Osteometriska Mätningar

(1)

Osteometriska Mätningar

För artbedömning av får, get och svin utifrån mått av revben

Magisteruppsats i laborativ arkeologi

Stockholms Universitet

HT 2013

Författare: Louise Tisell

Handledare: Kerstin Lidén &

(2)

1

Abstract

Osteometric Measurements -For art assessment of sheep, goats and pigs by

measurement of ribs

Ribs from sheep, goat and

pig are rarely assessed to species due to the fact that they are very

similar in their morphology and size. The ribs are instead considered unidentifiable although

it is possible to see what kind of bone it is. If these ribs would be identified to species not only

would species assessment degree of archaeological source material increase, the relationship

between meat-rich and meat poor regions would change.

To find out whether there are morphologically measurable differences between sheep, goat

and pig ribs, three measurement points on each rib has been defined and measured.

A

t each

measurement point two measurements were measured, one

medial-lateral measurement and

one

cranial-caudal measurement. The ratio between the medial- lateral measurement and the

cranial-caudal measurement was calculated for each point. In this way, it is not the size

variation between species that are studied, but its morphology.

There are statistically differences between the species. Sheep and pig have significant

differences in 11 pairs of ribs. Goat and pig also have significant differences in 11 pairs of

ribs. Sheep and goat are significantly different in five pairs of ribs. The results of this study

could be used to develop a method for the assessment of sheep, goat and pig based on ribs.

(3)

2

Innehållsförteckning

Abstract ... 1

1.2 Bakgrund och syfte ... 4

(4)

3

1. Inledning

Vid arkeologiska utgrävningar påträffas ofta ett rikt benmaterial som en osteolog sedan får i

uppgift att bland annat artbedöma.

Beroende på materialets beskaffenhet kan osteologen

utföra artbedömningar med hjälp av ett referensmaterial (Rackham 1994:8, Parmalee

1985:70). Det finns dock vissa benelement som ofta hamnar i en hög med oidentifierat även

om det är möjligt att se vilket benelement det är, till denna kategori hör revben (Johansson

2006:1). Revbenen hos får, get och svin är storleksmässigt mycket lika och har även vid en

okulär bedömning morfologiska likheter.

Intentionen med denna studie syftar till att ta reda på huruvida det föreligger osteometriska

skillnader, dvs. morfologiskt mätbara skillnader mellan revben från får, get och svin. Denna

kunskap skulle kunna öka identifieringsgraden och i förlängningen ge större kunskap om djur-

och kosthållning. Genom att kunna särskilja dessa arters revben skulle det till exempel vara

möjligt att studera huruvida denna del av djuret utnyttjades på olika sätt beroende på art.

(5)

4

1.2 Bakgrund och syfte

Bakgrunden till denna uppsats ligger i problematiken att bestämma revbensfragment till art

om revbensdelen som ledar mot ryggraden saknas. Undersökningens syftet är att utröna

huruvida det föreligger morfologiska skillnader mellan de olika arternas revben, som skulle

kunna ligga till grund för en metod där mätningar av revben kan identifiera art. Detta skulle

innebära större identifieringsgrad av osteologiska lämningar, som i sin tur ger arkeologer och

osteologer ett större underlag vid tolkning av det arkeologiska källmaterialet. Får och get

brukar ofta kategoriseras till samma grupp (små bovid) då de har morfologiska likheter. I

detta arbete kommer dock arterna att behandlas separat då det finns en förhoppning om att

kunna finna en morfometrisk skillnad.

1.3 Frågeställningar

Föreligger det morfologiskt mätbara skillnader på revben som möjliggör att skilja svin från får

och get?

Föreligger det morfologiskt mätbara skillnader på revben som möjliggör att skilja får och get?

2. Tidigare forskning

Att får och get ofta kategoriseras till samma grupp kan bidra till att det osteologiska materialet

feltolkas. Får och get har nämligen olika preferenser när det gäller till exempel utfodring och

miljö samt att arternas sekundära användningsområde det vill säga mjölk- och ullproduktion

varierar (Greenfield 2010:30, Halstead 2002: 545,

Marciniak 2011: 120). Trots att Marciniak

tidigt i sin artikel tar upp dessa skillnader används begreppet ”får/get” i många hänseenden

genom den resterande artikeln vilket tydligt visar på problematiken kring identifieringen av

dessa arter i förhållande till varandra (2011:121ff).

(6)

5

och att resultaten av mätningarna till stor del reflekterar storleksvariationen inom en art och

inte variationen mellan arter. Mätinstruktionerna i detta verk lämpar sig utmärkt för att mäta

de skelettala förändringarna hos en djurart under en längre tidsperiod, så som under

domesticeringen (1979:vii).

Ett flertal studier har gjorts för att bidra till att öka möjligheterna att särskilja får och get. En

metod utvecklad av

P. Halstead och P. Collins (2002:548f) visar att arternas främre

kindtänder (premolarer), kindtänder (molarer) och underkäkar (mandibula) har både mätbara

och okulära artspecifika skillnader. Metoden har givit lyckade resultat vid ett flertal

arkeologiska utgrävningar, men har dock sina begränsningar. Underkäkar där tänderna ännu

inte brutit fram eller där tänderna är hårt slitna har visat sig svåra att artbedöma (Halstead

2002: 552). M. Zeder och S. Pilaar (2010:241) testade metoden på att stort material och fann

att det fanns stora brister och anser att den bör användas med stor försiktighet på arkeologiskt

material.

Wietske Prummel och Hans-Jörg Frisch har skrivit ”A guide for the distinction of species, sex

and body side in bones of sheep and goat” som bland annat innehåller kriterier för att

särskilja fullvuxna får och getter. Guiden inkluderar pannbenet (frontale), hjässbenet

(parietale), skulderbladet (scapula), överarmsbenet (humerus), underarmsbenet (radius),

armbågsbenet (ulna), mellanhandsben (metacarpus) och mellanfotsben (metatarsus), lårben

(femur), skenben (tibia), hälben (calcaneus) och språngbenet (astragalus) (Prummel &

Frisch

1986:568-574). Kriterierna har testats av M. Zeder och H. Lapham (2010: 2888,2898) med

goda resultat. Några kriterier för att artbedöma revbenen finns dock inte.

Förutom Prummel och Frischs guide, som innehåller tydliga teckningar som visar på

morfologiska skillnader, finns det artiklar och litterära verk med illustrerade anatomiska

bilder som kan hjälpa osteologen att identifiera ben, till exempel The Anatomy of the

Domestic Animals av Sisson och Grossman från 1953 och Post-Cranial Skeletal Characters

of Deer, Pronghorn, and Sheep-Goat With notes on Bos and Bison av Lawrence från 1951

(Parmalee 1985:66). De flesta benelementen artbedömer dock osteologen med hjälp av

referensmaterial (Rackham 1994:8, Parmalee 1985:70, Grant 2008:73).

(7)

6

som får, get (1986:25,60f) och svin med avseende på revben. I den osteologiska analysen av

benmaterialet från Alvastra 1986 visade resultatet att endast 1,4 % av de identifierade benen

var får, detta berodde till stor del på att inga revben eller kotor kunnat identifieras. Kotor och

revben hamnade istället i en grupp kallad ”små idisslare”. Om en statistiskt uträknad del,

93-100 %, av gruppen små idisslare istället kan läggas till får skulle hela 6 % av det identifierade

materialet vara får. Detta skulle även förändra förhållandet mellan köttrika och köttfattiga

regioner från får. Från att de köttfattiga regionerna var överrepresenterade med 70 %, 30 %

för de köttrika, ändrades förhållandet istället till 50 % – 50 % (During 1986:60,68f).

I en osteologisk studie av ben funna i en provianttunna tillhörande ett förlist skepp från

1400-talet kunde Boëthius (2006:3,7). identifiera hela 90 % av benfragmenten, vilket är ovanligt

högt. I denna studie utgjorde revben 30 % av den totala mängden ben från svin, samt dryga 60

% av benen från får/get Den höga identifieringsgraden förklaras med att det var stora

köttstycken som togs ombord och att benen därför var relativt hela. Den höga

identifieringsgraden av revben i Boëthius arbete visar tydligt hur uppskattad denna del av

dessa djur är och visar att det kan finnas mycket information gömd i arbeten där revben

hamnar i oidentifierade högar.

3. Material

Benmaterialet som användes för mätningarna kommer från identifierade domesticerade grisar

och vildsvin, samt får och getter från Stockholms universitets osteoarkeologiska laboratorium,

Naturhistoriska Riksmuseet och Statens Historiska Museum.

Studien bygger såväl på

fusionerade som ej fusionerade revben, detta eftersom det inte alltid går att avgöra utifrån ett

fragment av revben huruvida det har fusionerat eller inte. För studien är det avgörande att

skillnaden mellan djurens måttindex inte är avhängigt djurens ålder eller storlek.

(8)

7

Tabell 1. Sammanställning av de enskilda individerna.

Stockholms Universitets

osteoarkeologiska

laboratorium

Naturhistoriska Riksmuseet

Statens

Historiska

Museum

Får Get Svin Får Get Svin Får Get

KO16 KO15 KO32 Ma795166 A61 5104 7621 4074 M41 KO1026

KO699 KO723 KO698 A61 7635 A915025 2855 A58.5914 AK108 AK105 KO237 20085390 A61 7634 A623299 A595915

AK104 AK202 A61 7636 A995063 A6150 65 4075

A905087 A61 5064 A60 1258 A905088

3.1. Källkritik

De osteometriska mätningarna har gjorts på material som är artbedömt sedan tidigare. Vad

gäller materialet från Naturhistoriska museet och Osteoarkeologiska laboratoriet på

Stockholms universitet finns det inga tvivel på att artbestämningen är korrekt då individerna

har en tydlig historia, från levande djur till skelett. Materialet från Statens Historiska Museum

är sedan tidigare artbedömt utifrån benens morfologiska karaktärer. Då det varit viktigt för

studien att benens beskaffenhet varit god och att revbensnumret funnits tillgängligt eller gått

att avgöra har endast 33 individer kunnat användas för studien, av dessa är 9 får, 15 getter och

9 svin.

(9)

8

4. Anatomi

Ben är uppbyggt av både mineraler och organiskt material,

vilket gör att de är hårda men samtidigt har en viss

elasticitet (

Carbone

1985:7). Revbenens uppgift är att

skydda de inre organen (Rackham 1994:8). Samtliga revben

har ett dorsalt fäste på revbenshuvudet som artikulerar där

två angränsande kotor möts. Därefter kommer halsen och

tuberculum (figur 1) för att sedan övergå till corpus. Revben

är uppdelade i två kategorier; äkta och falska. Den ventrala

delen på äkta revben är ledade direkt med bröstbenet och

den ventrala delen på falska revben är ledade till bröstbenet

via brosk.

Får och get är morfologiskt mycket lika varandra och brukar

ofta bedömas till en gemensam grupp, småbovid eller får/get

(Gillis 2011: 2325, During 1986:60). Revben brukar numreras

i löpande följd, första revbenet, det närmast huvudet benämns som nummer ett. Olika

djurarter kan ha varierande antal revbenspar: Får har 13-14 par revben varav 8 äkta

revbenspar och 5-6 falska revbenspar. Get har 13-14 par revben varav 8 äkta revbenspar, och

5-6 falska revbenspar, det vill säga det samma som får. Svin har 13-17 par revben varav 7

äkta revbenspar och 7-8 falska revbenspar.

5. Metodredovisning

De osteometriska mätningarna som ligger till grund för denna studie är tagna på tre punkter på

varje revben. För att undvika att resultatet ska representera storleksvariationen inom och

mellan arterna har två mått registrerats vid varje mätpunkt. För att få en lätthanterlig mätning

med hög precision, är det första måttet i medial-lateral riktning och det andra måttet i cranial-

caudal riktning. Att mäta revbenets omkrets skulle speglat benets grovhet/tjocklek hos

individen snarare än den morfologiska skillnaden mellan arterna. Det medial-laterala måttet

och det cranial-caudala måttet har dividerats så att ett värde representerar mätpunkten,

indexvärdet. Indexvärdet representerar förhållandet mellan det mediala- laterala måttet och

det

cranial-caudala måttet vilket medför att variationen på indexvärdena inte är avhängit det

enskilda revbenets grovhet/tjocklek. Tesen som denna studie bygger på är att relationen

(10)

9

mellan det lateral- mediala måttet och det

cranial-caudala måttet för varje enskild mätpunkt är

specifikt för arten.

För mätpunkt 1 (se figur 2) kan det lateral- mediala måttet och det

cranial-caudala måttet

variera beroende på vilket revben i den anatomiska ordningen som mäts. Viktigast är att

måtten tas i de riktningar som ger högst respektive lägst värde.

Samtliga mätpunkter har mätts med en Velleman Digital Calliper 150mm, ett digitalt

skjutmått. Vid ett komplett revben med samtliga mätpunkter representerade blir det således

totalt sex stycken mått. Har revbenet varit fragmenterat har de mätpunkter som varit möjliga

att mäta mätts. Endast höger sida hos individerna har mätts förutom på ett får där istället

vänster sida mättes då höger sida var för fragmenterad. Mätpunkterna har valts ut

med

avseende på om revbenens främsta karakteristiska drag, huvud, tuberculum och ventaral ände,

finns representerade. Om än fragmenterade, är dessa mätpunkter förhållandevis lätta att

identifiera. Mätpunkterna avser att möjliggöra en osteometrisk artbedömning vid tillfällen då

bevaringsförhållandena omöjliggör en okulär bedömning.

(11)

10

5.1 Mätpunkt 1

Mätpunkt 1 är taget i benets dorsala ände,

i

böjen

strax

ventralt

eller

över

tuberculum. För denna del av revbenet går

det att skilja mellan får och get som grupp

från svin occulärt utifrån morfologiska

skillnader på området kring huvudet och

tuberculum. Revbenet förändras som mest

i sin morfologi i denna del beroende på

vilket revben i ordningen som behandlas.

Första revbenet till och med tredje är

relativt rakt vilket gör att den böj som finns är belägen närmare halsen, även tuberculum sitter

närmare halsen och är större och mer uttalad än på nästkommande revben. Då benets

morfologi varierat kraftigt beroende på vilket ben i ordningen som behandlas är det inte alltid

möjligt att ta måtten i medial-lateral respektive caudal-cranial riktning, vilket medför att

måtten istället utgörs av största respektive minsta mått. Figur 2 visar var på revbenen

mätpunkt 1 är placerad. För att kunna ta detta mått krävs att den dorsala delen av revbenet är

relativt intakt, det gör dock ingen skillnad om huvudet finns eller inte huvudsaken är att

området kring halsen ventralt mot corpus är intakt. Den ventrala delen av revbenet behövs inte

för att lokalisera mätpunkt 1.

5.2 Mätpunkt 2

Corpus på revben har en relativt homogen

utformning. För att ta reda på huruvida corpus har

morfologiskt mätbara skillnader arterna mellan

placerades mätpunkt 2 här.

A

tt finna en punkt som

går att identifiera på flera revben kan vara svårt. För

denna undersökning placerades mätpunkten på

revbenets mittersta tredjedel där revbenet har som

störst cranial-caudalt mått (se figur 3). För denna

mätpunkt har endast hela revben mätts där det lätt

går att identifiera den mittersta tredjedelen, det

vertikala strecket i figur 3 visar hur uppdelningen

Figur 2. Mätpunkt 1. RB1 representerar revben 1-3(ibland även 4e revbenet beroende på individens morfologi), RB6 representerar revben 4-9, RB13 representerar revben 10- sista revbenet.

(12)

11

av revbenet ser ut. Där den mittersta tredjedelen har som störst cranial-caudalt mått, där är

mätpunkt 2 placerad. På den mittersta tredjedelen av revbenet går det oftast att okulärt

bedöma vart det cranial-caudala måttet är som störts, om det inte är möjligt kan skjutmåttet

dras över revbensdelen och på så sätt få fram var måttet är som störst. Genom att sedan vrida

skjutmåttet 45 grader mäts det andra måttet, det lateral-mediala måttet. I figur 3 framgår det

hur denna mätpunkts placering kan variera beroende på benets morfologi. För att kunna

lokalisera mätpunkt 2 behöver revbenets corpus vara intakt, det vill säga skulle

bevaringsförhållandena vara sådana att revbenet är trasigt där det cranial-caudala måttet ska

tas går inte mätningen att göra, mindre skador på corpus som inte påverkar mätpunkten har

ingen betydelse. Den dorsala och den ventrala änden kan vara fragmenterad men revbenets

fulla längd bör framgå.

5.3 Mätpunkt 3

Mätpunkt 3 är taget 2 cm in från den ventrala änden (se figur 4). Detta gör det lätt att finna

samma punkt på samtliga revben där denna del är intakt. Det största måttet går i

cranial-caudal riktning, det minsta måttet går i medial-lateral riktning. För att mätpunkt 3 ska kunna

identifieras behöver den ventala änden vara intakt minst 2 cm från in från den ventala änden,

corpus och den dorsala änden behövs inte vid mätning av denna mätpunkt.

(13)

12

6. Analys

Ett medelvärde har beräknats utifrån samtliga indexvärden inom varje art för varje mätpunkt

och revbensnummer till exempel får, revbennummer 1, mätpunkt 1, se exempel nedan tabell 2

samt bilaga 1.

Tabell 2. Exempel på hur index är beräknat detta är får revbensnummer 1, mätpunkt 1. Individ

Revbens-nummer Sida Mätpunkt

Cranial/ Caudalt mått Medial/ lateralt mått Index ko16 co1 dx m1 9,34 5,54 0,59

AK-108 co1 sin m1 11,85 8,65 0,73

AK-104 co1 dx m1 10,08 8,69 0,86 KO-699 co1 dx m1 8,43 7,35 0,87 NRM A61 7635 co1 dx m1 9,33 5,52 0,59 NRM 20085390 co1 dx m1 10,85 6,75 0,62 NRM A61 7636 co1 dx m1 9,89 7,95 0,80 SHM M41 co1 dx m1 10,59 5,97 0,56 Antal 8,00 Summa 5,64 Medel 0,70 Standardavvikelse 0,13 Varians. S 0,02

Med hjälp av tre olika test har indexvärdena analyserats för att undersöka huruvida

indexvärdena är artespecifika. Medelvärdet och variansen har analyserats med ANOVA. I

varje ANOVA-test har tre grupper ställts mot varandra se exempel nedan, tabell 3 samt bilaga

2.

Tabell 3. Exempel på ANOVA-test. SAMMANFATTNING

Grupper Antal Summa Medelvärde Varians

Får M1 Co2 9 5,313086 0,590342861 0,004354

Get M1 Co2 15 8,588087 0,572539104 0,009782

Svin M1 Co2 8 3,911346 0,488918286 0,006968

ANOVA

Variationsursprung KvS fg MKv F p-värde F-krit

Mellan grupper 0,050705 2 0,025352257 3,333438 0,049765 3,327654

Inom grupper 0,220558 29 0,007605439

Totalt 0,271262 31

KvS = Avvikelser i kvadrat, fg = Antalet frihetsgrader, MKv = Medelavvikelse i kvadrat, p-värde= visar på styrkan i en förkastning av nollhypotesen

H0= Det finns ett samband mellan de tre indexgrupperna

(14)

13

Där ANOVA-testet visar att det finns en signifikant skillnad har t-test gjorts för att avgöra

mellan vilka arter den signifikanta skillnaden finns, se exempel nedan tabell 4 samt bilaga 2.

Tabell 4. Exempel på t-test, i detta fall jämförs får och svin mätpunkt 1 revben nummer 2. T-test: Två sampel antar olika varianser

Får M1 Co2 Svin M1 Co2

Medelvärde 0,590342861 0,488918286 Varians 0,004353922 0,006967844 Observationer 9 8 Antagen medelvärdesskillnad 0 fg 13 t-kvot 2,755584146 P(T<=t) ensidig 0,008181157 t-kritisk ensidig 1,770933396 P(T<=t) tvåsidig 0,016362315 t-kritisk tvåsidig 2,160368656

Fråga: Finns det en signifikant skillnad mellan de två indexgrupperna?

Svar: t-kvot värdet är större än t-kritisk tvåsidigt värdet, vilket betyder att det finns en skillnad. P(T<=t) tvåsidig är mindre än 0,05 vilket betyder att skillnaden är signifikant.

Där t-testet inte påvisat signifikant skillnad mellan två arter trots att det enligt ANOVA-testet ser ut att finnas en skillnad har Mann-Whitney U test används. Mann-Whitney U test utgår från gruppernas median istället för medelvärde, se exempel nedan tabell 5 samt bilaga 2.

Tabell 5. Exempel på Mann-Whitney U test

Mann-Whitney U test mellan får och svin mätpunkt 2 revben nummer 13. Får Co13 M2 Svin M2 Co13

1 0,40 0,67 0 1 0,43 0,61 0 1 0,50 0,69 0 1 0,46 0,84 0 1 0,45 0,62 0 1 0,37 0,72 0 1 0,34 0,12 U=7 0 Antal 7 7 Summa 2,95 4,26 Medel 0,42 0,61 n1: 7 n2:7

Noll-hypotes= Grupperna som jämförs har lika medianer. Kritiskt värde (n1:7, n2:7) = 8 (Fowler 1998:240)

(15)

14

7. Resultat

Totalt ingår 33 individer i studien varav 9 får, 16 getter och 8 svin. Av de nio får som kunnat

mätas, hade endast en individ fjortonde revbenet bevarat. Detta gör att ett index för det

fjortonde revbenet ej varit möjligt att skapa och följaktligen inte finns med i tabellerna. Av de

16 getter som ingått i studien, uppvisade ingen individ ett tillräckligt intakt fjortonde revben

för att kunna mäta någon av dess mätpunkter. Trots att svin har haft det fjortonde revbenet

tillgängligt för mätning av samtliga mätpunkter kommer dessa inte att medverka i studien då

de andra arterna utgår. Antalet revben ingående i studien skiljer sig för de olika mätpunkterna

inom en art beroende på att ett eller flera revben var för fragmenterade så att mätpunkten

saknades.

7.1 Mätpunkt 1

I tabell 6 redovisas resultaten för mätpunkt 1:s index för varje revbensnummer och art. Varje

enskild individs mått finns i bilaga 1. I diagram 1 presenteras medelvärdet av index för

samtliga arter. Tabell 7 är en sammanställning av mellan vilka arter det finns en statistiskt

signifikant skillnad.

Tabell 6. Tabellförklaring Co: revben (costa) och numret som följer är revbenet i ordningen,

Antal: antalet revben som har funnits tillgängliga för mätningen av mätpunkten, Summa:

totala

summan

av

indexvärdena,

Medel:

medelvärdet

av

indexvärdena,

SD:

Standardavvikelse, Varians.S: standardavikelsen i kvadrat (Fowler 1998:39).

Mätpunkt 1Får

Revben Co1 Co2 Co3 Co4 Co5 Co6 Co7 Co8 Co9 Co10 Co11 Co12 Co13 Antal 8 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 6 Summa 5,64 5,31 4,77 4,43 4,78 4,73 5,24 5,82 6,55 6,36 6,11 5,65 4,06 Medel 0,70 0,59 0,53 0,49 0,53 0,53 0,58 0,65 0,73 0,71 0,68 0,63 0,68 SD 0,13 0,07 0,06 0,04 0,08 0,03 0,05 0,04 0,06 0,05 0,06 0,06 0,07 Varians. S 0,02 0,00 0,00 0,00 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

Mätpunkt 1 Get

Revben Co1 Co2 Co3 Co4 Co5 Co6 Co7 Co8 Co9 Co10 Co11 Co12 Co13 Antal 15 15 16 16 16 16 16 16 16 16 16 16 11

Summa 10,55 8,59 8,04 7,78 8,47 9,36 10,49 11,31 11,53 11,37 11,73 11,87 8,15

Medel 0,70 0,57 0,50 0,49 0,53 0,59 0,66 0,71 0,72 0,71 0,73 0,74 0,74

SD 0,08 0,10 0,06 0,03 0,05 0,05 0,06 0,07 0,07 0,05 0,06 0,10 0,09

(16)

15

Mätpunkt 1 Svin

Summa 5,00 3,91 3,60 3,78 4,51 4,30 5,03 4,53 4,47 5,57 5,92 6,24 5,48

Medel 0,63 0,49 0,45 0,47 0,56 0,61 0,63 0,65 0,64 0,70 0,74 0,78 0,78

SD 0,08 0,08 0,06 0,09 0,11 0,06 0,07 0,04 0,05 0,10 0,10 0,12 0,09

Varians. S 0,01 0,01 0,00 0,01 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,01 0,01 0,01

I diagrammet (figur 5) nedan pressenteras medelvärdet av index för samtliga revbens

mätpunkt 1.

Revbenen från de olika arterna följer till viss del samma kurva, det finns dock

revbenspar som signifikant skilljer sig från varandra. Får och svin skiljer sig åt i 5

revbensnummer; 2, 3, 6, 9 och 12. Av dessa har får ett signifikant högre indexvärde på 3 av

revbensparen, revbensnummer 2, 3 och 9. Get och svin skiljer sig åt på 3 revpensnummer; 2,

8 och 9 i samtliga fallen har get ett signifikant högre indexvärde än svin. Får och get skiljer

sig signifikant från varandra på 4 revbensnummer; 6, 7, 8 och 12 i samtliga fall har get ett

högre indexvärde än får.

Figur 5. Medelvärdet av index för samtliga revbens mätpunkt 1.

Tabell 7. Sammanställning av revben med signifikanta skillnader mellan arterna för mätpunkt 1.

Får och svin

Get och svin

Får och get

Får Co2 > Svin Co2

Get Co2 > Svin Co2

Get Co6 > Får Co6

Får Co3 > Svin Co3

Get Co8 > Svin Co8

Get Co7 > Får Co7

Svin Co6 > Får Co6

Get Co9 > Svin Co9

Get Co8 > Får Co8

Får Co9 > Svin Co9

Get Co12 > Får Co12

(17)

16

7.2 Mätpunkt 2

I tabell 8 redovisas resultatet för mätpunkt 2:s index för varje revbensnummer och art. Varje

enskild individs mått finns i bilaga 1. I figur 6 presenteras medelvärdet av index för samtliga

arter. Tabellen 9 är en sammanställning av mellan vilka arter det finns en statistiskt signifikant

skillnad.

Tabell 8. Tabellförklaring Co: revben (costa) och numret som följer är revbenet i ordningen,

Antal: antalet revben som har funnits tillgängliga för mätningen av mätpunkten, Summa:

totala

summan

av

indexvärdena,

Medel:

medelvärdet

av

indexvärdena,

SD:

Standardavvikelse, Varians.S: standardavikelsen i kvadrat.

Mätpunkt 2 Får

Revben Co1 Co2 Co3 Co4 Co5 Co6 Co7 Co8 Co9 Co10 Co11 Co12 Co13 Antal 8 9 9 9 9 9 9 8 9 9 9 8 7 Summa 3,86 2,41 2,42 2,25 2,45 2,32 2,36 2,30 3,12 3,79 4,52 4,20 2,95 Medel 0,48 0,27 0,27 0,25 0,27 0,26 0,26 0,29 0,35 0,42 0,50 0,53 0,42 SD 0,07 0,04 0,03 0,02 0,03 0,02 0,04 0,05 0,05 0,07 0,09 0,08 0,05 Varians.S 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,01 0,00

Mätpunkt 2 Get

Revben Co1 Co2 Co3 Co4 Co5 Co6 Co7 Co8 Co9 Co10 Co11 Co12 Co13 Antal 16 14 15 16 16 16 16 15 16 16 14 14 10 Summa 7,66 5,09 4,46 4,39 4,59 4,29 4,28 4,57 6,33 6,35 6,24 6,77 5,16 Medel 0,48 0,36 0,30 0,27 0,29 0,27 0,27 0,30 0,40 0,40 0,45 0,48 0,52 SD 0,07 0,10 0,06 0,05 0,05 0,05 0,07 0,06 0,09 0,08 0,10 0,11 0,09 Varians. S 0,00 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,00 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01

Mätpunkt 2 Svin

Summa 4,63 27,79 1,89 1,89 2,56 3,04 4,39 4,16 4,22 5,03 5,31 4,93 4,26

Medel 0,58 0,25 0,24 0,24 0,32 0,43 0,55 0,59 0,60 0,63 0,66 0,62 0,61

SD 0,22 0,07 0,05 0,07 0,11 0,14 0,20 0,21 0,19 0,19 0,23 0,25 0,23

Varians. S 0,05 0,00 0,00 0,00 0,01 0,02 0,04 0,04 0,04 0,04 0,05 0,06 0,05

I diagrammet nedan (figur 6) pressenteras medelvärdet av index för samtliga revbens

mätpunkt 2. Får och get följer till stor del samma kurva, svin avviker dock signifikant från

både får och get. Får och svin skiljer sig signifikant åt på 5 revbensnummer; 6, 7, 8, 9 och 10 i

samtliga fall har svin ett högre indexvärde än får. Get och svin skiljer sig åt på 8

(18)

17

i resterande fallen har svin ett högre indexvärde än get. Får och get skiljer sig signifikant åt på

ett revbenspar, nummer 2, i detta fall har get ett signifikant högre indexvärde.

Trots att det i diagrammet (figur 6) ser ut att finnas en skillnad mellan får och svin på revben

nummer 13 visar varken ANOVA eller t-test på detta. Således gjordes även ett Mann-Whitney

U test för att undersöka om medianen mellan arterna skiljer sig åt. Resultatet visar att det

kritiska värdet är högre än U-värdet vilket betyder att noll-hypotesen kan förkastas.

Noll-hypotesen för Mann-Whitney U test är att medianerna i de olika grupperna är lika, i detta fall

kan vi därför säga att det finns en signifikant skillnad mellan medianerna. Samtliga

beräkningar och test för får och svin mätpunkt 2 revben nummer 13 finns i bilaga 2.

Tabell 9. Sammanställning av revben med signifikanta skillnader mellan arterna för mätpunkt 2.

Får och svin Get och svin Får och get

Svin Co6 > Får Co6 Get Co2 > Svin Co2 Get Co2 > Får Co2 Svin Co7 > Får Co7 Get Co3 > Svin Co3

(19)

18

7.3 Mätpunkt 3

I tabell 10 redovisas resultaten för mätpunkt 3:s index för varje revbensnummer och art. Varje

enskild individs mått finns i bilaga 1. I figur 7 presenteras medelvärdet av index för samtliga

arter. I tabell 11 finns en sammanställning av mellan vilka arter det finns en statistiskt

signifikant skillnad.

Tabell 10. Tabellförklaring Co: revben (costa) och numret som följer är revbenet i ordningen,

Antal: antalet revben som har funnits tillgängliga för mätningen av mätpunkten, Summa:

totala

summan

av

indexvärdena,

Medel:

medelvärdet

av

indexvärdena,

SD:

Standardavvikelse, Varians.S: standardavikelsen i kvadrat.

Mätpunkt 3 Får

Revben Co1 Co2 Co3 Co4 Co5 Co6 Co7 Co8 Co9 Co10 Co11 Co12 Co13 Antal 8 9 9 9 9 9 9 8 9 9 9 8 7 Summa 2,75 2,91 2,48 2,39 2,67 2,54 2,43 2,33 2,98 3,23 3,20 2,80 2,11 Medel 0,34 0,32 0,28 0,27 0,30 0,28 0,27 0,29 0,33 0,36 0,36 0,35 0,30 SD 0,05 0,07 0,05 0,06 0,09 0,07 0,07 0,05 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 Varians.S 0,00 0,01 0,00 0,00 0,01 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

Mätpunkt 3 Get

Summa 5,96 5,04 4,17 4,13 4,48 3,99 4,28 4,02 5,39 4,68 4,14 4,23 3,34

Medel 0,37 0,36 0,30 0,26 0,30 0,28 0,29 0,31 0,36 0,36 0,38 0,35 0,37

SD 0,06 0,10 0,06 0,04 0,06 0,05 0,07 0,06 0,07 0,07 0,15 0,08 0,11

Varians. S 0,00 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,02 0,01 0,01

I figur 7 presenteras medelvärdet av index för samtliga revbens mätpunkt 3. Det finns inte

någon signifikant skillnad mellan får och get i denna mätpunkt. Svin skiljer sig däremot

signifikant från både får och get i flera av revbenen. Svin har ett signifikant högre indexvärde

än get på revbensnummer; 1, 3, 4, 5 och 7. Svin har ett signifikant högre indexvärde än får på

samma revbenspar som get samt revben nummer 8.

Mätpunkt 3 Svin

Summa 4,48 1,97 2,33 2,39 3,40 2,31 2,95 2,26 2,72 2,59 2,80 2,46 2,06

Medel 0,56 0,33 0,39 0,48 0,57 0,58 0,49 0,45 0,45 0,43 0,47 0,41 0,41

SD 0,12 0,06 0,07 0,13 0,15 0,23 0,18 0,13 0,13 0,17 0,16 0,15 0,18

(20)

19

Resultatet av ANOVA visade även att det inte finns ett samband mellan revben nummer 6 och

9 för får, get och svin. Emellertid gav t-testen resultatet att det inte finns någon signifikant

skillnad mellan får och svin eller mellan get och svin. I dessa fall gjordes även ett

Mann-Whitney U test för att undersöka om medianen mellan arterna skiljer sig åt. Dock gick det inte

heller att med ett Mann-Whitney U test upptäcka någon signifikant skillnad mellan några av

arterna.

I figur 7 ser det även ut att finnas en skillnad mellan get och svin för revben nummer 8.

ANOVA testet visar även att det finns en signifikant skillnad mellan får, get och svin på detta

revben, dock visar t-testet att det inte finns en signifikant skillnad mellan get och svin. Enligt

Mann-Whitney U test är det en signifikant skillnad i medianvärdet mellan get och svin.

Samtliga test och uträkningar från mätpunkt 3 revben nummer 6, 8 och 9 finns i bilaga 2.

Tabell 11. Sammanställning av revben med signifikanta skillnader mellan arterna för mätpunkt 3.

Får och svin

Get och svin

(21)

20

8. Diskussion

Syftet med studien var att ta reda på huruvida det föreligger mätbara morfologiska skillnader

på revben som möjliggör att skilja svin från får och get samt om det genom dessa mått är

möjligt att även skilja får från get. Genom att mäta ett medial-lateralt och ett cranial-caudalt

mått på tre olika mätpunkter på varje revben och sedan skapa ett index på förhållandet mellan

dessa två mått, har det varit möjligt att finna morfologiskt mätbara skillnader. Dessa

skillnader gäller dock inte samtliga mätpunkter hos samtliga revbenspar.

Jämnast fördelning av signifikanta skillnader påträffades för mätpunkt 1, där fem revbenspar

visar på signifikanta skillnader mellan får och svin, tre revbenspar visar på signifikanta

skillnader mellan get och svin och fyra revbenspar visar på signifikanta skillnader mellan får

och get. Flest skillnader påträffades för mätpunkt 2 där det finns signifikanta skillnader på 14

revbenspar. Av dessa 14 revbenspar representerar endast ett skillnaden mellan får och get

medan hela åtta revbenspar visar på signifikanta skillnader mellan get och svin och fem

revbenspar visar på signifikanta skillnader mellan får och svin. Med hjälp av mätpunkt 3

kunde ingen skillnad upptäckas mellan får och get. På mätpunkt 3 skiljer sig däremot svin

signifikant från får och get i 6 respektive 5 revbenspar.

För mätpunkt 2 kan indexvärden på över 0,54 tillskrivas svin, då åtta av indexvärdena hos

svin överskrider detta värde, men ingen av de andra arterna uppvisar indexvärden större än

0,53. För mätpunkt 3 kan indexvärden som överskrider 0,38 tillskrivas svin då hela 12

indexvärden hos svin överskrider detta samtidigt som ingen av de andra arterna inte har något

indexvärde som överstiger 0,37.

Får och svin skiljer sig signifikant åt i totalt 11 revbenspar (revben nummer 1 till nummer 10

samt revben nummer 12) av dessa är fem av skillnaderna påträffade inom mätpunkt 1, fem

inom mätpunkt 2 och sex inom mätpunkt 3. Totalt skiljer sig får och svin signifikant åt i 16

mätpunkter. De signifikanta skillnaderna som upptäcktes mellan får och svin i mätpunkt 2 och

3 visar samtliga på att svin har ett rundare revben än får (se figur 6 och 7 samt tabell 8 och

10).

(22)

21

mätpunkter. Även här har svin ett mera rundat revben vad gäller mätpunkt 2 och 3 (se figur 6

och 7 samt tabell 8 och 10).

Får och get skiljer sig signifikant åt i totalt fem revbenspar (revben nummer 2, 6, 7, 8 och 12)

av dessa är fyra av skillnaderna påträffade inom mätpunkt 1 och en inom mätpunkt 2, det vill

säga totalt fem mätpunkter. I samtliga fall har get ett högre index värde än får och därmed ett

mer rundat revben (se figur 5 och 6 samt tabell 7 och 9).

I två fall har ANOVA t-testet visat på signifikanta skillnader som varken t-testet eller

Mann-Whitney U testet sedan bekräftat. Detta gäller mätpunkt 3 på revbenspar nummer 6 och 9. I

diagrammet ser det ut att finnas en skillnad mellan får och svin samt get och svin.

(23)

22

9. Sammanfattning

Revben tillhörande får, get och svin är benelement som lätt går att urskilja men som är svåra

att artbedöma. Ofta hamnar de i en hög med oidentifierade revben. Studiens syfte var att ta

reda på huruvida det föreligger morfologiskt mätbara skillnader på revben som möjliggör att

skilja svin från får och get. Samt huruvida det föreligger morfologiskt mätbara skillnader på

revben som möjliggör att skilja får och get. Genom de mätningar som denna studie baseras på

har det gått att konstatera att det finns vissa mätbara morflogiska skillnader mellan revben

från får, get och svin. Denna kunskap skulle kunna öka identifieringsgraden i arkeologiska

material.

I studien användes revben nummer 1 till 13 hos samtliga arter, på varje revben mättes tre

punkter. För att mätningarna ska vara mått på morfologiska skillnader mellan arterna mättes

två mått vid varje mätpunkt ett cranial-caudalt och ett medial-lateralt. Det medial-laterala

måttet dividerades med det cranial-caudala måttet vid varje enskild mätpunkt. Värdet av

divisionen för varje mätpunkt speglar då förhållandet mellan det medial-laterala måttet och

det cranial-caudala, vilket är index, tesen är att index är artspecifikt och att detta skulle kunna

skilja arterna åt. Genom att analysera arternas index värden i ANOVA-test, t-test och

Mann-Whitney U-test har det gått att avgöra vilka arter och revbensnummer som signifikant skiljer

sig åt.

Får och svin har signifikanta skillnader i totalt 11 av revbensparen, revbensnummer 1 till och

med 10 samt det 12e revbenet. Revbenspar nummer 3, 6, 7, 8 och 9 skiljer sig signifikant i två

av mätpunkterna vardera och är därmed de revbenspar som bäst lämpar sig för att skilja

mellan får och svin. Revben nummer 3 har signifikanta skillnader i mätpunkt 1 och 3, revben

nummer 6 skiljer sig signifikant i mätpunkt 1 och 2, revben nummer 7 och 8 har båda

signifikanta skillnader i mätpunkt 2 och 3, revben nummer 9 har signifikanta skillnader i

mätpunkt 1 och 2. Mätpunkt 3 skiljer signifikant på flest revbenspar vad gäller får och svin,

dessa är revbenspar nummer 1, 3, 4, 5, 7, och 8. Samtliga signifikanta skillnader i mätpunkt 2

och 3 visar att svin har ett mer rundat revben än får.

(24)

23

båda signifikanta skillnader i mätpunkt 2 och 3, revben nummer 8 och 9 har båda signifikanta

skillnader i mätpunkt 1 och 2. Mätpunkt 2 skiljer signifikant mellan flest revbenspar vad

gäller get och svin, dessa är revbenspar 2, 3, 6, 7, 8, 9, 10 och 11. Av dessa har svin ett högre

index värde än get i revbenspar 6 till 11 och där med ett mer rundat revben. Samtliga

signifikanta skillnader i mätpunkt 3 visar arr svin har ett mer rundat revben än get.

Får och get har signifikanta skillnader i totalt 5 revbenspar, dessa är revbensnummer 2, 6, 7, 8

och 12. Av dessa har inte något revbensnummer signifikanta skillnader i fler än en mätpunkt

vardera. Revbensnummer 2 har signifikant skillnad i mätpunkt 2, revbensnummer 6, 7, 8 och

12 har signifikanta skillnader i mätpunkt 1. I samtliga fall har get ett mer rundat revben än får.

Indexvärden över 0,54 på mätpunkt 2 kan tillskrivas svin, då inte någon av de andra arterna

uppvisar indexvärden större än 0,53 på denna mätpunkt. För mätpunkt 3 kan indexvärden som

överskrider 0,38 tillskrivas svin då inte någon av de andra arterna har indexvärden som

överstiger 0,37 på denna mätpunkt.

Tabell 12 är en sammanställning av vilka revben som uppvisar signifikanta skillnader och

vilka mätpunkter som uppvisar de signifikanta skillnaderna för respektive revbensnummer.

Tabell 12. Sammanställning av revben som uppvisar signifikanta skillnader och vilka mätpunkter som uppvisar de signifikanta skillnaderna för respektive revbensnummer.

Mätpunkt Får och svin Mätpunkt Get och svin Mätpunkt Får och get

3 Revben 1 3 Revben 1 2 Revben 2

1 Revben 2 1 och 2 Revben 2 1 Revben 6

1 och 3 Revben 3 2 och 3 Revben 3 1 Revben 7

1 och 2 Revben 6 2 Revben 6

2 och 3 Revben 7 2 och 3 Revben 7

2 Revben 10 2 Revben 10

1 Revben 12 2 Revben 11

(25)

24

10. Referenser

Boëthius, A. 2006. Ekövraket - en osteologisk proviantstudie baserad på djurbenen i ett

senmedeltida vrak påträffat i Ronneby skärgård. Reports in osteology 2011: 3, Lunds

Universitet.

Carbone, V.A. och Keel, B.C. 1985. Preservation of Plant and Animal Remains I The

analysis of prehistoric diets. (Red.) Gilbert, Jr. R.I., Mielke, J.H. Academic Press, Inc.

During, E. 1996. Osteologi – Benens vittnesbörd. ARKEO-Förlaget, Gamleby.

During, E. 1986. Fauna of Alvastra: an osteological analysis of animal bones from a

Neolithic pile dwelling. Ossa International Journal of Skeletal Research. Stockholms

Universitet.

Fowler, J., Cohen, L. och Jarvis, P. 1998. Practical Statistics for Field Biology, 2:a uppl.

Gillis R., Chaix L. och Vigne J-D. 2011. An assessment of morphological criteria for

discriminating sheep and goat mandibles on a large prehistoric archaeological assemblage

(Kerma, Sudan). Journal of Archaeological Science 38.

Grant, J., Gorin S. och Neil F. 2008. The Archaeology Coursebook – An introduction to

themes, sites, methods and skills. 3:e Uppl. Routledge, New York.

Greenfield H. J. 2010. The Secondary Products Revolution: the past, the present and the

future. World Archaeology Vol. 42.

Halstead P. och Collins P. och Isaakidou V. 2002. Sorting the Sheep from the Goats:

Morphological Distinctions between the Mandibles and Mandibular Teeth of Adult Ovis and

Capra. Journal of Archaeological Science, Vol 29.

Johansson, F. 2006. Osteologisk analys av djurbenen. UV Mitt, rapport 2006:12

Strandnära

verksamheter i Ärja by under medeltid,

Jan-Åke Ljung. Bilaga 1.

Körner, S. och Wahlgren, L. 2005. Statistiska metoder, 2:a Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Marciniak, A. 2011. The Secondary Products Revolution: Empirical Evidence

and its Current Zooarchaeological Critique. Journal of World Prehistory (2011) vol. 24.

Parmalee, P.W. 1985. Identification and Interpretation of Archaeologically Derived Animal

Remains. The analysis of prehistoric diets. (Red.) Gilbert, Jr. R.I., Mielke, J.H. Academic

Press, Inc.

Prummel W. och Frisch H-J. 1986. A guide for the distinction of species, sex and body side

in bones of sheep and goat. Journal of Archaeological Science Vol 13.

(26)

25

von den Driesch, A. 1979. A guide to the measurment of animal bones from archaeological

sites. Peabody museum of archaeology and ethnology,, Bulletin 1. Harvard University

Zeder M. och Lapham H. 2010. Assessing the reliability of criteria used to identify

postcranial bones in sheep, Ovis, and goats, Capra. Journal of Archaeological Science, Vol

37. Zeder M. och Pilaar S. 2010. Assessing the reliability of criteria used to identify mandibles

and mandibular teeth in sheep, Ovis, and goats, Capra. Journal of Archaeological Science,

Vol 37.

Figur framsida.

2012-10-22.

http://www.arrowheads1.com/artifactinfo/bisonbonepics/BF-Ribs.jpg

(27)

26

Bilaga 1

Nedan presenteras samtliga mått per art, revbensnummer och mätpunkt. Får

Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranial-caudala måttet

Lateral- mediala måttet

(28)

27

ko16 co13 dx m3 7,55 2,49 0,33

Index (lateral- mediala måttet / cranial-caudala måttet)

AK-108 co1 sin m1 11,85 8,65 0,73

AK-108 co1 sin m2 17,12 9,49 0,55

AK-108 co1 sin m3 20,2 9 0,45

AK-108 co2 sin m1 11,76 6,82 0,58

AK-108 co2 sin m2 16 4,99 0,31

AK-108 co2 sin m3 14,74 5,97 0,41

AK-108 co3 sin m1 12,66 7,83 0,62

AK-108 co3 sin m2 16,47 4,59 0,28

AK-108 co3 sin m3 15,54 4,43 0,29

AK-108 co4 sin m1 13,49 7,22 0,54

AK-108 co4 sin m2 17,17 4,34 0,25

AK-108 co4 sin m3 16,82 5,41 0,32

AK-108 co5 sin m1 15,44 6,81 0,44

AK-108 co5 sin m2 17,21 4,31 0,25

AK-108 co5 sin m3 16,75 6,22 0,37

AK-108 co6 sin m1 14,91 7,46 0,50

AK-108 co6 sin m2 18,1 4,44 0,25

AK-108 co6 sin m3 17,24 6,13 0,36

AK-108 co7 sin m1 13,23 7,46 0,56

AK-108 co7 sin m2 18,64 4,99 0,27

AK-108 co7 sin m3 15,56 5,48 0,35

AK-108 co8 sin m1 12,23 7,44 0,61

AK-108 co9 sin m1 10,42 7,7 0,74

AK-108 co9 sin m2 13,8 4,84 0,35

AK-108 co9 sin m3 13,02 4,24 0,33

AK-108 co10 sin m1 10,27 6,76 0,66

AK-108 co10 sin m2 12,24 4,98 0,41

AK-108 co10 sin m3 11,16 3,85 0,34

AK-108 co11 sin m1 9,84 5,57 0,57

AK-108 co11 sin m2 10,03 4,68 0,47

AK-108 co11 sin m3 10,17 3,81 0,37

AK-108 co12 sin m1 9,74 4,94 0,51

(29)

28 AK-104 co2 dx m2 16,76 4,77 0,28 AK-104 co2 dx m3 13,15 5,52 0,42 AK-104 co3 dx m1 12,17 5,92 0,49 AK-104 co3 dx m2 16,5 5,19 0,31 AK-104 co3 dx m3 15,67 5,11 0,33 AK-104 co4 dx m1 12,71 6,63 0,52 AK-104 co4 dx m2 17,6 4,88 0,28 AK-104 co4 dx m3 18,4 5,1 0,28 AK-104 co5 dx m1 12,97 7,3 0,56 AK-104 co5 dx m2 17,76 5,1 0,29 AK-104 co5 dx m3 20,08 5,48 0,27 AK-104 co6 dx m1 13,53 7,12 0,53 AK-104 co6 dx m2 19,51 4,62 0,24 AK-104 co6 dx m3 18,71 4,55 0,24 AK-104 co7 dx m1 12,93 6,54 0,51 AK-104 co7 dx m2 20,45 5,09 0,25 AK-104 co7 dx m3 16,04 4,7 0,29 AK-104 co8 dx m1 10,52 6,13 0,58 AK-104 co8 dx m2 16,6 4,88 0,29 AK-104 co8 dx m3 15,35 4,25 0,28 AK-104 co9 dx m1 9,74 6,16 0,63 AK-104 co9 dx m2 13,03 4,76 0,37 AK-104 co9 dx m3 12,81 3,57 0,28 AK-104 co10 dx m1 9,27 6,35 0,69 AK-104 co10 dx m2 9,61 5,14 0,53 AK-104 co10 dx m3 11,07 3,35 0,30 AK-104 co11 dx m1 9,28 6,35 0,68 AK-104 co11 dx m2 9,86 5,25 0,53 AK-104 co11 dx m3 10,94 3,47 0,32 AK-104 co12 dx m1 9,6 5,93 0,62 AK-104 co12 dx m2 9,43 5,34 0,57 AK-104 co12 dx m3 9,64 3,05 0,32 AK-104 co13 dx m1 8,39 6,13 0,73 AK-104 co13 dx m2 10,04 4,32 0,43 AK-104 co13 dx m3 10,1 3,19 0,32

(30)

29 KO-699 co3 dx m1 11,35 6,34 0,56 KO-699 co3 dx m2 16,27 4,23 0,26 KO-699 co3 dx m3 14,41 4,6 0,32 KO-699 co4 dx m1 12,86 6,33 0,49 KO-699 co4 dx m2 18,36 4,73 0,26 KO-699 co4 dx m3 17,13 4,4 0,26 KO-699 co5 dx m1 12,52 8,3 0,66 KO-699 co5 dx m2 17,45 5,7 0,33 KO-699 co5 dx m3 18,85 5,01 0,27 KO-699 co6 dx m1 12,99 7,23 0,56 KO-699 co6 dx m2 20,37 5,47 0,27 KO-699 co6 dx m3 17,7 5,01 0,28 KO-699 co7 dx m1 11,44 7,52 0,66 KO-699 co7 dx m2 18,46 6,29 0,34 KO-699 co7 dx m3 17,09 4,65 0,27 KO-699 co8 dx m1 9,6 6,6 0,69 KO-699 co8 dx m2 16 4,93 0,31 KO-699 co8 dx m3 11,37 4,54 0,40 KO-699 co9 dx m1 8,7 6,89 0,79 KO-699 co9 dx m2 13,22 4,85 0,37 KO-699 co9 dx m3 10,1 4,32 0,43 KO-699 co10 dx m1 8,89 5,72 0,64 KO-699 co10 dx m2 11,16 4,73 0,42 KO-699 co10 dx m3 8,16 3,15 0,39 KO-699 co11 dx m1 8,18 5,22 0,64 KO-699 co11 dx m2 8,3 5,2 0,63 KO-699 co11 dx m3 7,14 3,09 0,43 KO-699 co12 dx m1 8,49 4,94 0,58 KO-699 co12 dx m2 7,77 4,34 0,56 KO-699 co12 dx m3 8,25 2,71 0,33 KO-699 co13 dx m1 6,94 4,94 0,71 KO-699 co13 dx m2 6,61 3,31 0,50 KO-699 co13 dx m3 10,58 2,73 0,26

(31)

30 Ma 795166 co4 dx m3 21,64 6,41 0,30 Ma 795166 co5 dx m1 14,11 6,86 0,49 Ma 795166 co5 dx m2 19,45 5,33 0,27 Ma 795166 co5 dx m3 19,42 7,95 0,41 Ma 795166 co6 dx m1 14,23 7,14 0,50 Ma 795166 co6 dx m2 18,71 5,46 0,29 Ma 795166 co6 dx m3 17,74 6,74 0,38 Ma 795166 co7 dx m1 13,5 7,34 0,54 Ma 795166 co7 dx m2 18,88 5,44 0,29 Ma 795166 co7 dx m3 17,57 6,7 0,38 Ma 795166 co8 dx m1 12,26 7,47 0,61 Ma 795166 co8 dx m2 17,07 5 0,29 Ma 795166 co8 dx m3 16,17 5,29 0,33 Ma 795166 co9 dx m1 10,34 7,61 0,74 Ma 795166 co9 dx m2 15,54 4,74 0,31 Ma 795166 co9 dx m3 15,68 4,65 0,30 Ma 795166 co10 dx m1 8,92 6,68 0,75 Ma 795166 co10 dx m2 13,37 4,44 0,33 Ma 795166 co10 dx m3 12,26 4,3 0,35 Ma 795166 co11 dx m1 8,46 6,49 0,77 Ma 795166 co11 dx m2 10,16 4,61 0,45 Ma 795166 co11 dx m3 10,34 3,37 0,33 Ma 795166 co12 dx m1 9,33 6,18 0,66 Ma 795166 co12 dx m2 8,95 4,45 0,50 Ma 795166 co12 dx m3 9,24 3,24 0,35 Ma 795166 co13 dx m2 8,14 3,74 0,46 Ma 795166 co13 dx m3 10,05 2,35 0,23

(32)

31 A61 7635 co5 dx m3 15,57 3,91 0,25 A61 7635 co6 dx m1 11,18 5,94 0,53 A61 7635 co6 dx m2 15,65 3,76 0,24 A61 7635 co6 dx m3 14,09 3,24 0,23 A61 7635 co7 dx m1 11,16 6,42 0,58 A61 7635 co7 dx m2 16,32 3,34 0,20 A61 7635 co7 dx m3 11,88 2,33 0,20 A61 7635 co8 dx m1 9,69 6,38 0,66 A61 7635 co8 dx m2 15,14 3,79 0,25 A61 7635 co8 dx m3 11,88 2,67 0,22 A61 7635 co9 dx m1 7,62 6,32 0,83 A61 7635 co9 dx m2 11,63 3,43 0,29 A61 7635 co9 dx m3 10,11 2,69 0,27 A61 7635 co10 dx m1 7,93 5,64 0,71 A61 7635 co10 dx m2 9,56 4,01 0,42 A61 7635 co10 dx m3 9,28 2,86 0,31 A61 7635 co11 dx m1 7,22 4,99 0,69 A61 7635 co11 dx m2 9,31 3,2 0,34 A61 7635 co11 dx m3 7,77 2,27 0,29 A61 7635 co12 dx m1 7,15 4,44 0,62 A61 7635 co12 dx m2 8,51 3,19 0,37 A61 7635 co12 dx m3 7,63 2,48 0,33 A61 7635 co13 dx m1 7,57 4,48 0,59 A61 7635 co13 dx m2 7,89 3,52 0,45 A61 7635 co13 dx m3 7,39 2,48 0,34 A61 7635 co14 dx m1 6,29 3,22 0,51 A61 7635 co14 dx m2 9,48 2,25 0,24 A61 7635 co14 dx m3 7,44 1,86 0,25

(33)

32 20085390 co5 dx m2 19,86 4,35 0,22 20085390 co5 dx m3 18,5 3,38 0,18 20085390 co6 dx m1 12,81 6,29 0,49 20085390 co6 dx m2 20,08 5,12 0,25 20085390 co6 dx m3 15,41 3,63 0,24 20085390 co7 dx m1 11,82 6,58 0,56 20085390 co7 dx m2 19,86 4,79 0,24 20085390 co7 dx m3 14,53 3,22 0,22 20085390 co8 dx m1 9,91 6,35 0,64 20085390 co8 dx m2 15,75 3,66 0,23 20085390 co8 dx m3 10,61 2,97 0,28 20085390 co9 dx m1 9,27 6,2 0,67 20085390 co9 dx m2 11,13 4,35 0,39 20085390 co9 dx m3 7,04 3,14 0,45 20085390 co10 dx m1 8,88 5,62 0,63 20085390 co10 dx m2 10,3 3,48 0,34 20085390 co10 dx m3 5,82 2,57 0,44 20085390 co11 dx m1 8,78 5,48 0,62 20085390 co11 dx m2 7,79 4,09 0,53 20085390 co11 dx m3 6,18 2,41 0,39 20085390 co12 dx m1 8,41 5,52 0,66 20085390 co12 dx m2 7,94 3,63 0,46 20085390 co12 dx m3 6,88 2,27 0,33

(34)

33 A61 7636 co7 dx m1 10,79 6,81 0,63 A61 7636 co7 dx m2 16,93 4,27 0,25 A61 7636 co7 dx m3 12,81 3,04 0,24 A61 7636 co8 dx m1 9,07 6,15 0,68 A61 7636 co8 dx m2 12,62 4,78 0,38 A61 7636 co8 dx m3 10,65 3,28 0,31 A61 7636 co9 dx m1 8,07 6,08 0,75 A61 7636 co9 dx m2 11,93 4,88 0,41 A61 7636 co9 dx m3 9,94 3,28 0,33 A61 7636 co10 dx m1 7,87 5,94 0,75 A61 7636 co10 dx m2 9,56 4,95 0,52 A61 7636 co10 dx m3 8,81 3,07 0,35 A61 7636 co11 dx m1 7,61 5,68 0,75 A61 7636 co11 dx m2 8,31 4,7 0,57 A61 7636 co11 dx m3 8,16 3,34 0,41 A61 7636 co12 dx m1 7,37 5,14 0,70 A61 7636 co12 dx m2 7,54 4,55 0,60 A61 7636 co12 dx m3 6,98 3,07 0,44 A61 7636 co13 dx m1 7,25 5,42 0,75 A61 7636 co13 dx m2 9,47 3,55 0,37 A61 7636 co13 dx m3 7,43 2,71 0,36

(35)

34 M41 co7 dx m3 13,13 3,78 0,29 M41 co8 dx m1 9,09 5,8 0,64 M41 co8 dx m2 13,62 4,13 0,30 M41 co8 dx m3 11,75 3,04 0,26 M41 co9 dx m1 8,06 5,62 0,70 M41 co9 dx m2 11,12 4,02 0,36 M41 co9 dx m3 10,92 2,77 0,25 M41 co10 dx m1 7,25 5,66 0,78 M41 co10 dx m2 9,58 4 0,42 M41 co10 dx m3 8,71 2,81 0,32 M41 co11 dx m1 7,26 5 0,69 M41 co11 dx m2 8,41 3,54 0,42 M41 co11 dx m3 7,8 2,39 0,31 M41 co12 dx m1 7,22 4,46 0,62 M41 co12 dx m2 7,52 3,84 0,51 M41 co12 dx m3 7,1 2,84 0,40 M41 co13 dx m1 7,38 4,43 0,60 M41 co13 dx m2 8,88 3,05 0,34 M41 co13 dx m3 8,3 2,26 0,27 Get

(36)

35 KO-15 co8 dx m1 7,6 5,43 0,71 KO-15 co8 dx m2 11,54 3,38 0,29 KO-15 co8 dx m3 9,24 2,31 0,25 KO-15 co9 dx m1 6,87 5,25 0,76 KO-15 co9 dx m2 9,82 2,94 0,30 KO-15 co9 dx m3 7,32 2,06 0,28 KO-15 co10 dx m1 6,58 4,85 0,74 KO-15 co10 dx m2 8,03 2,69 0,33 KO-15 co10 dx m3 5,74 1,63 0,28 KO-15 co11 dx m1 5,84 4,48 0,77 KO-15 co11 dx m2 7,83 2,83 0,36 KO-15 co11 dx m3 6,45 1,58 0,24 KO-15 co12 dx m1 5,59 3,92 0,70 KO-15 co12 dx m2 7,26 2,81 0,39 KO-15 co12 dx m3 7,02 2,11 0,30

(37)

36 KO-723 co10 dx m2 8,11 2,78 0,34 KO-723 co10 dx m3 5,41 1,62 0,30 KO-723 co11 dx m1 6 4,3 0,72 KO-723 co12 dx m1 5,36 3,95 0,74 KO-723 co13 dx m1 5,23 3,4 0,65

Index (lateral- mediala måttet / cranial-caudala måttet) AK-105 co1 dx m1 9,09 6,54 0,72 AK-105 co1 dx m2 13,02 4,78 0,37 AK-105 co1 dx m3 14,44 4,32 0,30 AK-105 co2 dx m1 7,77 4,97 0,64 AK-105 co2 dx m2 11,54 3,56 0,31 AK-105 co2 dx m3 12,01 3,62 0,30 AK-105 co3 dx m1 8,43 4,01 0,48 AK-105 co3 dx m2 13,53 3,22 0,24 AK-105 co4 dx m1 9,15 4,12 0,45 AK-105 co4 dx m2 14,45 3,42 0,24 AK-105 co4 dx m3 13,98 3,59 0,26 AK-105 co5 dx m1 9,3 4,54 0,49 AK-105 co5 dx m2 13,74 3,18 0,23 AK-105 co5 dx m3 14,33 3,59 0,25 AK-105 co6 dx m1 9,14 5,16 0,56 AK-105 co6 dx m2 13,15 3,33 0,25 AK-105 co6 dx m3 12,4 3,58 0,29 AK-105 co7 dx m1 8,73 5,66 0,65 AK-105 co7 dx m2 15,29 2,57 0,17 AK-105 co7 dx m3 12,47 2,39 0,19 AK-105 co8 dx m1 7,02 5,44 0,77 AK-105 co8 dx m2 12,94 2,42 0,19 AK-105 co8 dx m3 10,76 2,28 0,21 AK-105 co9 dx m1 6,54 4,84 0,74 AK-105 co9 dx m2 9,86 3,71 0,38 AK-105 co9 dx m3 6,99 2,73 0,39 AK-105 co10 dx m1 5,7 4,46 0,78 AK-105 co10 dx m2 8,1 2,92 0,36 AK-105 co11 dx m1 5,44 4,55 0,84 AK-105 co11 dx m2 8 2,53 0,32 AK-105 co12 dx m1 5,55 4,13 0,74 AK-105 co12 dx m2 7,37 2,83 0,38 AK-105 co13 dx m1 5,2 4,1 0,79 AK-105 co13 dx m2 7,27 2,28 0,31

(38)

37 caudala måttet mediala måttet måttet / cranial-caudala måttet) A61 5104 co1 dx m1 7,94 6,16 0,78 A61 5104 co1 dx m2 12,32 6,08 0,49 A61 5104 co1 dx m3 15,61 5,81 0,37 A61 5104 co2 dx m1 8,01 4,73 0,59 A61 5104 co2 dx m2 11,42 3,89 0,34 A61 5104 co2 dx m3 11,54 3,66 0,32 A61 5104 co3 dx m1 8,94 4,96 0,55 A61 5104 co3 dx m2 12,36 4,13 0,33 A61 5104 co3 dx m3 11,6 3,99 0,34 A61 5104 co4 dx m1 8,28 4,68 0,57 A61 5104 co4 dx m2 13 3,89 0,30 A61 5104 co4 dx m3 12,92 3,23 0,25 A61 5104 co5 dx m1 9,29 4,72 0,51 A61 5104 co5 dx m2 12,5 4,28 0,34 A61 5104 co5 dx m3 12,29 4,03 0,33 A61 5104 co6 dx m1 9,35 5,22 0,56 A61 5104 co6 dx m2 11,91 4,43 0,37 A61 5104 co6 dx m3 11 3,73 0,34 A61 5104 co7 dx m1 9,39 5,87 0,63 A61 5104 co7 dx m2 12,17 3,9 0,32 A61 5104 co7 dx m3 9,42 2,72 0,29 A61 5104 co8 dx m1 8,17 5,02 0,61 A61 5104 co8 dx m2 11,33 3,42 0,30 A61 5104 co8 dx m3 7,27 2,51 0,35 A61 5104 co9 dx m1 7,46 5,1 0,68 A61 5104 co9 dx m2 8,92 4,15 0,47 A61 5104 co9 dx m3 6,62 2,57 0,39 A61 5104 co10 dx m1 7,38 4,87 0,66 A61 5104 co10 dx m2 7,59 3,74 0,49 A61 5104 co10 dx m3 9,16 3,9 0,43 A61 5104 co11 dx m1 6,38 4,51 0,71 A61 5104 co11 dx m2 6,52 3,75 0,58 A61 5104 co11 dx m3 4,24 3,17 0,75 A61 5104 co12 dx m1 6,74 4,25 0,63 A61 5104 co12 dx m2 6,06 3,2 0,53 A61 5104 co12 dx m3 5,22 2,27 0,43

7621 co1 sin m1 11,2 8,51 0,76

7621 co1 sin m2 15,92 7,83 0,49

(39)

38 7621 co2 dx m1 9,83 6,02 0,61 7621 co2 dx m2 9,44 6,46 0,68 7621 co2 dx m3 10,63 6,8 0,64 7621 co3 dx m1 11,28 5,39 0,48 7621 co3 dx m2 12,28 5,55 0,45 7621 co3 dx m3 12,89 6,09 0,47 7621 co4 dx m1 11,03 5,44 0,49 7621 co4 dx m2 12,85 5,23 0,41 7621 co4 dx m3 13,69 4,99 0,36 7621 co5 dx m1 10,58 5,53 0,52 7621 co5 dx m2 12,74 4,78 0,38 7621 co5 dx m3 13,39 4,96 0,37 7621 co6 dx m1 10,49 6,74 0,64 7621 co6 dx m2 14,84 4,93 0,33 7621 co7 dx m1 10,58 5,74 0,54 7621 co7 dx m2 11,93 5,29 0,44 7621 co7 dx m3 12,24 5,56 0,45 7621 co8 dx m1 9,45 6,67 0,71 7621 co8 dx m2 13,65 4,86 0,36 7621 co8 dx m3 10,92 3,92 0,36 7621 co9 dx m1 8,71 6,23 0,72 7621 co9 dx m2 11,76 4,16 0,35 7621 co9 dx m3 8,61 2,92 0,34 7621 co10 dx m1 8,48 5,8 0,68 7621 co10 dx m2 9,13 4,31 0,47 7621 co11 dx m1 8,44 5,5 0,65 7621 co11 dx m2 8,78 3,99 0,45 7621 co12 dx m1 8,79 5,31 0,60 7621 co12 dx m2 8,61 3,84 0,45 7621 co12 dx m3 6,65 2,63 0,40 7621 co13 dx m1 7,13 5,17 0,73 7621 co13 dx m2 6,54 3,99 0,61 7621 co13 dx m3 6,6 2,89 0,44

(40)

39 A61 76 34 co4 dx m3 13,15 3,11 0,24 A61 76 34 co5 dx m1 9,04 5,25 0,58 A61 76 34 co5 dx m2 13,65 3,23 0,24 A61 76 34 co6 dx m1 8,99 4,59 0,51 A61 76 34 co6 dx m2 12,41 3,36 0,27 A61 76 34 co7 dx m1 8,29 5,13 0,62 A61 76 34 co7 dx m2 13,76 3,12 0,23 A61 76 34 co8 dx m1 5,56 4,79 0,86 A61 76 34 co8 dx m2 11,54 3,04 0,26 A61 76 34 co9 dx m1 6,89 4,81 0,70 A61 76 34 co9 dx m2 8,86 3,29 0,37 A61 76 34 co10 dx m1 6,16 4,51 0,73 A61 76 34 co10 dx m2 7,42 2,87 0,39 A61 76 34 co11 dx m1 5,67 4,19 0,74 A61 76 34 co11 dx m2 5,91 2,97 0,50 A61 76 34 co12 dx m1 5,12 3,75 0,73 A61 76 34 co12 dx m2 4,91 3,06 0,62 A61 76 34 co13 dx m1 5,33 3,42 0,64 A61 76 34 co13 dx m2 5,71 2,79 0,49 A61 76 34 co13 dx m3 4,18 2,38 0,57

(41)

40 2855 co9 dx m3 9,04 3,51 0,39 2855 co10 dx m1 9,33 5,92 0,63 2855 co10 dx m2 8 4,93 0,62 2855 co10 dx m3 8,91 3,21 0,36 2855 co11 dx m1 8,62 5,59 0,65 2855 co11 dx m2 7,84 4,62 0,59 2855 co11 dx m3 7,76 3,83 0,49 2855 co12 dx m1 7,18 6,77 0,94 2855 co12 dx m2 6,57 4,91 0,75 2855 co12 dx m3 7,8 3,88 0,50

(42)

41 A 915025 co11 dx m2 6,48 3,06 0,47 A 915025 co11 dx m3 5,88 2,1 0,36 A 915025 co12 dx m1 4,84 4,2 0,87 A 915025 co12 dx m2 7,56 3,09 0,41 A 915025 co12 dx m3 5,29 2,39 0,45 A 915025 co13 dx m1 5,87 4,05 0,69 A 915025 co13 dx m2 5,13 3,41 0,66 A 915025 co13 dx m3 5,13 2,39 0,47

(43)

42 A 995063 co12 dx m1 5,74 3,76 0,66 A 995063 co12 dx m2 7,59 2,71 0,36 A 995063 co12 dx m3 7,42 2 0,27 A 995063 co13 dx m1 4,92 3,37 0,68 A 995063 co13 dx m2 5,22 2,71 0,52 A 995063 co13 dx m3 6,81 1,67 0,25

(44)

43

A 905087 co12 dx m3 6,71 1,94 0,29

A 905087 co13 dx m1 5,03 3,89 0,77

A 905087 co13 dx m2 6 3,16 0,53

A 905087 co13 dx m3 5,34 1,96 0,37

Index (lateral- mediala måttet / cranial-caudala måttet) A623299 co1 dx m1 7,26 5,58 0,77 A623299 co1 dx m2 10,78 5,14 0,48 A623299 co1 dx m3 13,06 4,53 0,35 A623299 co2 dx m1 8,64 3,97 0,46 A623299 co2 dx m2 11,29 3,42 0,30 A623299 co2 dx m3 11,2 3,36 0,30 A623299 co3 dx m1 9,44 5,13 0,54 A623299 co3 dx m2 15,19 3,61 0,24 A623299 co3 dx m3 14,27 2,73 0,19 A623299 co4 dx m1 9,89 4,86 0,49 A623299 co4 dx m2 15,01 3,45 0,23 A623299 co4 dx m3 16,05 3,29 0,20 A623299 co5 dx m1 9,71 5,43 0,56 A623299 co5 dx m2 14,74 3,37 0,23 A623299 co5 dx m3 15,3 3,1 0,20 A623299 co6 dx m1 9,11 5,56 0,61 A623299 co6 dx m2 12,88 3,35 0,26 A623299 co6 dx m3 13,11 2,61 0,20 A623299 co7 dx m1 8,25 5,88 0,71 A623299 co7 dx m2 11,28 3,2 0,28 A623299 co7 dx m3 9,14 2,49 0,27 A623299 co8 dx m1 7,21 5,46 0,76 A623299 co8 dx m2 8,18 2,94 0,36 A623299 co9 dx m1 6,65 5,29 0,80 A623299 co9 dx m2 6,21 2,94 0,47 A623299 co9 dx m3 4,85 1,81 0,37 A623299 co10 dx m1 6,14 4,96 0,81 A623299 co10 dx m2 6,16 2,93 0,48 A623299 co10 dx m3 4,86 1,83 0,38 A623299 co11 dx m1 5,56 4,7 0,85 A623299 co12 dx m1 5,22 4,27 0,82

A905088 co1 dx m1 6,64 4,36 0,66

(45)

44 A905088 co1 dx m3 9,53 4,86 0,51 A905088 co2 dx m1 9,95 3,09 0,31 A905088 co2 dx m2 7,68 3,06 0,40 A905088 co2 dx m3 7,96 3,01 0,38 A905088 co3 dx m1 5,19 3,02 0,58 A905088 co3 dx m2 8,81 3,16 0,36 A905088 co3 dx m3 9,36 2,81 0,30 A905088 co4 dx m1 6,93 3,21 0,46 A905088 co4 dx m2 10,03 3,18 0,32 A905088 co4 dx m3 10,2 2,65 0,26 A905088 co5 dx m1 7,08 3,36 0,47 A905088 co5 dx m2 9,22 3,38 0,37 A905088 co5 dx m3 9,66 2,8 0,29 A905088 co6 dx m1 7,6 3,85 0,51 A905088 co6 dx m2 9 3,19 0,35 A905088 co6 dx m3 8,61 2,39 0,28 A905088 co7 dx m1 6,46 3,88 0,60 A905088 co7 dx m2 9,05 3,02 0,33 A905088 co7 dx m3 7,93 2,31 0,29 A905088 co8 dx m1 5,96 3,62 0,61 A905088 co8 dx m2 7,61 2,7 0,35 A905088 co8 dx m3 7,11 2,12 0,30 A905088 co9 dx m1 5,6 3,43 0,61 A905088 co9 dx m2 7,08 2,55 0,36 A905088 co9 dx m3 6,7 1,93 0,29 A905088 co10 dx m1 5,09 3,3 0,65 A905088 co10 dx m2 5,53 2,3 0,42 A905088 co10 dx m3 5,19 1,71 0,33 A905088 co11 dx m1 4,43 3,17 0,72 A905088 co11 dx m2 4,68 1,87 0,40 A905088 co11 dx m3 4,53 1,19 0,26 A905088 co12 dx m1 3,75 3,13 0,83 A905088 co12 dx m2 4,64 2,15 0,46 A905088 co12 dx m3 4,76 1,43 0,30 A905088 co13 dx m1 3,47 2,45 0,71 A905088 co13 dx m2 4,6 2,35 0,51 A905088 co13 dx m3 5,31 1,43 0,27

(46)

45 A61 50 65 co2 dx m2 9,31 3,79 0,41 A61 50 65 co2 dx m3 10,26 3,64 0,35 A61 50 65 co3 dx m1 8,25 4,06 0,49 A61 50 65 co3 dx m2 11,14 3,13 0,28 A61 50 65 co3 dx m3 11,79 3,26 0,28 A61 50 65 co4 dx m1 9,39 4,63 0,49 A61 50 65 co4 dx m2 13,9 3,58 0,26 A61 50 65 co4 dx m3 13,46 2,95 0,22 A61 50 65 co5 dx m1 9,29 4,69 0,50 A61 50 65 co5 dx m2 15,77 2,84 0,18 A61 50 65 co5 dx m3 13,65 2,83 0,21 A61 50 65 co6 dx m1 9,17 5,73 0,62 A61 50 65 co6 dx m2 14,55 3,37 0,23 A61 50 65 co6 dx m3 11,24 3,26 0,29 A61 50 65 co7 dx m1 8,56 5,98 0,70 A61 50 65 co7 dx m2 15,1 3,4 0,23 A61 50 65 co7 dx m3 11,04 2,89 0,26 A61 50 65 co8 dx m1 7,63 5,32 0,70 A61 50 65 co8 dx m2 12,37 2,77 0,22 A61 50 65 co8 dx m3 8,18 1,98 0,24 A61 50 65 co9 dx m1 6,61 5,35 0,81 A61 50 65 co9 dx m2 9,3 3,02 0,32 A61 50 65 co9 dx m3 5,9 2,43 0,41 A61 50 65 co10 dx m1 6,2 4,66 0,75 A61 50 65 co10 dx m2 8,68 3,05 0,35 A61 50 65 co10 dx m3 4,42 2,39 0,54 A61 50 65 co11 dx m1 5,83 4,19 0,72 A61 50 65 co11 dx m2 7,71 2,31 0,30 A61 50 65 co11 dx m3 5,82 1,81 0,31 A61 50 65 co12 dx m1 5,53 3,97 0,72 A61 50 65 co12 dx m2 6,22 2,73 0,44 A61 50 65 co12 dx m3 7,09 1,91 0,27 A61 50 65 co13 dx m1 5,22 4,47 0,86 A61 50 65 co13 dx m2 5,84 2,87 0,49 A61 50 65 co13 dx m3 6,24 1,96 0,31