrater och styrketräna? Du kommer inte se bra ut.
Och menar att när hon började styrketräna så trodde hennes kompisar att hon skulle få manliga muskler och blir tjock, baserat på hur hon åt och tränade, men att det blivit mer intresserade av hennes tränings- och kosthållning när de sett hennes resultat. Hon berättar vidare att det inte bara är hon som inspirerar, utan att det är trendigt med tjejer som styrketränar och att det finns många kvinnliga förebilder som styrketränar utan att se ut som män. Enligt Erika är det en utseendegrej att styrketräna, även för killar, i alla fall till en början, och att det först efter ett tag man känner andra positiva effekter av träningen.
Men det verkar inte bara vara inspirerande att lägga upp bilder på en vältränad kropp på instagram, utan att det är provocerande också. Hon menar att människor runt om henne pratar skit och att många är avundsjuka, hon förklarar det som att:
De vill orka träna och hålla sig borta från godis men fixar det inte. Då blir det mycket avundsjuka. (...) Sen måste de skriva om det så fort de äter något onyttigt och då blir det så genomskinligt. Ba fuck beach 2014, typ.
Och menar att människor runt om henne avundas att hon lyckas hålla sin livsstil, och att de själva skulle vilja äta, träna och se ut som hon gör men att de inte har disciplin nog och hanterar avundsjukan genom att låtsas att de hellre vill äta godis och struntar i att ha en strandsnygg kropp.
Tina
Fysisk aktivitet
Även Tina var aktiv som barn och har dansat sedan hon var i treårsåldern och hållit på med judo tills hon blev sexton. Efter det fortsatte Tina att motions- och styrketräna. Att hon valde bort judon för motions- och styrketräning berodde på att hon kände att judon tog för mycket tid och att hon ville kunna bestämma över sina tider själv. Idag styrketränar hon 5-6 gånger i veckan och är en världsvid tränings-inspiratör genom sin instagram och sin blogg.
Förväntningar
Tina berättar att det tog lång tid för henne att komma igång med styrketräningen, och att hon höll sig till enklare maskiner och löpbandet i flera år, något hon tror är vanligt för tjejer. När hon väl kom igång med styrketräningen förklarar hon att det som drev henne var hennes fysiska svaghet:
Jag var så himla trött på att vara den svaga lilla tjejen (…) Jag kunde inte steka mat utan kände att armen bara föll ner för att jag inte orkade hålla uppe stekpannan.
Och menar att hennes fysiska svaghet hindrade henne i vardagen.
Tina förklarar att anledningen till att det tog så lång tid för henne att komma igång med styrketräningen var dels att hon var rädd för att få stora muskler, något som hon också tror är vanligt bland tjejer, men även för att hon kände sig obekväm i att inte veta hur själva
utförandet skulle gå till. Att inte kunna, eller vara bra på utförandet var en ny känsla för Tina som hon inte kände igen från sitt tidigare idrottande. Idag förklarar att hon uppskattar genom att:
Styrketräningen är så himla mätbart, jag kan se att jag har blivit starkare och bättre och uthålligare så det (styrketräningen, min anmärkning) har verkligen fastnat det har det gjort. Så nu sätter jag nya mål hela tiden och ser att det går framåt hela tiden så nu tycker jag att det är jättekul.
Och menar att resultaten och det mätbara i styrketräningen gör det roligt samt att hon motiveras genom att sätta upp mål.
Miljö
Tina reflekterar vidare över att människor tycks träna mer målmedvetet idag och att de har en plan när de kommer till gymmet. Tina menar även att fler tjejer har börjat gymma, vilket hon tycker är kul. Avsaknaden av andra tjejer i gymmet när Tina började träna var ytterligare en anledning till att hon drog sig för att gå in i gymmet. Nu menar Tina att träning och att vara hälsosam är en trend, både i verkliga livet och i sociala medier, och att kunna följa människors olika ”resor” (en livsstilsförändring där man tar tag i sin kost och träning, min anmärkning) har inspirerat henne mycket. Hon berättar att:
Det var därför jag gjorde min instagram mer träningsinriktad för jag kände att ”kan hon så kan jag” och efter det har det bara flutit på.
Och menar att andra tjejers utveckling fick henne att förstå att hennes mål var möjligt att uppnå, och att hon vill inspirerar andra genom sin egna ”resa” på instagram, och nu är hon en världsvid tränings inspiratör.
Genom sin instagram har Tina fått mycket stöd och uppskattning, både från följare men även människor som kommer fram i verkliga livet och frågar om träningstips, men Tina berättar att framförallt hennes pojkväns kunskap om styrketräning och mat har hjälpt henne förstå hur kroppen reagerar på träning och mat, och att det är hans förtjänst att hon kom igång med träningen på riktigt. Tinas familj har även de alltid stöttat henne med träningen, och är aktiva själva. Hon berättar vidare att hennes kompisar inte tränar i samma utsträckning som hon gör, och att de, trots att de stöttar och uppmuntrar henne,
inte alltid förstår den livsstil som Tina har valt. Tina exemplifierar med att kompisarna kan reagera på maten hon äter, och tycka att det är tråkigt att hon väljer träningen framför att umgås. Tina berättar vidare att hon själv kan tycka att de val hon gjort är lite tråkiga, och att hennes vardag kretsar kring skola, träning och att laga mat. Samtidigt är hon nöjd över det som hon har åstadkommit, men berättar att det hade varit tufft om andra inte hade sett de framsteg som hon har gjort.
Sanna
Fysisk aktivitet
Sanna har ridit sedan hon var 5 och beskriver sig själv som vardagsaktiv, hon testade att gymma när hon var fjorton-femton och har dansat någon gång i veckan. Några månader innan intervjun genomfördes deltog hon i en prova på-kurs på den anläggning som hon tränar på idag. Efter att ha provat olika former av gruppträning fastnade hon i gymmet ganska direkt.
Förväntningar
Till skillnad från första gången hon testade att gymma upplever Sanna att hon är mer mogen nu. Hon förstår att kroppen behöver träning för att inte förfalla, och vill hålla sig både frisk och smal. Hon berättar att hon fastnade för styrketräningen genom att:
Om jag jämför med hur det var innan jag började träna så märker jag att jag orkar så himla mycket mer nu och att jag ser resultat redan nu. Det blir ju liksom att man får lite egoboost och att jag känner att det här har jag ju skapat själv och orkar igenom. Blod, svett och tårar, eller vad kallar man det?
Och menar att styrketräningen ger snabba resultat, både i styrka och i utseende, men även att träningen ger henne en känsla av att kunna mer än vad hon trott och att hon känner stolthet i att det är hon själv som har gjort jobbet. Just i att kunna bestämma själv hur mycket hon ska pressa sig och vad och hur hon ska träna menar hon är positivt i jämförelse med andra träningsformer, samt att det är just det som ger de snabba resultaten.
Miljö
Att hon hittade in i gymmet tackar hon en kollega för, både sättet kollegan pratade om styrketräning på och kollegans resultat lockade Sanna att lyfta vikter själv. Sanna imponeras över hennes dedikation till sin kropp och hälsosamma livsstil, och mängden tid hon lägger på träning. Hon berättar att kollegans förändring har gått fort och att det får henne att känna att kan hon så kan jag. Resultaten Sanna imponeras av handlar inte om hur kroppen ser ut egentligen, utan beskriver det i termer som att kollegan ser pigg, fräsch och nöjd ut. Hon förklarar vad hon beundrar hos kollegan med:
Men det är ändå det här att hon gör något för sig själv. Och det blir så här att jag gör något för mig själv när jag gymmar också. Jag gör det inte för någon annan, utan det är bara för att bekräfta mig.
Och menar att kollegans dedikation till en hälsosam livsstil bygger på att kollegan själv vill må bra, och att hon inte gör det för att se bra ut i någon annans ögon, och att det är det Sanna också vill. Men hon ser negativa sidor av kollegans livsstil också, hon ställer sig bland annat tveksam till kollegans dåliga samvete över sådant som hon inte hinner med på grund av att träningen tar mycket tid och att hon inte kan äta som hon vill. Så Sanna lägger gärna samma tid på träningen som kollegan gör, men tror inte att uppoffringarna i mat- och umgänges-väg skulle fungera för henne.
Över huvud taget så värdesätter Sanna det sociala, hon får stöd till att träna hemifrån och hon berättar att utan kompisarna hade hon nog inte kommit igång, att träningen görs rolig genom att det är en social grej, en gemenskap. Hon har många killkompisar som gymmar, men bortsett från kollegan så styrketränar ingen av hennes tjejkompisar. Hon menar att träningen är viktigare för killar, och att de vill bli stora. Hennes tjejkompisar gör ”tjejiga”
grejer, som att gå promenader, men verkar inte vara intresserade av träning. Hon berättar att hennes tjejkompisar kan kommentera att hon tränar mycket, men det gör Sanna stolt.
Karolina Fysisk aktivitet
Som liten tävlade Karolina i slalom, och fortsatte sedan att spela fotboll. När hon var
mindre och mindre succesivt under det halvår som följde. Till slut tränade hon inget alls, och var fysiskt inaktiv mer eller mindre under tio år.
Förväntningar
När hon började träna igen var det för att hon ville förändra sin livsstil, men också för att hon hade en känsla av att man borde röra på sig. Hon började med olika former av gruppträning, och fortsatte vidare in till gymmet. Idag beskriver hon sin träning som förvirrad styrke- och löpträning.
Hon förklarar varför hon började genom att:
Nu har jag egentligen varit ganska aktiv i ett år, utan att få någon styrning på det. Utan jag gör jättemycket utan att det egentligen kanske gör någon nytta och då tänker jag att det är bra att träna i gymmet av den anledningen att jag se att nu la jag på fem kilo, och att jag ökar och utvecklar och att jag inte bara hattar runt på basjympa
Och menar att styrketräningen kan ge henne struktur och att hon kan se att hon utvecklas genom att lägga på mer vikt i övningarna, men ändrar sig flera gånger under intervjun.
Till slut berättar hon att:
Alltså jag kan ju påstå hur mycket jag vill att jag är så här ”Jag är stark och bryr mig inte” så är det ju med att så här någonstans att det vore najs att det bli snygg.
Det vore najs att ha en tydlig biceps. Det vore najs så här att sträcka sig efter mjölken på ICA och ba ”whö”. Den (bicepen) syns. Du ser på mig att jag är en duktig, aktiv person. Jag tränar, jag är tilldragande. Inte egentligen så här att ”åh, komma alla män jag är snygg och stark” utan återigen bara den yttre bekräftelsen.
Du ser mig. Du ser att jag är en duktig tränings-person
Och menar att den träningen hon har gjort det senaste året inte har resulterat i några fysiska förändringar, och att hon tycker att det vore kul att få fysiska resultat för att andra ska se att hon är en duktig och vältränad person.
Miljö
Genomgående i intervjun pratar Karolina om vad hon vill å ena sidan, och vad hon tror förväntas av henne å andra sidan. Hon förklarar att hon är ganska nöjd med att ha varit regelbundet aktiv i ett år, men att hon upplever att det inte räknas om hon inte får synliga resultat, och trots att hon inte tycker att styrketräningen är rolig menar hon att det är i gymmet hon får de resultat som hon tror kommer ge henne yttre bekräftelse, för det har hon sett på instagram.
Hon förklarar att det också har mycket att göra att hon har det jobb som hon har, genom att jobba på en träningsanläggning har hon lyckats hitta en kontinuitet i träning, och uppskattar träningen men utan jobbet berättar hon att hon nog hade tänkt;
Åh, världen säger att du ska träna. Du är en lat person. Du är dålig och inaktiv och tjock. Du är fel” ”Du ska må bra och leva länge och vara frisk och träna”. Och så gör man det (tränar, min anmärkning) en stund och skiter i det sen. Men nu måste jag ju. Jag kan inte jobba på en träningsanläggning och skita i det
Och menar att vore det inte för att hon jobbade i en miljö där människor förväntar sig att hon ska träna så hade hon börjat träna eftersom det är allmänt känt att träning är bra för en, för att sedan strunta i det för att de argumenten inte motiverar henne.
När jag ber Karolina berätta hon hur hon upplever att andra tränar refererar hon till människor i hennes ”flöden” (olika former av sociala medier, min anmärkning) och att det är väldigt svart eller vitt; antingen tränar man väldigt mycket och presterar på olika fronter, eller så tränar man inte alls och skriver om att man har ätit god mat eller godis och undrar hur man kan gå till gymmet när man kan ha det så skönt hemma. Karolina berättar vidare att hon inspireras av ”normala” människor i hennes flöden som väljer att göra en livsstilsförändring och låter andra följa dem genom sociala medier, men att hon både provoceras och avundas dem som är för bra. Hon förklarar att dem som är för bra är tjejerna som lyckas träna och äta sig till den ”perfekta” kroppen, och att hon avundas prestationen bakom, men att hon samtidigt ifrågasätter deras livsstilar och menar att när vägen till den perfekta kroppen går genom extrema dieter som resulterar i trötthet och nedstämdhet så är det inte hälsosamt.
Analys
I föreliggande avsnitt presenteras likheter och olikheter i respondenternas svar, systematiserat efter intervjuguidens teman.
Fysisk aktivitet
Samtliga deltagare i studien var aktiva som små, och slutade i ungefär samma ålder.
Det som skiljer deltagarna åt är främst på vilken nivå de har idrottat; Erika, Tina och Karolina har tävlat inom respektive idrotter, medan Amanda, Sanna och Elsa nämner sin idrottsliga bakgrund som något alla barn gör.
Tina är den enda av deltagarna som inte har haft ett uppehåll i sitt motionerande, utan bytte idrotten inom vilken hon varit aktiv i tills hon blev sexton mot styrke- och konditionsträning på ett gym i sin hemstad.
Erika och Amanda fortsatte också att idrotta tills de var i sextonårsåldern, övriga deltagare slutade med respektive idrott i fjortonårsåldern, varpå ett uppehåll på allt från knappt ett halvår till tio år följde. När Sanna, Elsa, Erika, Karolina och Amanda började träna igen valde samtliga att göra det på olika motionsanläggningar i Centrala Karlstad och tränade i huvudsak olika former av gruppträning. Idag är styrketräning i fokus för deltagarna i studien, men de tränar även grupp- och konditionsträning. Samtliga deltagare tränar minst 4 gånger i veckan.
Förväntningar
Motiven bakom uppbrotten från idrottsaktiviteterna ser relativt lika ut för Tina och Karolina; de upplevde att kraven blev för stora. I Tinas fall innebar det att idrotten tog för mycket tid och gick ut över hennes studier, för Karolina handlade det om prestationskrav och att det gjorde att hon inte tycket att idrotten var rolig längre. För Amanda, Elsa, Sanna och Erika orsakades uppbrottet av mer sociala skäl; de fick andra intressen, växte ifrån kompisarna inom idrotten och, i Erikas fall, upplevde att det var för mycket drama och tjafs inom laget.
Motiven till att börja träna igen skiljer sig något åt mellan deltagarna. Amanda och Erika
mer om att hitta en hobby, samt komma i form och förebygga ett plågsamt åldrande. Elsa berättar att det helt enkelt kändes som att något fattades när hon inte tränade, och Karolina förklarar att hon dels ville förändra sin livsstil men även att hon kände att hon borde träna.
Tina slutade egentligen aldrig att träna, men hennes motiv till att börja styrketräna är av något annorlunda karaktär än de övriga respondenterna: hon upplevde att hennes svaghet hindrade henne i vardagen men även att hon ville se resultat. Viljan att se resultat stämmer med de övriga respondenternas motiv, samtliga deltagare berättar att förmågan att ge resultat är något de värdesätter i styrketräningen. Karolina och Erika lyfter viljan att forma sina kroppar, medan Amanda och Sanna understryker att tränings positiva effekter på deras kroppar är en rolig bonus, men att de värdesätter känslan av styrka, kompetens och känslan av att ha åstadkommit något själva mer. Samtliga deltagare värdesätter att styrketräningen är flexibel i den meningen att de själva bestämmer när och hur de ska träna. Karolina är den enda av deltagarna som inte tycker att styrketräningen är rolig, men hon är också den enda av deltagarna som drivs av yttre motivation. Karolinas vilja att förändra sin kropp, som hon förklarar som den största drivkraften i styrketräningen, kommer mer ifrån att hon känner att hon måste leva upp till ett ideal, samtidigt som hon själv är ganska nöjd.
Miljö
Av samtliga deltagare är det bara Amanda och Karolina som har valt anläggning på grund av ideologi. Tina berättar att så länge hon kan träna är hon nöjd, men att det ska gå snabbt att ta sig till anläggningen. Erika och Sanna hamnade på respektive anläggningar av en slump och Elsa började på sin anläggning eftersom hennes mamma tränade där.
Gällande gymmet som social miljö är det flera av deltagarna som har känt sig obekväma under en mer eller mindre lång tid. Amanda kände sig uttittad till en början, dels för att det är många killar som gymmar, men även för att hon kände sig osäker på sitt utförande.
Tina har en liknande upplevelse, dels berättar hon att hon var nästan ensam som tjej vilket gjorde henne obekväm, men även att hon tyckte att det var jobbigt att styrketräningen innebär att hon fick börja om från början, i jämförelse med sin tidigare idrott i vilken hon aldrig ifrågasatte sitt utförande. Karolina har också känt ett krav på att prestera i gymmet.
Elsa berättar att även om hon aldrig har känt så själv, så tror hon att många tjejer drar sig
för att gå in i gymmet för att det är många killar där, men även att både killar och tjejer kan känna sig obekväma när de är nya i gymmet för att de kanske inte är så vältränade eller vet hur och vad de ska göra.
Familj och vänner lyfter de flesta deltagarna som en viktig komponent, Amandas pappa inspirerade henne att komma igång med träningen och i gymmet, Tina och Erika har pojkvänner som har hjälpt dem, Sanna började gymma tack vare en kollega och menar att hon aldrig hade kommit igång om det inte vore för henne vänner.
Amanda, Sanna, Erika och Elsa understryker att själva umgänget i gymmet är viktigt, det är en gemenskap där man inspirerar, peppar och utvecklar varandra. Erika och Tina värdesätter gemenskapen över sociala medier, Erika upplever ett stöd mellan tjejer som har den här livsstilen som hon inte känt av i andra sammanhang och Tina inspireras av andras hälsoresor och inspirerar själv genom instagram och blogg. Amanda, Erika, Elsa och Tina tror att styrketränande tjejer med instagramprofiler och bloggar har påverkat att fler tjejer har börjat styrketräna. Genom att se andra, både i verkliga livet och över sociala medier, förändra sin livsstil har flera av deltagarna känt att ”kan hon så kan jag”.
Med undan tag för Amanda lyfter deltagarna baksidor med den livsstil de både lever (i Tina och Erikas fall) och inspireras av (Sanna och Karolina). Tina och Erika berättar att deras livsstil är ganska monoton och att de får prioritera bort umgänge, en upplevelse Sanna har noterat hos sin kollega som i övrigt inspirerar henne. Karolina menar att den livsstil som ofta applåderas i sociala medier och i verkliga livet och som hon själv till viss del eftersträvar kanske inte alltid är så hälsosam. Elsa menar att även om hon ser fördelar med att tjejer visar upp att det är okey att styrketräna tror hon även att trenden kan resultera i att tjejer känner att de måste förändra sina kroppar. Erika upplever att hennes livsstil provocerar, och att hennes träningsbilder bemöts med uppdateringar om att äta snask och attityder om att vägra träna strandkroppen. En upplevelse som stärks av Karolina som menar att bilden av träning i hennes flöden är väldigt svart eller vit;
antingen tränar man på elitnivå, eller så ligger man hemma i soffan och snaskar och tar avstånd från träning. De övriga deltagarna beskriver en liknande bild där nära och bekanta antingen träna väldigt mycket eller inte alls.
