Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Sjuksköterskors attityder till överviktiga patienter
- på en operationsavdelning
Författare Handledare
Johan Boström Helena Lindstedt Annika Dannberg
Uppsats i Vårdvetenskap 15 hp Examinator
Grundläggande nivå Marianne Carlsson
VT 2012
SAMMANFATTNING
Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvärsnittsstudie var att belysa vilka attityder till överviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjänstgörande på en
operationsavdelning, detta då patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvården och patienter som genomgår överviktskirurgi opereras på den berörda avdelningen.
Frågeställningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna på operationsavdelningen till överviktiga patienter? Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser på
patientgruppen, yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre. Är det någon skillnad mellan sjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen, från och med 10 år, 11-25 år samt från och med 26 år. För att få svar på frågeställningarna lämnades en enkät Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anställda på operationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervägande positiva attityder till
överviktiga som framkom. En signifikant skillnad i sjuksköterskornas attityder till överviktiga i förhållande till ålder framkommer mellan åldersgrupperna 36-50 år och >50 år. En
signifikant skillnad i sjuksköterskornas attityder till överviktiga i förhållande till hur länge de varit verksamma i yrket framkom mellan gruppen som arbetat kortast <10 år och gruppen som arbetat längst >26 år. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor i denna studie har en
övervägande positiv attityd till överviktiga patienter. Skillnader i attityder varierar mellan åldersgrupper. Det finns även varierande attityder jämfört med hur länge sjuksköterskorna har varit yrkesverksamma.
Nyckelord: övervikt, sjuksköterskor, attityder och enkät
ABSTRACT
The purpose of this study was to show which attitudes nurses working on an operating room unit have towards people with overweight. Patients with overweight are becoming more common and on this particular operating room unit patient undergoing overweight surgery are treated. The questions asked was: What are the nurse’s attitudes towards overweight patients.
Are there a difference in attitudes regarding to the nurse’s age and how long they had been working in the occupation. The study contained of a questioner that was given out too all the 85 nurses on one operating room unit. The result shows that it was mainly positive attitudes towards people with overweigh. The study shows a significant difference in the nurse’s attitudes between age groups 36-50 and >50years old. A significant difference in attitudes towards overweight people also shows between the nurses that had been working <10years and >26years. The conclusion is that nurses mainly have a positive attitude towards
overweight people. A variation in attitudes towards overweight people can be shown between age groups. There is also a variation in attitudes compared to how many years the nurses had in the occupation.
Keywords: overweight, nurses, attitudes and questioner
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Introduktion 4 Problemformulering 7
Syfte 7
Frågeställning 8
Metod 8
Design 8
Urval 8
Datainsamlingsmetod 8
Procedur 9
Dataanalys 9
Etiska överväganden 10 Resultat 11
Diskussion 12
Resultatdiskussion 12 Metoddiskussion 13 Slutsats 14 Referenser 15
Bilagor 17
4
INTRODUKTION
Världen över stiger antalet personer som lider av övervikt och fetma. Det är att betrakta som en epidemi och leder till svårigheter för samhället och den drabbande. Under de senaste tjugo åren har siffran för människor som lider av fetma ökat med 50 %. Av alla människor på jorden lever och bor 65 % av människorna i länder där dödsorsaken påverkats av övervikt och fetma är betydligt högre än dödsorsaken påverkats av undervikt (World Health Organisation [WHO] 2011).
Enligt Socialstyrelsen (2009) är det i Sverige ett högt antal invånare som anses vara
överviktiga. I åldersgruppen 16-24 åringar har personer med övervikt och fetma ökat med 50 % sedan 1980-talet. Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009 visar i sin statistik att mellan år 2004 och år 2005 var det hälften av Sveriges manliga invånare som led av övervikt eller fetma. Gällande Sveriges kvinnor var siffrorna vid samma tidpunkt 36 % .
I Eek & Östergren (2009) undersökning som utförts i Sverige visar att fetma ökar i samtliga åldersgrupper. Enligt Statistiska centralbyrån lider idag närapå hälften av befolkningen från 16 års ålder och uppåt av övervikt eller fetma (Statistiska centralbyrån,[ SCB] 2011). Övervikt och fetma kan definieras på olika sätt. WHO (2011) definierar fetma som: ” En stor eller abnorm fettackumulation hos människor som ger en negativ effekt på hälsan.” Enligt internationella riktlinjer klassas övervikt enligt Body Mass Index (BMI). Måttet gäller för vuxna kvinnor och män. Detta är enbart ett ungefärligt mått då svaret påverkas av den individuella kroppssammansättningen. BMI är ett mått där relationen mellan längd och vikt beräknats. Vikten i kg dividerat med längden i meter multiplicerat med två (Socialstyrelsen, 2009).
WHO`s klassificering av övervikt är
● Övervikt från BMI 25 och över
● Fetma från BMI 30 och över
● Sjuklig fetma från BMI 40 och över
● Extrem fetma från BMI 50 och över
Övervikt orsakar en hel del följdsjukdomar som blir en stor kostnad för samhället men främst till kroppsligt och mentalt lidande för den enskilde människan (Sundbom & Gustavsson, 2004). Vanliga följdsjukdomar är diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och vissa typer av cancer. Även risken att dö i förtid ökar i takt med viktökning (WHO 2011).
5
Ändrade kostvanor och motion är grunden i behandling av övervikt. Dessvärre har det visat sig att det inte är nog för personer med kraftig övervikt med ett BMI >40. Dessa personer är i stort behov av en drastisk viktnedgång, detta för att förhindra de sjukdomar som följer med övervikten och risken att dö i förtid. Dessa följdsjukdomar kan bli bättre eller försvinna genom att den överviktiga personen går ner i vikt, även den mentala hälsan blir bättre. Idag är det den kirurgiska behandlingen som kan erbjuda den kraftigaste viktnedgången och
bevarande av viktminskningen över tid för personer med BMI>40. Det finns fyra olika metoder för överviktskirurgi, Vertical Banded Gastroplasty, Adjustable Gastric Banding, Biliopancreatic Diversion och Gastric bypass (GBP) som idag är den mest använda metoden i Sverige, se bild nedan (Sundbom & Gustavsson, 2004).
0 0
Normal anatomi Efter GBP operation
Vid en Gastric bypass operation görs en ny liten magsäck i storlek som en tumme av den övre delen av magsäcken nedanför matstrupen. En del av tunntarmen nedanför tolvfingertarmen delas, dras upp och kopplas till den nya magsäcken. Detta ger en bypass av magsäcken då maten kommer ner i den nya lilla matsäcken och sedan rakt ned i tunntarmen. Den andra änden av den delade tunntarmen är den som gallan kommer igenom, den kopplas in en bit ner på tunntarmslyngan som kopplats ihop med den nya magsäcken. Det är vid denna koppling som maten kommer att möta gallan och sedan vidare genom tarmarna (Edlund & Zethelius, 2009).
En överviktsoperation är ett hjälpmedel för att få personer som lider av sjuklig fetma att gå ner i vikt och för att bibehålla viktminskningen över tid. Det stora jobbet för viktminskningen sker av patienten själv genom ändrade kostvanor. Det är viktigt att patienten förstår att det är ett åtagande för resten av livet för att operationen ska ge ett bra kortsiktigt och långsiktigt resultat. Det innebär att följa utarbetad kostplan, ta de vitaminer och mineraler som ordineras, ta B-12 injektioner och träffa läkare en gång per år för kontroller, allt detta gäller för resten av livet (Sundbom & Gustavsson, 2004).
6
Internationella kriterier för överviktskirurgi är framtagen av National Institute of Health (NIH) (Sundbom & Gustavsson, 2004):
● Personen ska ha ett BMI på minst 40.
● Eller om han/hon utvecklat följdsjukdomar till sin övervikt minst 35 i BMI.
● Ska ha prövat all annan behandling.
● Ska vara utredd av ett tvärprofessionellt team med dietister, läkare och psykolog alternativt beteendevetare.
● Ålder mellan 18 och 60år.
Ett annat problem som inte tas upp lika frekvent är att överviktiga ofta drabbas av fördomar och diskriminering. Detta gäller överallt i samhället, överviktiga personer har svårt att få arbete, får lägre lön och blir sällan befordrade (Poon & Tarrant 2008). Förutfattade meningar, stereotypa inställningar och negativa attityder gentemot överviktiga kan leda till att de stannar inne och isolerar sig. Brown (2005) har påvisat att även inom sjukvården möter överviktiga patienter förutfattade meningar. Det har visat sig att personer med fetma försöker undvika sjukvården på grund av detta. Vilket i sig kan leda stora till problem då följdsjukdomar är vanliga.
En undersökning bland sjuksköterskor inom primärvården i Storbritannien påvisar att de tillfrågade ansåg att utbildning och träningsprogram för förebyggande av övervikt var
bristfällig. Det framkom även önskemål att utbildning för sjukvårdspersonal skulle riktas mot attityder och förutfattade meningar gentemot överviktiga patienter (Brown, Stride, Psarou, Brewins & Thompson 2007).
Gujral, Tea & Sheridan (2011) rapporterar att sjuksköterskors attityder påverkas negativt av vuxna patienters övervikt. I studien användes Attitudes Towards Obese Persons (ATOP) och Beliefs Against Obese Persons (BAOP) skalor för att mäta sjuksköterskors attityder. I studien framkommer att årligt återkommande utbildning om överviktiga kan leda till bättre attityder till patientgruppen, men förbättrar inte vad sjuksköterskor tror om överviktiga oberoende av vilket BMI de själva hade.
Hansson, Ahlström & Rasmussen (2011) visar på att de som lider av fetma med ett BMI över 35 har dubbel ökad risk i jämförelse med personer utan övervikt att utsättas av fördomar från personal i sjukvården. I gruppen 25 till 44 -åringar var risken dubbel upp till fyrdubbelt så
7
hög. Patienterna i gruppen löpte en större risk för fördomar desto högre BMI-värdet var. Hur personal inom sjukvården förhåller sig, ger vård och behandling till personer med fetma har påverkan av de förutfattade meningar som finns hos personalen. Detta visar på att ökad
information och kunskap behövs för att personal inom sjukvården ska få upp ögonen för detta.
Hebl & Xu (2001) påvisar i en studie att läkare hade en tendens att ta sig betydligt mindre tid med patienter som lider av övervikt. Dessutom visade det sig att intresset för denna
patientgrupp var lägre i jämförelse med normalviktiga. Oberoende av orsaken till varför de överviktiga sökt vård, ordinerades mer antidepressiva läkemedel och oftare erbjudande att träffa en psykolog i förhållande till de normalviktiga patienterna.
Ordet attityd definieras i detta arbete som inställning och ett förhållningssätt till en specifik person eller företeelse (Norstedts 1999). För den person eller företeelse som en attityd riktas mot används härefter ordet attitydobjekt. En persons attityd består i grunden av tre delar kognitiva, affektiva och intentionell: Kognitiva den kunskap en person har eller gissat sig till om något. När en person står för en stor mängd information har den mänskliga hjärnan inte tillräcklig kapacitet att lägga ihop all information. Det ger resultatet att det endast är en liten del av informationen som blir till grund för en persons attityd. Affektiva, denna del visar på styrkan i det positiva eller negativa en person känner med eller mot de olika förmågor
attitydobjektet besitter. Den Intentionella delen visar hur en person har förberett sitt agerande i förhållande till attitydobjektet (Nationalencyklopedin 2012).
Attityder, innebörden av ordet har olika variabler som i sig kan differentiera från starkt positiv till starkt negativ. Förutfattade meningar ligger under negativa attityder, dessa visar sig ligga till grund för orätt bemötande av attitydobjekt. Det beror på att det är de enklaste intrycken som kan utläsas av attitydobjektet som påverkar, vilket gör att det övriga intrycken inte tas med i skapande av attityden (Egidius, H. 2006). Uttrycket attityd står oftast för en persons inställning som håller över tid, vilket påverkats av dennes upplevelser och visar sig då vara positiv eller negativ mot någon eller något, ett attitydobjekt. Bland folk i allmänhet blir ett beteende eller egenhet gällande abstrakta ting eller speciella beteenden allt för ofta fall för attityder (Aronson, Wilson & Akert 2006). Mentalt för att människan skall klara av intryck från livet runt omkring används attityder för att förenkla bearbetningen av intrycken.
Attityden blir en referens som används dagligen för att begripa sig på likvärdiga intryck.
8
Användandet av en attityd vare sig det är verbalt eller kroppsligt utförd är ett sätt för att vissa omgivningen ens självkännedom (Nationalencyklopedin 2012).
Problemformulering
Författarna till detta arbete anser att det är ett problem inom sjukvården med bemötande och attityder mot överviktiga patienter. Denna grupp förväntas även bli större allteftersom antalet överviktiga ökar i samhället.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors attityder till överviktiga patienter.
Frågeställning
1. Vilka attityder har sjuksköterskorna på en operationsavdelning till överviktiga patienter?
2. Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser på patientgruppen?
Yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre.
3. Är det någon skillnad mellan sjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen? Från och med 10 år, 11-25 år samt från och med 26 år.
METOD
Design
Detta är en deskriptiv och komparativ tvärsnittsstudie.
Urval
Urvalsgruppen var samtliga 85 sjuksköterskor i klinisk tjänst på centraloperation vid ett universitetssjukhus i Mellansverige. Sjuksköterskorna i urvalsgruppen har vidareutbildning antingen inom anestesi- eller operationssjukvård. Antalet enkäter som delades ut var 85 stycken efter kontroll av vilka som var i tjänst regelbundet.
Datainsamling
Datainsamlingsmetod var ett befintligt frågeformulär som författarna (JB & AD) själva översatt från engelska till svenska. Formuläret utgörs av Attitudes Towards Obese Persons
9
Scale (ATOP) översatt till: Attityder till överviktiga personer (Allison & Baskin 2009). ATOP formuläret hittade författarna(JB & AD) vid genomgång av artiklar till introduktionen,
originalkällan är publicerad i boken Handbook of assessment methods for eating behaviors and weight-related problems: measures, theory, and research skriven av Allison, DB. &
Baskin, ML. (2009). Reliabilitet och validitet för ATOP har visats i flertalet studier som Allison, DB. & Baskin, ML. (2009) har granskat, de önskar dock att frågeformuläret ska utvecklas ytterligare för att fylla sin funktion ännu bättre.
Formuläret mäter attityder om hur överviktiga personer upplevs. Frågeformuläret har tidigare använts i dess originalutförande i studier för att få fram attityder till överviktiga bland annat av Allison & Baskin (2009) och Gugral et al., (2011). Formuläret utgörs av 20 påståenden om överviktiga personer exempel:
• De flesta överviktiga har mer dåligt självförtroende än normalviktiga.
• Överviktiga kan inte vara lika framgångsrika i arbetslivet som normalviktiga.
Urvalsgruppen ombads gradera hur påståendet överensstämde med deras attityd. Skalan mäter -3 -2 – 1+1 +2 +3 där -3 innebär: Håller inte med alls och +3 innebär: Håller helt med.
Frågeformuläret i dess svenska version testades av tre sjuksköterskor, kollegor till föreliggande studies författare.
Procedur
Information av studien skickades till sjuksköterskornas personalmail en vecka innan
frågeformulären delades ut. Dessutom gavs information vid ett personalmöte där majoriteten av de anställda sjuksköterskorna närvarande. Frågeformulären distribuerades till den berörda personalens postlådor på arbetsplatsen, missivbrev med förfrågan om deltagande i studien medföljde formuläret, se bilaga 1. Insamling av frågeformulären skedde i en sluten svarslåda med hål för frågeformulären, som ställdes ut vid personalens postlådor. Påminnelse om studien skickades till sjuksköterskornas personalmail en vecka efter att frågeformulären delats ut. Slutliga insamlingen skedde 3 veckor efter att formulären delades ut. Studien fick ett skriftligt godkännande av berörd verksamhetschef efter muntlig förfrågan.
Dataanalys
Av de ursprungliga 85 frågeformulär som delats ut kom 53 svar tillbaka utan påminnelse och efter första påminnelsen via personalmail kom ytterligare fyra svar in. Detta ger en
10
svarsfrekvens på 64 %. Tre formulär exkluderades då de var är komplett ifyllda Totalt är det 54 svar som använts.
De erhållna svaren bearbetades sedan enligt befintlig metod enligt Attitudes Towards Obese Persons Scale (ATOP). Genom detta erhölls svar på första frågeställningen. Manual för uträkning av resultat enligt Attitudes Towards Obese Persons Scale, (Allison & Baskin 2009):
1. Multiplicera svaren på de följande påståendena med -1 (reversera riktningen av poängen): Påstående 2 till 6, 10, 12, 14 till 16 och 19, 20.
2. Summera svaren till alla påståenden.
3. Addera 60 till summan i punkt 2(ovan). Detta värde är ATOP poängen.
Högre ATOP poäng från 60 och upp till 120 indikerar positiv attityd till överviktiga, under 60 poäng och ner till 0 indikerar en negativ attityd till överviktiga. Det finns inga parametrar som visar graden av positiva eller negativa attityder i ATOP instrumentet.
Data analyserades med hjälp av dataprogrammet SPSS statistics version 20. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Analysen ANOVA samt LSD och Tukey’ B post hoc test användes för att analysera om det fanns någon skillnad beroende på variablerna ålder och antal år i yrket, vilket gav svar på andra och tredje frågeställningen.
Etiska överväganden
Frågeformulären besvarades konfidentiellt då detta kan vara ett känsligt ämne, främst för patientgruppen om det framkommer negativa attityder. Dock anser författarna (JB & AD) att det är ett viktigt ämne att föra fram och för att skapa debatt i frågan.
11
RESULTAT
Sjuksköterskors attityder till överviktiga patienter på centraloperation
Beskrivande statistik visar att sammanlagda medelvärdet är 69.60 av maximalt 120 poäng på ATOP, vilket innebär ett resultat som visar på en positiv syn på överviktiga.
Skillnader mellan åldergrupper
I gruppen över 50 år påvisades en mer positiv attityd gentemot överviktiga jämfört med övriga grupper, se tabell 1. En statistisk signifikant skillnad mellan åldersgrupperna kunde ses mellan åldersgrupperna 36-50 samt gruppen över 50år (p=0.001). Grupp >50år ( F 5,957: df 2).
Tabell 1. Fördelning i åldersgrupper för sjuksköterskor i undersökningsgruppen (n=54) Åldersgrupper Antal Medelvärde Standard avvikelse
<36 9 70.00 11.07 36-50* 25 62.76 16.67
>50* 18 78.89 14.45
* p<0.05
Skillnad år i yrket
I gruppen med ålder i yrket längre än 26 år kunde mer positiv attityd ses jämfört gruppen med mindre än 10 år i yrket (p-0.003), se tabell 2. Grupp>26år i yrket (F 5,240: df 2). Gällande relationen mellan övriga grupper kunde ej statistisk signifikans säkerställas.
Tabell 2. Fördelning i yrkesverksamma år för sjuksköterskor i undersökningsgruppen (n=54)
År i yrket Antal Medelvärde Standard avvikelse
<10* 9 57.67 9.67 11-25 25 68.28 15.53
>26* 18 77.50 17.04
* p<0.05
12
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Det har visat sig i föreliggande studie att det främst är positiva attityder till överviktiga som framkommit hos undersökningsdeltagarna, sammanlagda medelvärdet 69.60. Det var inte den förutfattning som fanns då studien inleddes, då den kliniska erfarenheten tydde på en mer negativ attityd till patientgruppen. Detta kan eventuellt tyda på att sjuksköterskor som valt att arbeta med vård av människor har det lättare att se individen bakom utseendet. I studien av Poon & Tarrant (2008) där ATOP frågeformulär används framkommer ett neutralt resultat i attityder till överviktiga. Sjuksköterskestudenterna hade mer positiv attityd än de
sjuksköterskor som var yrkesverksamma. Detta resultat stämmer inte överens med
föreliggande studie då den visar en mer positiv syn på överviktiga patienter, samt att resultatet visar att attityderna blir mer positiva ju längre tid sjuksköterskorna har i yrket.
Falker & Sledge (2011) visar på en positiv effekt av ett utbildningsprogram för hälso- och sjukvårdspersonal om överviktiga. Detta är något som skulle kunna användas på sjukhusen i Sverige, då föreliggande studie visar att det även fanns en del negativa attityder som
säkerligen kan påverkas med hjälp av ett utbildningsprogram. Detta framkommer även i studien av Hansson, Ahlström & Rasmussen (2011) där de anser att bemötandet och behandlingsstrategier av patienter med fetma kan påverkas av stigmatiserande attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal. Detta kan då medvetandegöras genom utbildning om
patientgruppen.
Resultatet visar att den äldsta åldersgruppen > 50år var den grupp som hade mest positiva attityder till överviktiga sedan var det gruppen >36år som kom i mitten och den gruppen med 36-50åringar minst positiva. Så det kan inte vara så att med stigande ålder ges en mer positiv attityd till överviktiga patienter, kanske det är mer en generationsfråga. Det kan vara så att människans negativa attityder till överviktiga påverkas av: uppfostran, massmedia och dess kroppsideal, kunskap om de medicinska nackdelarna med övervikt.
Jämförelsen mellan de olika grupperna uppdelade i hur många år i yrket visar att det är
gruppen > 26 år i yrket som har mest positiva attityder, därefter mellangruppen med 11-25 år i yrket och gruppen med minst antal år i yrket < 10 år har minst positiva attityder till
överviktiga. Detta följer inte samma mönster som resultatet från jämförelsen mellan
13
åldersgrupperna. Detta tyder på att yrkeserfarenhet som sjuksköterska påverkar personers attityder till överviktiga i en mer positiv riktning än åldern.
I analysen av data från de inkomna frågeformulären framkommer att de olika indelningarna åldersgrupp och år i yrket naturligtvis följer varandra. De i åldersgruppen < 36år har oftast <
10 år i yrket, åldersgruppen 36-50 år har oftast 11-25 år i yrket och åldergruppen >50år har oftast > 25 år i yrket. En anledning till denna iakttagelse kan vara att antalet deltagare i
studien inte var tillräckligt stor för att det skulle ge en tillräcklig spridning emellan grupperna.
Metoddiskussion
Studien utfördes på uppsatsförfattarnas egen arbetsplats. Användningen av en enkätstudie med frågeformulär har troligen lett till att de inkomna svaren varit till största delen, jämfört med om det har varit en intervjustudie. Detta då det är ett känsligt ämne och inte alla är bekväma att tala om hur de egentligen tycker och tänker om personer med övervikt.
Urvalet till denna studie var enbart sjuksköterskor. Nu i efterhand så kan vi se att det hade varit intressant att kunnat jämföra sjuksköterskornas attityder med andra yrkeskategoriers attityder till överviktiga i studien. Detta har även muntligt framkommit från arbetskamrater och chef från den egna arbetsplatsen där studien utfördes. Urvalet skulle ha varit samtliga vårdande yrkeskategorier på avdelningen, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Dessa tre alternativ skulle bilda en grupp med en fjärde frågeställning: Är det någon skillnad är det i attityder till överviktiga patienter mellan yrkeskategorierna: undersköterskor, sjuksköterskor och läkare.
Av de ursprungliga 85 frågeformulär som delats ut kom det tillbaka 53 svar tillbaka utan påminnelse och efter första påminnelsen via personalmail kom ytterligare fyra svar in. Detta ger en svarsfrekvens på 64 %. Tre formulär exkluderades då de var inkomplett ifyllda Totalt är det 54 svar som använts.
Författarna fick indikationer från urvalsgruppen att frågeformulären var relativt svåra att svara på men den låga siffran av exkluderade svar, 5.2%, visar ändå på att frågeformuläret var för ändamålet användbar och gick att förstå. Då det var ett formulär översatt från ett befintligt och beprövat formulär (ATOP) som användes i denna studie, har det inte gått att ändra
svarsalternativen till en skala utan negativa och positiva värden då resultatberäkningen hade blivit fel. Det skulle underlätta för urvalsgruppen som svarade på frågeformuläret att den rad
14
med svarsalternativ stod skriven vid varje påstående och det svarsalternativ som stämde överens med dennes attityd ringades in. Översättningen av frågeformuläret är gjort från engelska till svenska, men inte översatt tillbaka till engelska vilket rekommenderas om formuläret skulle vara aktuellt att användas i kommande studier.
I studien av Poon & Tarrant (2008) som utfördes i Hong Kong Kina redovisades en jämförelse med studier utförda i USA och Canada med ATOP. Det visade att
sjuksköterskorna i Kina hade en substantiellt positivare attityd till överviktiga än de i studierna utförda i USA och Kanada. Då frågeformuläret ATOP är utformat i USA kan det fråga sättas om instrumentet är applicerbart i övriga delar av världen. Det kan finnas kulturella skillnader mellan länder som gör att påståenden i formuläret kan tolkas olika, påståenden som i USA tolkas som negativa kanske i en annan del av värden tolkas som positiva. Övervikt kan i vissa kulturer anses som status vilket det även i Sveriges historia har gjorts under kristider.
Det finns inga parametrar som visar graden av positiva eller negativa attityder i ATOP instrumentet. Högre ATOP poäng från 60 och upp till 120 indikerar positiv attityd till
överviktiga, under 60 poäng och ner till 0 indikerar en negativ attityd till överviktiga. Det vore önskvärt att det skulle finnas en uppdelning av graden av negativa och positiva attityder, en befintlig gradering används redan i frågeformuläret. Då det är 20 påståenden i formuläret och vardera har 6 svarsalternativ borde uppdelningen bli något liknande detta: 0-19 poäng mest negativa, 20-39 poäng mer negativa 40-59 poäng negativa, 60-79 poäng positiva, 80-99 poäng mer positiva och 100-120 poäng mest positiva. Denna uppdelning skulle kunna göra resultatet av ATOP mer talande.
Slutsats
Studien visar att sjuksköterskor i denna studie har en övervägande positiv attityd till överviktiga patienter. Skillnader i attityder varierar mellan åldersgrupper främst mellan grupperna 36-50 år och >50 år, den äldsta gruppen > 50 år är de som har de mest positiva attityderna. Det finns även varierande attityder beroende på hur länge sjuksköterskorna har varit yrkesverksamma, då främst mellan gruppen som arbetat kortast <10 år och gruppen som arbetat längst >26 år. Det är den grupp som har arbetat längst tid i yrket som har de mest positiva attityderna.
15
REFERENSER
Allison, DB. & Baskin, ML. (2009). Handbook of assessment methods for eating behaviors and weight-related problems: measures, theory, and research. Thousand Oaks, CA: Sage publications. 92-94, 571-572
Aronson, E., Wilson, D. & Akert, M. (2006). Social Psychology. (6:e uppl.) Prentice Hall.
Brown, I. (2005). Nurses´ attitudes towards adult patients who are obese. Journal of Advanced Nursing 53(2):221-232
Brown, I., Stride, C., Psarou, A., Brewins, L. & Thompson, J.(2007). Management of obesity in primary care: nurses´ practices, beliefs and attitudes. Journal of Advanced Nursing 59 (4):
329-341 Eek & Östergren
Eek, F. & Östergren, P-O. (2009) Factors associated with BMI change over five years in a Swedish adult population. Result from the Scandinavian Public Heath Cohort Study.
Scandinavian Journal of Public Health 37: 532-544
Edlund, K. & Zethelius, B. (2009) Fetma - medicinsk behandling och kognitiv beteendeterapi.
Studentlitteratur 225-235
Egidius, H. (2006). Termlexikon I psykologi och psykiatri. Studentlitteratur sid 30. ISBN 978- 91-44-03960-2.
Falker, A. & Sledge, J. (2011). Utilizing a Bariatric sensitivity educational module to decrease bariatric stigmatization by healthcare professionals. Bariatric Nursing and Surgical Patient Care 6(2): 73-78.
Hebl, M.R. & Xu, J. (2001). Weighing the care: physicians reactions to the size of a patient. International Journal of Obesity 25(8), 1246-52.
Gujral, H. & Tea, C., & Sheridan, M. (2011). Evaluation of nurse´s attitudes towards adult patients of size. Surgery for Obesity and Related Diseases. 7: 536-540.
16
Hansson, L, M., Ahlström, G. & Rasmussen, F. (2011) Stigmatiseras människor med fetma i hälso- och sjukvården - Betydelsen av kompetensutveckling och organisation. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:28
Marcum, L. (2011). Effectiveness of obesity sensitivity education on changing attitudes and beliefs of nurses and nursing students. The Sciences and Engineering 71: 2284
Nationalencyklopedin. (2012) Hämtad 4:e februari 2012 från http://www.ne.se/lang/attityd, Nationalencyklopedin
National Institutes of Health conference on gastrointestinal surgery for severe obesity.
Consensus Development Conference Panel. Ann Inter Med 115:956-961.
Norstedts Svenska Ordbok (1999) Norstedts förlag AB sid 39. ISBN 91-7227-134-5 Poon, M-Y. & Tarrant. M. (2008). Obesity: attitudes of undergraduate student nurses and registered nurses. Journal of Clinical Nursing 18: 2355-2365
Sundbom, M. & Gustavsson, S. (2004). Bariatric Surgery. Clinics in Dermatology 22:325-331
Socialstyrelsen. (2009) Övervikt, hjärt och kärlsjukdomar och diabetes. Socialstyrelsen – Folkhälsorapport 2009 7: 201-242
Statistiska centralbyrån. (2011) Hälso och sjukvård, Health and medical care. Statistisk årsbok 2011. Statistiska centralbyrån.
World Health Organization. (2011) Obesity and Overweight. World Health Organization Media Centre Fact sheet N°311. Hämtad 12 september 2011, från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/
17 Bilaga 1.
Förfrågan att delta i studie om överviktiga patienter.
Vi är två sjuksköterskor som skriver en C-uppsatts i ämnet Vårdvetenskap.
Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors attityder till överviktiga patienter. Detta är ett högaktuellt ämne då övervikt och fetma är ett globalt växande problem. Känt är att det leder till en rad följdsjukdomar, en stor kostnad för samhälle men främst till fysiskt och psykiskt lidande för den enskilde personen.
Du som arbetar som sjuksköterska på denna avdelning möter allt oftare överviktiga patienter i ditt arbete. Det är frivilligt att delta och kommer att behandlas konfidentiellt.
Studien utgörs av ett frågeformulär som handlar om attityder till personer med övervikt.
Frågeformuläret består av 20 frågor och tar ungefär 5 minuter att besvara. Studien har fått tillstånd av verksamhetschef att genomföras.
De ifyllda formulären läggs i den märkta lådan för ändamålet vid postfacken i receptionen.
Det är viktigt för oss att ta del av era synpunkter!
Vänliga hälsningar
Johan Boström, Johan.Bostrom@akademiska.se Annika Dannberg, Annika.Dannberg@akademiska.se
