Barbie och Representation av Kvinnor
En narrativ och semiotisk visuell analys av femininitet i Barbiefilm.
Barbie and Representation of Women
A narrative and semiotic visual analyze of femininity in Barbie movie.
Elin Eckernäs
Examensarbete i Visuell Kommunikation, 15 hp VT 2021
K3 Malmö Universitet
Handledare: Tina-Marie Whitman Examinator: Dennis Augustsson
Abstrakt
Denna undersökning granskar hur representationen av de kvinnliga karaktärerna sker i Barbiefilmen Barbie Princess Adventure (2020). Granskningen genomfördes genom två separata analyser, en narrativ analys av filmen och en semiotisk visuell analys av de
kvinnliga karaktärerna. Undersökningen visade på att filmen representerar en motsägelsefull femininitet. Majoriteten av den narrativa analysen visade på att de kvinnliga karaktärerna var bemyndigande, självsäkra och självständiga karaktärer med både maskulina och feminina egenskaper. I den visuella analysen och i delar av den narrativa analysen framstår
karaktärerna som stereotypiskt gestaltade. De sex karaktärerna som granskades konstruerade alla en identitet av hyperfemininitet. Filmen visar på en representerad femininitet med
möjligheter till jämställd individualism men i en begränsning av att de kvinnliga karaktärerna har ett hyperfeminitetisk utseende. I slutet av uppsatsen öppnar jag upp till vidare forskning och diskuterar framtiden för Barbiefilmerna.
Nyckelord: Genus, Barbie, Mattel, representation, femininitet, könsroller, stereotyper, hyperfemininitet, Barbie Princess Adventure, genusskillnader, postfeminism, feminism, animerad film.
Abstract
This thesis will analyze how the female characters in the Barbie movie Barbie Princess Adventure (2020) are represented. The movie was analyzed by conducting two separate analyses. One narrative analysis of the movie and one semiotic visual analysis of six female characters. The analysis showed that the movie represented a contradictory femininity. The overall narrative analysis showed that the female characters were empowered, confident, independent and had both masculine and feminine skills and interests. The visual analysis and some conclusions from the narrative analysis showed that all the six female characters have a stereotypical image. They all show a hyperfeminine identity. The movie shows a femininity with possibilities but with the limitation of a hyperfemininen appearance. In the end of the thesis, I open up for further research on the subject and discuss the future for Barbie movies.
Key words: Gender, Barbie, Mattel, representation, femininem gender roles, stereotypes, hyperfemininity, Barbie Princess Adventure, gender difference, postfeminism, feminism,
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 2
2.1 Barbie Mattel ... 2
2.1.1 Barbie och Animerad film ... 2
2.2 Kvinnlighet och Femininitet ... 2
2.3 Barbie och Kvinnlighet ... 3
2.4 Barbie, en Kulturell Ikon ... 3
2.5 Feministiskt perspektiv ... 4
3. Problemområde ... 4
3.1 Syfte ... 5
3.2 Frågeställning ... 5
3.3 Avgränsningar ... 5
4. Teori ... 6
4.1 Representation ... 6
4.2 Stereotyper ... 6
4.3 Genus ... 7
4.3.1 Genusskillnader ... 8
4.4.1 Betonad femininitet och Hyperfemininitet. ... 10
4.4.2 Könsstereotyper ... 11
4.5 Postfeminism ... 11
4.5.1. Feminism och Antifeminism ... 12
4.6. Narrativet och misé-én-scen ... 13
5. Relaterad Forskning ... 14
5.1 Barbie och Postfeministisk sensibilitet ... 14
5.2 Disney och postfeministiska hjältinnor ... 15
6. Metod & Material ... 16
6.1 Material ... 16
6.1.1 Barbie Princess Adventure ... 16
6.1.2 Avgränsningar av materialet ... 16
6.2 Metod ... 17
6.2.1 Narrativ analys ... 17
6.2.2. Semiotik ... 18
7. Resultat och Analys ... 19
7.1 Narrativet ... 19
7.1.1 Feministiska budskap ... 19
7.1.2 Barbie och Amelia ... 20
7.1.3 Biroller ... 23
7.1.4 Förändringen av tidigare konstaterade egenskaper ... 24
7.2 Det Visuella ... 25
7.2.1 Fysiska utseende ... 25
7.2.2 Kostym ... 27
7.3 Karaktärerna och Hyperfemininiet ... 29
7.4 Barbiefilmen och Postfeminism ... 30
8. Diskussion ... 31
9. Referenslista ... 33
1. Inledning
Representation i media ändras i takt med kampen för förändring i samhället. De senaste åren har den offentliga debatten präglats av att det krävs en förändring av samhällets traditionella bild av främst kvinnor, men även män, för att den inte längre ska vara diskriminerande och sexistisk. Den traditionella tolkningen och bilden av kvinnor och män har börjat förändras, men det är fortfarande en lång väg kvar (Ross 2013, 4–5). Redan i barndomen lär sig barn konceptet av genus i form av stereotyper samt skillnader i förväntningar på de olika könen.
Detta är något de lär sig från sin omgivning, familj, skola, uttryck från vänner och massmedia (Gann-Bociek och Harvey 2020, 181). Problemen med genus i media, framförallt media som riktar sig till barn, är att barn riskerar att få en skev bild av genus och könsroller som kan vara missvisande och direkt skadlig för barnens självkänsla (Connell och Pearse 2015, 55–56).
Som visuell kommunikatör finner jag en stor anledning att forska om genus i media, speciellt inom den media som riktar sig till barn. Forskningen ger en ökad förståelse kring hur
representation av genus i media påverkar barn. Den visar även hur media indirekt bidrar till att könsstereotyper och könsnormer i samhället upprätthålls. Denna kunskap kan bidra till en förståelse av stereotypiska mönster i samtida media. Med den förståelsen kan vi som visuella kommunikatörer arbeta för att bidra till en jämställd och inkluderande representation av genus i media.
Företaget Barbie Mattel och dess produkter har haft en påverkan på konstruktionen av könsroller i samhället. Barbiedockor är en omtalad produkt som i stor utsträckning har använts av forskare och teoretiker i forskning om stereotypisk och sexistisk gestaltning av kvinnan. Till skillnad från Barbiedockor har Barbiefilmer inte analyserats lika frekvent inom akademin och forskning. För en visuell kommunikatör är det relevant att ha kunskap och förståelse för hur film använder sig av könsstereotypiska gestaltningar, då film är ett media som konsumeras i hög utsträckning och är lättillgängligt för både vuxna och barn genom alla streamingtjänster som finns på marknaden.
2. Bakgrund
2.1 Barbie Mattel
Barbies resa började 1959 när hon som docka debuterade på New Yorks Leksaksmässa.
Skaparen bakom idén om en vuxen 3D-docka till barn var Ruth Handler som senare
tillsammans med hennes make skapade leksaksföretaget Mattel (Barbie Mattel, Our History).
Barbies syfte var att inspirera tjejer till att de kan vara mer än en hemmafru och mamma, samt att det fanns möjlighet till lek utöver att ta hand om sina bebisdockor. Syftet är fortfarande detsamma, det vill säga; att inspirera flickor till att vara vad de vill. Företaget själva beskriver sitt syfte som: ”Since 1959, Barbie has been inspiring girls to be anything.
From princess to president, astronaut to zoologist, there isn't a plastic ceiling Barbie hasn't broken. Today, with over 200 careers and counting, she continues to inspire the limitless potential in every girl.” (Barbie Mattel, Our Purpose).
2.1.1 Barbie och Animerad film
Den första animerade filmen om Barbie gavs ut 2001, med syftet att öka försäljningen av Barbiedockor. Barbies syftet var fortfarande att inspirera flickor till att vara vad de vill. Det släpptes cirka en film per år och det var både adaptioner av kända sagor och
originalberättelser med Barbie i huvudrollen. Det gemensamma temat var att många av filmerna handlade om prinsessor, älvor och sjöjungfrur. Runt år 2012 introducerades ett tema kring att vara rockstjärna, även om tidigare teman fortfarande var kvar. I de nyaste filmerna som producerats har Barbie även börjat porträtteras i roller som; spion, videospelhjälte och rymdskateboard-äventyrare. Ett annat tema som ligger nära Barbie är mode och är ett befintligt tema i flera av filmerna.
2.2 Kvinnlighet och Femininitet
Begreppen femininitet och kvinnlighet är viktiga att definiera i sammanhang som rör genus.
Fagerström och Nilsson (2008) betonar att femininitet och maskulinitet innebär ett flertal olika femininiteter och maskuliniteter. Medan manlighet/manligt och kvinnlighet/kvinnligt syftar till ”självklara” egenskaper hos kvinnor och män, exempelvis att det är manligt att gilla bilar eller att det är kvinnligt att gilla mode. Dessa egenskaper är inlärda från ens kultur och samhälle och syftar på att det finns ett ”korrekt” sätt att vara en man eller kvinna.
Användningen av femininitet och maskulinitet syftar på en bredare definition av vad det
innebär att vara en kvinna respektive en man, då det inte bara finns ett sätt att vara det på (Fagerström och Nilsson 2008, 7). Femininitet och maskulinitet är ett spektrum.
2.3 Barbie och Kvinnlighet
Barbie och kvinnlighet är något som används konstant i kritik, diskussioner och analyser kring Barbie-personan och Barbie-universumet. Begreppet kvinnlighet kommer med klara associationer till vad en kvinna ska vara, som beskrivet ovan. Enligt Fagerström och Nilsson kan kvinnlighet eller manlighet tolkas som den reducerade och enkla definitionen av kvinnor och män, det vill säga den binära synen på könet där manlighet innefatta några egenskaper och kvinnlighet innefattar de motsatta. Ett exempel på detta är att definitionen av män är att de är starka och tuffa, medan kvinnor är svaga och mjuka (Fagerström och Nilsson 2008, 7).
Det är den reducerade definitionen av kvinnan och mannen som diskuteras gällande Barbie och att universumet kring Barbie representerar dessa reducerade könsroller. Barbie ligger i skuggan av ordet kvinnlighet och dess innebörder. Barbie har en lång historia och har levt genom samhällsförändringar vilket också har gett upphov till förändringar hos Barbie i form av hennes personlighet och världen kring Barbie.
2.4 Barbie, en Kulturell Ikon
Mary F. Roger är en sociologiprofessor som har studerat Barbiedockan och hur Barbie är en kulturell ikon. Roger menar att Barbie är en ikon med associationer av sexism och rasism.
Roger argumenterar för att Barbie inte är en ikon för den underordnade kvinnan, Barbie vänder tecken av underordningen (ex. kroppsliga bekymmer, snällhet, glad personlighet) till framgång, upprymdhet, och glamorösa aspekter. Roger menar att Barbie snarare visar hur kvinnor kan vara framgångsrika i mansdominerade yrken samtidigt som de bibehåller sin kvinnlighet. Roger anmärker dock att Barbie är en ikon av privilegium, då hon är en ung vuxen, vit, medelklass och heterosexuell kvinna. Roger menar att Barbie ingår i dessa
grupper som dominerar eller åtminstone har respekt i det moderna samhället (Roger 1999, 17, 36–37).
Roger forskar och diskuterar Barbie utifrån dockform, en leksak, vilket inte är samma kontext för denna uppsats. Barbie i dockform och Barbie som en animerad filmkaraktär är olika då Barbie i film skapar och ger definitionen av en person med karaktärsdrag. Roger diskuterar på en akademisk nivå Barbie och hennes betydelse i samhället. I boken ger Roger en bild
över hur Barbie var innan hon var en filmkaraktär, detta ger en övergripande insikt över hur Barbie ses av samhället. Trots att boken är skriven 1999 så är Rogers forskning om Barbie och hur hon ses av samhället fortfarande insiktsfull och kan användas som en grund till samhällets syn på Barbie idag.
2.5 Feministiskt perspektiv
Forskning kring det feministiska perspektivet har en historia av att vara politiskt färgat, vilket forskare har problematiserat och menar på att feministisk forskning lätt blir speglad av den utförande forskarens politiska läggning. Ett feministisk perspektiv på en forskning oavsett område innebär att identifiera och kritisera sexism och androcentrism, vilket innebär att världen är centrerad runt mannens synsätt. Feministisk forskning är inte grundad i att undersöka varför mannen håller sin tro om överordnad och inte heller hur det kom sig att mannen bär på makten i våra samhällen. Feministisk forskning har sin grund i att granska ifall mannens tro har någon sanning i sig eller inte. Feministisk forskning utmanar de traditionella uppfattningarna (Harding 1991, 105–107). Ett feministiskt perspektiv kan innefatta flera ståndpunkter, detta kommer utformas mer under teoriavsnittet.
3. Problemområde
Barbie Mattel har de senaste åren försökt göra en förändring i filmerna om Barbie, vilket speglas av att det är nya teman i de nyproducerade filmerna. Barbie Mattel har en lång
historia av att kritik ständigt riktats mot deras användning av könsstereotyper då de kan ge en negativ effekt på barnens förståelse av och skillnaderna mellan genus. Kritiker menar att Barbie-världen är feminin och är en värld för flickor. Utvecklingen i samhället har gått åt ett håll där frågor kring femininitet, maskulinitet och hur medier utmanar gränserna av vad som är feminint och maskulint har uppmärksammats. Samtidigt är porträtteringen kring både dockan och filmerna om Barbie-personan oförändrad. Barbie är mest kritiserad när det kommer till hennes utseende, men hur beter sig Barbie i filmerna? Hur ser andra kvinnliga karaktärer ut och hur beter de sig? Hur representeras kvinnor i de animerade Barbiefilmerna?
Jag är intresserad av att kolla närmare på den 1) kvinnliga karaktärens representation inom Barbie filmerna för att se vad som representeras och 2) om filmerna har lyckats komma bort ifrån deras kritiserade användning av stereotyper och association av kvinnlighet.
3.1 Syfte
Jag vill ta reda på hur Barbie Mattel representerar deras kvinnliga karaktärer i sina animerade filmer och hur den representationen förhåller sig till stereotyper, kvinnlighet, maktförhållande mellan genus och postfeminism. För att göra detta kommer jag titta på Barbie Mattels, i skrivande stund, senaste film om Barbie; Barbie Princess Adventure (2020) ur ett feministisk perspektiv.
3.2 Frågeställning
Hur representeras de kvinnliga karaktärerna i narrativet och visuellt i Barbie Princess Adventure (2020)?
3.3 Avgränsningar
Barbie Mattel är ett amerikanskt företag med internationell publik och har blivit kritiserat för att grunda sig i amerikanska värderingar i deras representation av familj, klass, kön och etnicitet. Barbies representation är grundad i amerikanska idéer men det är inte något jag kommer utforska vidare i min analys. Jag kommer i min analys ha ett västerländskt
perspektiv och grunda mig i tidigare forskning kring femininitet i barnfilm. Jag kommer utgå från mina egna kunskaper och egna uppfattningar kring dessa filmer.
Den sexualiserade kroppen är något som ständigt diskuteras inom Barbie. Jag vill inte att den sexualiserade och objektifierande representationen av kvinnokroppar i Barbie-universumet ska vara fokuset i min analys, då detta redan har forskats på och diskuterats i media i stor omfattning. Objektifieringen och sexualiserandet av kvinnan i media är något jag är medveten om men kommer avgränsa mig från att analysera mer djupgående i analysen.
Filmerna om Barbie har flickor som målgrupp. Jag är medveten om att pojkar också kan kolla på filmerna, vilket gör att det är viktigt att även undersöka hur maskulinitet representeras.
Trots detta kommer jag på grunda av undersökningens omfattning avgränsa mig till att fokusera på femininitet.
Några karaktärer i den valde filmen visar på olika etniciteter. Representation av etniciteter och kulturer är en viktig del i att kolla på helheten av kvinnors representation, men mitt fokus i analysen kommer vara från ett feministiskt perspektiv på genus. På grund av detta kommer
jag avgränsa mig från att djupare analysera representationen av etnicitet, jag kommer däremot fortfarande anmärka om det finns andra hudfärger än vit.
4. Teori
I följande avsnitt kommer teoretiska begrepp som används i analysen att presenteras och definieras. Det kommer även presenteras och beskrivas teorier angående genus och feminism för att grunda analysen i teorier.
4.1 Representation
Representation bygger på mening och språk. Att representera betyder att symbolisera, att ersätta, stå för eller vara ett exemplar. Likt inom kristendomen där korset representerar Jesus lidande när han korsfästes (Hall 2013, 2). Det finns olika system för att förstå sig på
representation och hur det fungerar. Ett sätt att förstå representation är att betydelsen skapas och fastställs i processen mellan en konstruerad scen och de konceptuella kartor vi bär på mentalt. Där scenen är byggd av tecken som är fixerad i ett eller flera språk som står för eller representerar konceptet. Tecknen som existerar kan använda sig av olika sorters språk och dessa språk kan både vara lingvistiska och visuella. Konceptuella kartor är våra mentala koncept av objekt och ting. Koncepten vi bär på behöver inte vara fysiska saker, de kan vara abstrakta och obskyra ting så som känslor, men även fiktiva kreationer så som mytologiska varelser (a.a. 3–5).
Det finns flera infallsvinklar av representationsteorier. Denna uppsats kommer använda sig av en konstruktionistisk infallsvinkel då den handlar om konstruktion av könsroller. Ett
konstruktionistiskt perspektiv innebär att objekt inte bär på sin betydelse utan att vi konstruerar betydelsen med vårt koncept och tecken för objektet. Den materiella världen skapar inte mening enlig detta tillvägagångssätt utan det är språksystemet eller andra system som kommunicerar våra koncept (Hall 2013, 11).
4.2 Stereotyper
För att vi ska förstå oss på världen och skapa mening kategoriserar vi människor allt i vår omgivning. Detta gör vi även med persontyper, vilket Richard Dyer argumenterar för i sin artikel. Han förklarar att vi delar in människor, och till och med saker, i breda kategorier för att hjälpa oss förstå vår omvärld. Vi delar in människor i olika grupper beroende på ålder,
nationalitet, klass, genus, jobb etcetera. Vi kategoriserar också beroende på hur personer beter sig. Detta kallar Dyer för typ. En stereotyp är en mindre kategori som innehåller få väl
igenkännande egenskaper hos en person eller karaktär. Karaktären blir reducerade till att bara representera dessa igenkännbara egenskaper och tecken. Detta resulterat i att karaktärerna blir överdrivna eller förenklade. Karaktärerna kan också definieras från vad som är normalt och inte normalt, samt accepterat och inte accepterat i samhället (Dyer 1999, 207–208; Hall 2013, 247). Dyer diskuterar hur typ och stereotyp kan användas i ett narrativ. En typ är flexibel och kan passa in i alla typer av berättelse och kan ha olika roller i narrativet. En stereotyp bär på vissa förväntningar och detta resulterar i att en stereotypisk karaktär blir låst till dessa förväntningar i narrativet (Dyer 1999, 210).
4.3 Genus
Ordet genus kommer från ordstammen med betydelsen; att producera. Enligt grammatiken syftar ordet genus på specifika skillnader mellan olika typer av substantiv som relativt stämmer överens med skillnader i kön eller avsaknad av kön hos det representativa objektet (Connell och Pearse 2015, 23). Genus är en social struktur enligt Connell och Pearse, dock med ett specifikt förhållande till människokroppen som komplicerar en definition av genus.
Människokroppen har bidragit till en allmän uppfattning kring genus som en avspegling av vissa naturliga skillnader mellan kvinno- och manskroppen. Genus kan inte definieras helt utifrån kroppen och dess skillnader menar författarna då det finns tunga invändningar för detta. En invändning är att människors liv inte kan delas in i två sfärer och att våra
mångfaldiga personligheter inte kan begränsas av två typer. En annan invändning är att om det inte finns några skillnader mellan de två typerna så existerar inte genus. En tredje invändning är att det inte går att granska mönster av skillnader kvinnor emellan och män emellan med en definition som bygger på skillnader mellan två typer (a.a. 24–26). Kroppen blir påverkad av sociala processer, som livsmedelstillgång, krig, arbete, utbildning, sjukvård, urbanisering och sexuella vanor. Därför bör genus ses som en social konstruktion och
kroppen bör ses som en biologiskt och social konstruktion (a.a. 61,65). Jag kommer att granska genus som en social struktur då min undersökning kommer att kolla på och jämföra skillnader mellan kvinnor.
Inom fältet genus så används begreppen kön och genus för att skilja på de biologiska skillnaderna mellan den biologiska respektive den sociala människan. Kön används för att
beteckna det biologiska och genus för det sociala. De biologiska skillnaderna av människan är liten medan de social skillnaderna är stora. Genus har sitt fokus i sociala relationer hos individer och gruppers ageranden. Därför bör genus användas för att beteckna det sociala faktumet, alltså de feminina och maskulina rollerna och dess personligheter (Connell och Pearse 2015, 65). Genus är inte grundat i det biologiska könet och kan inte heller delas in i två typer av människor, hane och hona. Detta är något som den amerikanska filosofen Judith Butler också konstaterar i sin bok Gender Trubble (2006). Genus och genusidentitet kan inte definieras från könet då det från början är byggt på sociala och kulturella uppfattningar (Butler 2006, 11). Genus är ett mönster i vårt sociala arrangemang och det är de vardagliga praktikerna som styr arrangemanget. Konsekvensen att definiera genus som en social struktur är att det blir mångdimensionellt. Genus konstrueras inte av en dimension utan blir påverkad av flera, exempelvis; klass, etnicitet, levnadssätt och politik (Connell och Pearse 2015, 25–
27).
4.3.1 Genusskillnader
I sin bok Art History: the basics (2008) diskuterar Grant Pooke och Diana Newall relationen mellan representationen av kvinnan och mannen i västerländsk konst. Författarna förklarar att det finns ett mönster av uppfattningar som skiljer kvinnan och mannen åt. Det finns tre olika betydelsenivåer som skapar dessa uppfattningar. På en grundnivå befinner sig de visuella tecknen som könsorgan och bröst. Över dessa tecken befinner sig enligt författarna mer subtila drag som hållning, stämning och relationen till kompositionen. Det finns även fler attribut som skapar traditionella genus-karaktärsdrag än de som författarna tar upp. På den psykologiska nivån menar författarna att de karaktärsdrag som befinner sig på de föregående nivåerna hänvisar till värderingar som separerar och skapar motsatta sidor av genus.
Separationen av genus i ett binärt avseende skapar binära motsägande värderingar hos kvinnan och mannen, så som den aktiva mannen/passiva kvinnan, den rationella
mannen/intuitiva kvinnan, den hårda mannen/mjuka kvinnan, den starka mannen/svaga kvinnan. Författarna menar att generellt så visas mannen som den dominerande i relation till kvinnan (141,144). Något som också är en binär motsats i uppfattningen om manligt och kvinnligt är att mannen är mer äventyrlig och modig medan kvinnan är motsatsen (Änggård 2006).
Connell och Pearse (2015) nämner hur kvinnor och män bör bete sig eller vara i områden som tänkande, känslor och förmågor. Dessa beteenden beror dock inte på det biologiska utan är kulturellt konstruerade. Dessa könsroller, genus, bygger på ideologier i vårt samhälle.
Connell och Pearse ger exempel på dessa skillnader som existerar i vårt samhälle. De ger exempel på binära skillnader i fysiska förmågor, där mannen är starkare och snabbare medan kvinnan är svag. När det kommer till mekaniska förmågor är män bättre på tekniska saker och kvinnor på småpyssel, det kreativa. Vid hobbys föredrar män sport medan kvinnor föredrar skvaller. Ett ytterligare exempel är att vid personlighetsdrag är kvinnor omvårdaren medan männen är aggressiva. Vid intellektuella förmågor, är män rationella och kvinnor har intuition. Denna uppfattningen av skillnaderna mellan kvinnor och män är utbredd och argumenteras vara naturlig på grund av att de beror på biologiska faktorer. Detta trots att det har gjorts flera vetenskapliga studier på dessa binära skillnader där forskare inte har funnit några biologiska skillnader som orsak. Connell och Pearse tar upp psykologen Janet Hydes forskning om genusskillnader. Hyde som är en ledande auktoritet inom forskningområdet argumenterar för att användningen och praktiken av genusskillnader har en negativ påverkan och är farlig för både barns utveckling, kvinnors rättigheter och för alla vuxna människors känslomässiga relationer (Connell och Pearse 2015, 55–56, 59).
4.4 Femininitet
Carrie Paechter (2006) tar upp en intressant skillnad mellan kvinnlighet och femininitet i hennes artikel om konstruktion av kvinnlighet och femininitet. Kvinnlighet är den ideala typen av vad en kvinna innebär. Det används för att generalisera och förklara en samlad uppfattning av en definition av kvinnlighet i ett samhälle. Femininitet jämfört med kvinnlighet är ens egna individuella femininitet som antingen överenskommer med
kvinnlighet eller går emot det. Kvinnlighet är något som konstrueras av samhället genom att ständigt visa upp och utöva kvinnlighet. Likt Butlers teori om att genus är performativt, det vill säga att i samhället så lär vi oss agera som vårt kön från ögonblicket vi har blivit identifierade som flicka eller pojke. Vi lär oss samhällets regler som definierar en
generaliserad bild av vad det innebär att vara kvinna eller man, för att sedan imitera dessa bilder genom livet. (Fagerström och Nilson 2008, 16) (Butler 2006, 190–191).
Den sociala praktiken som görs är grundad i kulturella system som i sin tur är grundat i de sociala intressena av samhället och uppkommer från specifika historiska levnadssätt. Det skapar innebörder som gör att vi tolkar världen på ett visst sätt, detta omfattar även
genusinnebörder. Likt Fagerström och Nilsson (2008) så nämner även Connell och Pearse (2015) att genom att tala om en kvinna eller man, så hänvisar vi till ett gigantiskt system av förutsättningar, uppfattningar, undertoner och anspelningar som har skapats under hela människans kulturella historia. Både Fagerström, Nilson, Connell och Pearse diskuterar hur språket är den stora sociala praktiken som upprätthåller det gigantiska systemet. Dock så nämner Connell och Pearse att tal och skrift inte är det enda som upprätthåller systemet utan det gör även genussymbolik. Connell och Pearse ger exempel på att kläder, smink, gester, fotografier och film har en genussymbolik (Connell och Pearse 2015, 123–125).
4.4.1 Betonad femininitet och Hyperfemininitet.
Connell (1987) argumenterar för att det finns en viss hierarki av olika versioner av
femininitet och maskulinitet i samhället. Det finns en stor chans av variation då det involverar miljontals av personer med etnicitet-, generationsskillnader och klassmönster som kan göra skillnad i hierarkin. Formen av femininitet och maskulinitet på den nivån av ordning är tillgjort och improviserad menar Connell, då den är bunden till en strukturell fakta, att män dominerar över kvinnan på en global nivå. Former av femininitet har en klart tydlig definition efter kvinnans underordning till mannen. Betonad femininitet är en form av femininitet som efterlever underordningen och tillfredsställer mäns intresse och önskningar. Andra typer av femininitet är definierade utifrån motstånd av underordningen (Connell 1987, 296–297).
Betonad femininitet är den stereotypiska kvinnligheten som bygger på genusskillnader och blir representerad som underordnad till mannen.
Hyperfemininitet har en annorlunda definition men används nära begreppet betonad femininitet. Hyperfemininitet används av forskare för att beskriva ett samlingsbegrepp för extrem femininitet som bygger på en generaliserad kvinnlighet i en heteronormativ kontext.
Hyperfemininitet är inte definierad utifrån underordningen till mannen. Hyperfemininitet används också av forskare i diskussionen kring makthierarki inom femininitet (Francis et. al.
2014). En studie har gjorts om hur hyperfemininitet uppfattas av flickor som identifierar sig som pojkflickor (tomboy), en femininitet som författarna i undersökningen definierar som brytande eller motsatsen till hyperfemininitet. I studien beskrev pojkflickorna en
hyperfeminin flicka eller kvinna i det avseende att de lägger stor vikt på sitt utseende, har mycket smink på sig, långt hår och gillar att shoppa mycket kläder och skor. Att klä sig i rosa och vara blyg är ytterligare exempel som barnen nämnde i sina beskrivningar. Något som
nämndes i beskrivningen av hyperfemininitet var att dessa flickor gillar att leka med Barbiedockor och att de liknar en barbiedocka (Holland och Harpin 2012).
4.4.2 Könsstereotyper
Könsstereotyper är primärt byggt på förebilder av genus i samhället. Gann-Bociek och Harvey (2020) definierar könsstereotyper som en generaliserad bild av vad en person av ett visst genus ska bära för karaktärsdrag. Vad en person bör ha för roll i samhället eller hur personen bör bete sig på grund av vilket genus personen tilldelats definierar också
könstereotyper. Könsstereotyper härleds från förebilder av kön och genus samt könsroller från förr och de återkommande framträdanderna av genusbeteenden (Gann-Bociek och Harvey 2020, 177). Könsstereotyper är kombinationen av vad kvinnlighet och
hyperfemininitet framställs som.
4.5 Postfeminism
Uttrycket postfeminism har använts på olika sätt i feministiska mediestudier. Rosalind Gill redogör i hennes bok Gender and the Media (2007) inom vilka olika perspektiv postfeminism används och definieras genom. Gill argumenterar för att postfeminism bäst används för att förstå sensibiliteter i samhället och inte som ett epistemologiskt perspektiv eller som ett perspektiv som kritiserar feministiska idéer. Det bör heller inte definieras som ett historiskt skifte. Gill menar att dessa perspektiv och definitioner influerar analysen på ett sätt som ger ett förutbestämt resultat. Genom att använda sig av Gills definition av postfeminism behöver forskare inte inskaffa en autentisk uppfattning av feminism, vilket hade behövts om
postfeminism användes som ett perspektiv eller som ett historiskt skifte. Istället kan samtida uttalanden av genus i media användas (Gill 2007, 249, 254–255).
Postfeminism som en sensibilitet ska inte användas som ett perspektiv på en analys menar Gill utan är det kritiska objektet som ska analyseras. Postfeminism är ett samlingsnamn för en uppsättning av idéer, bilder och betydelser i ett postfeministiskt samhälle. Några
postfeministiska uppfattningar handlar om kroppen och femininitet. En av dessa
uppfattningar är att femininitet är en del av kroppen och inte något socialt eller psykologiskt strukturerat. Gill menar att ett stort fokus ligger på att kvinnans kärnidentitet är att ha en sexig kropp, där kvinnans kropp är källan för kvinnor makt och är i konstant övervakning (Gill 2007, 255). En annan del av postfeministisk sensibilitet är uppfattningen kring ens egna
val av individualism. Denna uppfattning är kring att kvinnan är en fri agent för sina val av behag och inte är styrd av ojämlikheter och obalanserade makter i samhället (a.a. 259–260).
En annan uppfattning är ett paradigm där media gör att en tror att en själv eller ens liv saknar något eller är bristfälligt. Medieinnehållet ger sedan möjligheter att göra transformationen som behövs för en förbättring (a.a. 263). En fjärde uppfattning är hur genusskillnader återkommer inom postfeministisk sensibilitet, att det existera uppfattningar om olikheter mellan könen. Att kvinnor och män i grunden är olika. Genusskillnaden som beskrivs under avsnittet Genusskillnader grundas argumentationen för skillnaderna i det biologiska, medan i postfeminism argumenteras skillnaderna vara psykologiskt grundade. Gill ger exemplet på fenomenet att kommunikation är olika mellan kvinnor och män. Gill nämner dock att när en mer noggrann granskning av de psykologiska anledningarna för genusskillnader gjordes så saknades grund för dessa påstående. Dock så är media influerad av den nyuppkomna uppfattningen av psykologiska motsatta skillnader mellan könen (a.a. 265–266).
4.5.1. Feminism och Antifeminism
Feminism och antifeminism är båda en del av postfeminism. Definitionen av feminism innefattar flera ståndpunkter från olika tider, som exempelvis; rösträtt, kvinnans rätt till sin egen kropp och att bryta mannens dominerande makt i samhället. Feminism är ett begrepp som innefattar flera ideologier då det är en rörelse som är i ständig utveckling. Feminism är ett fält inom kulturen idag (Hannam 2007, 3).
Feminism är inte ett fenomen i media utan visas genom media. Gill menar att media inte har blivit en feminism utan att feministiska idéer presenteras genom media, dessa är däremot ofta motsägelsefulla och konstruerade i ett mönster. Feministiska idéer är ständigt presenterade och attackerade av antifeministiska idéer och tillbakavisande av teoretiker som är kritiska mot feminism. Gill argumenterar för att samtidens media är postfeministisk i avseendet att media är inblandad i feministiska, pre-feministiska och antifeministiska idéer. Gill nämner att en rädsla hos människor är att bli kritiserade av feminister över att de till exempel själva väljer att vara hyperfeminina och bära mycket rosa, något som några feminister anser vara
problematiska. Detta händer menar Gill ofta hos postfeministiska hjältinnor. De visar på självständighet och bemyndigande men låter fortfarande sin far leda dem ner för altaret för att bli ”överlämnad” till sin blivande make och tar mannens efternamn. Gill menar att det finns
en praktik i samtida medier att paketera in pre-feministiska ideal och idéer, där postfeminism bli deras täckmantel (Gill 2007, 268–270).
4.6. Narrativet och misé-én-scen
Ett narrativ är en kedja av händelser som är ihopkopplade med hjälp av olika anledningar och effekter som sker i en viss tid och på en viss plats. Ett narrativ börjar med en händelse som startpunkt, där det sedan förekommer flera ändringar på grund av olika anledningar och skapar effekter. Detta leder till att en ny händelse skapas. För att förstå narrativet behöver vi förstå mönstret av ändringarna och deras anledningar och effekter som visas i en viss tid och rum (Bordwell och Thompson 2010, 75). Detta gör åskådaren genom att göra flera
antaganden om kedjan av händelserna i narrativet. Berättelse och plot är två begrepp som står för olika saker när narrativet i film analyseras. En berättelse är alla event som sker i
narrativet, både det implicita och explicita. De antaganden som åskådaren gör och
ihopkopplingen av eventen sker omedvetet men är fortfarande viktigt för att förstå narrativet.
Plot är det som tydligt presenteras för åskådaren i filmen, både visuellt och genom audio (a.a.
76).
Begreppet misé-én-scen i kontext av film, definieras av Bordwell och Thompson (2010) som det som visas på skärmen. Detta delar in film i fyra olika element; miljön med rekvisita;
skådespelarens framträdande; ljussättning; och kostym (112). Framträdandet av skådespel innebär det som skådespelarna gör och innehåller visuella element i avseendet av utseende, ansiktsuttryck och gester (a.a. 132–133). Kostym har stor roll i indikationerna av vilka roller karaktärerna intar i narrativet. Ett kostymbyte kan ge en karaktär en helt ny roll och
betydelse. Något som är viktigt med kostym är färg då det skapar känsla, realism och fokus (a.a. 119, 122). Maureen Furniss (2017) delar in misé-én-scen för animerad film i tre element;
bilddesign, färg och linjer; och rörelse och kinetisk. Bilddesign innefattar hur karaktär och bakgrund är fysiskt gestaltade (66). Furniss delar in färg-elementet med linje-elementet i samma kategori dock så definieras de separat. Färg som ett element i animerad film är hur de generella färgerna skapar artistisk stil, effekter av känslor och olika sorters humör (a.a. 73).
Hon definierar rörelser och kinetisk som hur rörelser i animeringen ser ut och hur det skapar stämning eller påverkar åskådarens upplevelse (a.a. 77).
Den narrativa analysen kommer i denna undersökningen syfta på berättelse, plot och karaktärernas beteende. Karaktärernas beteende är definitierat av Thompson och Bordwell som något som tillhör misé-én-scen i form av skådespel. Beteende är visuella element i form av utseende, ansiktsuttryck och gester. I avseende på vad som påverkar design i animerad film kommer jag dela upp detta elementet av misé-en-scen då Futniss inte specificera exakt vad skådespel bör översättas till i animerad film. Misé-en-scen skapar betydelse i narrativet.
Gester och ansiktsuttryck kan vara ändringar som skapar effekter som kopplar samman kedjan av händelser. Därför kommer jag att kolla på dessa element i den narrativa analysen. I den visuella analysen av karaktärerna kommer jag titta på deras fysiska utseende och deras kostym, där färg räknas in.
5. Relaterad Forskning
I följande avsnitt presenteras forskning kring Barbiefilmerna som ett postfeministisk objekt samt hur femininitet presenteras i filmerna. Avsnitten innehåller även hur de kvinnliga protagonisterna i Disneys prinsessfilmer intar olika roller och hur de speglar en
postfeministisk täckmantel.
5.1 Barbie och Postfeministisk sensibilitet
Forskarna Karen Orr Vered och Christéle Maizonniaux (2016) argumenterar för att filmerna om Barbie använder postfeministisk pedagogik och etablerar postfeministisk sensibilitet hos tittarna. Författarna baserar sin analys på Barbie and the Three Musketeers, men ger även exempel från andra filmer om Barbie. Detta gör att författarna generaliserar hela kollektionen av Barbiefilmer utifrån en film med inslag av ytliga analytiska observationer av andra filmer.
I deras analys presenterar författarna att i filmerna om Barbie så visas Barbie-personan alltid med en mogen kvinnas kropp. Hon är alltid klädd i feminina kostymer, huvudsakligen klänningar. När hon visas i byxor är dessa åtsittande för att visa att hon har en kvinnlig kroppsform då hennes midja och kurvor framhävs. Barbies hår är alltid långt och om det är uppsatt så är det med feminina accessoarer. Huvudpersonen i filmerna om Barbie är alltid den vita Barbie-personan, karaktärer med mörkare hudfärger förekommer bara som
sidokaraktärer. Orr Vered och Maizonniaux tar upp att Barbiefilmernas narrativ är sexlösa, de
filmerna ska ha ett homosocialt narrativ. Att filmerna om Barbie inte innehåller ett
heterosexuellt par är något som författarna jämför med det heterosexuella par-narrativet som ofta förekommer i Disneys filmer om prinsessor. Författarna argumenterar även att
Barbiefilmerna värderar kvinnomakt och kvinnlig vänskap över allt annat. I filmerna om Barbie förmedlas en överdriven flickig värld som de kvinnliga karaktärerna kan ta plats i.
Författarna anser att de pålitliga maskulina karaktärerna tas bort ur filmerna och ger Barbie och hennes tjejvänner plats till att visa upp att de är kapabla, fysiskt starka, intelligenta, innovativa, strategiska och att de får visa på självständighet. Detta utmanar de stereotypiska representationerna av kvinnan. Något som författarna argumenterar är att Barbiefilmerna inte utmanar uppvisningen av hyperfemininitet vilket författarna menar är Barbies huvudsakliga märke. Författarna poängterar också att alla kvinnokaraktärer hade ljusa röster och samma kroppsfysik som Barbie-personan, det vill säga smal kropp, långt hår och bär klänning (Orr Vered och Maizonniaux 2016).
5.2 Disney och postfeministiska hjältinnor
Samantha L. Seybold (2021) analyserar de kvinnliga protagonisterna i de tre Disneyfilmerna;
Frozen, Moana och Zootopia, för att se hur vidare Walt Disney Company fortfarande bygger sina kvinnliga karaktärer på patriarkatets ideal av femininitet. I filmerna visas det på att de manliga karaktärerna och deras intressen, förväntningar, makt och ledarskap värderas högre än de kvinnliga karaktärerna. Detta gör att de kvinnliga karaktärerna blir underlägsna. Flertal recensioner angav att de kvinnliga protagonisterna i Moana och Zootopia är självständiga feministiska hjältinnor som bryter det patriarkala narrativet. Seybold argumenterar för att protagonisterna intar kvinnlig makt i en postfeministisk täckmantel. Båda protagonisterna i vardera film agerar självständigt men är bundna till en manlig karaktär som styr narrativet genom att visas som ledare. Narrativet styrs också runt den manliga karaktärens behov och känslor. Seybold argumenterar att Walt Disney Company i dessa filmer ger kvinnan makt men med en postfeministisk mask, då deras makt begränsas i deras relation till mannen. Detta visar på att ingen av kvinnorna kan ha makt i relationer eller i samhället som underordnat dem. På grund av att kvinnans makt begränsas i filmerna argumenterar Seybold att Disney inte har ändrat sin grunduppfattning om kvinnor och hur de ska representeras. Filmerna har inte längre några karaktärer som är prinsar, men de har ersatts av mansdominerade karaktärer som bibehåller de patriatiska värderingarna och begränsar den kvinnlig makten till att inte vara på samma nivå som mannens.
6. Metod & Material
Under följande avsnitt kommer materialet motiveras, beskrivas och avgränsas. Teori om analys och metod kommer också presenteras, så väl som hur analysen genomfördes.
6.1 Material
Jag valde filmen Barbie Princess Adventure (2020) som material till analysen a då det är den senast släppta Barbiefilmen som Barbie Mattel skapat genom Mainframe Studio. Då jag ska undersöka hur Barbie Mattel vid skriven stund representerar kvinnor i deras Barbiefilmer så är det rimligaste alternativet att kolla på Barbie Princess Adventure.
6.1.1 Barbie Princess Adventure
Barbie Princess Adventure (2020) är en animerad musikalfilm producerad av Mattel och Mainframe Studio. Filmen handlar om tonåringen Barbie som blir utvald tillsammans med hennes kompisgäng att åka till kungariket Flovaria med deras gymnasium. Där träffar Barbie prinsessan Amelia som om en vecka ska bli drottning och Amelia är nervös. Hon har levt ett kontrollerat liv och har alltid blivit styrd till att bete sig perfekt och se perfekt ut. På grund av detta känner Amelia att hon inte vet vem hon är och att hon vill får reda på det, men med hennes strikta och kontrollerande kungliga schema känner hon att hon inte kan det. Hon frågar Barbie, då Barbie och Amelia ser väldigt lika ut, om Barbie kan byta plats med henne så att hon kan få känna på att vara fri och ta reda på vem hon är utan att bli styrd av hennes rådgivare och arbetsteam runt omkring henne. Barbie går med på att hjälpa Amelia och får vara prinsessa i Amelias ställe i en vecka. Samtidigt försöker Barbie att hitta något stort och nytt att dokumentera till hennes blogg då hon har chansen att få kontrakt hos ett
massmedieföretag ifall hon levererar. Utöver detta finns det en till del i filmen som utforskar ett annat narrativ. Prins Johan av grannkungadömet Johanistan sätter sin onda plan i rörelse, att bli kung av både hans och Amelias kungadöme när han ser att Barbie tagit Amelias roll.
6.1.2 Avgränsningar av materialet
För att avgränsa materialet har det gjorts olika utdrag från filmen för den narrativa analysen. I mitt urval grundade jag mig i att har scener från både början, mitten och slutet för att
förhindra att missa viktiga scener som visar utveckling av karaktärerna som kan påverka
deras tolkning. Urvalen från filmen speglar frågeställningens fokus, vilket är de kvinnliga karaktärerna. Det var medvetet att få med delar i filmen som inte bara speglar
huvudpersonerna Barbie och Amelia utan också Barbies vänner. Filmen sågs på flera gånger innan urvalet gjordes för att säkerhetsställa att ingen scen som var aktuell att analysera missades. Den visuella analysen av karaktärerna är avgränsad till att granska Barbie, Amelia och Barbies fyra vänner; Theresa, Daisy, Nicki och Renee. Här kommer stillbilder från filmen användas som visar karaktärernas fysiska utseende, samt deras olika kostymer.
6.2 Metod
Undersökningen av frågeställningen bestod av två sorters kvalitativa analyser. Kvalitativa analyser valdes för att på bästa sätt kunna nå de två modaliteter som frågeställningen rör.
Film är en kommunikationsform som använder sig av flera modaliteter för att kommunicera något gemensamt. När en analyserar ett material som är multimodalt är det viktigt att fråga sig hur varje modalitet tillför till skapandet av den gemensamma meningen. Det är viktigt att inte granska vilken modalitet som är viktigare eller har ett större värde i skapandet (Kress &
Bezemer 2016, 34). En narrativ analys utfördes för att undersöka narrativet i filmen och hur det konstruerar femininitet. De visuella delarna av filmen, så som karaktärerna och kostym undersöktes med hjälp av en semiotisk visuell analys. Fördelar med att använda en kvalitativ analys är att undersökningen blir djupgående på ett begränsat område. En kvalitativ analys har som fördel att den har mer än en giltig förklaring då analysen är grundad i forskarens tolkningsförmåga. Två forskare som utför samma analys med samma metod hade
förmodligen fått fram två olika slutsatser. Det finns dock nackdelar med en kvalitativ analys, detta är att den tenderar att generalisera sina fynd då analysen burkar omfatta ett litet område (Denscombe 2018, 426-427).
6.2.1 Narrativ analys
Denscombe (2018) skriver att en berättelse kan granskas på två sätt i en kvalitativ forskning.
Det ena sättet är att granska berättelsen som att den har kulturell betydelse. Handlingen innehåller liknelser till moraliska lärdomar eller samtida nyhets-berättelser som har
underliggande lärdomar av vad som är politiskt rätt och fel. Det andra sättet är att granska hur berättelsen blir berättad, visualiserad, och hur den konstruerar och tolkar den sociala världen (Denscombe 2018, 403–404). Den sistnämnda metoden används i utförandet av denna uppsats narrativa analys. Metoden användes för att undersöka hur femininitet i det valda materialet konstruerades. Materialet undersöktes genom att välja ut olika delar av filmen som
sedan analyserades med fokus på berättelsen, ändringar som sker och hur det påverkar narrativet. Resultatet från undersökningen användes till sist för att tolka hur detta konstruerar de kvinnliga karaktärerna.
6.2.2. Semiotik
Semiotik är läran om tecken. Tecken är det viktigaste verktyget när det kommer till det semiotiska området. Semiotik har en utvecklande analytisk terminologi för att kunna förklara hur tecken blir förstådda och vad de betyder (Rose 2013, 107). Semiotik har sin grund i lingvistiskt ursprung. Ferdinand de Saussure ville skapa ett system för att förstå språk. Det finns många olika sätt att benämna och förklara tecken. Franska kritikern Roland Barthes utvecklade på de Saussures teori och skapade ett semiotiskt tillvägagångssätt för att läsa av kultur genom att behandla aktiviteter och objekt som tecken. Detta tillvägagångsätt som ser aktiviteter och objekt som tecken blir ett språk där betydelser kommuniceras. Kläder är ett objekt och har en generell funktion och betydelse för människan, det är något vi har på oss.
Kläder menar Barthes även bär på ett eget språk. Beroende på hur kläderna ser ut och hur de är kombinerade, kommunicerar kläder olika meningar (Barthes 1967, refererad i Hall 2013, 21-22).
Barthes använder begreppen denotation och konnotation för att beteckna olika nivåer där meningar bli förstådda och skapade. Denotation av ett tecken är den grundläggande eller mest gemensamma betydelsen av tecknet hos människor, en relativ lättförstådd meningsnivå. En denotativ meningsnivå är när vi identifiera ett material, ett tecken, som exempelvis en klänning. För att sedan på en konnotativ nivå, applicera bredare kulturella koncept, teman, idéer och mening. Klänningen kan tolkas som elegant eller något formellt. Båda nivåerna använder sig av sociala koder (Barthes 1967, refererad i Hall 2013, 23).
Stillbilder från filmen innehållande karaktärer och deras kostymer användes i analysen.
Gestaltningen av dessa karaktärer undersöktes genom observation av tecken. Deras
denotativa och konnotativa meningsnivåer observerades och diskuterades i relation till andra fynd och tidigare forskning. Karaktärernas fysiska utseende undersöktes genom att kolla på hur kroppsform, hår och hudfärg gestaltades. Karaktärernas kostymer undersöktes genom att granska vilka typer av kläder karaktärerna hade. Dessa analyser tillsammans med tidigare
forskning och teorier användes sedan för att diskutera hur de kvinnliga karaktärerna blir gestaltade och hur karaktärernas femininitet är konstruerad.
7. Resultat och Analys
I detta avsnitt kommer resultatet av de två analyserna presenteras. Tillsammans med teoretiska begrepp, teorier och tidigare forskning kommer resultatet att diskuteras för att undersöka uppsatsens frågeställning. Först presenteras den narrativa analysen som sedan följs av den visuella analysen. I slutet av avsnittet analyseras båda resultaten av analyserna.
7.1 Narrativet
7.1.1 Feministiska budskap
Barbie och Barbies vän Daisy ska spela in en musikvideo av deras egen låt som inte riktigt är färdig än. Barbies yngsta syster kommer körandes på ett rosa leksakståg med en låda full av leksaker. Efter henne kommer de två mellansystrarna. De är ockuperade i deras duell där de slås med lasersvärd som den ena systern har skapat på egen hand. Den yngsta systern
utropar att hon vill vara med och leka. Hon drar fram en mantel, krona och ett lasersvärd från leksakslådan och utropar att hon kan vara en laserpiratsprinsessa. Systrarna svarar att pirater inte kan ha lasersvärd eller bära krona. Barbie säger ifrån och påpekar att en pirat visst kan ha en krona, precis som att en tjej kan tillverka lasersvärd. Barbie säger ”Du kan vara vad du vill”. Då får Barbie en idé och säger att hon vet vad sången ska handla om. Daisy börjar spela gitarr. Barbie börjar sjunga Try it on som förmedlar budskapen; ”det finns alla möjligheter”;
”låt ingen annan välja vem du är”; ”vem bryr sig vad de förväntar sig?”; och ”vi är mer än just en enda grej”.
Barbie Princess Adventure 2020
Den yngsta systern visar på ett icke stereotypiskt tankesätt. Hon bryter den implicita innebörden av vad en generell pirat ska vara genom att blanda olika roller, pirat och prinsessa, och även genom att bryta genre genom att använda lasersvärd. Hon bryter även stereotypiska könsroller genom att vilja vara en pirat. Av hennes handling visar hon på en blandning av maskulinitet och femininitet. De mellersta systrarna kritisera detta och har ett stereotypiskt tankesätt kring hur en pirat ska vara. Hon kan inte vara en prinsessa och inte heller kan en pirat ha ett lasersvärd. Trots att hon säger detta så är hon själv brytande i könsassociationer då hon är teknisk och visar på uppfinnar-egenskaper genom att hon
tillverkat lasersvärden. Dessa är två egenskaper som oftast är uppvisade som manliga. Låtens budskap syftar på flera feministiska budskap som rör genus. Att alla, oberoende av kön, har samma och alla möjligheter tillgängliga. Att det ska vara jämställdhet mellan könen. Låten tyder på att det finns en medvetenhet hos skaparna hur media påverkar konstruktionen av hur genus uppfattas.
7.1.2 Barbie och Amelia
Scenen tar plats på en inspelningsplats och börjar med att Amelia rider på sin häst. Amelia har nyss spelat in en scen till en video. Amelia bli omringad av ett team av hår- och
makeupartister som fixar hennes hår och smink innan de ska ta en till tagning. En i teamet säger ”inga hårstrån på fel ställen” medan hennes hår blir blåst och borstat, samtidigt som hon blir sminkad. Att säga att inget hårstrå var på fel ställe indikerar deras värdering av
perfektionism hos Amelia. Detta förstärks också genom nästa händelse när en i arbetsteamet
beteende på en besatthet av Amelias skönhet. Amelia hanterar dessa händelser genom att lyda dem och låta dem fixa henne samtidigt som hon uttrycker ett obekvämt ansiktsuttryck.
Kameramannen ger en order till Amelia att kolla mot kameran, vilket sätter kameramannen i en dominerade roll . Här lyder hon också och ler. I denna scen med dessa händelser framstår Amelia som en lydande kvinna då hon inte säger ifrån trots att hon är obekväm över deras kontrollerande beteende. Amelia intar en stereotypisk kvinnoroll enligt vad Connell och Pearse (2015) nämner om genusskillnader (59). Hon intar en passiv roll genom att lyda och visar inte på självsäkerhet och säger inte emot när något inte passar henne. Amelia visar på en betonad femininitet då hon låter sig bli styrd av kameramannen som visar på dominans
(Connell 1987, 297).
Barbie Princess Adventure 2020
Det sker en ändring i scenen när det börjar regna. Personerna runt omkring Amelia får panik och uttrycker att håret kommer förstöras. De försöker fort få tag i paraplyer för att skydda Amelia från regnet men de når henne inte med paraplyna då hon sitter på sin häst. Amelia bryr sig inte om att det börjar regna och låter det blöta ner henne. Det är tydligt i den här scenen att arbetsteamet är oroliga över Amelias utseende i det avseende att hon måste se perfekt ut. I slutet av scenen kan antagandet tas att Amelia inte bryr sig om det då hon låter sig bli blöt av regnet även om det tidigare blev konstaterat att regnet kommer förstöra hennes perfekta hår. Denna fortsättning visar på utveckling hos Amelia och att hon inte lyder teamet helt. Hon samarbetar inte med deras mål att skydda henne från regnet.
Barbie och hennes vänner sitter på ett flygplan och är redo för avfärd mot sin destination.
Barbie pratar i telefon med massmediaföretaget, hon har ett bekymrat ansiktsuttryck då hon får höra av företaget att hon måste visa upp en helt ny Barbie. Barbie ändrar sitt
ansiktsuttryck till ett leende och börjar sjunga om möjligheter att växa och ändras på nya ställen. Barbie blir tillsagd att ändra på sig själv då hennes nuvarande själv enligt företaget inte är tillräcklig bra för deras standard. Barbies reaktion på detta är att bli bekymrad och ledsen. Hon är tydligt sårad och blir osäker på sig själv. Att Barbie ler och sjunger om förändring, kan tolkas som att Barbie accepterar att hon måste ändra på sig för att uppnå det massmedieföretaget kräver och att hon ser positivt på den resan hon är på väg att göra.
Barbie visar på att hon är osäker i sig själv och lyder personen som har mer makt än henne.
Detta trots att hon känner sig obekväm i att bli tillsagd att hennes utseende och insats inte räcker till. Att hon ändrar sitt bekymmer till något positivt ger en tolkning att Barbie är en glad och positiv person oavsett situation. Likt Amelia intar Barbie en lydande kvinnoroll men skillnaden mellan dem är att Barbie blir tillsagd av en kvinna och inte av en man. Chefen på företaget är en kvinna. Barbie intar inte en betonad femininitet i det avseendet att hon inte blir underordnad av specifikt en man. Den lydande kvinnorollen är dock grundad i patriarkatet och det blir samhället som underordnar Barbie. Barbie matchar in på antagandet om hur en stereotypisk kvinna ska agera. Hon tar till sig kritiken och vänder det till något positivt och kritisera inte tillbaka, hon är icke-rationell. Detta är något som instämmer i de stereotypiska binära feminina uppfattningarna (Connell och Pearse 2015, 59).
Barbie Princess Adventure 2020
7.1.3 Biroller
Barbies fyra kvinnliga vänner, Theresa, Nicki, Renee och Daisy visar under musikalscenen Somewhere new flera olika karaktärsdrag. Theresas låtvers syftar på att hon inte kan vänta på att få lära sig allt om den nya platsens historia och arkitektur. Detta indikerar att hon värderar intelligens och ny kunskap. Detta är inte ett stereotypiskt karaktärsdrag för en kvinna och var inte aktuellt förrän feminism blev en del av samhället. Scenen går över till Nicki som kollar i en tidning, samtidigt genom sång förmedlar hon att hon är intresserad av den nya platsens lokala mode. Scenen går vidare till att Renee åker skateboard genom staden och förmedlar genom sång att hon är intresserad av alla äventyr hon kan göra på den nya platsen. Renee visar på en aktiv karaktär genom att åka skateboard. Äventyrlighet är något som är en maskulin egenskap vilket gör att Renee bryter mot en stereotypisk femininitet (Änggård 2006). Genom att rappa förmedlar Daisy att hon är intresserad av musiken som finns på platsen. Alla karaktärerna nämnda visar på en rad olika egenskaper som har associationer med både maskulint och feminint. Att visa intresse för intelligens och att vara aktiv och äventyrlig har associationer med manlighet, det är stereotypiska maskulina egenskaper.
Intresse för mode är något som associerat med kvinnlighet, likaså är Daisys musikaliska förmåga något kvinnligt (Connell och Pearse 2015, 59).
Barbie Princess Adventure 2020
Nickis identifierbara egenskap av att vara modeintresserad är inte enbart begränsad till hennes karaktär. Hon är den ledande rollen i samtal om mode men de andra vännerna är lika entusiastiska över mode. Detta framkommer i en scen när de ska börja sin dag med att
utforska staden. De lämnar deras boende och Nicki uttrycker att det bästa med dagen kommer
vara att shoppa kläder. Theresa, Renee och Daisy uttrycker glädje på samma nivå som Nicki.
Scenen innefattar även en till replik från Renee som stärker hennes entusiasm för äventyr.
Scenen slutar med att de åker iväg på skotrar. Nicki intar en stereotypisk femininitet då hon värderar mode och reduceras till identifikationen om att hon är den extremt modeintresserade personen. De andra visar på enskilda egenskaper som definierar dem så som att vara
äventyrlig eller musikalisk, men de visar sig också värdera mode utöver deras identifierade egenskaper som framhävs under musikalscenen Somewhere new.
I slutet av filmen när Amelia och Barbie har blivit inlåsta inser de båda hur viktigt det är att vara sig själva och att våga visa det. Amelia finner modet till att vara sig själv och inser hur viktig hennes roll är som blivande drottning. Amelia och Barbie flyr ifrån deras kidnappare som har fört dem ut till havs med en båt. Barbie och Amelia rymmer ifrån den större båten genom att hoppa på en mindre båt som Theresa och Nicki kört dit för att rädda dem. Två män följer efter dem på vattenskotrar. Båten skakar till av vågorna som skapas av de två männen, Theresa som har kört båten tappar ratten och Barbie hoppar in och börjar styra. Hon försöker komma undan de två männen och lyckas. Genom scenen visar Barbie och Amelia på aktiva roller som tar sitt öde i sina egna händer genom att försöka fly på egen hand. Theresa och Nicki kommer till deras undsättning. De kvinnliga karaktärerna löser sina problem dem emellan och efterfrågar inte att män ska komma till deras undsättning och hjälpa dem.
7.1.4 Förändringen av tidigare konstaterade egenskaper
Barbies vänner överraskar Barbie med ett pyjamasparty. Vännerna har under dagen köpt nya nattkläder. I en scen dansar Nicki framför de andra och visar upp deras nyinköpta nattkläder.
En förändring sker då något börjar prassla och alla får en rädd blick. Renee utropar “Vad var det?” och visar sig vara mer rädd jämfört med de andra. Barbie, Theresa, Nicki och Daisy tar initiativ och undersöker varifrån ljudet kommer. De hittar en gömd tunnel där ljudet kommer ifrån. Renee gömmer sig bakom de andra och säger att de inte borde gå in. Barbie påminner Renee att det är hon som har uttryckt att hon vill uppleva äventyr under resans gång. Renee svarar: ”Inte om det betyder att utforska mörka och trånga utrymmen.”. Renee bryter sin tidigare identifierade egenskap av att vara äventyrlig och modig genom att visa sig rädd när något äventyrligt uppstår. Detta visar henne som en mer komplex karaktär då hon visar en motvilja till att genomföra äventyret då det innehåller mörka och trånga utrymmen.
Händelsen slutar med att de alla fem går in i tunneln för att se vart den leder. Renee visar sig
