Begreppet barnets bästa

EXAMENSARBETE

Begreppet barnets bästa

Amela Dzamalija 2015

Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhäle

Sammanfattning

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bästa, om definitionen av begreppet är tillräckligt klart uttryckt så att barnets bästa kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rättsregler och rättstillämpningen kring barnets bästa ser ut i de enskilda fallen. Författaren har även behandlat frågan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bästa, vilket därmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundläggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 är barnets bästa i främsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen år 1990 är de pliktiga att efterfölja och vidta de åtgärder som krävs för barnets bästa.

Enligt Föräldrabalken 6kap 2a§ ska frågor kring vårdnad, boende och umgänge alltid vara det avgörande för barnets bästa.

Med tanke på att det inte finns någon klar definition på barnets bästa måste varje ärende avgöras individuellt för att barnets bästa ska tillgodoses. Författaren har utrett om praxis på området uppfyller föräldrabalken och förarbetets tanke bakom lagen eller om barnets bästa bara hamnar i ljuset av barnkonventionens syfte.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

1.1SYFTE ... 1

1.2METOD ... 1

1.3AVGRÄNSNING ... 2

2. HISTORIA ... 2

2.1BARNETS RÄTTIGHETER ... 2

2.2FN:S HISTORIA ... 2

2.3EUROPA ... 3

2.4SVERIGE ... 4

3. RÄTTSREGLER OCH RÄTTSTILLÄMPNING ... 5

3.1BARNKONVENTIONEN OCH SVERIGES LAGAR ... 5

3.2FÖRÄLDRABALKEN 6KAP.2A§ ... 6

3.3VIKTEN AV ATT REDOVISA TYDLIGT I DET ENSKILDA FALLET ... 7

3.4VID BEDÖMNINGEN AV BARNETS BÄSTA ... 8

3.5HUR BEAKTAS BARNETS VILJA ... 9

4. BARNETS BÄSTA ... 9

4.1BEGREPPET BARNETS BÄSTA ... 9

4.2OBJEKTIV RESPEKTIVE SUBJEKTIV BEDÖMNING ... 10

4.3HANDLÄGGNINGSPROCESSEN VID BEDÖMNING OM BARNET FAR ILLA ... 11

4.4SOCIALNÄMNDENS HANDLÄGGNING ... 12

4.5DOMSTOLENS HANDLÄGGNING ... 13

5. SVENSK RÄTTSPRAXIS ... 14

5.1NJA1998 S 675 ... 14

5.1.1 Analys av rättsfallet ... 16

5.2NJA1999 S.451 ... 17

5.2.1 Analys av rättsfallet ... 18

5.3NJA2006 S.26 ... 18

5.3.1 Analys av rättsfallet ... 19

5.4ARTIKEL ”MARDRÖMMEN” ... 20

5.4.1 Analys av artikel ”Mardrömmen” ... 20

6. ANALYS OCH FÖRFATTARENS AVSLUTANDE KOMMENTARER ... 21

6.1BARNETS BÄSTA – ETT SVÅRBESTÄMT BEGREPP ... 21

6.2OLIKA ASPEKTER ... 22

7. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 24

1

1. Inledning

Enligt barnkonventionens grundprincip i artikel 3 ska barnets bästa alltid komma i främsta rummet. Sverige har åtagit sig att säkerställa att innehållet i barnkonventionen följs och detta främst genom att barnets rättigheter har implementerats i bland annat föräldrabalken. Enligt författaren kan barnets bästa ha varierande betydelser för individer då det inte finns en närmare definition av begreppet barnets bästa.

Författarens intresse väcktes i och med att begreppet kanske kunde vara för flexibelt så att barnets bästa bedöms olika beroende på vem som handlägger ett ärende och därmed kan barnets bästa hamna i skuggan av andra omständigheter som hellre prioriteras.

1.1 Syfte

Det författaren vill få fram i sin uppsats är verkliga förhållanden kring barnets bästa och om dagens rättstillämpning efterföljs av de olika myndigheterna från socialtjänst till domstol. Detta för att se om lagen är tillräcklig så att den kan efterföljas och uppnås av myndigheter för att tillgodose barnets bästa. Tolkningen av barnets bästa är svår att tillämpa på så sätt att myndigheter och domstolar ofta gör en subjektiv tolkning vilket kan leda till en fel bedömning i fallet.

1.2 Metod

Uppsatsen har främst skrivits utifrån en rättsdogmatisk metod och författaren har i huvudsak använt sig av lagens förarbete som huvudkälla. Med anledning av att förarbetena innehåller mycket information om hur lagen är tänkt att användas och tolkas, och därmed väger det tungt om inte tyngre än själva lagtexten. För att få en bredare bakgrund till informationen har författaren tillämpat litteraturer som används inom familjerätt och socialrätt. En annan viktig källa som författaren utgått ifrån är UNICEF som gett en uppdaterad information om barnens rättigheter. UNICEF är en viktig källa att ta hänsyn till enligt författaren då de har till uppgift enligt barnkonventionens artikel 45 att dagligen kämpa för att staterna ska följa barnkonventionen. Författaren har valt att ta upp representativa rättsfall och en artikel

2 och härigenom gjort rättsfallsanalyser för att belysa svårigheterna kring begreppet barnets bästa.

1.3 Avgränsning

I uppsatsen kommer författaren främst att hålla sig till svensk rätt med en inblick i EU och FN med anledning av att grundprincipen barnets bästa bygger på antagna deklarationer och konventioner. Detta är nödvändigt för att få ett bredare historiskt perspektiv kring begreppet barnets bästa.

2. Historia

2.1 Barnets rättigheter

Historian om barnets rättigheter har synnerligen kommit att ändras under åren.

Barnens rättsställning har inte alltid varit lika bra som den är idag. Författaren kommer nedan att behandla historian kring FN, Europa och Sverige. Dessa aktörer har haft en stor inverkan på barnets rättigheter genom åren. Allt från att FN antar deklarationen om mänskliga rättigheter, till att de bildar UNICEF en av världens största organisation för att hjälpa världens barn. Europakonventionen bildas och Sverige antar konventionen 1952, FN:s konvention (barnkonventionen)stiftas år1989.

Författaren har även valt att gå in lite djupare kring barnets rättigheter i Sverige då historian visar tydligt hur rättigheterna har ändrats, från inga rättigheter alls till alla möjligheter i världen.

2.2 FN:s historia

FN bildades efter andra världskriget i slutet av 1945. Grunden till bildandet var att organisationen skulle förhindra konflikter och att krig skulle omöjliggöras i framtiden genom att främja kollektiv säkerhet. Målet var att skapa världsfred och att arbeta för främjandet av de mänskliga rättigheterna. Till en början av bildandet slöt sig 51 stater till FN, idag är det 193 medlemsstater som är med i FN:s organisation.

3 FN:s generalförsamling antog 1948 deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

Rättigheterna anses vara universella, de ska gälla över hela världen oavsett kultur, land eller andra omständigheter. Var och en har rätt till dessa rättigheter oavsett hudfärg, språk, sexuell läggning, eller etnisk tillhörighet.¹ År 1946 bildades UNICEF för att hjälpa barn som drabbats hårt under andra världskriget. Organisationen arbetade hårt för att tillgodose alla barnens grundläggande behov. Denna hjälp var tänkt som en kortvarig insats. Men efter ett senare beslut antog FN:s generalförsamling ett fastställande om att bilda UNICEF. Uppgiften blev att arbeta för alla världens barn.²

2.3 Europa

Europakonventionen tillkom år 1950 i Rom, Italien. Formellt heter den Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Europakonventionen uppstod för att lagstadga förenta nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna. Sverige antog konventionen 1952. EU har utfärdat riktlinjer som ska utgöra ett skydd för barnets rättigheter. Riktlinjerna avser till att stärka en helhetssyn på barns rättigheter, och de blev antagna av rådet 2007. Genom dessa riktlinjer har EU åtagit sig att respektera de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter i enlighet med europeiska och internationella fördrag och konventioner. De ska även följa FN:s konvention om barnets rättigheter och stödja FN:s handlingsplan för en värld värdig barnen.

För att uppnå riktlinjerna ska följande mål eftersträvas:

- Den politiska dialogen, med detta menas att barns rättigheter ska diskuteras och förhandlas.

- Uppvaktningar, påminna tredjeländer om behovet att vidta lämpliga insatser för att skydda barnen.

- Bilateralt och multilateralt samarbete, utarbeta program för humanitärt bistånd som utvecklar barnets rättigheter, och se till att de viktiga frågorna tas upp inom EU:s områden.

1 http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns- allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/

2 http://unicef.se/sa-arbetar-vi/unicefs-historia

4 - Partnerskap och samordning med internationella aktörer, samarbeta med andra aktörer såsom FN, det europeiska forumet för barnets rättigheter, regionala organisationer m.m.³

2.4 Sverige

Under långa tider, långt tillbaka i tiden har familj och släkt ensamma haft ansvaret för bestämmanderätten över barn. Av de äldre landskapslagarna från 1200-talets början framgår det att det var fader i en familj som hade vidsträckt maktbefogenhet över familjens medlemmar. Dessa förhållanden kom att ändras under 1800-talet genom vissa förbättringar i regeringen av makars inbördes förhållanden. År 1920 års lag om barn i äktenskap kom kvinnans roll att förbättras. En gift kvinna fick rätt att vara vårdnadshavare för sina barn tillsammans med fadern. Funktionärer som kyrkan och kronan ansågs som den offentliga kontrollverksamheten som utövade sina kontroller utan fasta gränser för sina befogenheter. Landskapslagarna föreskrev under 1300- och 1400-talet att modern skulle ta hand om utomäktenskapliga barn fram till barnet fyllt tre år. Därefter skulle faderns försörjningsplikt inträda fram tills barnet fyllt sju år, och senare skulle ansvaret delas tillsammans med båda föräldrarna. Om fadern var okänd, blev modern ensam ansvarig för barnets välbefinnande. En viss bestämd åldersgräns för underhållsskyldighet fanns inte lagstadgad, men i praktiken upphörde den när barnet fyllt 15år eller tidigare om barnet kunde försörja sig självt. Åldern för barnarbete inom industrin höjdes år 1881 till 12 år.⁴

Full arvsrätt efter båda föräldrarna inkorporerades år 1970. Privata välgörenhetsorganisationer började växa fram under 1800-talet för att rädda

”samhällets olycksbarn”. Ett viktigt begrepp för att motivera verksamheten var principen om barnets bästa. Enligt naturrätten var föräldrarnas förpliktelser oberoende av normer. Även lagstiftaren var tvungen att respektera det som man trodde var naturens givna lagar mellan barn och föräldrar. Det var först under 1800-talet som diskussionen om barns rättigheter tog fart, innan dess betraktades inte barns

3http://europa.eu/legislation_summaries/human_rights/human_rights_in_third_countri es/l33604_sv.htm

4 J. Schiratzki: Barnrättens grunder s.13-14

5 rättigheter i samma avseende som vuxnas.⁵ Rättsutvecklingen rörande barn har huvudsakligen skett under 1900-talet. Det inleddes med två socialrättsliga lagar, fyra civilrättsliga författningar. År 1949 stiftades föräldrabalken. Socialrätten märks 1990 och socialtjänstlag (SoL) 2001 samt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) 1990:52. Principen om barnets bästa börjar dominera under 2000-talets första år.⁶

3. Rättsregler och rättstillämpning

3.1 Barnkonventionen och Sveriges lagar

Den bidragande orsaken till hur barns rättigheter och behov skall tillgodoses är den år 1989 av FN antagna konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Hur dessa frågor skall tillgodoses är numera en internationell företeelse. Det tog tio år att färdigställa barnkonventionen och den antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. I och med detta har Regeringen i varje enskilt land en skyldighet att se till att konventionen efterföljs.⁷ Sverige blev pliktig att följa konventionen i och med att de antog konventionen år 1990.⁸ Artiklarna eftersträvar barnets olika rättigheter som konventionsstaterna skall efterfölja och vidta de åtgärder som krävs för Barnets bästa. ⁹ Barnkonventionen omfattar fyra grundläggande allmänna principer. Varav en princip är Barnets bästa i främsta rummet (artikel 3). Alla privata eller offentliga organ som domstolar, lagstiftande organ eller myndigheter ska vidta alla åtgärder som rör barn för att barnets bästa ska tillvaratas. Genom konventionsstaternas ratificerande av barnkonventionen har de ansvar för att vidta alla lämpliga administrativa och lagstiftningsåtgärder för att säkerställa barnets bästa.¹⁰ Det som är bäst för barnet ska vara vägledande vid alla åtgärder som rör barn.¹¹

5 J. Schiratzki: Barnrättens grunder s.15

6 J. Schiratzki: Barnrättens grunder s.16

7 J. Brodin: Barn i utsatta livssituationer s.10

8 G. Ewerlöf: Barnets Bästa s.22

9 G. Ewerlöf: Barnets Bästa s.22

10 http://unicef.se/barnkonventionen

11 G. Ewerlöf: Barnets Bästa s.35

6 Svenska myndigheter och domstolar är inte officiellt bundna av barnkonventionen eftersom att barnkonventionens bestämmelser inte utgör svensk lag. De är däremot bundna av att tolka svensk lag mot bakgrund av konventionens syfte och bestämmelser. Sveriges lagstiftare är även skyldiga att se till att den svenska lagregleringen stämmer överens med konventionens artiklar. När Sverige ratificerade barnkonventionen kom Riksdagen efter en genomgång av svensk lag fram till att svensk lag i stort stämde överens med konventionen. År 1996 fick en parlamentarisk kommitté i uppgift att se till hur svensk lag förhåller sig till barnkonventionen och i uppdrag att skapa större klarhet av begreppet barnets bästa.¹² Resultatet av detta uppdrag blev en proposition av regeringen som lades till grund för att förverkliga barnkonventionen som sedan antogs av riksdagen. Barnombudsmannen fick även en viktig roll att stärka och bevaka efterlevnaden av barnkonventionen.¹³ Principen om Barnets bästa framgår uttryckligen i en del svenska lagar. I föräldrabalken regleras att barnets bästa skall komma i främsta rummet 6kap 2a§. Principen förekommer även i andra lagar som SoL och LVU.¹⁴

3.2 Föräldrabalken 6kap. 2a§

”Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.” Enligt lagkommentaren omfattar paragrafen bestämmelser om hur frågor om boende, umgänge och vårdnad ska avgöras för att ett beslut ska kunna fattas till barnets bästa. Paragrafen ändrades 2006 för att tydliggöra barnperspektivet ytterligare. Man vill förtydliga att det inte ska finnas intressen som kan gå före barnets bästa. Vid tillämpning av lagen kan myndigheter ta hänsyn och överväga sådant som föräldrars behov av kontakt med barnet, men i slutändan ska barnets bästa vara det övervägande för beslutet. Såväl domar och beslut av domstol måste beakta bestämmelsen om barnets bästa. Varje fall ska avgöras utifrån de individuella förhållandena för varje barn. Bedömningen ska göras i kombination med kunskap och

12 G. Ewerlöf: Barnets Bästa s.23

13 Prop 1997/98:182 s. 46

14 G. Ewerlöf: Barnets Bästa s.35

7 beprövad erfarenhet, och med att barnet självt får komma till tals. Allt som rör barnets psykiska och fysiska utveckling och välbefinnande ska beaktas.¹⁵

Vidare tar propositionen till föräldrabalken upp att Regeringen anser att betydelsen av barnets bästa bör komma till klarare uttryck i lagtexten, för att andra intressen än barnets bästa inte ska ta över. Barnets intressen måste stå i fokus, barnets bästa skall

”komma i främsta rummet” vid alla beslut. I samband med 1998 års vårdnadsreform konstaterade man att paragrafen inte kunde ändras så att man utförligt kunde ange vad som skulle anses vara bäst för barnet pga. att flexibiliteten skulle gå förlorad i det enskilda fallet. I stället anger paragrafen vilka omständigheter som skall beaktas vid en bedömning. Vad som ska beaktas framgår redan av lagkommentaren ovan.

Eftersom att 6kap föräldrabalken och andra bestämmelser hänvisar till Barnets bästa, anser man i propositionen att förhållandet mellan dessa bestämmelser och den grundläggande regeln om barnets bästa i 2a§ borde få en något annorlunda språklig utformning för en tydligare innebörd¹⁶.

3.3 Vikten av att redovisa tydligt i det enskilda fallet

Begreppet barnets bästa får inte användas rutinmässigt, och därmed har domstolar och socialnämnder en viktig roll av att redovisa tydligt hur man har resonerat i det enskilda fallet. Myndigheterna ska uttryckligt föra ett resonemang om barnets egen inställning och föräldrarnas lämplighet som vårdnadshavare, om barnets relation till båda föräldrarna. De ska vidare redovisa hur de ser på risken att barnet far illa, föräldrarnas förmåga och vilja att samverka i frågor som rör barnet och andra individuella frågor som tex. barnets potentiella behov av särskilt stöd, möjligheterna att bäst tillgodose barnets behov av kontakt med båda föräldrarna.¹⁷

15http://juridik.karnovgroup.se.proxy.lib.ltu.se/document/527364/2?versid=146-1- 2005

16 Prop 2005/06:99 s.39

17 Prop 2005/06:99 s.40

8

3.4 Vid bedömningen av barnets bästa

Den svenska barnkommittén har lagt fram grundläggande behov hos ett barn som bör ingå i en bedömning av barnets bästa. Dessa grundläggande behov är barnets behov av omvårdnad och skydd, barnets behov av sina föräldrar och barns respekt för sin integritet.¹⁸

Föräldrabalken 6kap 2a§ 2st 1p–2p tar upp risken för att barnet far illa och barnets behov av kontakt med föräldrarna. ”Vid bedömning av vad som är bäst för barnet skall fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa och enligt 2p barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.” Enligt 1p är det viktigt att förstå att barnet far illa vid övergrepp som är direkt riktade mot barnet men även vid övergrepp mot ett syskon eller ena föräldern kan leda till att barnet far illa. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska risken för detta särskilt beaktas.¹⁹ Ett barn har en rättighet att inte bli utsatt för övergrepp, våld eller annan kränkande behandling.²⁰ Det är även styrkt att det finns en risk för barnets psykiska hälsa att vittna våld genom att höra eller se våld i hemmet.

Brottsoffermyndigheten påpekar att bevittning av våld i sin närmiljö kan få så allvarliga reaktioner som när barnet själv direkt varit utsatt för våldet. Barn kan känna oro och rädsla för att drabbas igen av liknande övergrepp. De kan även uppleva en stor skuld för våldet och för att de inte vågat eller kunnat vidta åtgärder för att skydda den direkt drabbade. Man har även kommit fram till att lindrigare våld ska granskas allvarligt för att ett barn inte ska fara illa. Kommer det fram uppgifter om att våld, övergrepp eller att ett barn far illa förekommer eller har förekommit måste uppgifterna alltid prövas och en riskbedömning göras för barnets bästa.²¹ Vid bedömningen av barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt föräldrabalkens 6kap 2a§ 2st 2p framhålls att båda föräldrarna har betydelse för barnets utveckling och välbefinnande. Regeringen menar att det är av betydande roll för barnets bästa att få tillgång till båda sina föräldrar. Man menar att i de flesta fall är

18 M. Sjösten: Vårdnad boende och umgänge 2009 s.40

19 SFS 1949:381 Föräldrabalk (Lagkommentar 144)

20 Föräldrabalken 6kap 1§

21 Prop 2005/06:99 s.43

9 barnets bästa att ha en god och nära kontakt med båda sina föräldrar större än om en förälder är ensam vårdnadshavare. Rätten till kontakt med föräldrarna ska dock inte innebära att barnet måste umgås eller leva med föräldrarna under alla omständigheter.²²

3.5 Hur beaktas barnets vilja

Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets vilja enligt Föräldrabalkens 6kap 2a§ 3st. ”Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.”

Barnets vilja ska enligt lagkommentaren beaktas vid omständigheter där det är svårt att avgöra vad som är bäst för barnet och då ska barnets vilja beaktas som en fristående omständighet som bör bli avgörande för domstolens ställningstagande. I de enskilda fall där barnet är litet och det är svårt att urskilja barnets eventuella uppfattning behöver domstolen inte ta hänsyn till vad barnets vilja är. Om ett barn har nått en mognad att dess vilja har betydelse måste detta tas hänsyn till och en utredning måste kompletteras om det inte finns underlag för barnets vilja. Barnets vilja ska beaktas i alla frågor om boende, vårdnad, umgänge och även vid interimistiska beslut²³.

4. Barnets Bästa

4.1 Begreppet barnets bästa

Sedan 1900-talet har begreppet barnets bästa funnits i svensk lagstiftning. Den grundläggande principen om Barnets bästa härleds från barnkonventionens artikel 3.

Där stadgas att: ”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.”

Begreppet barnets bästa har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen och är konventionens viktigaste begrepp. Barnets bästa definierar

22 Prop 2005/06:99 s.42

23 Är ett domstolsbeslut som gäller tills vidare, i väntan på ett slutligt beslut.

10 och omfattar alla barn som är under 18år.²⁴ Begreppet barnet bästa är inte närmare angivet i föräldrabalken vilket betyder att begreppet kan betyda olika saker för olika människor. Barnets behov kan på så sätt uppfattas olika av olika individer. I takt med att samhällets värderingar ändras och att ny kunskap växer fram ändras även begreppets innebörd.²⁵Vid alla beslut som rör vårdnad, boende, och umgänge skall barnets bästa alltid vara avgörande för det slutliga beslutet.²⁶ Detta gäller för alla beslut som fattas såväl av socialnämnd, domar och beslut av domstol. För att tillgodose barnets bästa är det av stor vikt att barnets bästa tolkas ur ett barnperspektiv och inte ur ett vuxenperspektiv.²⁷ I föräldrabalken anges som tidigare nämnts, inte exakt vad som skall vara barnets bästa. För att nödvändig flexibilitet inte ska gå förlorad i det enskilda fallet har man valt att precist ange i lagtexten vad som ska vara barnets bästa. Den svenska barnkommittén har exemplifierat att barnets bästa ska tolkas på två sätt för att avgöra barnets bästa. Dels genom ett objektivt perspektiv, dvs. att man skaffar sig kunskap genom erfarenhet och forskning. Dels genom ett subjektivt perspektiv dvs. att man inhämtar barnets synpunkter genom att lyssna på barnet och därmed avgöra dess bästa.²⁸

4.2 Objektiv respektive subjektiv bedömning

Enligt den objektiva bedömningen grundar beslutfattare barnets bästa på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta genom att skaffa sig kunskap om barn på olika sätt, det kan vara genom att ta hjälp av experter på området. Här är det viktigt att professionella grupper inte bedömer bara efter forskningsresultat. Enligt den subjektiva bedömningen låter beslutsfattare det berörda barnet uttrycka sig angående vad han eller hon uppfattar som sitt bästa. Även här väcks frågor kring hur barn förväntas bilda sina egna uppfattningar utan att barnet påverkas för mycket av någon vuxen.²⁹ Utgångspunkten är att ha ett barnperspektiv vid beslutsfattandet enligt förarbetena. För att förstå hur barnet uppfattar sin situation måste man försöka se med barnets ögon. Vid denna utredning måste man försöka analysera vilka följder ett

24 http://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/

25 M. Sjösten: Vårdnad boende och umgänge 2009 s.39

26 Föräldrabalken 6kap 2a§

27 SOU 2005:43, s.26

28 J. Schiratzki: Barnrättens grunder 2006 s.30

29 A. Singer:Barnets bästa s.34

11 beslutsalternativ kan få för barnet. Man ska lyssna på barnet och respektera dess åsikter, men till slut ändå fatta ett beslut utifrån sina kunskaper och erfarenheter.³⁰

Barnombudsmannen har i rapporten ”Små barn och umgängestvister- en undersökning av tingsrättsdomar 1998” beträffande om barnets bästa anfört att bedömningen av barnets bästa måste baseras så långt som möjligt på beprövad erfarenhet och kunskap men i kombination med barnets individuella livssituation.

Barnet måste självt få ge uttryck för sina känslor och åsikter i den mån det är möjligt med tanke på barnets mognad och ålder.³¹

4.3 Handläggningsprocessen vid bedömning om barnet far illa

En riskbedömning måste alltid göras i ett mål om uppgifter om våld förs fram.

Bedömer domstolen att risken är stor för att ett barn kommer att fara illa, bör detta i en helhetsbedömning väga tungt av de omständigheter som skall göras. Uppkommer kränkningar, trakasserier eller våld på barnet eller på någon annan i familjen, är det i de flesta fall bäst för barnet att den föräldern som utför dess hemskheter inte får del i vårdnaden. Prövningen kan även komma fram till att umgänge med den föräldern inte alls bör äga rum. Men man kan även komma fram till att umgänge är bäst för barnet, fast i närvaro av en kontaktperson. Socialnämnder och domstolar ska vara uppmärksamma på risken eftersom den ska väga tungt för att skydda barnet mot våld och andra övergrepp.³²

Bedömningen kan även grundas på vad som är undersökt i tidigare inträffade händelser som kan ha betydelse för bedömningen i det enskilda fallet som t.ex.

tidigare missbruksproblem, våld eller övergrepp. Kommittén betonar även att beviskraven inte är lika höga som i brottsmål och att även om polisen har lagt ner en förundersökning om övergrepp så skall detta ändå beaktas i vårdnadsmålet.³³ Om en förälder har haft ett beteende av att utöva kontroll och makt över sitt offer kan detta beteende vara svårt att förändra och kan därmed innebära en allmänt sett större risk

30 SOU 2000:77

31 M. Sjösten: Vårdnad boende och umgänge 2009 s.40

32 Prop 2005/06:99 s.42

33 Prop 2005/06:99 s.42

12 för att barnet kan fara illa. Men hur långt tillbaka i tiden ett övergrepp ligger kan också vara övervägande för fallet. Har förhållandet mellan en förälder och ett barn fungerat väl efter en lång tid, bör detta inte innebära en risk för barnet. Har föräldern försökt ändra sina vanor genom behandling kan det vara en omständighet som måste beaktas. Kommittén menar att förutom domstol ska den som utreder frågor om boende, umgänge och vårdnad pröva påstående och göra en riskbedömning om övergrepp. Detta är väsentligt för att domstolen ska ha ett viktigt underlag för att fatta ett välgrundat beslut. Utredaren måste åstadkomma kontakt med barnet och få en bild av hur barnet uppfattar och upplever sin situation, och hur detta kommer att påverka barnet i framtiden. Socialstyrelsen har en omfattande roll för hur riskbedömningen skall göras och hur utbildning, information och annat stöd skall ges till dem som handlägger frågorna inom socialtjänsten.³⁴

4.4 Socialnämndens handläggning

Det är barnets ställning i det enskilda fallet som ska bedömas i utredningen för att domstolen ska få ett underlag för att fatta ett beslut för barnets bästa. Socialstyrelsen har gett rekommendationer i sina allmänna råd om hur utredningsarbetet skall bedrivas.³⁵ Där fastställs att föräldrarna ska kontaktas för ett första sammanträffande.

Samtalen med föräldrarna bör handla om barnet och barnets behov, föräldrarnas omsorgsförmåga och föräldrarollen. Sedan får föräldrarna även redogöra för sin syn på situationen, konsekvenserna för barnet och alternativa lösningar. Utredningen bör vidare ske i samband med samtal med det enskilda barnet och även tillsammans med respektive förälder. Tanken är att utredaren ska lära känna barnet och bedöma barnets ställning för att sedan redovisa utredningen för rätten. Barnet ska dock aldrig pressas till att lämna synpunkter. Utredaren kan även ta kontakt med referenspersoner om han eller hon anser att situationen kräver det. Men till en början ska information hämtas från personer som känner barnet väl. Information ska även inhämtas från socialtjänstens register. Utredaren bör även erbjuda föräldrarna ett avslutande samtal för att sammanfatta utredningen. Barnet bör även informeras om vad utredaren kommit fram till om det är lämpligt för barnet.³⁶

34 Prop 2005/06:99 s.43

35 G. Ewerlöf: Barnets Bästa s.73

36 G. Ewerlöf: Barnets Bästa s.73-74

13 För att föräldrar och barn inte ska utsättas för tvivel inför framtid och press bör utredningen utövas med största möjliga skyndsamhet. I utredningen bör alla omständigheter redovisas som exempelvis förälders lämplighet som vårdnadshavare, barnets känslomässiga relation till respektive förälder, om barnet kan fara illa, om någon av föräldrarna gjort sig skyldiga till våld eller övergrepp m.m. I denna redovisning är utredaren inte tvungen att lämna förslag till lösning av vårdnads-, boende-, eller umgängesfrågan. Det är utredaren som avgör om han vill lämna förslag till beslut. Utredningen är det viktigaste instrumentet för domstolen, och ett förslag från utredaren kan vara värdefullt. Lämnar utredaren ett förslag till beslut bör han även alltid göra en ”konsekvensbeskrivning”, dvs. beskriva vad beslutet kan få för konsekvenser för barnet.³⁷ Förslag till beslut av utredaren tas upp av kommittén som menar att det bör framgå av föräldrabalken att utredaren ska lämna förslag till beslut.

Regeringen delar kommitténs uppfattning. De menar att rekommendationen är av stor betydelse och att den ska vara klar och tydlig för att domstolen ska få ett fullgott underlag. Det framhålls även att undantag från kravet bör gälla vid olämpliga och känsliga fall.³⁸

4.5 Domstolens handläggning

Efter att domstolen fått in allt utredningsmaterial och parterna lämnat bevisning på det de vill anföra för domstolen målet till huvudförhandling. Innan målet går till huvudförhandling kan domstolen fatta ett intermistiskt beslut om vårdnad, boende och umgänge och detta vanligtvis när föräldrarna första gången inställer sig vid tingsrätten. Barnets bästa är av central betydelse i FN:s barnkonvention och domstolen ska fatta beslut efter vad som är bäst för barnet. Allt ska göras efter en helhetsbedömning. Dock finns det inte speciella faktorer som ska vara avgörande utan varje enskilt fall ska bedömas utifrån de individuella förhållandena. Vissa omständigheter kan vara avgörande och det är ifall föräldrarna är överens om en lösning. En lösning anses i allmänhet vara till barnets bästa. Avtal mellan föräldrarna kan godkännas både av socialnämnden och av domstolen så länge det man har kommit överens om är för barnets bästa.³⁹ Utgångspunkten i bedömningen av vad

37 G. Ewerlöf: Barnets Bästa s.74

38 Prop. 2005/06:99 s. 59

39 G. Ewerlöf: Barnets Bästa s.75

14 som är barnets bästa följer av en god fostran, trygghet och barnets rätt till omvårdnad.⁴⁰ En annan viktig omständighet som domstolen måste ta i beaktning är barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.⁴¹

En förälder som försvårar eller motarbetar den andra förälderns rätt till umgänge kan anses ofta vara en dålig skilsmässoförälder genom att han eller hon låter situationen gå ut över barnet. En princip enligt praxis som är en viktig omständighet för vad som är barnets bästa är barnets behov av stabilitet och kontinuitet (status – quo principen).

Denna princip väger oftast mot barnets behov av nära och god kontakt med föräldrarna. En annan viktig aspekt är att syskon inte bör skiljas åt för barnets bästa.

Alla dessa omständigheter m.m. skall vägas in i bedömningen för att framställa prognos för framtiden. Domstolen ska enligt praxis inte använda sig av generella presumtioner för vad som är barnets bästa då detta innebär en risk för att man bortser från viktiga faktorer i det enskilda fallet. Detta förfarande kan heller inte sägas stå i överens med principen om att barnets bästa skall komma i främsta rummet.⁴² Rätten kan finna att ytterligare utredning behövs för att fatta ett beslut. Vid osäkra förhållanden kan rätten uppdra åt socialnämnden eller ett annat organ att göra utredningen. De kan även fastställa riktlinjer för hur utredningen ska efterföljas.⁴³

5. Svensk rättspraxis

Författaren har valt att behandla tre rättsfall och en artikel som i huvudsak berör barnets bästa enligt föräldrabalkens 6kap 2a. Dessa rättsfall och artikel behandlar frågan om vårdnad, umgänge och övergrepp utifrån barnets bästa, men de skiljer sig åt på så sätt att de alla fått helt olika utfall.

5.1 NJA 1998 s 675

Maritha förorsakade på eget initiativ att umgänget mellan sonen Zebastihan och pappan Stefan S upphörde. Därmed yrkade Stefan att TR skulle överflytta vårdnaden om sonen Zebastihan till honom. I andra hand yrkade han att han skulle tilldömas

40 Föräldrabalk 6kap 1§

41 Föräldrabalk 6kap 2a§ 2st

42 G. Ewerlöf: Barnets Bästa s.76-79

43 A. Wickström: Familjerätten(En introduktion) s.94

15 umgängesrätt med Zebastihan. Stefan har anfört att Maritha vägrar honom umgänge och all kontakt med sonen och att han därmed måste begära vårdnaden för att få träffa sin son. Han menar vidare att Maritha är olämplig vårdnadshavare för att hon vägrar honom umgänge. Han menar att med honom som vårdnadshavare skulle ett umgänge fungera mellan Zebastihan och Maritha. Maritha har anfört att hon ifrågasätter Stefans intresse för barnet då han inte har deltagit i föräldrautbildning före förlossning. Hon menar vidare att ett överflyttande av vårdnaden skulle innebära en traumatisk skada för sonen. Hon tycker att umgängesrätt inte heller är lämpligt för barnet då det innebär slitningar och otrygghet.

Socialnämndens utredning:

De har i sin analys och bedömning anfört att båda föräldrar är lämpliga som vårdnadshavare, men att Maritha har ett dåligt omdöme då hon vägrar pappan umgängesrätt. De menar att så länge Maritha har denna inställning blir inget alternativ bra för Zebastihan. De menar vidare att det vore bäst för sonen att bo kvar hos mamma och ha regelbunden kontakt med pappan Stefan. Deras förhoppning är att Maritha ändrar inställning. Utredarna kan inte avgöra vad som är bäst för barnet men menar att eftersom pojken bara är två år ska han inte vid så späd ålder tas från sin mamma.

Tingsrätten:

Det finns inget som talar emot Stefan som umgängesutövare eller vårdnadshavare.

Marithas vägran om umgängesrätt står inte i överensstämmelse med barnets bästa.

Denna vägran får istället anses vara till nackdel och kan medföra skada för barnet.

Men som socialtjänstens utredare anfört så kan det vara olämpligt med en överflytt av vårdnaden vid den åldern för barnet. Eftersom att Maritha anses som lämplig vårdnadshavare ska Stefans vårdnadsyrkande lämnas utan bifall. Däremot är det till Zebastihans bästa att få umgängesrätt med Stefan. Umgängesyrkandet ska därmed bifallas.

Hovrätten:

Stefan har uppgett utöver vad som sagts i TR:ns dom att hans umgängesrätt tog slut efter ett halvt år pga. att Maritha ansåg att det tog för mycket av hennes tid. Han menar vidare att han kommer vara hemma med pojken i en till två månader om han tillerkänns vårdnaden. Maritha anförde att hon fick för lite tid med sonen pga.

16 umgängesrätten och därför avbröt umgänget. Hon menar att när sonen frågar efter Stefan kommer hon att ta tag i deras relation. Domstolen menar att vårdnaden ska anförtros den föräldern beroende på vad som är bäst för barnet och att vårdnaden inte ska anförtros den förälder som motsätter sig umgänge mellan barnet och den andra föräldern. Trots att Stefan hade rätt till umgänge så vägrade Maritha detta. Hennes skäl var att det är skadligt för ett barn att dras mellan två föräldrar som inte lever ihop.

Inget talar för att Stefan inte är lämplig vårdnadshavare och han kommer göra allt för sonens umgänge med Maritha. Det anförda talar för att vårdnaden ska överflyttas till Stefan och att en överflyttning inte skulle innebära stor omvälvning för sonen.

Nackdelarna av en överflyttning av vårdnaden överväger inte nackdelarna av att sonen inte får träffa fadern. Det anses Zebastihans bästa att överflytta vårdnaden.

Stefans yrkande ska bifallas.

Högsta domstolen:

Det avgörande i målet är vad som är bäst för barnet. Enligt föräldrabalkens 6kap 2a§

skall barnets bästa komma i främsta rummet. Enligt förarbetena måste barnets bästa avgöras i varje enskilt fall. En subjektiv bedömning ska göras av barnet och det framhålls att en objektiv bedömning är nästan omöjlig att fastslå. Därmed blir det socialnämndens respektive domstolens uppfattning, bedömning, antagande som blir avgörande. Eftersom att Maritha motverkat umgänge mellan far och son talar omständigheter för att vårdnaden bör flyttas över till Stefan. Men en överflyttning av vårdnaden skulle innebära att barnets stabilitet och tillvaro skulle få en omvälvning i hans liv. Trots umgängessabotage finner domstolen att en överflyttning av vårdnaden till Stefan inte är förenligt med barnets bästa men att umgänget måste fortsätta. Stefan ska tilldömas umgänge i den utsträckning som han har yrkat.

5.1.1 Analys av rättsfallet

Rättsfallet visar tydligt hur ovisshet kan råda om barnets bästa. Maritha har inte anfört något till nackdel för Stefans umgänge med sonen förutom hennes principiella övertygelse om att det är skadligt för ett barn att dras mellan två föräldrar. Trots att Maritha är en bra vårdnadshavare bryter hon mot föräldrabalkens 6kap 2a § 2st och 6kap 15§ 2st om att barnets bästa är beroende av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hon har även påpekat att hon inte kommer att ändra sin inställning om

17 umgänget. Hennes personliga åsikter går före barnets bästa. Detta tycker författaren är en inställning som innebär fara för barnet och dess utveckling i framtiden. Därmed anser författaren att hennes tankesätt inte är till barnets bästa och att hon inte är lämpad att handa vårdnaden. Domstolen avgör detta fall enligt barnets bästa att prioritera stabiliteten av att slippa en flytt framför en kontakt med båda föräldrarna som fadern kunde erbjuda. Det får anses uteslutet att Stefan kommer att få träffa sin son då Maritha inte vill ändra sin inställning, vilket leder till ett domslut som inte är förenligt med barnets bästa. Det råder en ovisshet om vad som är barnets bästa i det enskilda fallet. Men vårdnaden bör då gå över till Stefan då han eftersträvar att ge sonen en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt föräldrabalkens 6ap 2a§

2st. Det var även två i högsta domstolen som var skiljaktiga i vårdnadsfrågan. Båda menade att Stefan skulle anförtros vårdnaden.

5.2 NJA 1999 s. 451

Carolina yrkar på ensam vårdnad av barnen Javiera, Camilo och Gonzolo efter äktenskapsskillnad med Gonzalo. Gonzalo bestred detta och yrkade på att domstolen skulle utdöma vårdnaden av alla barnen till honom och i andra hand vårdnaden av Javiera. Han yrkade även på umgänge med barnen om Carolina skulle anförtros vårdnaden. Carolina medgav yrkandet såvitt de avsåg umgänge. Tingsrätten ansåg att båda föräldrarna var lämpliga vårdnadshavare. De ville dock inte skilja på syskonen och ansåg även att de inte fanns anledning att flytta vårdnaden till Gonzalos. Därmed biföll Tingsrätten Carolinas talan angående vårdnaden och Gonzalo tillerkändes umgänge med barnen. Gonzalos bestred beslutet i Hovrätten, men Hovrätten fastställde tingsrättens domslut.

Målet gick upp i Högsta domstolen som menade att det fanns oenigheter mellan föräldrarna som kunde försvåra samarbetet med barnen. Trots detta ansåg HD att det inte var tillräckligt för att den ena föräldern skulle få ensam vårdnad mot den andra förälderns vilja. Efter de uppgivna omständigheterna i vårdnadsutredningen fanns det inget som tydde på att Carolina och Gonzalo skulle vara inkompetenta eller oengagerade föräldrar. De ansåg att två föräldrar tillsammans skulle tillföra mer till barnen än en ensam förälder. Även vid detta avgörande är det barnets bästa som ska komma i främsta rummet och vara det avgörande i fallets utgång. Det bästa för barnen

18 ansågs vara gemensam vårdnad eftersom att det inte fanns några skäl som talade emot detta. HD beslutade om att barnen fortfarande skulle bo kvar hos Carolina men att båda skulle ha gemensam vårdnad.

5.2.1 Analys av rättsfallet

Om det förordnas om gemensam vårdnad så är det för barnens bästa. I det här fallet verkar det som att utfallet av målet hade blivit annorlunda om det fanns särskilda skäl som talade emot gemensam vårdnad. Vad domstolen anser att särskilda skäl omfattar är uteslutet i detta fall. Att Gonzalo enligt Carolina hade en dominerande och kränkande syn på kvinnor och var psykiskt instabil, vilket kunde ha en negativ inverkan på barnens utveckling ansågs inte utgöra särskilda skäl. Att föräldrarna har stora problem med att komma överens verkar heller inte tala för att särskilda skäl uppfylls. Det har även förekommit beskyllningar om våld mot barnen, men anklagelserna har lagts ner utan utredning eller övervägning av polisanmälan. Detta pga. att socialtjänsten ansåg att det inte funnits så mycket substans i anklagelserna.

Författaren anser att domstolen skulle tryckt mer på att föräldrarna har stora problem med att komma överens vilket kan vara oförenligt för barnets bästa enligt föräldrabalkens 6kap 2a§. Även fast man ska göra en avvägning av barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna för barnets bästa, så anser författaren att då det är uttryckt i rättsfallet att de har ”stora” problem med att komma överens ska detta vara av betydande roll. Detta kanske har utretts av domstolen mer uttryckligt men eftersom att det inte framkommer något mer utförligt kring det i rättsfallet är det något författaren vill påpeka.

5.3 NJA 2006 s. 26

LS yrkade på ensam vårdnad till barnen F och K då han inte ville ha gemensam vårdnad med MA. Bakgrunden till detta var för att MA hade dömts för försök till dråp efter att hon hade angripit LS med kniv i deras gemensamma bostad. LS ville inte ha någon direkt kontakt med MA då han fortfarande var rädd för henne. MA överlämnades till rättspsykiatrisk vård 2002 efter avgörandet. Hon var fortfarande inskriven på kliniken men hade dock egen bostad nu. Tingsrätten avgjorde målet efter en bedömning om att barnens bästa var att båda föräldrarna skulle få vårdnad om

19 dem. Det viktigaste skälet till detta var enligt TR att gemensam vårdnad skulle vara en betydelsefull förutsättning för att MA skulle kunna återanpassas i samhället.

Käromålet ska därmed inte bifallas. LS överklagade beslutet, men Hovrätten ansåg efter det som förekommit att de inte kunde bifalla hans talan. De ansåg i likhet med tingsrätten att barnens bästa var gemensam vårdnad.

LS bestred beslutet i Högsta domstolen. MA bestred att LS skulle få ensam vårdnad men hade inte yrkat på att hon skulle få ensam vårdnad vilket då inte kunde beaktas i fallet. Hon ansåg inte att det var förenligt med barnens bästa att LS skulle få ensam vårdnad då det skulle innebära en risk att LS utestänger henne från kontakten med barnen. Detta ledde till att föräldrarna fick svårt att samarbeta med varandra och att gemensam vårdnad därmed inte var i enlighet med barnens bästa. Det var inget i utredningen som kunde påvisa att LS skulle vara olämplig som ensam vårdnadshavare. Med ändring av Hovrättens dom skall LS därmed anförtros ensam vårdnad.

5.3.1 Analys av rättsfallet

Tingsrätten ansåg att M.A. skulle ha fortsatt vårdnad om sina barn då detta skulle vara en väsentlig förutsättning för att M.A. skulle återanpassas i samhället. Enligt deras bedömning var barnens bästa därmed att föräldrarna skulle ha gemensam vårdnad.

Hovrätten kom inte fram till något annat än tingsrätten. Jag anser här att bedömningen kring barnets bästa kan ha förlorats lite då en av tingsrättens viktigaste skäl till domslutet var att det skulle vara en förutsättning för mammans återanpassning att få gemensam vårdnad. Mammans återanpassning ska inte prioriteras framför barnets bästa. Enligt rättsfallet verkar en bedömning därmed inte ha gjorts i enlighet med barnets bästa. Med hänvisning till föräldrarnas djupgående samarbetsproblem anser jag att det kanske inte är till barnets bästa att föräldrarna har gemensam vårdnad. Men det var något TR och HR inte tog så mycket i beaktande, vilket däremot HD gjorde.

20

5.4 Artikel ”Mardrömmen”

Ett rättsfall som är publicerat på nätet genom en artikel men som författaren inte kunnat hitta. Efter ett samtal till socialtjänsten blev två flickor tvångsomhändertagna av socialtjänsten och föräldrarna blev kallade till polisen för utredning. Pappan blev anhållen för sexuella övergrepp och mamman blev anhållen för misstänkt för medhjälp till sexuella övergrepp. Allt förvandlades till rena mardrömmen efter ett telefonsamtal. Efter 32 dagar i häktet för pappan och efter två dagars förhandling friade tingsrätten båda föräldrarna då det inte fanns fog för misstankarna.

Socialtjänsten ville att barnen skulle fortsätta vara tvångsomhändertagna trots den friande domen. Enligt socialtjänstens utredning var pappan fortfarande skyldig till brotten fast det fanns fastslaget i domstol att han var oskyldig. Pappan pekades ut som pedofil enligt socialtjänsten.

Därmed tvingades föräldrarna gå vidare till ännu en rättegång för att få tillbaka sina barn. Där hävdes tvångsomhändertagandet och barnen fick komma hem efter 68 dagar.⁴⁴

5.4.1 Analys av artikel ”Mardrömmen”

Det första författaren vill påpeka är att författaren gör en analys utifrån artikeln och inte rättsfallet. Utifrån artikeln menar författaren att det måste finnas något fel i förfarandet om det får gå så här långt i ett enskilt fall. Ett sådant förfarande kan inte anses vara till barnets bästa. Vid bedömningen enligt föräldrabalkens 6kap 2a§ 2st 1p av barnets bästa ska risken för ett övergrepp särskilt beaktas. Vid en sådan utredning måste man försöka analysera vilka följder ett beslutsalternativ kan få för barnen. Vid återföreningen med föräldrarna kände den yngsta dottern inte igen sin pappa och den äldsta hade bytt dialekt. Barnets bästa måste alltid vara det vägledande i det enskilda fallet. En riskbedömning av barnets bästa och en konsekvensanalys av fallets utgång ska alltid göras av utredaren. Enligt socialtjänstens handläggning ska de lämna in sin utredning till domstolen för att domstolen ska få ett underlag och kunna fatta ett

44

http://www.svt.se/ug/20111101204433/de_blev_oskyldigt_anklagade_for_sexu ella_overgrepp

21 beslut till barnets bästa. Socialtjänsten har förmodligen redan lämnat in sina aspekter kring det enskilda fallet, men domstolen höll inte med då de friade föräldrarna från misstankarna. Vad ger socialtjänsten makten till att besluta om att barnen ska fortsätta vara tvångsomhändertagna trots den friande domen. Här anser författaren att en subjektiv tolkning kan ha vägt in från socialtjänstens sida då deras misstankar fanns kvar om att pappan var skyldig då de agerade efter sitt tycke och inte efter ett domslut. Detta fall blev omskrivet i media vilket enligt artikeln har påverkat föräldrarna och barnen väldigt mycket då de blev anklagade även av samhället för misstankarna. Inte nog med den bördan att ens barn blir fråntagna under så lång tid, fick de även samtidigt stå ut med alla falska anklagelser. Dessa anklagelser kommer de få leva livet ut med då det alltid finns folk som misstror den sanning som är bevisad när även en statlig myndighet misstrodde den sanningen.

6. Analys och Författarens avslutande kommentarer

6.1 Barnets bästa – ett svårbestämt begrepp

Barnets bästa ska alltid beaktas i alla beslut och former som har en anknytning till barnet. Hur barnets bästa ska tolkas verkar vara svårdefinierat. Ska man göra en bedömning utifrån det objektiva eller subjektiva perspektivet? Barnombudsmannen menar att man ska göra en bedömning utifrån en kombination av beprövad erfarenhet och barnets individuella situation. Förarbetet menar att man ska ha ett barnperspektiv vid utredningen och att man måste försöka göra en analys av vad ett beslutsalternativ kan få för konsekvenser för barnet, och efter detta fatta ett beslut utifrån sina erfarenheter och kunskaper. Förarbetet talar därmed också om en kombination.

Begreppet barnets bästa är ett invecklat och svårtolkat begrepp som även verkar kunnas tillämpas olika beroende på vem som dömer. Allt detta kan tyckas vara ett vagt och komplicerat sätt att lösa ett fall utifrån barnets bästa. Regeringen håller delvis med om denna argumentation men menar ändå att en ändring av lagen skulle innebära att flexibiliteten skulle gå förlorad i det enskilda fallet. Frågan blir vilka följder ett enskilt fall kan få om en handläggare inte har så mycket erfarenheter.

Författaren anser att handläggaren har ett stort ansvar då hans eller hennes tolkning av begreppet barnets bästa kan ligga till grund för målets utgång. Begreppet barnets bästa

22 måste ständigt diskuteras och utredas med jämna mellanrum för att rättsutvecklingen ska kunna utvecklas till det positiva i framtiden.

6.2 Olika aspekter

Om man gör en bedömning utifrån de rättsfall som författaren berört kan man konstatera att barnets bästa inte alltid varit avgörande för fallets utgång. I NJA 2003 s.

372 har man inte utgått ifrån att barnets bästa är beroende av en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt föräldrabalkens 6kap 2a§ 2st. Det enda Maritha anfört mot Stefans talan var att det är skadligt för ett barn att dras mellan två föräldrar.

Frågan är varför vårdnaden inte går över till Stefan som eftersträvar barnets bästa enligt föräldrabalkens 6kap 2a§ 2st. Författaren anser att hennes inställning innebär en fara för barnet, vilket även inte är förenligt med barnets bästa. Trots att det finns en risk för att Stefan ”i praktiken” inte kommer få umgängesrätt med sitt barn, dömer HD emot Stefans talan. Detta med anledning av att de anser att barnets bästa är att prioritera stabiliteten av en flytt framför kontakt med båda föräldrarna. Detta kan enligt författarens tolkning av föräldrabalkens 6kap 2a§ 2st inte anses vara till barnets bästa. I NJA 1999 s. 451 dömde HD för gemensam vårdnad fast det fanns en hel del skäl som talade emot att gemensam vårdnad skulle vara för barnets bästa. I förstnämnda rättsfallet fanns i princip inget skäl som talade emot delad vårdnad till Stefans fördel, men ändå blev utfallet ett annat. I rättsfallet NJA 2006 s. 26 beaktades inte barnets bästa i TR och HR utfall. Författaren förstår inte alls hur ett annat intresse som MA:s ”återanpassning” kunde vara det avgörande skälet i de nämnda instanserna till ett domslut som ska vara förenligt med barnets bästa. Det kan ha beaktats i utredningen, men det var inget som man redogjorde för i rättsfallet. HD gjorde däremot en bedömning mot bakgrund av barnets bästa. I artikeln fick föräldrarna sin oskuld bevisad. Fallet visar tydligt på att det blev en omvänd bevisbörda, och detta för att föräldrarna var tvungna att gå vidare till ytterligare en domstol för att få tillbaka sina barn fast de var juridiskt sätt oskyldiga enligt domstol. Socialtjänsten ska hålla kvar barnen med anledning av att det finns bevis för anklagelserna. Men när det är utrett enligt domstol att det inte finns bevis för anklagelserna, ska föräldrarna enligt författaren inte behöva bevisa sin oskuld ytterligare i en rättegång för att få sina barn tillbaka.

23 Det är barnets bästa som alltid ska stå i fokus vid alla beslut. Andra intressen än barnets bästa får inte vara det avgörande i målet. I det sistnämnda rättsfallet NJA 2006 s. 26 beaktade inte TR och HR barnets bästa till fullo, vilket ledde till ett helt annat utfall än vad HD tog i beaktande. Man undrar om det är domstolen som slarvaktigt gått efter socialtjänstens utredning, om det gjorts ett subjektiv antagande från någon av utredarna eller om det är brist på kunskap kring begreppet barnets bästa. Begreppet barnets bästa måste kanske komma klarare till uttryck i lagtexten för att domstol och myndighet inte ska beakta andra intressen. Författaren menar att de ovannämnda rättsfall och artikel visar tydligt på att begreppet barnets bästa är vagt då vissa av dessa domslut lika väl kunde fått ett annat utfall. Detta uttalar sig författaren med beaktande av de jämförelser som gjorts mellan rättsfallen och artikeln ovan som visar att andra intressen än barnets bästa kan ta över och vara det avgörande för fallets utgång. Det blir därmed lätt hänt att begreppet barnets bästa hamnar i skuggan av fallet och inte det avgörande för domslutet. Detta antagande leder vidare till att barnkonventionens syfte enligt artikel 3 principen om barnets bästa i främsta rummet går lite förlorat i vissa fall i det svenska rättsväsendet.

Författarens slutsats efter en fördjupning är att det måste finnas en begränsning i socialtjänstens makt att handlägga ärenden. Författaren menar att om ett ärende har avgjorts i domstol och det inte finns bevis för misstankar om brott som i ovan nämnda artikel, då ska socialtjänstens befogenhet till ytterligare handläggning vara begränsat fram till nya bevis har framkommit. Författaren håller även med Regeringens argumentation om att ändring av begreppet barnets bästa skulle kunna innebära att flexibiliteten av det enskilda fallet skulle gå förlorad. Sverige har sedan 1200-talet och fram till idag gjort en stor förbättring kring begreppet barnets bästa. Genom att samhället förändras och att nya tider kommer förändras även rättsläget ständigt i Sverige. Trots de problem som har funnits och finns så kämpar rättsväsendet oavbrutet för att bättre stämma överens med barnkonventionens syfte och begreppet barnets bästa.

24

7. Käll- och litteraturförteckning

Utredningar:

SOU 2005:43 Vårdnad - Boende - Umgänge. Barnets bästa, föräldrars ansvar SOU 2000:77 Omhändertagen

Propositioner:

Prop 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige

Prop 2005/06:99 Nya vårdnadsregler

Artikel:

http://www.svt.se/ug/20111101204433/de_blev_oskyldigt_anklagade_for_sexuella_o vergrepp (2014-11-10)

Rättspraxis:

NJA 1999 s. 451 NJA 2003 s 372 NJA 2006 s. 26

Artikel ”Mardrömmen”

Litteratur:

Brodin Jane – ”Barn i utsatta livssituationer”. Gleerups Utbildning AB 2008

Ewerlöf Göran, Singer Anna, Sverne Tor – ”Barnets Bästa”. Norstedts Juridik AB 2004

Schiratzki Johanna – ”Barnrättens grunder”. Studentlitteratur 2006

Singer Anna – ”Barnets bästa – om barns rättsliga ställning i familj och samhälle”.

Norstedts Juridik AB 2012

Sjösten Mats – ”Vårdnad boende och umgänge”. Norstedts Juridik AB 2009 Wickström Anita – ”Familjerätten”. Norstedts Juridik AB 2011

25

Övriga källor:

FN mänskliga rättigheter

http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns- allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/ (2014-11-10)

Unicefs historia

http://unicef.se/sa-arbetar-vi/unicefs-historia (2014-11-10)

Mänskliga rättigheter

http://europa.eu/legislation_summaries/human_rights/human_rights_in_third_countrie s/l33604_sv.htm (2014-11-10)

Barnkonventionen

http://unicef.se/barnkonventionen (2014-11-10)

http://juridik.karnovgroup.se.proxy.lib.ltu.se/document/527364/2?versid=146-1- 2005(2014-11-10)

Barnkonventionen

http://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/(2014-11-10)