http://www.diva-portal.org
This is the published version of a paper published in OKNYTT. Tidskrift för Johan Nordlander-sällskapet.
Citation for the original published paper (version of record):
Eckeryd, R. (2014)
Spannmål mot fisk: Byteshandel över Kvarken under 1700-talet och början av 1800- talet
OKNYTT. Tidskrift för Johan Nordlander-sällskapet, (3-4): 29-52
Access to the published version may require subscription.
N.B. When citing this work, cite the original published paper.
Permanent link to this version:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-152683
Spannmål mot fisk
Byteshandel över Kvarken under 1700-talet och början av 1800-talet
M inst från och m ed 1600-talet och även ett antal år efter rikets sprän g n in g år 1809 seglade västerbottniska fiskarbönder i all
m ogebåtar över K varken m ed sina fångster för att byta till sig spannm ål. För m ånga av d em var det m er eller m indre livsnöd
vändigt, eller i varje fall m ycket viktigt för deras utkom st. D en
na artikel belyser d enna byteshandel och fokuserar h u v u d sa k ligen tid en efter 1766 och de fiskm arknader som fanns i trakten av Vasa. Ett särskilt fokus läggs på b y n Y tterboda d ry g t 2 m il n o rr och U m eå, som kom att få släktförbindelser m ed Ö sterbot
ten som en konsekvens av färderna till dessa m arknader. En resa till och från Vasa i en haxe, som U m eåprästen Pehr Stenberg skriver om i sin levernesbeskrivning, refereras som ett exem pel p å h u r sådana seglatser k u n d e gå till - inte m inst h u r lång tid det k u n d e ta att kom m a igenom skärgården på finska sidan. I början av 1770-talet flyttade de b åd a kusinerna Per Persson (1738-90) och Jonas Boström (1751-91) från Y tterboda respekti
ve E rsm ark i U m eå landsförsam ling över K varken och gifte in sig i österbottniska familjer.1 D en bakom liggande anledningen till att de b åd a två kom att leva återstoden av sina liv och bilda familj i d en finska rikshalvan, var av allt att döm a att Y tterboda- b o rna vid d e n tid en regelbundet färdades till trak ten av Vasa m ed ström m ing för att i första h an d byta till sig råg. D enna b y
30 O knytt 3M /2014
teshandel v ar av stor vikt för b ö n d ern a i ku stbyn Y tterboda. På byns avvittringskarta från år 1782 skrev lantm ätaren A nders M agnus Strinnholm att deras hem m an v ar "svage och fråst- ländte", sam t att byam än n en "hava sin förnäm sta utkom st av skogens försäljande till ved, boskapsaveln, sam t ström m ings
fisket, v arav större delen överföres till Ö sterbotten m ot utbyte av sp an n m ål".2 1 m inst 120 år h a d e då västerbottningar färdats över K varken i det syftet, m en p å senare tid h ade b y teshandeln av allt att döm a fått ett u p p sv in g på g ru n d av tillkom sten av sär
skilda m ark n ad sp latser p å land sb y g d en utanför Vasa i sam b a n d m ed att bondeseglationen släp p ts fri.
Byteshandeln före 1766
Ä ven på a n d ra sidan K varken var det "ett livsvillkor" för k u st
befolkningen att få byta fisk m ot span n m ål.31 Korsholms historia (1941) skriver d en v älkände finländske hem bygdsforskaren och rik sdagsm annen K. V. Å kerblom att d en österbottniska fiskar
befolkningen "sed an äldsta tider" idk at såd an b y teshandel m ed folk längre inåt landet.4 Från och m ed 1600-talet kom det att ge u p p h o v till konflikter m ed borgarna i d en år 1606 g ru n d ad e sta
d en Vasa, vilka ansåg att bytesh an d eln skulle gå via staden och att de h a d e rätt att kräva tull för fisken. Det finns belägg för att de bötfällde österbottningar som m ed sin fisk åkt förbi staden på väg inåt landet, m en i sam band m ed ett besök i Vasa är 1668 gav "kom m issarierna" Erik Sparre och Lorents C reuts allm o
gen rätt att v ara befriade från d enna tull.5 D en äldsta k ända käl- luppgiften om västerbottniska allm ogeseglatser m ed fisk över K varken i handelssyfte synes v ara från 1663/64, n är vasabor
garna, enligt Å kerblom , uttryckte oro över att ett "stort p arti"
b ö n d er från U m eå socken anlänt m ed ström m ing.6 A tt bytes
h a n d e ln gick i d en riktningen h ad e n aturligtvis sin g ru n d i att Ö sterbotten hade m er spannm ål att avyttra. Enligt historikern
H arald Storm yr h ad e d et lan d sk ap et "jäm fört m ed V ästerbot
ten m ycket större fö ru tsättningar för spannm ålsodling", något som dock tonats n ed av d en finländske historikern Nils-Erik V illstrand, som em ellertid även konstaterat att säm re tillgång gjorde att sp an nm ålspriserna var betydligt högre i U m eå i jäm förelse m ed Vasa.7 I m itten av 1700-talet ansågs också rågen i Vasa, som alltså v ar det sädesslag m an h u v u d sak lig en bytte till sig, hålla m ycket hög kvalitet och v ara jäm förbar m ed två tu n n o r "an n an " råg.8
V asaborgarna gjorde u n d e r lång tid fram över u p p rep a d e försök att få kontroll över byteshandeln, b lan d an n at genom att in sända besvär till 1723 års riksdag, m en i 1734 års lag stadgades rätten för "lan d tm an n en " att "hvar h a n vill" sälja eller "til bärgning och n ö d to rft sin" idka b y teshandel m ed egna p ro d u k te r ("egen afvel och avrad"), liksom att köpa an d ra bö n d ers p rodukter.9 D ärem ot var d et inte tillåtet för all
m ogen att b edriva s.k. prån g h an d el, dvs. att sälja vidare det m an kö p t eller by tt till sig.10
Trots det som v ar stipulerat i lagen genom drev dock Ö ster
bottens lan d sh ö v d in g G ustaf C reutz år 1745 en begränsning av b y tesh an d eln m ed fisk och spannm ål till en frim arknad i Vasa, som inleddes varje år d en 24 au gusti och varad e i åtta d agar.11 D en m ark n a d en h ad e tillkom m it år 1731, m en enligt C reutzs beslut, som bekräftades i en kunglig resolution av den 3 septem ber 1745, var d e n n u alltså exklusiv för d en här aktuella by tesh an d eln .12 För b rott m ot n ä m n d a resolution stad g ad es ett vite om hela 100 daler i silverm ynt och kon
fiskering av v a ro rn a .13 D enna lösning försvårade onekligen bytesh an d eln för västerbottningarna. De var beroende av v äd ret för att k u n n a segla d en relativt långa seglatsen över K varken och h ad e därför ibland svårt att infinna sig u n d e r m ark n a d sd ag a rn a och även om d et förekom att lan d sh ö v d in g en förlängde m arknaden, så k u n d e inte sp an n m ålsb ö n d ern a v än ta i Vasa särskilt länge. Eftersom m ark n ad en hölls i
32 Oknytt 3-4/2014
slutet av augusti behövde de åka hem och bärga skö rd en .14 D essutom förekom tydligen att borgarna i staden skyndade sig att köpa all d en an kom m ande fisken för att sälja d en v id a re för det dubbla priset, vilket u p p g a v s i sam band m ed en an sökan till 1755-56 års riksdag om att få starta en fiskm arknad i M ullo by i Lillkyro socken öster om Vasa.15 Trots det som v ar stipulerat om lan tm an n ah an d el i lagen, satte alltså m y n d igheterna k ä p p ar i hjulen för bönderna. D en bakom liggande orsaken h ar ansetts v ara att m an i enlighet m ed d et m erkanti
la system et helst ville se till städernas bästa, även om m an inte k u n d e förneka allm ogen sin lagliga rätt att h an d la m ed v a ra n d ra .16 F örutsättningarna kom dock att än d ras radikalt bara tiotalet år senare.
Fiskmarknaderna i Toby m.fl. platser
I en kunglig förordning d en 20 novem ber 1766 slopades tidigare inskränkningar i b ö n d ern as seglationsfrihet - sedan slutet av 1600-talet h ad e det b lan d an n at varit förbjudet för a n d ra än k u stb ö n d er att färdas per båt och avyttra sina p ro d u k te r - och därigenom försvann också begränsningen för b y teshandeln till V asam arknaden eftersom det blev tillåtet att fritt segla överallt inom riket m ed egna p ro d u k ter.17 D et synes inom kort ha lett till u p p k o m sten av en fiskm arknad i Toby d ry g t 10 kilom eter sy d ost om d et n u tid a Vasa (ca 5 kilom eter sydost om G am la Vasa d ä r staden då låg).18 M arknadsplatsen vid Toby å låg bara n ågra h u n d ra m eter från d e n gård i gran n b y n Helsingby, d är Per Pers
son från Ytterboda blev m åg b ara några år efter fiskm arknadens troliga tillkom st (trots det tidigare fö rbudet k an d e n eventuellt vara äldre). F iskm arknaden i M ullo - vid M ullo bäcks u tlo p p i V assorfjärden - blev n u också en realitet, liksom m ark n ad er i några b yar i Vörå socken, bl.a. K aitsor.19 De västerbottningar som kom till dessa platser var m estadels från Um eå, Bygdeå och Lövångers socken.20
N är Per Persson och Jonas Boström flyttade till Ö sterbotten i början av 1770-talet seglade v ästerbottningarna enligt u p p gift totalt hem m ed ungefär 2 000 tu n n o r spannm ål p er år, vil
ket lågt räk n at räckte till ett tusental personers årsbehov.21 U pp fattn in g arn a om h u r m ycket som läm nades i utbyte v ari
erar m ellan 1 - 1 , 5 tu n n a råg för en strö m m in g stu n n a.22 Fisk
tu n n o rn a lär i allm änhet ha vägt ca 120 kilo. D en vanligaste råg tu n n a n vägde ungefär 100 kilo.23 Lärft och v ad m al läm na
des även ibland i utbyte av v ästerbottningarna.24 Platsen för m arknaden, som låg vid Bergs hem m an i Toby, valdes troli
gen bl.a. för att det var m öjligt att dra b åta rn a u p p fö r Toby å de få kilom etrarna från havet. E ventuellt gjordes d et m ed hjälp av h ästar p å b åd a sidorna av ån, då det v ar besvärligt p.g.a. d e n sparsam m a vattenföringen (flödet).25 D et fanns också en djupare s.k. kungsfåra m itt i ån och det lär för övrigt ha varit för g ru n t för större båtar än sk ö tb å ta r.^ M ark n ad s
platsen kom att kallas Tövalite, vilket b ety d er 'dröj lite' och som de h a n d la n d e p å p latsen ska ha ro p at till ankom m ande.
D en ska också ha benäm nts frattham nen, som b ety d er 'frakt
h am n en '. Till finnarna lär svenskarna ha sagt: "H ar d u hav- ran, kavran, får d u sillakåta igen" (översatt från finska).27 K om m ersen v ar om fattande och pågick i flera veckor varje år.28 Ö sterbottningarna kom från kringliggande socknar m ed sitt span n m ål.29 Rågen var m estadels från an d ra socknar än K orsholm (M ustasaari), t.ex. de närbelägna Laihela, Lillkyro och Storkyro, m en även från platser längre inåt landet som SeinäjokiP0 På 1780-talet ledde nya odlingsm etoder till att till
gången p å sp annm ål i Ö sterbotten ökade, vilket bör ha gett b ytesh an d eln ett u p p sv in g - inte m inst för att österbottning
arna därigenom av allt att d öm a kom att ägna sig m indre åt fiske.31 V ästerbottningarna och sederm era även ångerm anlän- ningar, kom främ st i oktober och av y ttrad e det de fångat tid i
gare u n d e r året, m en de dök även u p p vid an d ra tillfällen.32 A tt de kom vid d en tiden h ad e ett sam band m ed att deras
34 Oknytt 3-4/2014
egen skörd då var bärgad. Å tm instone stu n d tals bod d e de i tält u n d e r sina vistelser vid Tövalite och ska ibland h a stannat i flera veckor.33 En krog d är aktiviteten var livlig lär h a legat i närh eten av m ark n ad sp latsen d ry g t h u n d rata le t m eter u p p i skogen i Toby och i närh eten fanns även en gästgivargård.34
Borgerskapet i Vasa gjorde u n d e r 1700-talets sista decennier förnyade försök att sätta stopp för lan d sbygdsm arknaderna.
Bland an n at h äv d a d e Vasas borgm ästare E. J. Fagerström i be
svär till 1786 års riksdag att västerbottningarna även ägnade sig åt otillåten k ö p m an n ah an d el m ed an dra p ro d u k te r än de ovan n ä m n d a och anhöll därför om att bytesh an d eln skulle flytta tillbaka till Vasa stad eller till stadens h am n .35 Efter en lån gdragen beredning - frågan b eh andlades i sam band m ed en allm än reglering av rikets m ark n ad er - b eslutade länssty
relsen i Vasa år 1799 att Tobym arknaden skulle ersättas av fyra frim arknader i staden. M an stödde sig h ärvidlag p å en resolution från kom m erskollegium från året innan.36 Efter att riksdagsm än u r b o n d e stå n d e t besvärat sig till Kungl. Maj:t och b lan d an n at fram hållit svårigheten för dem som kom från västra rikshalvan att inställa sig på särskilda dagar, slogs dock 1801 fast att lan tm an n ah an d eln m ed "egen afvel" var tillåten. Toby fiskm arknad fortlevde d ärm ed ytterligare en tid.37 Ä nnu 1804 fanns d en m ed säkerhet kvar och troligen även året efter, m en det inte är känt n är h a n d e ln vid "Tövali- te" u p p h ö rd e .38 De fyra frim arknaderna förlädes från och m ed 1801 till Vasa h am n .39
Person- och släktförbindelser över Kvarken
K yrkböckerna avslöjar fler kontakter än de redan n ä m n d a m el
lan Y tterboda och Ö sterbotten. D rängen Johan Ersson P u n d ars (f. 1780) från Tobys grannby H elsingby v ar skriven i Y tterboda åren 1799-1805 och ru n t år 1800 flyttade fyra av d en d å avlidne
Per Perssons b a rn till släktingar i Y tterboda och Stöcke.40 En av dem v ar hans d o tter M aria P ersdotter (f. 1783), som blev kvar på svenska sidan och vars levnadsöde står i centrum i en tidigare artikel.41 D rängen Olof A ndersson i Y tterboda (f. 1776) flyttade i sin tu r år 1805 till Ö sterbotten.42 Dessa kyrkboksnoteringar ger en tydlig indikation på att kontakterna m ellan Y tterboda och an d ra sidan K varken var livliga och att seglatserna dit fortgick u n d e r m ånga år. En annan by i Um eå landsförsam ling, vars by am än i slutet av 1700-talet regelbundet seglade över K varken m ed ström m ing var exem pelvis Obbola, vilket även fram går av avvittringshandlingar.43 Bortsett från H olm ön h ar jag därem ot inte funnit n ågra ytterligare noteringar om personer i kustbyar i d åv aran d e U m eå landsförsam ling som u n d e r perio d en 1757- 1809 flyttat över K varken.44 Det är därem ot känt att tre b rö d er från Fjällbyn i Lövångers socken flyttade till S undom i närh eten av Vasa ungefär sam tidigt som Per Persson och Jonas Boström slog n ed sina bo p ålar i Ö sterbotten.45 Ä ven om d en v ar sp a r
sam , kan det u tifrån dessa fåtaliga u p pgifter ändå verka troligt att en viss ökad m igration över K varken ägde ru m som ett resul
tat av att bondeseglationen släpptes fri år 1766.
Allmogens båtar
Båtarna de färdades i byggde b ö n d ern a ofta själva i byn, eller så anlitade m an n ågon i en grannby. Exem pelvis på H olm ön och i N o ru m i Bygdeå socken fanns ganska säkert d uktiga båtbygga
re. B åttyper för allm ogens h an d el vid d enna tid v ar t.ex. skötbåt (om kring 8 m eter lång), haxe (ca 10-15 m eter lång) och fälbåt (ca 9 m eter eller längre), vilka sam tliga även användes i fisket.46 En skötbåt h ad e en lastkapacitet på ca 10-20 ström m ingstunnor, vilket m otsvarade m inst 1-2 ton fisk.47 Skötbåten - n am n et k om m er av ström m ningsskötar (näten) - användes norm alt i fisket. Fälbåten (färdbåt) var egentligen byggd för säljakter på
36 O knytt 3-4/2014
Bild 1. På d en n a och följande sida skö tb åtar fotograferade p å H olm ön i sam b an d m e d 2006 års postro d d . H är p o stro d d sb e sättn in g på "Johanna Sofia", by g g d 1887 av A. M. A hlskog, N o rra V allgrund, Replot. Foto:
H åk an Karlsson.
vintern, m en nyttjades även ibland till an n at p å som m aren. Det är känt att Y tterbodaborna ägde en fälbåt, som b ör ha varit 12 m eter lång, och som v ar m ed p å en om talad säljakt år 1804.48 Ett 10 m eter långt skidbord från d en båten finns i d ag p å b åtm useet på H olm ön, liksom en rorpinne stam m an d e från h em m anet Yt- terboda n r 2 m ed årtalet 1792 och initialerna "M .M ." ingrave
rat.49 På två bovärd erin g ar från byn, h ä rrö ran d e från 1793 och 1803, u p p ta s en skötbåt vardera, och på d en senare även d en nä m n d a fälbåten som värd erad es till jäm förelsevis höga 25 riks
daler.50 D en äldre h an d lin g en rörde Per Perssons bror och svä
gerska.
G em ensam t för sam tliga allm ogebåtar som användes i b y teshandeln var att de var helt ö p p n a båtar som inte klarade någon större sjögång.51 D ärför seglade m an i princip alltid den kortaste vägen över K varken. Större b å ta r saknade m an de ekonom iska m öjligheterna att bygga.52 Av praktiska och
ekonom iska skäl seglade m an så gott som alltid i lag.53 Både för att m an seglade och för att båtarn a v ar känsliga för sjö
g ången var m an beroende av rätt väd er och därför k u n d e det som sagt vara svårt att infinna sig på speciella m ark n a d sd a gar, varför Toby och M ullo m.fl. platser nog sågs som bättre alternativ för v ästerb ottningarna.54 M ed b ra v ind k u n d e m an segla m an över K varken på en dag, kanske 10-12 tim m ar, v ar
av up p sk attn in g sv is ca fyra tim m ar p å öpp n a hav et m ellan H o lm ögadd och d en finländska skärgården. Som antytts, k u n d e d et dock ta betydligt längre tid än så.
RMIMiitii
Bild 2. Skötbåten "Tjärlek", b y g g d av Thom as Distler, Kassjö. Foto: Ro
b ert Eckeryd.
38 O knytt 3-4/2014
Pehr Stenbergs resa till och från Vasa
U m eåprästen Pehr Stenberg (1758-1824) skildrar i sin levernes- beskrivning utförligt en resa tu r och retu r över K varken i en haxe som tillhörde sk räd d aren H ans Rönqvist (f. 1747) och hans h u stru Sara Sofia G rönbäck (f. 1762) från Röbäck.55 För att ge en sam tida bild av h u r en färd i en allm ogebåt m ellan U m eå och trakten av Vasa k u n d e förlöpa - inte m inst m ed avseende p å vil
ka h in d er m an k u nde m öta - ska h är dessa b åd a seglatser åter
ges översiktligt u tifrån Stenbergs noteringar.
Tillsam m ans m ed fem andra, v arav två v ar m akarna Rön
qvist, reste Stenberg d en 13 juni 1805 från U m eå och kom sam m a kväll till "Sikskärs su n d e t" vid L övöudden utanför H o lm su n d .56 D är spen d erad e m an n atten och gav sig m orgo
n en d ä rp å sig ut på ö p p n a havet efter att först ha passerat H olm ögadd och sett d en båk som då fanns där. Vid m id d a g s
tid n åd d e de V alsörarna på finska sidan. Det v ar vanligt att m an om n ö d v ä n d ig t in v äntade rätt v ind vid H olm ögadd in
n a n m an fortsatte och Stenberg skriver att v äd ret var "ganska w ackert [...] m ed en jäm n och stilla v ind och n ästan u tan all sjögång".57 Respekten för v ädrets m akter fram går också av att skepparen föredrog d en segelled m ellan V alsörarna och de d ärp å följande L appörarna som h a n ansåg m era säker efter
som d e n gick genom skärgården, snarare än p å m er öppet vatten. D etta utifall "något h ård are w ä d e r skulle u p p stig a ".58 Längs d en led m an följde genom Vasa skärgård fanns troligen ett antal b åkar som riktm ärken.59 Stilla v äd er gjorde att de att inte kom fram till L appörarna sam m a kväll trots att av stån d et bara är n ågra sjömil från Valsörarna. I stället förtöjde de båten vid en b astu (badstuga) i n ä m n d a skärgård och "lågo d er om bord öfver n a tte n ".60 D agen d ä rp å fortsatte de förbi L app
örarna och seglade så sm åningom öster om öarna Björkö och R eplot sed an de först följt Björkös nordliga kustlinje. Efter att ha p asserat det su n d d ä r i d ag R eplotbron är belägen, n åd d e
de m ed hjälp av gynnsam v in d V asatrakten på kvällen nästa dag, som var lördagen d en 15 juni. Stenberg n äm n er att de p asserad e inloppet till Toby å och h a n k ände till att m an d ä ri
genom tog sig till fiskm arknaden i Toby, som h an kallade "en allm än m ark n ad s platts".61 H an kom att spendera sex dag ar i och kring Vasa innan hem resan påbörjades.62 Före hem färden köpte h a n för övrigt fyra tu n n o r råg för sju riksdaler p er tu n na, vilket h a n ansåg vara ett "godt k ö p ".63
B eskrivningen av hem resan är ett intressant vittnesbörd om h u r besvärligt det k u nde v ara att ta sig över K varken m ed en allm ogebåt och illustrerar m ed önskvärd tydlighet varför väs- terb o ttningarna inte alltid k u n d e kom m a till m a rk n a d sd ag a r
na i Vasa. D et tog näm ligen en hel vecka efter att h a n klivit i haxen igen innan Pehr Stenberg åter v ar hem m a i Um eå. A n
ledningen v ar inte så m ycket dåligt väder, u tan främ st avsak
n a d av v ind eller rätt vind. M an h ad e bott på Risö torp några kilom eter söder om Vasa, strax n o rr om inloppet till Toby å.
Vid Risö torp steg sam m a sällskap om sex personer om bord igen på kvällen fredagen d en 21 juni, m en eftersom de enligt Stenberg hade m er hjälp av en "m edström " än av vinden, tog m an sig d en kvällen bara en kort bit till några sjöbodar (tjär- bodar) tillhörande Vasa stad .64 D agen d ä rp å var de u p p e ti
digt "för att k u n n a begagna d en lilla w in d som blåste och som w a r likaså m aklig som qw ellen förut, så m ycket att det syntes w i skredo fram ".65 På Stenbergs beg äran passerade m an p å n ära håll några som fiskade m ed ringnot och utifrån det han då observerade h ar h a n i levernesbeskrivningen info
gat en beskrivning av h u r det gick till att d ra ringnot.66 Den svaga v in d en d en d agen gjorde att de sent p å kvällen inte ta
git sig längre än ytterligare en halvm il. De gick i land vid en u d d e, strax n o rr om av Brändö, som nu m era är en del av det nya Vasa. M an gjorde sig b eredd att sova u n d e r bar him m el, m en kort efter att Stenberg lagt sig började det regna, varför h a n tog sin tillflykt till en närbelägen lada. I haxens kajuta vil
40 O knytt 3-4/2014
le h an inte ligga eftersom h an ansåg d en vara för trång.
På söndagen d en 23 juni var det till att börja m ed vindstilla, varför Stenberg höll en kortare a n d ak t för sällskapet, in nan de vid m id d ag stid k u n d e fortsätta seglatsen till su ndet, som u t
gör inloppet ifrån R eplot fjerden".67 Där m ojnade v inden och u n d e r det up p eh åll som följde passade Stenberg på att gå till d en närbelägna b y n V ästervik för att köpa m jölk till sin m ed- h a v d a och för tillfället tom m a m jölkflaska.68 Först på kvällen kun d e de åka vidare och tog sig m ed hjälp av en fördevind m ed bra fart förbi Replot "u ta n all fara", trots ökad sjögång ute på fjärden.69 Vid 23-tiden n å d d e m an F innham n (Finn
ham nen) v id Björkös no rd ö stra h ö rn och låg d ä r över i en b a stu. Stenberg h ar n o terat att det behövdes en annan typ av vind än de haft för att kom m a v idare därifrån och det är fullt logiskt då de n u skulle ta av västeru t efter att ditintills seglat i n ordlig riktning. H ela m ån d ag en d en 24 juni, m id so m m ard a
gen i enlighet m ed d åtidens kalender, och som var en kylig dag, stannade m an i b a stu n i Finnham n i skydd m ot en kall nordlig m otvind. V ädret nästföljande dag var liknande, m en v in d en var svagare, varför m an bestäm de sig för att försöka nå "Björkö h a m n eller sjöbodar?" (num era Svedjeham n) ca 5 kilom eter väster om F innham n.70 Eftersom d et var närm are beslutade m an sig inledningsvis för att segla genom ett su n d som då skiljde skäret d är F innham n ligger från Björkö. I dag v erkar landhöjningen för övrigt ha förenat d etta skär m ed Björkö.
Fru Rönqvist h ad e varit em ot att åka vidare i det råd a n d e v ädret, och blev oroad av att d et tydligt gick att se stenar och bo ttn en i d et g ru n d a sundet, varför h o n utbrast: "O m N i nu segla sönder m in haxe, så skall ni b ara få höra m ig".71 H ennes m an tro d d e dock att d et skulle gå bra att ta sig genom su n d e t eftersom haxen inte var tu n g t lastad. Stenberg u p p g e r att las
ten bestod av "20. a 30. större och m indre sw in" och att su n det i själva verket var djupare än v ad det såg u t att v ara.72
Màxaù${
W óroà
iilK vra f f a r f a
Bild 3. Del av Sam uel G ustaf H erm elins k arta över F inland från 1799, d ä r d e n ungefärliga ru tte n för P ehr Stenbergs återfärd genom Vasa skär
gård år 1805 h a r ritats in. I övre v än stra h ö rn et syns Valsörarna. I m itten nertill Toby och Toby å.
M an tog sig också lyckligt igenom , m en därefter m ojnade vin
den, varför de var tvu n g n a att börja ro. Det gick långsam t fram åt och eftersom de var n ära land och risk för g rundstöt- n ing förelåg, var Stenberg verkligt rä d d för v ad som skulle h ä n d a om det blåste u p p lite, varför h an i levernesbeskriv- nin g en noterat:
w år belägenhet var w ådelig; ty jag insåg alltför alltför w äl; att om w äd ret aldrig så litet h ad e tilltagit m ed n å gon alfw arsam het så h a d e w i legat på strand och w arit olyckliga.73
Efter en ansträn g an d e ro d d kom de slutligen välbehållna fram till Björkö h a m n vid nio tid en påföljande m orgon, den 26
42 O knytt 3-4/2014
juni, över fyra och ett halv t dy g n efter att de läm nat Risö torp.
Stenberg var så trö tt i arm arna av ro d d en att h a n tyckte det kändes som om hans överarm ar skulle gå av. H an besökte ett p a r personer i Björkö by som bo tt i U m eåtrakten m en låg inte över d är eftersom by n låg en d ry g kilom eter från h a m n en och de i vanlig o rdning v än tad e på läm plig vind.
Efter nattvila i Björkö h am n - även d är låg de över i en liten b astu - fick de nästa d ag en passande, om än svag, v in d och seglade över till L ap pörarna och sedan u t på d en ö p p n a Kvar- ken (i sam band m ed hem resan näm ns inte de längre u t beläg
na Valsörarna). V ädret v ar vackert och seglatsen relativt lång
sam , m en "dock så att det tydligt syntes att hagsen sköt någon liten fart".74 D enna gång såg de till sin förvåning inte G addens båk, vilket visade sig bero p å att de kom m it u r kurs och h am n a t 2-3 landm il längre sö d e ru t än tänkt. Enligt skep
p aren Rönqvist var förklaringen att "d en starka n o rd an strö m m en [—] d riv it oss u tu r rätta farled en ".75 Trots att de d riv it så långt k u n d e R önqvist em ellertid känna igen inloppet till
"U m eå fjerden" i rak t nordlig riktning.76 På g ru n d av ä n d rad e v in d förhållanden tog de sig dock inte in i fjärden u tan fick ta in över n a tte n i en fiskarstuga p å R ävskär vid O bbolaön, v a r
ifrån Stenberg slutligen tog sig hem via Ström bäcks glasbruk och ett besök hos sina föräldrar i Stöcke. D et v ar n u fredagen d e n 28:e och således sex dagar efter att h a n läm nat Vasa och som n äm nts en vecka sedan b åten lagt u t från Risö torp. Den u td ra g n a hem resan h a d e d ä rm e d tagit m er än d ubbelt så lång tid som ditresan.77
Efter rikets sprängning
H an d elsfärderna över K varken u p p h ö rd e inte efter rikets splitt
ring. Till grun d lag srik sd ag en 1809-10 h ad e västerbottniska rik sdagsm än inläm nat ett m em orial d är de uttryckte oro över
h u r länets livsm edelsförsörjning skulle påverkas om by tesh an deln m ed ström m ing m ot spannm ål försvann p å g ru n d av ri
kets sprän g n in g och därför ville m an att d e n skulle tryggas av de svenska fredsförhandlarna.78 I fredsfördraget, som u n d e r
tecknades i F redriksham n i septem ber 1809, stipulerades att svenskar fram till oktober 1811 tullfritt skulle "ifrån Finland k u n n a utföra Boskap, Fisk, Spannem ål, Lärft, Tjära, Bräder, T rädw aror af alla slag, Tim m er och Wed, sam t i allm änhet alla öfriga detta Storförstendöm ets p ro d u cte r".79 Dessa bestäm m el
ser kom att gälla i ytterligare några år fram över.80
I en m ilitärgeografisk beskrivning från 1810-11 u p p rä tta d av d e n svenska krigsm akten upp g es att Y tterbodaborna då ä n n u fraktade ström m ing "till V asaland".81 H u r länge detta fortgick är inte helt klarlagt m en än n u år 1817 är det belagt att Y tterbodabönderna M ikael M ikaelsson och Nils O lofsson, till
sam m ans m ed to rp aren Jon Boström och n ågra ytterligare personer från O stnäs och Sävar kom tillbaka m ed säd från V asatrakten.82 Det året infördes em ellertid tullar för handel m ellan Sverige och Finland, vilka i b åda riktningarna var h alverade i jäm förelse m ed an d ra länder.83 Ä ven om Kvar- kenh an d eln därigenom fortfarande gynnades, så är det ty d ligt att dessa tu llar var klart kännbara. G uvernören i Vasa län, C arl C onstantin de C arnali, skrev näm ligen i sin å rsra p p o rt år 1819 att tarifferna v id d e n tid e n ska ha gjort b y teshandel m el
lan ström m ing och salt olönsam för rikssvenskarna, och 1821 h ad e tydligen spannm ålsexporten till Sverige n ästan helt av
stan n at.84 H em b y g d sråd et G u n n ar Rosenholm , som skrivit om bondeseglation från sin hem försam ling Solf rak t söder om Vasa, u p p g e r att Solfböndernas handelsfärder till Gävle och Stockholm m.fl. städer på svenska sidan i princip verkar ha u p p h ö rt just 1817, uppen b arlig en som en konsekvens av de nyinförda tulltarifferna. R osenholm h ar stu d e ra t tulljournaler från Vasa tullkam m are och inte m inst åren n ärm ast före 1817 verkar österbottningarnas trafik på Sverige ha varit livlig och
44 Oknytt 3-4/2014
innefattat försäljning av en rad pro d u k ter.85 D ärefter tycks hans u p p fattn in g vara att bara enstaka färder förekom innan en ny seglation p å Sverige u p p sto d i sam band m ed K rim kri- get på 1850-talet.86
K änt är också att ström m ingsfiskande finländare om kring 1820 slutade up p eh ålla sig på Stora Fjäderägg u tanför H olm - ön, vilket sannolikt även det h a d e m ed de nya tullbestäm m el
serna att göra.87 D ärem ot u p p g e r lap p m ark sp rästen och folk- livsupptecknaren J. A. N ensén i en upp teck n in g från 1822 att H olm öborna "byta m ed förm on åt sig Råg i Storkyro sn", ungefär fyra mil öster om Vasa, d ä r de ibland fick två rå g tu n nor för en tunna strö m n in g ."88 Det verkar alltså som att p lat
sen för åtm instone H olm öbornas b y teshandel flyttat inåt lan
det, närm are rågens u rsp ru n g . M an kan spekulera i om det var de b ättre villkoren, m ed ibland två tu n n o r m ot en, i stället för som tidigare 1-1 Vi tu n n a råg för en tu n n a ström m ing, som gjorde att det fortfarande lönade sig för dem att bege sig till Ö sterbotten. En u p p g ift från 1823 gör gällande att de an
vän d e en fälbåt för d etta än d am ål.89 Det året avskaffades lan d sb y g d sm ark n ad ern a i Ö sterbotten, m en om det strikt och fullt u t gällde allm ogens b y teshandel m ed fisk är osäkert.90 Av senare d atu m än det tidiga 1820-talet h ar jag em ellertid inte h ittat n ågra belägg för att d enna b y teshandel fortgick.91 U p p en b art är ändå att senare höjningar av tullarna satte stopp för lejonparten av bondeseglationen över K varken, vil
ken i princip torde ha u p p h ö rt senast i slutet av 1840-talet när fullständiga tulltariffer infördes för p ro d u k te r från Sverige.92
Noter
1 Y tterboda tillhör från 1823 Sävars försam ling, som d å bröts u t u r U m eå landsförsam ling. Per P erssons flytt till Ö sterbotten fram går av följande kyrkoarkivalier: L andsarkivet i H ärn ö san d (HLA),
U m eå landsförsam lings kyrkoarkiv, AI:7, s. 376 (1768-77); Vasa lan d sark iv (VLA), Solfs försam lings arkiv, kom m u n io n b o k 1789-95, s. 240; VLA, M ustasaari (Korsholm ) försam lings arkiv, k o m m u n i on
bok 1777-81, s. 20; M ustasaari (Korsholm ) försam lings arkiv, IJba:l, inkom na flyttningsbetyg 1754-89, flyttattest d aterad i Vasa 2 2 /5 1788. A ngående Jonas Boström se: HL A, U m eå landsförsam lings kyrkoarkiv AI:7 s. 425 (1768-77); VLA, Solfs försam lings arkiv, kom - m un io n b o k 1789-95, s. 266. För ingående resonem ang om P er Pers
son och h an s b a rn se: R obert Eckeryd, "Trean som blev en sjua: his
torien om M aria P ersd o tter och v ad en feltolkad siffra k an ställa till m e d ", i Släkten n r 1 2008; R obert Eckeryd, H istorien om M aria P ers
d o tte r från H elsingby", i Helsingby-Karkmo: Förr och nu, Vasa 2010.
2 L antm äteriet, U m eå, A vvittringskarta för Y tterboda (1782); Folkrö
relsearkivet i U m eå, Y tterboda byarkiv F:I, av v ittrin g sh a n d lin g a r 1782-84. Strinnholm skriver också att "Abbor, Jedda och Sik" fiska
des till husbehov, m e d an större delen av ström m ingsfångsten för
des över till Ö sterbotten.
3 K. V. Å kerblom Korsholms historia: första delen, Vasa 1941, s. 264.
4 Å kerblom 1941, s. 264.
5 Å kerblom 1941, s. 265.
6 Å kerblom 1941, s. 265, 734.
7 H arald Storm yr, Övre Norrlands historia. Del IV, Tiden 1772-1810, U m eå 1974, s. 142; N ils-Erik V illstrand, Landet annorlunda: uppsatser om Österbottens historia, Vasa 2002, s. 119.
8 V illstrand 2002, s. 119.
9 Å kerblom 1941, s. 265f; S torm yr 1974, s. 142.
10 S torm yr 1974, s. 142.
11 S torm yr 1974, s. 143.
12 K enneth Aw ebro, "Fiske i B ottenviken vid m itten av 1700-talet", i O k n y tt n r 3-4 2013, s. 45.
13 S torm yr 1974, s. 143.
14 V illstrand 2002, s. 117 f.
15 V illstrand 2002, s. 117.
16 Bertil Bonns, Kvarkens historia, U m eå 2001, s. 31; V illstrand 2002, s. 116. Bonns h a r beskrivit inställningen från m y n d ig h etsh åll u n d e r t.ex. 1700-talet som "n ä rm ast vacklande".
17 Se S torm yr 1974, s. 143 och V illstrand 2002, s. 113. Ett sam band fanns m ellan d en fria bondeseg latio n en och lång tg åen d e lä ttn a d er i d et s.k. b ottniska handelstv ån g et, d.v.s. att m a n fick s.k. stap elstäd er vid B ottenviken som h ad e rä tt att h an d la d irek t m ed u tla n d e t u ta n
46
18
19
20 21
22 23 24 25 26 27 28 29 30
31 32 33
34
Oknytt 3-4/2014
att v aro rn a första skulle passera Stockholm (Se V illstrand 2002, s. 106-14 och S torm yr 1974, s. 95)
Å kerblom 1941, s. 266; S torm yr 1974, s. 144; V illstrand 2002, s. 117 A rm as Loukko, Vasa stads historia II, Vasa 1981, s 457. Byteshandel h ad e i viss m ån äg t ru m p å la n d sb y g d en även tidigare, trots fö rb u d et u n d e r p erio d e n 1745-66. (Å kerblom 1941, s. 269; K. V. Å ker
blom , "Å rh u n d ra d e n s strid e r för h an d e l p å landsbygden: M innen av h a n d e ln vid Toby å", i K. V. Å kerblom <fe Emil W esterm arck, M ustasaari handelslags tioårsskrift, 1917-1927, Vasa 1927, s. 15; L ouk
ko 1981, s. 135).
Å kerblom 1941, s. 268; V illstrand 2002, s. 117. F iskhandel förekom även längs Kyro älv, m en så v itt k än t inte på n åg o n särskild plats (Å kerblom 1941, s. 269).
S torm yr 1974, s. 146.
K urt Jern, "N äringsliv och levnadsvillkor i svenska Ö sterbotten från m ed eltid till 1800-talets stora n ö d år", i Svenska Österbottens historia III, Vasa 1980, s. 126; V illstrand 2002, s. 119. Enligt Jern v ar d et k ar
tografen Sam uel G ustaf H erm elin, som för ö v rigt ritat d en karta som delvis är avbildad i den n a artikel, som är u p p h o v till up p g iften om 2.000 tu n n o r p er år (i ett tal v id v eten sk a p sak a d em in år 1773).
Jern 1980, s. 126; S torm yr 1974 s. 145.
S torm yr 1974, s. 158.
S torm yr 1974, s. 150; Loukko 1981, s. 457.
S torm yr 1974, s. 150.
U ppgift från G reta A hlskog, Vasa.
S torm yr 1974, s. 144.
S torm yr 1974, s. 148.
S torm yr 1974, s. 147.
V illstrand 2002, s. 119; u p p g ift från Bertil Bonns, Kåge. Enligt K urt Jern kom en b e ty d a n d e del av råg en från "sv edjem arkerna i Savo- lax" (Jern 1980, s. 126)
V illstrand 2002, s. 119, S torm yr 1974, s. 144.
S torm yr 1974, s. 146.
S torm yr 1974, s. 150. A tt de sta n n ad e i veckor u p p g a v s av Vasas borgm ästare E. J. F agerström i d en i d en n a artikel n ä m n d a besvärs- skriften till 1786 års riksdag.
U ppgiften om krogen h a r läm nats av Bjarne E ngm an, O ravais. Se även, K urt A. W est (red.), Från havsbotten till bysamhälle: Uppkomsten och utvecklingen av Toby by i Korsholm, Toby 2001, s. 89, sam t sam m a boks kartbilaga, m ark erin g H.
35 Å kerblom 1941, s. 267; S torm yr 1974, s. 150.
36 Vid d en n a tid hölls även en fiskm arknad i Vasa ham n, som även d en skulle flyttas till sta d en (Storm yr 1974, s. 152).
37 Å kerblom 1941, s. 268 f.; V illstrand 2002, 118.
38 Å kerblom 1941, s. 268. U p p g iften att d en fanns kvar år 1805 h ärrö r från P ehr Stenberg, se n e d a n i d en n a artikel.
39 Å kerblom 1941, s. 268.
40 HLA, U m eå landsförsam lings kyrkoarkiv, AI:9 (1787-98) s. 419;
AI: 10a (1799-1810) s. 59; ALlOb s. 46 (1799-1810).
41 E ckeryd 2008 och 2010. I dessa artiklar redogörs också m etodolo- giskt för h u r d e t fastställdes att Per Persson och M aria P ersd o tter v a r sam m a p erso n e r p å b å d a sidor om K varken, och de innehåller också släktdata om deras fam iljer sam t M aria P ersd o tters ö sterb o tt
niska m öderneanor.
42 M eddelat av R une F orsgren, Um eå, på: h ttp ://a fo ru m .g e n e a lo g i.se / d is c u s /m essages/44/36041.htm l?1149094273,
2006-05-30; U m eå landsförsam lings k y rkoarkiv AI:9 s. 420 (1787- 98); ALlOb s. 467 (1799-1810) .
43 Per-U no Å gren, "B åtar och båtbyggeri", i Västerbotten 1/1971, s. 24;
L antm äteriet, U m eå, av v ittrin g sh a n d lin g a r för O bbola by 1784. Sva
ga h em m an u p p g es även b eträffande O bbola som an led n in g till b y tesh an d eln p å Ö sterbotten.
44 U töver Y tterboda h ar H olm ön, sam t b y arn a O bbola, Lövön, Inner- tavle, Y ttertavle, O stnäs, Täfteå, Stöcke, kontrollerats i husförhörs- lä n g d ern a för U m eå landsförsam ling u n d e r p erio d e n 1757-1810 (AI:6-AI:10b).
45 R agnar H agm an, "L övångerssläkten - Erik O lofsson i Fjällbyn och h an s avkom lingar i L övånger och i S un d o m ", i Sundom s historia II, Vasa 1994, s. 163 ff. De tre b rö d e rn a Jonas Ersson Fjellström (f. 1741), Erik E rsson Fjellström (f. 1745) och P etter E rsson Fjellström (f. 1748) kom till S undom m ellan 1767 och 1771, d ä r de alla b ild a d e familj.
46 O m allm ogebåtar se t.ex. Åke S andström , "B åtar för fem årstid er", i L ars-G unnar O lsson & S usanne H au g e n (red.), Umeå 1314-2014:100 berättelser om 700 år, U m eå 2013, s. 63 f.; Å ke S andström , Slupen och Stora Fjäderägg, U m eå 2000, s. 16ff.
47 S torm yr 1974, s. 158.
48 D en d ram atisk a säljakten u te på K varken som gav u p p h o v till b e rättelsen om "Seglivade Lasse" finns b eskriven i Land och fo lk 1878 s. 247 ff.; C arl och K nut K astm an, Läsebok fö r småskolan, Stockholm 1880, Stockholm 1906, s. 249 ff.; Åke S andström , "H an u n d sla p p d ö
48 Oknytt 3-4/2014
d en p å isen", i O kn ytt, n r 1-2 2012, s. 56-72 (äldre version i Väster
bottens Kuriren 1 /2 1992).
49 K urt Boberg, "I Y tterboda v ak n ar hoppet: U nga fam iljer kom m er flyttande. M en v ägen behöver förbättras", i Västerbottens Kuriren 1 9 /6 1974. Initialerna "M. M ." står u p p en b a rlig en för an tin g en b o n d en p å Y tterboda n r 2 M ikael M ikaelsson (f. 1734), eller i an d ra h a n d för han s son m ed sam m a n am n (f. 1781).
50 HLA, U m eå h ä ra d srä tt, AIA:71 (1796), v ärd e rin g av eg en d o m till
h ö ran d e A nders P ersson (f. 1732), b o n d e p å Y tterboda n r 1, och h an s h u stru M aria L arsdotter (f. 1741), h an d lin g en d aterad 3 /3 1793; U m eå h ära d srä tt, AIA:79 (1804) n r 42, v ärd e rin g av lös egen
d o m ("B oafw ittring") tillh ö ran d e d en i förgående n o t n ä m n d e M i
kael M ikaelsson (f. 1734), b o n d e p å Y tterboda n r 2, och hans h u stru M argareta E riksdotter (f. 1737), h an d lin g en d aterad 4 /1 0 1803.
51 S andström 2000, s. 19.
52 S torm yr 1974, s. 159; V illstrand 2002 s. 117. Till 1786 var d et för öv
rig t förbjudet för b ö n d er att nyttja b åtar m e d däck (Storm yr 1974, s. 119, 133).
53 Claes C laesson, "O m bondeseg latio n i V ästerbotten", Västerbotten.
Västerbottens läns hem bygdsförenings årsbok 1947, s. 118.
54 V illstrand 2002, s. 117.
55 K ungliga biblioteket, enheten för handskrifter, P ehr Stenbergs Lef- w ernes Beskrifning. Af h o n o m sjelf författad p å dess Lediga stun- der(PSL), bok 7:2, s. 612
56 PSL, bok 8, s. 106.
57 PSL, bok 8, s. 106.
58 PSL, bok 8, s. 107.
59 U pp g ift från Å ke S andström , U m eå. På V alsörarna fanns antagligen v id d en n a tid ett stort stenkum m el (se M ona B ritw in, "F yrbåkar och fyrar", i Svenolof K arlsson, I förbund med havet: Björkö - en värld i Kvarken, K orsholm 1996, s. 93).
60 PSL, bok 8, s. 108.
61 PSL, bok 8, s. 109.
62 Vistelsen i V asatrakten, som h ä r h a r u teläm nats, skildras p å sidorna 110-27 i PSL, bok 8.
63 PSL, bok 8, s. 126.
64 PSL, bok 8, s. 127.
65 PSL, bo k 8, s. 129.
66 PSL, bo k 8, s. 130 f.
67 PSL, bok 8, s. 133.
68 Stenberg b en ä m n e r b y n "W estby eller W esterby", m en d et rör sig n ästan säkert om V ästervik i M ustasaari (Korsholm ) socken.
69 PSL, bok 8, s. 136.
70 PSL, bok 8, s. 136.
71 PSL, bok 8, s. 138.
72 PSL, bok 8, s. 137.
73 PSL, bok 8, s. 139.
74 PSL, bok 8, s. 145.
75 PSL, bok 8, s. 146.
76 PSL, bok 8, s. 146.
77 D en som vill ta del av de k o m pletta och detaljerade b esk riv n in g ar
na av resorna över K varken och P ehr Stenbergs vistelse i Vasatrak- ten k an så sm åningom göra d e t i den fjärde volym en av P ehr Sten
bergs levernesbeskrivning, som är u n d e r utg iv n in g och beräknas kom m a u t u n d e r 2015 (sid. 106-148 i levernesbeskrivningens åtto n de bok enligt h an s egen paginering). För tillåtelse att referera valda delar av Stenbergs resa till och från Vasa tackar jag projektledare F redrik Elgh och p ro jek tg ru p p e n för u tg iv n in g en av P ehr Stenbergs levernesbeskrivning.
78 V illstrand 2002, s. 116.
79 F redsfördraget i F redriksham n 1 7/9 1809, artikel XVII. Se t.ex.
h ttp ://w w w .h is td o c .n e t/h is to ria /s e /f rh a m n .h tm l, 2014-06-03.
80 Bonns 2001, s. 55.
81 F orskningsarkivet (Foark), U m eå U niversitet, A vskriftssam lingen n r 109, Topografiska kårens arkiv, M ilitärgeografi för V ästerbotten 1810-11 (originalen finns p å K rigsarkivet).
82 Folkrörelsearkivet i U m eå, Y tterboda by ark iv F:16, Tullärenden 1818-24. D essa p erso n e r åtalad es näm ligen 1820 vid sjötullsrätten i U m eå för att de vid n ä m n d a tillfälle h a d e seglat d irek t till sina h em m a h am n a r i stället för att i enlighet m ed lagen göra om v äg en förbi sta d en för att visa u p p lasten för tullm yn d ig h eten . D e u n d k o m dock an sv ar då de m ed hjälp av v ittnesm ål k u n d e visa att d et dels v arit en sen och m örk höstkväll, och dels att det rå tt stiltje som om öjliggjort seglatsen till staden. I p rotokollet u p p g es också att fle
ra av vittn en a v ar delägare i lasten sam t a tt de tre y tte rb o d ab o rn a lagt till i sin h am n i Y tterbodafjärden.
83 V. F. Johansson, Finlands agrarpolitiska historia. I, från 1600-talet till år 1870, H elsingfors 1924, s. 212; Bonns 2001, s. 55.
84 C hrister N orrvik, Stad under segel: Kristinestads sjöfart efter 1809, K ristinestad 1999, s. 39; Johansson 1924, s. 216.
50 O knytt 3-4/2014
85 G u n n ar Rosenholm , "B ondeseglationen i Solf kapellförsam ling i svenska Ö sterbotten", i Västerbotten. Västerbottens läns hembygdsföre
nings årsbok 1967, s. 66 f., 73.
86 R osenholm 1967, s. 67, 73.
87 Erik H ägg, Bland lotsar och fy rm ä n , Stockholm 1930, s. 361.
88 U pp sala universitetsbibliotek, H an d sk rift och m u sikavdelning, R659, s. 73. N enséns in fo rm an t v ar f.d. h a n d e lsm an n en G ustaf G ab
riel N erp in (1783-1823), Umeå.
89 HLA, H olm öns kyrkoarkiv, GI:I (i b u n te n "h a n d lin g a r ang. fiske och m ulbetes- rätt, u td ra g u r dom böcker, arren d e k o n tra k t 1770- 1889, spr. år"). M eddelat av Å ke S andström , U m eå.
90 A nneli M äkelä, Vasa stads historia III, Vasa 1987, s. 163
91 V illstrand h ar även fram hållit att d et är sv årt att h itta inform ation om n ä r b y te sh an d e ln u p p h ö rd e (Villstrand 2002, s. 119).
92 Bertil Bonns, "D et rö d a strecket", i Västerbotten 1/2009, s.56; Bonns 2001, s. 55.
Käll- och litteraturförteckning
O tryckta källor
F olkrörelsearkivet U m eå
Y tterboda byarkiv: F:I, av v ittrin g sh a n d lin g a r (1782-84), F:16, Tull
äre n d en (1818-24).
Forskningsarkivet, U m eå U niversitet
A vskriftssam lingen n r 109, Topografiska kårens arkiv, M ilitärgeografi för V ästerbotten 1810-11. O riginalen finns p å K rigsarkivet.
K ungliga biblioteket, en h eten för han d sk rifter
P ehr Stenbergs Lefw ernes Beskrifning. Af h o n o m sjelf författad på dess Lediga stunder, bok 7:2 och 8 (1799-1807).
L antm äteriet U m eå
A vvittringskarta för Y tterboda (1782). Finns tillgänglig elektroniskt på: h ttp ://h is to ris k a k a rto r.la n tm a te rie t.s e /a rk e n /s /s e a rc h .h tm l.
A v v ittringshandlingar för O bbola by (1784).
L andsarkivet H ärn ö san d (SVAR)
H olm öns kyrkoarkiv: B efolkningsstatistiska tabeller m .m . GI:1 (1860- 1900, o m fattar eg. 1770-1901).
U m eå landsförsam lings kyrkoarkiv: H u sfö rh ö rslän g d er AI:6-10b (1757-1810).
U m eå tingslags h ära d srä tts arkiv: D om böcker v id o rd inarie ting AIa:71 (1796); AIa:79 (1804).
U pp sala universitetsbibliotek, H an d sk rift och m u sik av d eln in g en J. A. N enséns arkiv: N enséns sam lingar 1. R649.
Vasa lan d sark iv <digi.narc.fi>
M ustasaari (Korsholm ) kyrkoarkiv: K om m unionbok 1777-81, inkom na flyttningsbetyg IJba:l (1754-89).
Solfs kyrkoarkiv: K om m unionbok 1789-95.
Internet
h ttp ://a fo ru m .g e n e a lo g i.s e /d is c u s /m e s s a g e s /44/36041.h tm l?
1149094273, 2006-05-30 (anbytarforum )
h t t p : / /w w w .h is td o c .n e t/h is to ria /s e /frh a m n .h tm l, 2014-06-03. (Freds
fördraget i F redriksham n 1 7 /9 1809, artikel XVII)
M u n tlig a källor G reta A hlskog, Vasa.
Bertil Bonns, Kåge.
Bjarne E ngm an, O ravais.
Åke S andström , U m eå.
Litteratur
Aw ebro, K enneth, "Fiske i B ottenviken vid m itten av 1700-talet", i O kn ytt n r 3-4 2013.
Boberg, K urt, "I Y tterboda v ak n ar hoppet: U nga fam iljer k om m er flyttan
de. M en v äg en beh ö v er förbättras", Västerbottens Kuriren 19/61974.
Bonns, Bertil, Kvarkens historia, U m eå 2001.
Bonns, Bertil, "D et rö d a strecket", i Västerbotten 1/2009.
Britw in, M ona, "F yrbåkar och fyrar", i Svenolof K arlsson, Iförbund med ha
vet: Björkö - en värld i Kvarken, K orsholm 1996.
C laesson, Claes "O m b ondeseglation i V ästerbotten", i Västerbotten. Väs
terbottens läns hem bygdsförenings årsbok 1947. Å rg ån g arn a 1920-81 av tid skriften V ästerbotten finns elektroniskt tillgängliga p å V ästerbot
tens m u se u m s hem sida: <w w w .vbm .se>.
Eckeryd, R obert, "Trean som blev en sjua: historien om M aria P ersdotter och v ad en feltolkad siffra kan ställa till m ed ", i Släkten n r 12008.
Eckeryd, Robert, "H istorien om M aria P ersd o tter från H elsingby", i Hel-
52 Oknytt 3 ^ /2 0 1 4
singby-Karkmo: Förr och nu, Vasa 2010.
H agm an, Ragnar, "L övångerssläkten - Erik O lofsson i Fjällbyn och hans avkom lingar i Lövånger och i S u ndom ", i Sundom s historia II, Vasa 1994.
H ägg, Erik, Bland lotsar och fyrm ä n , Stockholm 1930.
Jern, K urt, "N äringsliv och levnadsvillkor i svenska Ö sterbotten från m e
deltid till 1800-talets stora n ö d år", i Svenska Ö sterbottens historia III, Vasa 1980.
Johansson, V. F., Finlands agrarpolitiska historia. I,frå n 1600-talet till år 1870, H elsingfors 1924.
Loukko, A rm as, Vasa stads historia II, Vasa 1981.
K astm an, C arl och K nut, Läsebok fö r småskolan, Stockholm 1880 (nyutgåva 1906).
Land och fo lk, Stockholm , 1878.
M äkelä, A nneli, Vasa stads historia III, Vasa 1987.
N orrvik, Christer, Stad under segel: Kristinestads sjöfart efter 1809, K ristine- stad 1999.
O lsson, L ars-G unnar & H augen, S usanne (red.), Umeå 1314r-2014:100 be
rättelser om 700 år, U m eå 2013.
Rosenholm , G unnar, "B ondeseglationen i Soit kapellförsam ling i svenska Ö sterbotten", i Västerbotten. Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok 1967. Å rg ån g arn a 1920-81 av tidskriften V ästerbotten finns elektroniskt tillgängliga p å V ästerbottens m u seu m s hem sida:
<w w w .vbm .se>.
S andström , Åke, Slupen och Stora Fjäderägg, U m eå 2000.
S andström , Å ke, "H a n u n d sla p p d ö d en p å isen", i O kn ytt, n r 1-2 2012.
S andström , Åke, "B åtar för fem årstid er", i L ars-G unnar O lsson, & Su
sanne H au g en , Umeå 1314—2 0 14:100berättelserom 700år,U m e å 2013.
Storm yr, H arald , Ö vre Norrlands historia. Del IV, Tiden 1772-1810, U m eå 1974.
West, K urt A. (red.), Från havsbotten till bysamhälle: uppkomsten och utveck
lingen av Toby by i Korsholm, Toby 2001.
V illstrand, Nils-Erik, Landet annorlunda: uppsatser om Österbottens historia, Vasa 2002.
Å gren, Per-U no, "Båtar och b åtbyggeri", i Västerbotten 1/1971. Å rgångar
n a 1920-81 av tidskriften V ästerbotten finns elektroniskt tillgängliga p å V ästerbottens m u seu m s hem sida: <w w w .vbn.se>.
Å kerblom , K. V., "Å rh u n d ra d e n s strid e r för h an d e l p å landsbygden: m in n en av h a n d e ln v id Toby å", i K.V. Å kerblom & Em il W esterm arck, M ustasari handelslags tioårsskrift, 1917-1927, Vasa 1927.
Å kerblom , K. V., Korsholms historia: första delen, Vasa 1941.
