“M ÖJLIGHETERNA ÄR PÅ MÅNGA SÄTT OBEGRÄNSADE ”
-
E N KVALITATIV STUDIE OM DIGITALA VERKTYG OCH BARNS SPRÅKUTVECKLING I FÖRSKOLAN
Grund Pedagogiskt arbete
Amanda Börjesson Caroline Hall 2021-FÖRSK-G29
Program: Förskollärarprogrammet 210 hp
Svensk titel: ”Möjligheterna är på många sätt obegränsade” – En kvalitativ studie om digitala verktyg och språkutveckling i förskolan.
Engelsk titel: “The possibilities are in many ways unlimited” – A qualitative study of digital tools and language development in preschool.
Utgivningsår: 2021
Författare: Amanda Börjesson och Caroline Hall Handledare: Anneli Bergnell
Examinator: Nuhi Bajqinca
Nyckelord: digitala verktyg, språkutveckling, undervisning, förskollärare, förskola Sammanfattning
Inledning
I den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 18) som kom i bruk 2019 har ordet digitalisering blivit ett centralt begrepp. Även när det gäller barns språkutveckling, har förskolan ett viktigt uppdrag. Språket är vår största kommunikationskälla och med språket kan vi förstå och kommunicera med varandra. Med bakgrund av det, kommer den här studien fokusera på verksamma förskollärare och deras arbete med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling.
Syfte
Denna studie kommer undersöka hur digitala verktyg används för att främja barns
språkutveckling i förskolan. Detta syfte utgår från (Lpfö 18) där det beskrivs att förskollärare ska ansvara för att erbjuda barn både digitala verktyg och språklig utveckling i förskolan.
Metod
Studien utgår från en kvalitativ metod där self-report har använts som datainsamlingsmetod.
Valet av metod gjordes med åtanke om den pandemi vi befann oss i. Fem förskolor i två närliggande kommuner i sydvästra Sverige kontaktades.
Resultat
Förskollärare använder digitala verktyg för att främja barns språkutveckling. E-böcker på lärplattan används för att erbjuda ett brett utbud av böcker med funktionen till
ljuduppspelning där barnen kan ta del av olika språk. Lärplattan kopplas upp på storbild så att alla barn kan ta del av de digitala böckerna samtidigt, vid till exempel styrda lässtunder.
Förskollärare använder digitala verktyg för att skapa miljöer i verksamheten där de har ett syfte att främja barnens språkutveckling genom samtal. Från samtliga respondenter beskrivs vikten av en närvarande pedagog för att undvika exkludering mellan barnen samt att en grundkompetens är viktig för att främja språkutveckling hos barnen med hjälp av digitala verktyg. Förskollärarna beskriver att det finns möjligheter till att använda sig av digitala verktyg för att främja barns språkutveckling och att dessa bör tas tillvara på.
Tack till alla förskollärare som har tagit sig tid och intresse till att delta i denna studie. Vi vill även tacka vår
handledare Anneli Bergnell som med ett stort engagemang funnits med oss under hela arbetets gång
och bidragit med tänkvärda synvinklar.
Amanda & Caroline
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3
INLEDNING 1
Syfte 2
Frågeställningar 2
BAKGRUND 3
Begreppsdefinitioner 3
Digitala verktyg 3
Digitalisering 3
Tidigare forskning 3
Digitala verktyg i förskoleverksamhet 3
Språkutvecklande arbete på förskolan 4
Språkutvecklande arbete med hjälp av digitala verktyg 5
Barns erfarenheter och intresse av digitala verktyg 5
Digital bokläsning: E-böcker 5
Kommunikation och flerspråkighet 5
Förskollärare behöver noga överväga val av applikationer de erbjuder barnen 6
Sammanfattning 6
TEORETISKT RAMVERK 7
Sociokulturell teori 7
Proximal utvecklingszon 7
METOD OCH GENOMFÖRANDE 8
Kvalitativ metod 8
Self-report 8
Urval 8
Genomförande 9
Forskningsetiska principer 9
Validitet och reliabilitet 10
Analys 10
RESULTAT 11
Språkutveckling med stöd av digitala verktyg 11
Digital tillgång och arbetssätt 11
Digitalt utforskande som grund för språkutvecklande samtal 12
Språkutvecklande arbete kräver närvarande pedagoger 13
Digital kompetens krävs för att kunna stötta i en ”digital verklighet” 14
Sammanfattning av resultat 15
DISKUSSION 16
Resultatdiskussion 16
Digital tillgång och arbetssätt 16
Digitalt utforskande som grund för språkutvecklande samtal 16
Språkutvecklande arbete kräver närvarande pedagoger 17
Digital kompetens krävs för att kunna stötta i en “digital verksamhet” 17
Metoddiskussion 17
Didaktiska konsekvenser 18
Förslag på fortsatt forskning 19
REFERENSER 20
BILAGA 1 22
BILAGA 2 23
1
INLEDNING
Digitalisering innebär förändring för både samhälle och förskola (Kjällander & Riddersporre 2019, s. 11). I den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 18) som kom i bruk 2019 har ordet digitalisering blivit ett centralt begrepp. Där beskrivs att barnen ska kunna ha ett gott förhållningssätt till digital teknik och med kritiska ögon förstå sig på både risker och
möjligheter som dessa medel innehar samt att “Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande” (Lpfö 18, s. 15).
Läroplanen för förskolan lyfter även att både förskollärare och hela arbetslaget ska skapa förutsättningar för barnen att kommunicera och dokumentera med hjälp av digitala verktyg.
Även när det gäller barns språkutveckling, har förskollärare ett viktigt uppdrag att ge barnen möjligheter att utvecklas. Språket är vår största kommunikationskälla, med språket kan vi förstå och kommunicera med varandra. Varje barns språkutveckling är därför av stor vikt för att utveckla en ömsesidig förståelse med andra. Språket lägger grunden till att ens tankar kommuniceras med omgivningen. Det är dessutom en viktig del i att synliggöra lärandet (Lindö 2009, s. 17). Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet, därför har förskollärare ett betydelsefullt uppdrag att främja barnens språkutveckling och ge barnen möjligheter för att utveckla sin språkliga kompetens. Verksamheten i förskolan ska vara formad så att barnen får möta och använda språket på flera olika sätt och utifrån olika arbetsformer och verktyg, där digitala verktyg kan vara ett sätt.
Forskning visar på hur digitala verktyg kan användas i det språkutvecklande arbetet på förskolan (Bruce och Riddersporre 2019; Jernes, Alvestad & Sinnerud 2010; Kyrk Seger 2020; Larsson 2019; Nilsen 2020; Petersen 2015; Svensson 2012; Wedin 2017).
Undersökning av området är aktuellt både utifrån den nya beskrivningen kring digitalisering i läroplanen för förskolan och barns behov av stöttning för att utveckla ett rikt språk. Under tidigare verksamhetsförlagd utbildning har det visats sig att förskollärare använder sig av digitala verktyg där detta används för att barnen ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens. Däremot synliggörs inte användandet av digitala verktyg där syftet är att främja barns språkutveckling lika tydligt i verksamheten. Det är därför viktigt att ytterligare reda ut om och i så fall hur digitala verktyg används och kan användas som ett komplement i undervisningen.
Med bakgrund av detta, kommer den här studien fokusera på verksamma förskollärare och deras arbete med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling.
2
Syfte
Denna studie kommer undersöka hur digitala verktyg används för att främja barns
språkutveckling i förskolan. Detta syfte utgår från (Lpfö 18) där det beskrivs att förskollärare ska ansvara för att erbjuda barn både digitala verktyg och språklig utveckling i förskolan.
Frågeställningar
Vilka digitala verktyg använder förskollärarna och på vilka sätt används dessa för barns språkutveckling i den pedagogiska verksamheten?
Hur resonerar förskollärare om möjligheter att stötta barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg?
3
BAKGRUND
I detta kapitel redovisas begreppsdefinitioner under rubrikerna digitala verktyg och digitalisering. Därefter redogörs för den tidigare forskning som studien utgått ifrån under följande rubriker: Digitala verktyg i förskoleverksamhet, Språkutvecklande arbete på förskolan och Språkutvecklande arbete med hjälp av digitala verktyg.
Begreppsdefinitioner
Under denna rubrik definieras studiens centrala begrepp.
Digitala verktyg
Skolverket (2019) beskriver digitala verktyg som ett övergripande begrepp till de olika fysiska enheterna som är en dator, smarttelefon, lärplatta, smartboard, projektor, mikroskop, skanner eller kamera. Det kan också vara digitala program såsom applikationer med olika innehåll eller en internetbaserad tjänst där närvarorapportering av barnen kan hanteras.
I denna studie kommer begreppet ”digitala verktyg” användas enligt Skolverkets definition, som fysiska enheter, digitala program och internetbaserade tjänster.
Digitalisering
Begreppet digitalisering innebär att den ursprungliga analoga informationen och verktyg, nu mer och mer övergår till digitala former. Digitaliseringen har slagit igenom på ett tydligt sätt inom många områden. I förskolan har införandet av de digitala verktygen såsom
mobiltelefoner, surfplattor och datorer inneburit en digitaliserad verksamhet
(Nationalencyklopedin 2019). Denna digitalisering i förskolan innebär att barnen ska få möjlighet att utveckla en förståelse för de olika digitala sammanhang de möter i vardagen.
Denna förståelse ska bidra till ett grundläggande och kritiskt förhållningssätt till
digitaliseringen (Lpfö 18, s. 9). I denna studie kommer begreppet “digitalisering” användas enligt Nationalencyklopedins och Läroplanen för förskolans definition, där analoga medel kompletteras med digitala verktyg.
Tidigare forskning
Digitala verktyg i förskoleverksamhet
Digitala verktyg är ett brett begrepp som innefattar dator, smarttelefon, lärplatta, smartboard, projektor, mikroskop, skanner eller kamera som kan användas i förskoleverksamhet både i undervisning och i barnens lek. Jernes, Alvestad och Sinnerud (2010, s. 124) lyfter att respondenterna i deras studie anser att digitala verktyg är ett hjälpmedel som kan underlätta för barnen att lära sig bokstäver i digitala aktiviteter. De beskriver vidare att barnen i studien kände igen bokstäverna de såg på skärmen och diskuterade dessa med varandra. Flera av förskollärarna beskrev att de såg att språket utvecklades bland barnen (Jernes, Alvestad och Sinnerud 2010, s. 123). Utöver språket nämner Jernes, Alvestad och Sinnerud (2010, s. 123) att barnen lär sig siffror, färger och figurer i digitala aktiviteter.
Nilsen (2020, ss. 131–150) beskriver olika applikationer och vilken pedagogisk potential de har där en av applikationerna är digitala böcker, så kallade E-böcker. Till flera E-böcker går det även att hitta extramaterial såsom att barnen kan utför uppdrag. Nilsen (2020, ss. 131–
150) beskriver vidare att applikationer på lärplattan kan användas som en simulator för att visualisera olika föremål i utbildningssyfte. Dessa simulatorer kan underlätta för de yngre
4 barnen att leva sig in i en annan värld eller att tydligt se saker precis framför, till exempel planeterna i rymden.
Bruce och Riddersporre (2019, s. 43) nämner att digitala verktyg öppnar möjligheter för barn och pedagog att utforska tillsammans i förskolan. Dagens barn har ofta mer kunskaper inom den digitala världen än förskollärare som har arbetat i flera år. Därför kan barnen få möjlighet att styra pedagogerna i utforskandet av digitala verktyg som stärker samhörigheten mellan barn och pedagog. Bruce och Riddersporre (2019, s. 54) lyfter att digitala verktyg kan stötta förmågan att kunna ta till sig andras perspektiv. Barnen kan exempelvis filma sig själva, lägga till effekter och befinna sig i olika världar genom applikationer som sedan kan vara grund för språkutvecklande samtal där barnen får tillgång till att höra och diskutera nya begrepp.
Filmerna kan därefter exempelvis spelas upp där barnen ges möjlighet att se sig själva och reflektera över filmerna (Bruce & Riddersporre 2019, ss. 54–55). Denna reflektion kan barnen sedan berätta om för varandra.
Jernes, Alvestad och Sinnerud (2010, s. 126) lyfter den problematik som kan uppstå vid användningen av digitala verktyg. Ett exempel är att barnen kan exkludera varandra. En majoritet av respondenterna i deras studie anser att den tid som varje individuellt barn får till att använda digitala verktyg bör regleras av personalen. Detta kan göras för att de barn som vanligtvis är försiktiga också ska få utrymme till att testa på de digitala verktygen.
Arbetssättet kan även bidra med att inlärningsmiljön inte blir alltför enformig. Jernes, Alvestad och Sinnerud (2010, ss. 126–127) lyfter även att förskollärarna beskriver att det är spännande att använda sig av olika spel, filmer och bilder i lärandet med barnen men att förskollärarna i dagsläget känner sig osäkra kring till exempel vilka spel som stimulerar barnens lärande och på vilket sätt de ska och kan användas. Detta är något som även Nielsen (2020, s. 132) nämner och lyfter att det är en viktig kunskap att förskollärare kan bedöma vilka applikationer som är passande för barn i förskolan.
Kyrk Seger (2020, ss. 23–31) tar upp att förskollärare inte måste behärska alla digitala verktyg som finns, men att vissa kunskaper ändå är nödvändiga för att kunna erbjuda barnen olika digitala verktyg. Kyrk Seger (2020, ss. 23–31) lyfter att digitala verktyg ska vara en del av lärmiljön och förklarar att förskollärare behöver fundera över vad för digitala verktyg som finns och när de ska använda dem för att därefter kunna planera undervisning. Detta för att se till att de digitala verktygen kommer till bäst nytta för förskolebarns utveckling och lärande när det gäller språk.
Språkutvecklande arbete på förskolan
Språkutvecklingen är en livslång process som startar redan vid födseln. De första åren är mer intensiva då barnet ska lära sig alla olika delar i språket såsom samspel, språkljud och ta till sig en mängd olika begrepp (Larsson 2019, s. 7). Dessa delar medför en språklig kompetens som vi människor behöver ha för att kunna förstå vilka strategier vi ska använda för att ta till oss språk, hur grammatiken fungerar och även främst hur vi ska och kan kommunicera med varandra (Wedin 2017, ss. 25–27).
Larsson (2019, ss. 85–116) lyfter fram olika strategier utifrån kvantitet och kvalitet för att planera tillfällen som främjar barnens språkutveckling. Barnen behöver en mängd tillfällen att ta till sig språket, men även en kvalitet i de samtal som barnet deltar i. För att skapa denna kvalité i samtalen kan pedagogerna förbereda nya ord för barnen som kan tas upp och diskuteras. En sådan aktivitet kan vara högläsning. Detta arbetssätt beskriver Larsson (2019, ss. 101–113) är av stor vikt i barnens språkutveckling.
5 Svensson (2012, s. 34) lyfter att pedagoger i förskolan kan skapa trygga språkmiljöer för barnen genom att respektera alla olika försök till uttryck och ge barnen en känsla av att barnets tidigare erfarenheter av språket, oavsett om det är svenska eller ett annat språk, kan användas i förskolan för att utveckla sin språkliga förmåga. Svensson (2012, s. 35) beskriver även att bedömningen av barnets språkliga kompetens ska utgå från en helhet där även det icke verbala språket ingår och inte endast det verbala.
Språkutvecklande arbete med hjälp av digitala verktyg
Nedan redogörs för relevanta forskning, utifrån denna studies syfte, under rubrikerna: Barnen behärskar digitala verktyg i tidiga ålder, Digital bokläsning: E-böcker, Kommunikation och flerspråkighet och Förskollärare behöver analysera de applikationer de erbjuder barnen.
Barns erfarenheter och intresse av digitala verktyg
Wedin (2017, ss. 121–123) tar upp att dagens barn möts av olika digitala verktyg redan i tidig ålder och beskriver att digitala verktyg kan användas som ett stöd vid språkutveckling för alla barn. Hon nämner att det är vanligt att barnen behärskar digitala verktyg redan innan de lär sig talspråket eller att läsa i en fysisk bok. Barnen visar ett större intresse till att använda sig av detta för att uttrycka sig än att använda papper och penna eller kritor, med hjälp av dessa verktyg kan barnen utforska bland olika applikationer och uttrycka sig med skrift och bild på ett sätt som tilltalar barnen (Wedin 2017, ss. 126–127). Petersen (2015, ss. 49–53) beskriver hur digitala verktyg kan användas som ett stöd i verksamheten och visar exempel på där förskolor utnyttjar lärplattans bärbarhet både inom- och utomhus. Här övar sig barnen fram genom lärplattans olika funktioner.
Digital bokläsning: E-böcker
Med ett digitalt verktyg kan förskollärare använda sig av digitala resurser som e-böcker vid högläsning där barnen få ta del av mer avancerade begrepp som de inte utsätts för i det vardagliga språket. Larsson (2019, ss. 101–116) redogör för vikten i att pedagoger och arbetslag förbereder sig innan de genomför högläsning med barnen. I förberedelserna bör pedagogerna välja ut vilka e-böcker som ska läsas, för att sedan ta upp de begrepp som är nya för barnen. Nästa steg är att diskutera hur arbetslaget ska gå tillväga för att uppmärksamma dessa ord när de läser boken för barnen (Larsson 2019, ss. 101–113). Lärplattan kan också användas som en pekbok och som en digital bok där barnen kan lyssna på sagor på sitt eget språk.
Kommunikation och flerspråkighet
Nilsen (2020, ss. 117–119) beskriver att alla former av digitala aktiviteter bygger på språklig kommunikation och samspel, oavsett vilket lärande som är menat. Nilsen (2020, s 119) beskriver att barn i stor utsträckning visar intresse när det kommer till användandet av digitala verktyg och barnen vill kommunicera sina upplevelser med andra barn och pedagoger.
Digitala verktyg har visat sig ha positiva effekter när det kommer till att ha tillgång till andra språk än svenska. Petersen (2015, ss. 54–58) lyfter att digitala verktyg kan erbjuda olika språk för undervisningen. Detta lyfter även Wedin (2017, s. 128) upp och ger exempel på
tillvägagångssätt digitala verktyg kan användas för att främja flerspråkiga barns
språkutveckling och nämner exempelvis en ”översättningspenna”. Med den kan barnen
”stryka över” texten som översätts med hjälp av sökmotorer och barnen kan då höra kortare meningar på olika språk. Nilsen (2020, s 119) lyfter att vid användandet av digitala verktyg är det av stor vikt att pedagogerna är närvarande i aktiviteten och att hen uppmuntrar till både verbal och icke-verbal kommunikation kring det som sker med eller på de digitala verktygen.
6 Förskollärare behöver noga överväga val av applikationer de erbjuder barnen Nilsen (2020, ss. 135) lyfter att det av flera skäl är betydelsefullt med interaktion vid
användandet av digitala verktyg. Därför är det av stor vikt att förskollärarna väljer ut applikationer som öppnar upp för detta. Däremot lyfter hon att det är ytters få applikationer som är designade för detta och nämner att mjukvara med olika belöningssystem som är vanligt förekommande bland det som går att hitta på applikations biblioteket leder till förskollärare pratar mer än barnet. Dessa applikationer ger möjligheter för barnen att bygga upp sitt ordförråd, däremot är utvecklingsmöjligheterna begränsade. Nilsen (2020, ss. 135) beskriver vidare att förskollärare behöver analysera de program de väljer att erbjuda barnen för att dessa ska kunna fungera som ett stöd i barnens språkutveckling.
Sammanfattning
Denna studie undersöker förskollärares användande av digitala verktyg för att främja barns språkutveckling i förskolan. Forskningen har visat de möjligheter och utmaningar som användandet av digitala verktyg medför. Det lyfts att digitala verktyg ses som ett hjälpmedel för att underlätta barnens språkutveckling. Det beskrivs även att olika applikationer på lärplattan kan användas i utbildningssyfte när det kommer till barns språk. Forskningen belyser att användandet av de digitala verktygen skapar möjligheter för barn och förskollärare att utforska tillsammans. Det finns forskning som visar på den problematik som kan uppstå då barnen självständigt använder digitala verktyg. Dessa tillfällen leder till att barnen exkluderar varandra och det är då av stor vikt att pedagogerna är närvarande. Forskningen visar att val av applikationer är en betydande faktor för de lärandetillfällen som ges barnen. En grundkunskap hos förskolläraren är av stor vikt för att kunna planera undervisning för att främja barnens språkutveckling. Den kunskapslucka som studien ämnar fylla är just användandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet för att främja barns språkutveckling. Då vi tidigare erfarit att digitala verktyg används, men inte med syftet för barns språkutveckling. Därför är studien dessutom relevant då läroplanen för förskolan (Lpfö 18, s. 15) beskriver förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. Detta ska alltså inte endast vara kopplat till vissa ämnen utan det digitala
verktyget ska vara ett av alla redskap som används i förskolan för att barnen ska utmanas och stimuleras inom alla olika ämnesområden och däribland språket.
7
TEORETISKT RAMVERK
Under detta kapitel redovisas studiens teoretiska ram under rubrikerna sociokulturell teori och proximal utvecklingszon.
Sociokulturell teori
I den sociokulturella teorin har språket och kulturen en stor betydelse. Här förespråkas att språkinlärningen sker i interaktion med andra (Wedin 2017, ss. 40–45). Ett sådant exempel kan vara då förskolläraren tillsammans med ett eller en grupp barn använder ett digitalt verktyg för att upptäcka och samtala kring ett visst innehåll. Svensson (2009, ss. 33–34) förklarar den sociokulturella teorins grunder, som att de sociala sammanhang barnet befinner sig i under sin uppväxt, påverkar den individuella utvecklingen av språket. Språket ses som både viktigt för att kommunicera med andra och som ett redskap för tänkandet. Vygotskij är den främste föregångaren till denna teori och han ansåg att det icke verbala, inre talet och det verbala talet, språket har ett samband med tänkandet (Vygotskij 1934 se Smidt 2010, s. 87).
Det är därför som den sociokulturella teorin kopplas till i studien, då den språkutveckling som sker i förskolan, är i behov av att barnen får möta olika språkliga samspel med varandra (Lindö 2009, s. 253). Detta möjliggörs av användandet av digitala verktyg då dessa utforskas i samspel med andra där språkutvecklande samtal sker. Med dessa språkliga aktiviteter kan barnen då ges möjligheter att utmanas i sitt tänkande. Förskoleverksamhet innehåller många samspel. Det kan vara mellan barnen men också mellan pedagog och barn. För att utveckling ska ske behöver barnet ingå i olika samspel, det vill säga socialt, kognitivt och språkligt.
Svensson (2009, ss. 33–34) betonar vidare att sociala erfarenheter har en stor betydelse för språkutvecklingen. För att barnet ska utveckla begreppsbildning under hela sin förskoletid behövs en fortlöpande stimulans av olika medel där digitala verktyg skulle kunna vara ett sådant sätt.
Proximal utvecklingszon
Ett begrepp som det talas om i den sociokulturella teorin är proximal utvecklingszon som innebär att barnet kan befinna sig i ”zonen” mellan två utvecklingsnivåer och genom stöttning erövra nästa utvecklingsnivå av en mer kunnig person. Detta tydliggörs i studien genom att förskollärare stöttar barnet (Vygotskij 1978 se Pihlgren s. 32). När barn samspelar med varandra skapas även här tillfälle för utveckling och lärande, om det ena barnet redan erövrat en viss kunskap kring exempelvis digitala verktyg. Barns interaktion med varandra, kan då vara en bidragande faktor för individuell utveckling som uppstår (Svensson 2009, s. 35). I studien redogörs för detta genom att barnen i samspel med varandra använder det digitala verktyget där interaktionen mellan barnen kan bidra till en utökad kunskap genom
användandet. Vad det digitala verktyget bidrar med som studien visar på är de olika samtal som uppstår mellan barnen.
Bruce och Riddersporre (2019, ss. 43–44) beskriver att det är vanligt att barn lättare förstår sig på och tar till sig digitala verktyg än vad vi vuxna gör. Barn har behov av att utforska och denna nyfikenhet kan pedagogerna ta tillvara på genom att upptäcka tillsammans med barnen.
Med detta arbetssätt kan förskollärarna ha ett sociokulturellt förhållningssätt till sin
undervisning med digitala verktyg, då vi lär oss i samspel med varandra. Även om barn ibland kan vara mer kunniga betyder det däremot inte att barnen ska ta över undervisningen.
Däremot kan barn och pedagoger istället upptäcka och ta till sig ny kunskap tillsammans där både barn och pedagoger gemensamt hittar nya vägar (Bruce & Riddersporre 2019, ss. 43–
8 44). Studien visar på att det är förskolläraren som har huvudansvar till att skapa undervisning med digitala verktyg där barnen utvecklar sitt språk.
METOD OCH GENOMFÖRANDE
Under detta kapitel redovisas studiens metod och genomförande under rubrikerna: kvalitativ metod, self-report, urval, genomförande, forskningsetiska principer, validitet och reliabilitet och analys.
Kvalitativ metod
Valet av denna metod gjordes eftersom studien undersöker förskollärarnas egna berättelser om digitala verktyg och språkutveckling. Därför lämpar sig en kvalitativ metod eftersom det synliggör förskollärarnas tolkning av sin undervisning och verksamhet (Bryman 2018, s. 61).
En kvalitativ metod där frågeställningar är formulerade skapar ett resultat utifrån
respondenternas ord och agerande vilket genererar detaljerad information (Alvehus 2019, s.
21). Då undersökningen syftade på att studera verksamma förskollärares användning av digitala verktyg för att främja barns språkutveckling var en kvalitativ metod ett redskap för insamling av empiriskt material. Det vill säga den information vi fick fram genom de frågor vi formulerat i vår self-report kring vårt valda område (Alvehus 2019, s. 32).
Self-report
Studiens datainsamlingsmetod är self-report vilket kan beskrivas som ett frågeformulär där respondenterna med egna ord beskriver något specifikt utifrån ett undersökningssyfte.
Davidsson (2007, ss. 70–71) förklarar ordet self-report som något respondenterna i fråga själv har skrivit baserat på formulerade forskningsfrågor. Det är alltså av stor vikt hur frågan eller frågorna är formulerade då det inte finns någon möjlighet till att ställa följdfrågor. För att belysa ämnesområdet formulerades sju frågor som noggrant utformades. Vidare beskriver Davidsson (2007, ss. 70–71) att de frågor som formuleras bör vara utformade så att
informanten i fråga ska kunna svara konkret efter sina professionella erfarenheter. Frågorna i denna studie skulle ge en helhetsbild kring hur förskollärarna ansåg digitala verktyg och dess användande för att främja barns språkutveckling och därför utformades deras self-report så att de fick beskriva vilka digitala verktyg de använder och på vilket sätt de använder sig av digitala verktyg i sin undervisning, kopplat till styrdokument.
Valet av metod gjordes för att bidra till att svara på studiens syfte och även i åtanke av de rådande omständigheter kring den pandemi vi befann oss i. Detta medförde att vi inte hade möjlighet för någon fysisk kontakt med respondenterna vilket kan undvikas med hjälp av self- report som insamlingsmetod.
Urval
Studien bygger endast på verksamma förskollärare, eftersom det är den yrkeskategori som läroplanen för förskolan beskriver ska ansvara för att erbjuda alla barn digitala verktyg för att skapa stimulans till utveckling och lärande (Lpfö 18, s. 10). Vi valde att kontakta två rektorer med totalt fem förskolor i två närliggande kommuner. Målet var att så många förskollärare som möjligt skulle kunna delta och därför bestod urvalsgruppen av samtliga förskollärare från
9 förskolorna. Rektorerna hade vi sedan tidigare kännedom om, vilket Bryman (2018, ss. 243–
244) kallar för ett bekvämlighetsurval. Denna urvalsmetod kan används med fördel för att få fler respondenter att ställa upp, vilket var av stor vikt då den pandemi som ägde rum,
eventuellt kunde medföra en svårighet för förskollärare att delta.
Genomförande
Utformandet av den self-report som användes gjordes med tydlig hänsyn till studiens syfte att undersöka hur digitala verktyg används för att främja barns språkutveckling i förskolan. Den bestod av sju öppna frågor vilket ansågs rimligt utifrån studiens omfång. Till en början kontakta två rektorer från två olika kommuner i sydvästra Sverige med ett ansvar för totalt fem förskolor, med sammanlagt 25 förskollärare. Inför utskick på förskolorna kontaktades först rektorerna via mejl för att få ett medgivande att förskolorna deltar i studien. I mejlet bifogades ett missivbrev samt en self-report för att rektorn skulle få en inblick i den studie som skulle utföras. Därefter skickade rektorn ut samtlig information i form av missivbrev (se bilaga 1) och self-report (se bilaga 2) via mejl till de verksamma förskollärarna på respektive förskolor. Då vi under pågående pandemi inte kunde etablera personlig kontakt inne på förskolorna lämnades svarskuvert utanför förskolorna och personalen hjälpte oss att lägga dessa i personalrummet. Vid insamlingen möttes personalen upp utanför förskolan som hämtade detta kuvert från personalrummet. Datamaterialet blandades sedan för att enskild förskola eller kommun inte skulle kunna urskiljas, därefter analyserades detta. Trots ett stort antal utdelade self-reports, fick vi sedan tillbaka totalt fem ifyllda.
Forskningsetiska principer
Vetenskapsrådet (2017, ss. 13–14) lyfter att diskussionen kring forskningsetiska frågor bidrar till att öka medvetenheten kring de etiska problem som kan uppstå under en
forskningsprocess.De etiska frågorna kan komma att styra vad som ska göras innan
forskningens genomförande, vad som ska göras under genomförandet och vad som sker efter genomförandet. I formulerandet av syftet av studien behöver de etiska ställningstaganden tas i beaktning vilket även varit av stor vikt under denna forskningsprocess för att skydda studiens respondenter (Vetenskapsrådet 2017, ss. 13–14).
Löfdahl (2014, ss. 36–38) lyfter fyra forskningsetiska principer att förhålla sig till i vetenskaplig forskning: informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. Inför studiens genomförande kontaktades rektorerna på förskolorna om tillåtelse till att utföra studien. Därefter kontaktade dem de verksamma förskollärarna på vardera förskolor. Detta följer samtyckeskravet. Både rektorerna och förskollärarna fick ta del av studiens genomförande samt hur det insamlade materialet skulle hanteras. Denna
information som följer informationskravet har skett via det utskickade missivbrevet (se bilaga 1). Studien har därefter vidtagit en metod som medför en möjlighet för respondenten att vara anonym samt att svara utan att bli störd eller styrd av forskaren (Davidsson 2007, s. 78). Alla respondenter har uppmanats att besvara sin self-report på datorn som sedan skrivs ut och lämnas i ett kuvert. Genom att självständigt svara på de formulerade frågor som self-report består av blir detta inte lika personligt och i sig känsligt, i jämför med en kvalitativ metod där intervju används. I forskningen nämns inga namn, utan endast vilken yrkesbefattning
respondenterna besitter.
Vid insamlingen av datamaterialet blandades kuverten för att inte kunna urskilja respondenterna. Detta följer konfidentialitetskravet då det inte går att känna igen de
respondenter som deltog i studien. Alla self-reports har sedan arkiverats, studien har därmed följt nyttjandekravet då det insamlade datamaterialet enbart används i undersökningen.
10
Validitet och reliabilitet
Validiteten förklarar Roos (2014, ss. 53–54) uppnås när studiens syfte besvaras genom
giltighet och meningsfullhet. I vår studie kan validiteten öka genom att vi valt ut respondenter från olika förskolor som vi vet har tillgång till digitala verktyg i sin verksamhet. Samt att studien har ett relevant syfte med en meningsfullhet och giltighet som genomförs i den digitaliserade världen vi lever i. Därefter har beslutet tagits att begränsa området till två frågeställningar. Dessa frågeställningar ställs för att styra studien till det valda
kunskapsområdet vilket är en undersökning kring användandet av digitala verktyg för att främja barns språkutveckling i förskolan. Utefter dessa frågeställningar har det formulerats intervjufrågor som besvaras i en self-report (Roos 2014, s. 53). Detta tar Bryman (2018, s.
612) upp som ett exempel för att respondenternas fokus utifrån en kvalitativ metod ska riktas till att besvara de frågeställningar som ställs för att svara på undersökningens syfte.
Reliabiliteten förklarar Roos (2014, ss. 50–54) uppnås då studiens data i så hög grad som möjligt har samlats in på ett noggrant sätt och i tillräcklig mängd för att det skall kunna dras några slutsatser från den. För att datamaterialet inte ska hamna i obehöriga händer samlades det in av de behöriga som genomfört studien. Det har kontaktats fem förskolor i två
närliggande kommuner, detta för att få in en mängd data som kan besvara syftet. Denna studie är dock relativt liten i omfång men bedöms ändå av oss som utför studien ha intressanta vinklar på det studerade kunskapsområdet utifrån verksamma förskollärares perspektiv. Den skulle kunna göras om i någon liknande form, men svaren skulle troligtvis inte bli helt detsamma då den utgår ifrån de respondenternas erfarenheter och förutsättningar. Oavsett det kan resultaten i studien bidra till en större helhet inom området.
Analys
Datamaterialet har analyserats utifrån studiens syfte samt med hjälp av Georgis modell (Bachelor & Joshi 1993 se Davidsson 2007, s. 74) där studien genomgår en analys av fem olika steg. Det första steget lästes texten där syftet var att fånga textens helhet. När allt datamaterial var insamlat lästes texterna igenom noggrant för att en helhet av varje förskollärares svar skulle synliggöras. Därefter delades texten upp och det gjordes en avgränsning med de delar som ansågs vara betydelsefulla. Det var delar av meningar och intressanta begrepp som ansågs viktiga för studiens meningsfullhet i relation till syftet. I steg tre letades det fram gemensamma teman. Dessa blev centrala teman av datamaterialet som sedan har identifierats och satts i relation till studiens vetenskapliga perspektiv. Därefter sammanställdes resultatet utifrån två strukturer, den relativa strukturen och den generella strukturen. I detta momentet sammanställdes resultatet i citat från de besvarade self-report. I den relativa strukturen redovisades respondenternas upplevelser och tankar. Fokuset på att hitta respondenternas enskilda upplevelser kring användandet av de digitala verktygen i förskolan som ett stöd i det språkutvecklande arbetet. Därefter matchades respondenternas gemensamma teman ihop, detta följer den generella strukturen (Bachelor & Joshi 1993 se Davidsson 2007, ss. 75–76). Resultatet av denna struktur formade de rubriker som redovisas i resultatet.
11
RESULTAT
Språkutveckling med stöd av digitala verktyg
Utifrån studiens syfte att undersöka hur digitala verktyg används för att främja barns språkutveckling i förskolan kommer resultatet presenteras nedan under rubrikerna: Digital tillgång och arbetssätt, Digitalt utforskande som grund för språkutvecklande samtal, Språkutvecklande arbete kräver närvarande pedagoger och Digital kompetens krävs för att kunna stötta i en ”digital verklighet”
Digital tillgång och arbetssätt
För att förskollärarna ska kunna använda digitala verktyg för att främja barns språkutveckling i verksamheten krävs det att de har tillgång till dessa. Nedan redogör förskollärarna för de olika digitala verktyg som de och barnen har tillgång till i sin pedagogiska verksamhet.
Vi har tillgång till ipads, används endast av oss pedagoger. Vi har tillgång till en projektor och en smartboard som framförallt används när vi tittar på polyglutt (en app där det finns mängder av böcker).
Projektor, smartboard, dator, iPhone och Ipad. Projektor används dagligen av barn och pedagoger tillsammans. Den underlättar när vi har diskussioner med barnen, när vi läser böcker, när vi idrottar etc. Smartboard används likt projektor. Dator används av pedagoger. Ipads används dagligen av barn och pedagoger för projektarbeten (iMovie, greenscreen etc.) Ljudböcker från polyglutt finns på iPaden.
Förskollärarna beskriver vidare att för att främja barns språkutveckling används digitala verktyg såsom lärplatta, projektor och smartboard. Samtliga respondenter nämner att de med hjälp av lärplattan arbetar med Polyglutt som beskrivs som ett digitalt program med flera E- böcker. Böckerna finns på olika språk och ljuduppspelning ger möjligheten till att använda innehållet vid en lässtund av förskollärarna.
På Polyglutt finns många bra böcker om alfabetet och våra bokstäver, som vi gärna sätter på, på så sätt kan det bli ett lustfyllt lärande även i bokläsning.
Vi har tillgång till iPad och projektor. Dessa används när vi tittar på Polyglutt
Ljudböcker från polyglutt finns på iPaden. Vi läser eller lyssnar på dessa via en projektor. Detta är toppen för att kunna visa på stor bild och zooma in bilderna.
I samband med E-böcker används som i exemplet ovan, dessutom ofta både smartboard och projektor för att kunna visa dessa på storbild för en barngrupp.
Vi kopplar upp iPaden på projektor när vi använder polyglutt med barnen.
En planerad lärandesituation kan se ut så att vi samlar barnen på mattan framför vår smartboard där vi kopplat in en lärplatta och sedan lyssnar vi på
12 en projektbok vi valt. När vi sitter på mattan så kan alla barn se. Sedan kan
vi också söka fram bilder på det vi pratar om med barnen.
Det finns möjligheter med att använda framförallt Polyglutt som digitalt hjälpmedel, man kan välja en bok på flera språk. Det vill säga har man ett barn som pratar engelska så kan man köra boken på engelska och sen svenska för att alla barn ska inkluderas och bli delaktiga.
I och med att alla barn kan se bilder, bokstäver och ord samtidigt skapar de digitala verktygen möjligheter för barns språkutveckling, både genom att de ser texten och de samtal som de digitala verktygen leder till. Då E-böckerna även har ljuduppspelning på andra språk än svenska bidrar den enligt förskollärarna till att barnen får höra och se andra språk samt att detta inkluderar och gör barnen delaktiga med hjälp av det digitala verktyget.
Digitalt utforskande som grund för språkutvecklande samtal
Vidare lyfter förskollärarna exempel på hur lärplattan kan användas för att utforska barnens intressen tillsammans med barnen. Detta utforskande kan sedan bli utgångspunkt för vidare samtal om både olika ämnen, upplevelser eller hur man samtalar med varandra.
Tillsammans med barnen utforskar vi olika ljud på iPaden. Fångat upp ett barns intresse gällande fordon och arbetar vidare med detta. För att låta alla barn komma till tals, arbetar vi även med turtagning under aktivitetens gång.
Att spela in ljud och filma på platser som vi besöker på utflykter, i skogen, eller i närområdet runt förskolan gör det möjligt att samtala om förändringar i miljön som barnen upplever i sin vardag.
En annan applikation som respondenterna ofta nämner som utgångspunkt för
språkutvecklande berättande och samtal är Green Screen på lärplattan, den skapar möjligheten till att göra digitala miljöer.
I vår barngrupp arbetar vi med Green-screen där barnen får berätta hur de vill montera sina bilder.
Just nu stärker barnens språkutveckling genom greenscreen. Vårt fokusmål är 100 språklighet genom sagan och berättandet. Vi har valt en sagobok där barnen får välja en bild som vi sedan sätter in barnet på bilden genom greenscreen. Barnen gör sedan egna sagor med hjälp av bilden och stöttning av oss pedagoger genom öppna frågor för att få till en saga.
Här blir de digitala verktygen ett hjälpmedel i skapandet av olika miljöer och ger även en möjlighet att med sin kropp befinna sig på en annan plats eller i en fantasivärld.
Barnen har fått välja bilder ur en sagobok som de vill “flytta in i” med hjälp av Green-screen. Efter det har barnen en och en fått berätta en egen saga utifrån sin bild.
Vi kopplar in ipaden till projektorn. Då kan barnen jobba med skuggor och kontraster och samtala kring dessa företeelser.
Nya möjligheter att skapa mysiga, spännande eller inspirerande stämningar inne på förskolan. Med hjälp av en dator eller surfplatta och en projektor kan
13 vi projicera en skog, snölandskap, hav med fiskar eller en stadsmiljö i ett
rum.
Sådana möjligheter som att kunna ”flytta in i” med hjälp av det digitala verktyget öppnar för språkutvecklande samtal och utmaningar. I exemplet ovan finns många möjligheter att arbeta med exempelvis känslor och stämningar samt naturvetenskapliga företeelser och begrepp.
Vi använder oss av frågeord som vad, vem, varför, osv. Efter det får barnen berätta sin saga utifrån sin bild i green-screen med hjälpa av frågorna.
Generellt upplever jag att barnen behöver stöd av oss och det är viktigt att barnen får denna stund med en pedagog när vi stöttar i berättandet.
Förskollärarna betonar att det är viktigt att dem är ett stöd för barnen. Detta stöd sker genom att förskollärarna ger barnen en trygghet som gör att barnen vågar utmana sig själva.
Förskollärarna ställer didaktiska frågor till barnen i deras berättande för att utmana deras kognitiva förmåga för att främja barnens språkutveckling.
Språkutvecklande arbete kräver närvarande pedagoger
Från samtliga respondenter beskrivs vikten av en närvarande pedagog för att främja
språkutveckling med hjälp av digitala verktyg. Några få nämner att barnen kan använda sig av de digitala verktygen och applikationen Polyglutt ensamma, utan närvarande pedagog. Då kan tillfällen uppstå genom att barnen lär i samspel av varandra när de exempelvis delar med sig av sin digitala kompetens eller andra kunskaper och språk.
På Polyglutt kan du välja bland flera olika språk. Detta bidrar till att barnen har möjlighet att lära sina kompisar på förskolan andra språk.
Jag ser inga begränsningar så länge inte ett digitalt verktyg tillåts fungera som en ersättning för den mänskliga interaktionen. Man kan inte observera om/hur ett lärande sker i en situation utan närvarande pedagoger.
Förskollärarna lyfter även de begränsningar som kan uppstå som problematiska vid användning av digitala verktyg. Dessa är att det kan uppstå tillfällen då barnen exkluderar varandra när pedagogerna inte är närvarande.
När barnen blir satta med en ipad för att spela ett spel kan jag uppleva att de exkluderar varandra då dom vill spela själva och inte bli störda av sina kompisar.
Det är viktigt att det inte alltid är samma barn som får använda ipaden hela tiden utan att det är en variation av användandet i hela barngruppen.
Respondenterna trycker på vikten i att skapa aktiviteter där interaktion sker mellan barnen.
Detta anses viktigt då barnen annars blir sittandes självständigt med ett digitalt verktyg. Det beskrivs att förskolläraren ansvarar för att ha ett tydligt syfte i aktiviteten och att
uppmärksamma vad som sker runt verktygen, samt se till att alla får samma möjligheter till att använda verktygen.
14 Digital kompetens krävs för att kunna stötta i en ”digital verklighet”
Alla är medvetna om att den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 18) inneburit ett nytt uppdrag att arbeta med digitala verktyg. De beskriver att för att kunna använda verktygen i det
språkutvecklande arbetet krävs en egen kompetens hos förskolläraren. Det kollegiala lärandet är något som lyfts som en betydelsefull del där förskollärarna stöttar och lär av varandra i arbetslaget.
Kompetensen hos oss är väldigt individuell, men vi hjälper varandra!
(kollegialt lärande). Att genomföra vårt uppdrag enligt läroplanen där digitala verktyg ingår.
Som allt annat som nämns i läroplanen tänker jag att det inte är valbart.
Självklart skiljer våra intresseområden åt, men jag tänker att det är eftersträvansvärt att alla har en grundläggande kompetens. Precis som i vilka andra yrkesgrupper som helst är kompetensutveckling en viktig nyckel i utvecklingsarbetet.
Flera förskollärare betonar att det är nödvändigt att få tillgång till fortbildning för att kunna använda de digitala verktygen då sådan kunskap ses som en ”färskvara”.
Jag anser att det är viktigt att få fortbildning inom förskolan gällande digitala verktyg. Det är många som inte fått lära sig det, eller att det var längesedan.
Det är en färskvara som i så många andra ämnen, som vi behöver uppdatera oss i.
Många barn använder digitala verktyg i hemmen och kan mycket mer än vissa pedagoger. För att kunna möta dessa barn, behöver vi utvecklas.
Även om de beskriver att de saknar fortbildning, ser de positivt på arbetet med digitala verktyg i det språkutvecklande arbetet, som ett komplement till undervisningen.
Jag ser nog bara möjligheter i att använda digitala verktyg som stöd till det språkutvecklande arbetet.
Möjligheterna är på många sätt obegränsade och man kan alltid komplettera en befintlig undervisningssituation med digitala verktyg, till exempel med dokumentation (bild, film, ljudupptagning). Jag ser inga begränsningar så länge inte ett digitalt verktyg tillåts fungera som en ersättning för den mänskliga interaktionen.
Förskollärarna trycker på de möjligheter som de olika digitala verktygen skapar i den pedagogiska verksamheten.
Jag tror att nyckeln i arbetet med digitala verktyg har för mig varit att skapa en förståelse för hur barnen existerar i en digital verklighet på ett annat sätt än jag själv gjorde som barn eller som barn gjorde när jag började arbeta som förskollärare. När jag landat i det blev de digitala verktygen en stor tillgång i verksamheten. Det viktiga uppdraget handlar för mig om att ge barnen verktyg att förstå och existera i sin samtid.
Ovanstående citat sammanfattar det som ett stort antal av respondenterna beskrivit utifrån det språkutvecklande arbetet med digitala verktyg, nämligen att barnen lever ”i en digital
15 verklighet” och att förskollärarens uppdrag handlar om att ”ge barnen verktyg att förstå och existera i sin samtid”.
Sammanfattning av resultat
Förskollärarna beskriver sin användning av de olika digitala verktygen i den pedagogiska verksamheten. För att främja barns språkutveckling med digitala verktyg används lärplatta, projektor och smartboard. Både ihop och enskilt. Något som alla respondenter beskrev var användandet av en applikation med ett brett utbud av E-böcker. Den möjliggör
ljuduppspelning där barnen kan ta del av innehållet på olika språk. Lärplattan kopplas upp på storbild med hjälp av en projektor eller smartboard så att alla barn kan ta del av E-böckerna samtidigt, vid till exempel styrda lässtunder. Genom det digitala verktyget används dessutom en applikation där olika miljöer kan skapas, där lärplattan kopplas upp på storbild. Detta bidrar till en möjlighet för barnen att befinna sig på en annan plats eller i en fantasivärld.
Förskollärarna beskriver att detta bidrar till samtal vilket de kan styra till sitt syfte i att främja barnens språkutveckling. Från samtliga beskrivs vikten av en närvarande pedagog för att undvika exkludering mellan barnen samt att en grundkompetens inom digitala verktyg hos förskollärarna är viktig för att främja språkutveckling med hjälp av dessa. Förskollärarna beskriver att det finns möjligheter till att använda sig av digitala verktyg för att främja barns språkutveckling och att dessa bör tas till vara på. Studien visar även på att förskollärare använder sig av digitala verktyg där de har ett intresse till att lära sig mer om
användningsområden och att det krävs en uppdaterad kunskap inom detta för att utbildningen ska följa med i samhällsutvecklingen. Förskollärarna behöver utöver en grundkompetens ha en positiv syn kring användandet av digitala verktyg för att kunna främja barnens
språkutveckling.
16
DISKUSSION Resultatdiskussion
Utifrån studiens resultat att undersöka hur digitala verktyg används för att främja barns språkutveckling i förskolan kommer resultatdiskussionen presenteras nedan under rubrikerna:
Digital tillgång och arbetssätt, Digitalt utforskande som grund för språkutvecklande samtal, Språkutvecklande arbete kräver närvarande pedagoger och Digital kompetens krävs för att kunna stötta i en ”digital verklighet”.
Digital tillgång och arbetssätt
På samma sätt som Jernes, Alvestad och Sinnerud (2010, s. 124) beskriver fördelen med användandet av digitala verktyg som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten lyfter respondenterna i studien att de har en tillgång till digitala verktyg och att dessa används som ett kompletterande medel. Detta möjliggör andra aktiviteter än vad det analoga gör. Istället för att läsa fysiska böcker kan barnen i både större och mindre grupp ta del av E-böcker på en storbild samt välja bland en mängd olika E-böcker på olika språk. Detta skapar möjligheter för barns språkutveckling genom samtal som leds av förskollärare vid uppläsning av de digitala böckerna. Då denna funktion även har ljuduppspelning på andra språk än svenska kan det bidra med att alla barn blir inkluderade och delaktiga med hjälp denna funktion. Dessa samtal utmanar barnen kognitivt och för att barnen ska utveckla sin språkliga förmåga via digitala verktyg. Detta stöd från pedagogerna ligger i linje med den proximala
utvecklingszonen där barnen genom stöttning av förskollärarna kan gå från en utvecklingsnivå till en annan (Vygotskij 1978 se Pihlgren s. 32).
Det digitala verktyget skapar möjligheter för barn att ta del av bokstäver samt hela ord på olika språk vilket ligger i linje med vad Jernes, Alvestad och Sinnerud (2010, s. 123) beskriver är en viktig del i språkutvecklingen. Med det digitala verktyget kan barnen även utföra uppdrag där dem får öva på att använda språket och integrera med varandra. Detta beskriver Nilsen (2020, ss. 134–135) ska stimulera barns språkutveckling där förskollärarna kan hitta extramaterial på lärplattan som bidrar till språkutvecklande samtal.
Digitalt utforskande som grund för språkutvecklande samtal
Vid utforskandet av digitala verktyg skapas samtal som förskollärarna beskriver är av stor vikt i det språkutvecklande arbetet. Det är essentiellt att dessa samtal har ett tydligt syfte i att barnen ska få samtala om olika upplevelser, resonera kring samt uttrycka sina åsikter av olika företeelser som det digitala verktyget kan skapa. Det här ligger i linje med det Bruce och Riddersporre (2019, s. 54) har beskrivit om att digitala verktyg kan hjälpa barn att anta olika perspektiv. Barnen i studien ”flyttade in” i en annan miljö med hjälp av en Green Screen. På detta sätt skapades en miljö som kan bidra till ett språkutvecklande samtal där barnen kan samtala kring det upplevda med varandra och förskolläraren. Detta ligger i linje med
Svensson (2009, s. 35) som beskriver att samtal mellan barnen kan vara en bidragande faktor till att barnet även utvecklas på ett individuellt plan. Även Nilsen (2020, s 119) har
uppmärksammat att just det digitala verktyget kan ge sådana möjligheter. Något som alla förskollärare i studien är eniga om är att under dessa samtal är det av stor vikt att en närvarande pedagog är delaktig för att skapa språkutvecklande samtal där barnen utmanas kognitivt vilket Nilsen (2020, s. 119) beskriver. Detta kan leda till att barnen kontinuerligt
17 stimuleras där Svensson (2009, ss. 33–34) tar upp att detta ger barn möjlighet att utveckla begreppsbildning.
Språkutvecklande arbete kräver närvarande pedagoger
Arbetssätt som beskrivs i resultatet kring närvarande pedagoger är av stor vikt vid främjandet av språkutveckling och det genomsyras av den sociokulturella teorin där forskningen
beskriver att sociala erfarenheter, språkliga samspel och stöttning av kunniga förskollärare bidrar till den individuella språkutvecklingen vilket stöds av flera forskare (Bruce och Riddersporre 2019; Lindö 2009; Svensson 2009; Vygotskij 1934 se Smidt 2010; Wedin 2017). Det beskrivs dessutom lärtillfällen där barnen använder sig av lärplattan utan
närvarande förskollärare. Då uppstår tillfällen för att barnen lära i samspel av varandra. Detta kopplas till den proximala utvecklingszonen då barnen får tillfälle att samtala kring det upplevda och lära av varandra vilket Svensson (2009, s. 35) beskriver är betydelsefullt för utvecklingen. Vid användandet av digitala verktyg är det essentiellt att förskolläraren uppmärksammar vad som sker. Detta för att undvika den oro som uttrycks kring den
exkludering som kan uppstå mellan barnen. Trots att barnen lär i samspel av varandra genom lärplattan är det av stor vikt att förskolläraren skapar arbetssätt där målet är att barnen inte exkluderar varandra. Detta lyfter Jernes, Alvestad och Sinnerud (2010, s. 126) är en
problematik kring användning av digitala verktyg. Respondenterna i deras studie delar samma upplevelse kring att de tillfällen som barnen får använda de digitala verktygen individuellt bör styras av förskollärarna. Att denna problematik uppstår kan även bero på att förskollärarna valt ut applikationer som begränsar möjligheterna till interaktion barnen emellan. Nilsen (2020, ss. 135) beskriver att förskollärare behöver analysera applikationerna de väljer att erbjuda barnen för att dessa ska kunna fungera som ett stöd i barnens språkutveckling.
Digital kompetens krävs för att kunna stötta i en “digital verksamhet”
Det finns en positiv inställning kring användandet av digitala verktyg för att främja barns språkutveckling. Däremot lyfter förskollärarna att den individuella kompetensen hos dem själva är avgörande och att vikten av att arbeta i arbetslag där pedagogerna lär och stöttar varandra är av stor vikt. Detta beskriver Bruce och Riddersporre (2019, ss. 43–44) som ett grundläggande förhållningssätt där pedagogerna i arbetslaget använder sig av det kollegiala lärandet vilket innebär att de lär sig av- och med hjälp av varandra. Detta arbetssätt kan kopplas till den sociokulturella teorin där Wedin (2017, ss. 40-45) lyfter att inlärning sker i interaktion med andra. Pedagogerna ges möjligheter att interagera med varandra och ta del av varandras kompetenser i det kollegiala lärandet som de sedan kan använda sig av i den språkutvecklande undervisningen med barnen. En grundkompetens hos förskollärarna är väsentligt vilket dessutom synliggörs genom den undervisning som erbjuds barnen. Detta går i linje med vad Kyrk Seger (2020, ss. 23–31) tar upp att förskollärare bör ha grundkunskaper för att kunna erbjuda barnen olika digitala verktyg i verksamheten för att främja barns språkutveckling.
Metoddiskussion
Under denna rubrik kommer studiens metodval diskuteras i relation till studiens syfte.
Metoden self-report valdes för att besvara studiens syfte samt i åtanke av de de rådande omständigheterna som rör en pågående pandemi. Detta har inneburit åtgärder vilket var att undvika fysisk kontakt, likt vad self-report möjliggör. Då studien har genomförts anonymt har det resulterat i att det inte funnits möjlighet att återkoppla till förskolorna kring upplevelsen
18 av vald metod. Den self-report som användes bestod av väl valda och formulerade frågor vilket resulterade i väl utförliga svar från respondenterna. Detta resulterade i att trots det låga antalet respondenter, gav det i stor omfattning användbart analysmaterial. Davidsson (2007, ss. 70–71) förklarar att det är av stor vikt hur frågorna i self-report är formulerade för att studien ska kunna få ett tillräckligt stort datamaterial. Studiens skulle kunna besitta ett annat resultat vid ett val av färre frågor vilket möjligtvis inte inneburit lika givande svar.
Datainsamlingsmetoden self-report kunde erbjuda respondenterna tid att reflektera över sina svar, då de själva men inom en viss tid, bestämde när de ska fylla i self-report. I detta fall var tidsintervallet en vecka för att formulera svar, vilket verkade tillräckligt då datamaterialet ansågs utförligt.
Under studiens gång uppmärksammades svårigheter med metoden self-report. Av totalt 25 respondenter var det endast fem som slutligen deltog. Bortfallet kan bero på att det inte etablerats någon personlig kontakt till respondenterna där vi som utförde studien inte haft möjlighet att presentera oss för dessa. Detta kan även berott på att möjligheten att besvara self-report inte var utförbar på grund av personalbrist i åtanke av den pågående pandemi. Om fler förskollärare deltagit i studien, kunde datamaterialet eventuellt inneburit ett bredare underlag att analysera materialet då en kvalitativ metod ger respondenterna möjlighet att ge utförliga beskrivningar kring deras verksamhet. Detta kunde styrka studiens validitet ytterligare. Däremot anser vi att respondenterna har givit utförliga svar kring hur digitala verktyg kan användas för att främja barn språkutveckling vilket ger ett underlag till att besvara studiens syfte. Detta styrker studiens reliabilitet.
Vi upplever relativt liknande svar i flertalet self-report. Detta kan bero på att studien undersöker två närliggande kommuner och att liknande digitala verktyg erbjuds. De närliggande kommunerna visar även på att de har ett liknande arbetssätt. Om studien hade utförts i en annan del av Sverige på platser långt ifrån varandra kan resultatet möjligtvis sett annorlunda ut. Detta gör därför studien intressant att utforska på flera platser i landet. En vidare forskning inom detta kunskapsområde med self-report som kvalitativ metod kan bidra med en ökad kunskap kring hur förskolor i Sverige använder digitala verktyg för att främja barns språkutveckling.
Didaktiska konsekvenser
I förskolans nya läroplan (Lpfö 18) ges ett tydligt uppdrag att arbeta med digitala verktyg och digital kompetens. Det är inte längre valbart i vilken utsträckning det digitala verktygen ska inkluderas i verksamheten. Likaså framgår det inte på vilket sätt förskollärare ska använda sig av dem i sin verksamhet. Med denna studie uppmärksammas de krav som ställs på
förskollärare i läroplanen för förskolan. Det beskrivs att “Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande”
(Lpfö 18, s. 15). Även när det gäller barns språkutveckling, har förskolan ett viktigt uppdrag där det redogörs för att “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa” och “ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmågan att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften” (Lpfö 18, s. 14).
Denna studie visar på att verksamma förskollärare har tillgång till digitala verktyg i sin verksamhet och att deras arbetssätt genomsyras av läroplansmålen som ovan tagits upp. Det kan även konstateras att verksamma förskollärare anser att det finns möjligheter i
verksamheten att använda digitala verktyg för att främja barns språkutveckling. Det möjliggör
19 både spontan och planerad undervisning där det analoga kompletteras med det digitala för att stimulera barnen till utveckling och lärande i sin språkutveckling. Resultatet från denna studie visar på hur arbetet med digitala verktyg och språk kan kombineras. Vi som gör denna studie tar även med oss denna kunskap ut i vår kommande yrkesroll som förskollärare och önskar att bidra till ett positivt förhållningssätt till att använda digitala verktyg för att främja barns språkutveckling i förskolan. Vi vill slutligen instämma i det en av studiens respondenter uttryckte ”Möjligheterna är på många sätt obegränsade”.
Förslag på fortsatt forskning
Denna studie har undersökt förskollärares arbetssätt kring digitala verktyg, hur digitala verktyg används för att främja barns språkutveckling i förskolan samt förskollärares resonemang kring detta. Det hade varit intressant att forska vidare inom detta
kunskapsområde där forskarna intar ett barnperspektiv i form av intervjuer av barnen för att få deras upplevelser kring digitala verktyg och vad de anser att språk är för någonting.
20
REFERENSER
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber
Bruce, Barbro & Bim Riddersporre (2019). Kärnämnen och digitala verktyg. IKjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (red.). Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund. Första utgåvan [Stockholm]: Natur & Kultur ss. 41–60
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber
Davidsson, Birgitta (2007). Self report - att använda skrivna texter som redskap. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber ss. 70-81
God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm:
Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god- forskningssed.html [2020-12-08]
Jernes, M., Alvestad, M., Sinnerud, M. (2010). ”Er det bra, eller?” Pedagogiske spenningsfelt i møte med digitale verktøy i norske barnehager. Nordic Early Childhood Education
Research, 3(3), ss. 115-131. doi: https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/280/294 [2020-12-08]
Kjällander, Susanne (2019). Övergripande aspekter av digitalisering i förskolan. I Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (red.). Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund. Första utgåvan [Stockholm]: Natur & Kultur ss. 21-40
Kyrk Seger, Erika (2019). Digitalitetens punctum. I Kyrk Seger, Erika (red.). Digitalt meningsskapande i förskolan. Första utgåvan Stockholm: Lärarförlaget ss. 13-37
Larsson, Karolina (2019). Språklig förebild i förskolan: kommunikation och ledarskap som påverkar barns lärande. Första upplagan Stockholm: Gothia fortbildning
Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Läroplan för förskolan, Lpfö 18 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) . Förskollärarens metod och
vetenskapsteori. Stockholm: Liber. ss. 32-43
Nationalencyklopedin, digitalisering.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/digitalisering [2020-12-15]
Nilsen, Malin (2020). Barns digitala aktiviteter: samspel mellan barn, lärare och digitala teknologier i förskolan. Första upplagan Stockholm: Liber
21 Petersen, Petra (2015). Appar och agency: barns interaktion med pekplattor i förskolan. Lic.- avh. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet
Pihlgren, Ann S. (2017). Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer.
Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur
Roos, Carin (2014). Att berätta om små barn - att göra en minietnografisk studie. I Löfdahl Hultman, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 46–57
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2010:800 [2020-12-08]
Skolverket (2019). Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan.
Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade- omraden/digitalisering/forskolan [2019-11-26]
Smidt, Sandra (2010).Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Wedin, Åsa (2017). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur
22
BILAGA 1
Missivbrev
Kungsbacka 2020-11-17
Hej!
Vi är två studenter som läser sista terminen på förskollärarprogrammet på Högskolan i Borås.
Vi står just nu inför vårt examensarbete där syftet är att vi vill fördjupa oss i ämnet användandet av digitala verktyg för att främja språkutveckling i förskolan.
Vi söker därför förskollärare som kan hjälpa oss att få svar på de frågor vi ställer oss i vår examensstudie. Vi frågar därför om du skulle vilja delta med din erfarenhet och kunskap inom detta område. Vi önskar att dela ut self-reports till fem förskolor där verksamma
förskollärares deltagande efterfrågas.
Allt insamlat material kommer att hanteras enligt de forskningsetiska reglerna som vi
förhåller oss till och enbart användas till vår studie. Det vore mycket värdefullt för oss om du skulle vilja delta med en self-report.
Alla self-reports kommer att samlas in fredagen 27/11.
Tack!
Amanda Börjesson och Caroline Hall
Om du har några frågor eller funderingar, välkommen att kontakta oss.
Det går också bra att kontakta vår handledare på Högskolan i Borås:
Anneli Bergnell
23
BILAGA 2
SELF-REPORT
Vi är intresserade av hur du som verksam förskollärare resonerar kring användandet av digitala verktyg för att främja språkutveckling i förskolan. Svara gärna så utförligt som möjligt under varje fråga. Observera att du inte ska skriva ditt namn på self-reporten.
Vi rekommenderar att du fyller i din self-report via datorn, sedan skriver ut den för att sist lägga den i ett bifogat kuvert. På så sätt är inte ditt namn, din handstil eller du kopplad till den inlämnade self-report. Samtliga individuella kuvert lämnas sedan in anonymt i det stora gemensamma kuvertet som finns i personalrummet.
Tack för att du deltar och vill hjälpa oss att undersöka detta!
Vad anser du som förskollärare är viktigt i arbetet med språkutveckling i förskolan?
Svar:
Vad anser du som förskollärare är viktigt i arbetet med digitala verktyg i förskolan?
Svar:
24 Kan du berätta om vilka digitala verktyg ni har tillgång till och hur och av vem de används i er barngrupp?
Svar:
Hur arbetar ni för att stimulera barnens språkutveckling i er barngrupp samt hur resonerar du kring detta läroplansuppdrag:
“Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande (Lpfö 18, s. 15)”?
Svar:
25 Vilka möjligheter anser du de digitala verktygen bidrar med i detta arbete och vilka begränsningar ser du med att använda digitala verktyg som ett stöd i det språkutvecklande arbetet?
Svar:
Beskriv hur en planerad undervisningssituation ser ut hos er då ni arbetar för att främja barnens språkutveckling med hjälp av digitala verktyg?
Svar:
Vad har du för tankar kring förskollärares individuella kompetens och intresse för användning av digitala verktyg i verksamheten?
Svar:
Tack för din medverkan!
Amanda Börjesson & Caroline Hall
26
Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se
