Bakom skandalerna
En studie av earnings management i svenska aktiebolag
Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomiska institutionen
Uppsala universitet
HT 2014
Datum för inlämning: 2015-01-15
Katarina Appelkvist
Jonas Tjern
Sammandrag
Skandaler där företag har manipulerat sitt resultat är ständigt aktuellt. Lagar och redovisningsstandarder ska säkerställa att företagen uppvisar en rättvisande bild till intressenter. Företag har dock möjlighet att använda kassaflödespåverkande aktiviteter och omdömen vid periodiseringar som skapar utrymme för att medvetet manipulera företagets resultat, earnings management (EM). Syftet med denna studie är att studera vilka EM-problem som har uppdagats i Sverige, vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för handlingarna och eventuella skillnader mellan privata och publika företag. Studien har kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, med den studerade tidsperioden 1996-2013. Urvalet jämförs med en kontrollgrupp bestående av branschens publika företag. Studiens identifierade manipulationsproblem är redovisnings- och reell manipulation.
Resultatet indikerar att förändringar i studiens utvalda faktorer påverkar beslutet om EM i högre grad än absoluta nivåer. Skillnader mellan privata och publika företag finns i de förekommande manipulationsproblemen, ägarkoncentrationen och skuldsättningsnivån. Studien visar att grunden till EM ligger i opportunistiskt beteende, genom ledningens eller kontrollerande ägares personliga vinning, stöd från kontraktuella förhållanden och investerare, vilket möjliggörs genom förekomsten av informationsasymmetri mellan företag och dess intressenter.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1 Bakgrund - Förekomst av earnings management ... 4
1.2 Problemdiskussion ... 5
1.3 Syfte och avgränsning ... 6
1.4 Disposition ... 6 2. Teoretisk referensram ... 7 2.1 Earnings management ... 7 2.2 Asymmetrisk information ... 8 2.3 Kontraktsteori ... 8 2.4 Principal-agent teorin ... 9
2.5 Bakomliggande faktorer till earnings management ... 10
2.5.1 Introduktion till bakomliggande faktorer ... 10
2.5.2 Personlig vinning ... 10
2.5.3 Stöd från investerare och leverantörer ... 11
2.5.4 Kontraktuella förhållanden ... 12
3. Metod ... 13
3.1 Introduktion till metod ... 13
3.2 Urval och datainsamling ... 14
3.2.1 Urvalsprocess ... 14 3.2.2 Bortfall ... 15 3.2.3 Tidsram ... 15 3.2.4 Datainsamling ... 16 3.3 Operationalisering ... 16 3.3.1 Typ av manipulation ... 16 3.3.2 Lönsamhet ... 17 3.3.3 Incitamentsprogram ... 18 3.3.4 Ägarkoncentration ... 18 3.3.5 Skuldsättning ... 18 3.4 Tillvägagångssätt ... 19 4. Resultat ... 21
4.1 Beskrivning av företagen och typ av manipulation ... 21
4.2 Lönsamhet ... 23
4.3 Ägarkoncentration ... 25
4.4 Skuldsättning ... 26
4.5 Jämförelse privata och publika aktiebolag ... 28
5.2 Studiens trovärdighet ... 31
5.3 Vidare forskning ... 33
Källförteckning ... 34
Elektroniska källor ... 34
Lagar ... 34
Vetenskapliga artiklar och böcker ... 34
Bilagor ... 38
1. Inledning
1.1 Bakgrund - Förekomst av earnings management
Under 2000-talet uppdagades ett antal företagsskandaler i såväl Europa som övriga världen. Exempel på sådana skandaler är Enron i USA och Eniro i Sverige, där manipulation skett genom bland annat felaktiga periodiseringar med ett falskt förbättrat resultat till följd (Healy & Palepu, 2003; Petersson, 2014). Felaktigheterna i Enrons externa finansiella redovisning var en av anledningarna till företagets konkurs (Healy & Palepu, 2003). I efterspelet av Enrons konkurs åtalades och fälldes ett antal nyckelpersoner i skandalen för brott (Barrionuevo, 2006). För Eniro har avslöjandet om felaktigheterna medfört att aktiekursen har rasat (Petersson, 2014).
Den grundläggande tanken med redovisningsstandarder är att företagsledningen ska kunna presentera och rapportera trovärdig extern finansiell information till företagets intressenter (Healy & Wahlen, 1999). Företagets rapporterade resultat är en viktig del när intressenter ska göra en bedömning av företaget, till exempel hur attraktiva aktierna är att investera i. I hög grad påverkas priset på företagets utställda aktier av rapporterade och prognostiserade resultat. Dessa omständigheter kräver att intressenter får tillgång till korrekt och tillförlitlig finansiell information angående företagets underliggande ekonomiska bedrift. Larsson (red.) (2008, ss. 50-51) menar att det är en mängd olika intressenters intresse av företaget som ska tillgodoses med den finansiella rapporteringen. Intressenterna inkluderar bland annat aktieägare, långivare, staten, finansanalytiker och anställda.
Extern rapportering ger ledningen möjlighet att använda information gällande företagets prestation för att rapportera en rättvisande bild. Detta innebär att ledningen ges möjligheter genom redovisningsstandarder att anpassa redovisningsmetoder, estimationer med mera utifrån företagets underliggande ekonomiska förutsättningar (Healy & Wahlen, 1999). Möjlighet för ledningen att använda uppskattningar och bedömningar vid finansiell rapportering kan ge upphov till earnings management, förkortat EM.
lägre kvalité än rapporter som överensstämmer med verkligheten (Dechow & Dichev 2002). Därmed bör investerare och intressenter kritiskt granska företagens finansiella rapportering för att upptäcka eventuella risker.
Företags resultat består av underliggande kassaflöde och periodiseringar. Det är därmed manipulationen av dessa som ligger till grund för EM-problem. Kassaflödespåverkande aktiviteter kan vara svår bevisat att vara EM, men det är möjligt för företag att använda sådana aktiviteter för att förbättra resultatet (Lev, 2003). Kassaflödespåverkande beslut kan till exempel vara företagsledningens beslut att förändra hur mycket kapital som investeras i forskning och utveckling. Periodiseringar kräver däremot att antaganden och uppskattningar görs om framtida kassaflöden (Dechow & Dichev 2002). Besluten fattas av ledningen, som med insyn i företaget är bäst lämpad för prognostisering.
1.2 Problemdiskussion
Ledningen inom företag kan ha flera incitament till att visa ett bra resultat, till exempel genom incitamentsprogram kopplat till företagets resultat, skattemässiga och andra myndighetsskäl (Lev, 2003). Dessa faktorer gör att personer med insyn i företagets processer kan manipulera resultatet till sin eller företagets fördel, vilket påverkar utomstående intressenter på olika sätt. Eniro och Enron är tydliga exempel vars externa finansiella rapportering innehåller felaktigheter till följd av medveten manipulation. Det är därmed viktigt att studera både i vilken omfattning EM förekommer och vilka faktorer som påverkar dess förekomst. Genom utveckling av ett antal teoretiska modeller med syfte att upptäcka förekomsten av EM har denna granskning underlättats (Jones, 1991; Dechow et al., 1995). Vidare har de bakomliggande orsakerna till EM studerats i internationella studier (Healy & Wahlen, 1999; Lev, 2003).
1.3 Syfte och avgränsning
Syftet med denna studie är att utifrån kända fall av EM studera vilka EM-problem som har uppdagats i Sverige, samt vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för handlingarna. Vidare ämnar studien studera eventuella skillnader mellan privata och publika företags användande av EM och problematiken det medför.
Studien kommer att bestå av följande preciserade frågeställningar: 1. Vilka EM-problem är frekventa i svenska företag?
2. Finns det gemensamma teoretiskt grundade förklaringar i de svenska fallen av EM? 3. Finns det skillnader i problem och bakomliggande faktorer mellan privata och publika
företag?
Studiens urval avgränsas till offentligt uppmärksammade svenska företag som medvetet har manipulerat resultatet för att vilseleda olika intressenter. Vidare kommer de studerade företagen vara aktiebolag, då årsredovisningar i dessa företag är offentliga dokument.
1.4 Disposition
2. Teoretisk referensram
2.1 Earnings management
Schipper (1989) definierar EM som den medvetna manipuleringen av företags resultat. Healy & Wahlen (1999) utvecklar definitionen vidare och hävdar att EM förekommer inom ett företag då ledningen kan använda egna bedömningar för att förändra finansiell information för att antingen vilseleda intressenter eller förändra utgången av kontraktuella förhållanden. Lev (2003) definierar ett resultat som manipulerat när det ger en vilseledande bild av framtida kassaflöden och resultat, vilket orsakas av medvetna felaktigheter av ledningen.
Gällande finansiell rapportering finns de två grundläggande svenska lagar; årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL, och bokföringslagen (1999:1078), BFL. BFL 5 kap. beskriver att alla affärshändelser ska bokföras för att det ska vara möjligt att kontrollera företagets ställning och resultat. För att ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat ska företaget vid slutet av räkenskapsårets beakta transaktioner, både intäkter och kostnader, som kan hänföras till räkenskapsåret (BFL 5 kap.). Vidare anger BFL 6 kap. att alla aktiebolag ska inkomma med en årsredovisning. Av ÅRL 2 kap. följer att vid upprättandet av årsredovisningen ska företaget använda samma värderingsprinciper, klassificeringar och indelningar av resultat- och balansposter från ett räkenskapsår till ett annat. Vidare anges att värdering av skulder och tillgångar ska iakttas med försiktighet, vilket innebär att högre värdering av skulder och lägre värdering av tillgångar ska väljas. Utifrån ovannämnda definitioner och svensk lag är EM inom svenska företag den medvetna manipuleringen av ett företags resultat, där resultatet blir missvisande utifrån den rådande verkligheten.
2.2 Asymmetrisk information
Information används eller undanhålls för att skapa personliga fördelar ensamt eller tillsammans med andra. Oförstånd, ouppmärksamhet och undanhållande är exempel på faktorer som bidrar till asymmetrisk information. Perloff (2014, ss. 655-656) kategoriserar det i: dolda egenskaper där information om något eller någon är känd för en part men okänd för andra kallat adverse selection samt dolda handlingar där en part i avtalet inte kan ta del av vissa handlingar utförda av den andre parten kallat moral hazard. För att EM ska kunna vara möjligt att utföra behöver det existera informationsasymmetri mellan ledning och företagets intressenter. Om ena parten i avtalet väljer att utnyttja den andra bedrivs ett opportunistiskt beteende. Detta utnyttjande av någon, grundat på asymmetrisk information, leder till marknadsmisslyckanden där ett optimalt resursutnyttjande uteblir (Perloff, 2014, s. 654). Motverkande åtgärder för att undvika opportunistiskt beteende, har kommit att kallas agentkostnader. Företagets ägare strävar efter att skapa avtal med och tillsyn av ledningen, som frambringar incitament till att deras ägarintressen sätts främst (Anthony & Govindarajan, 2007, s. 532).
2.3 Kontraktsteori
En del av definitionen av EM som Healy & Wahlen (1999) presenterar, inkluderar manipulation som sker för att förändra utgången av kontraktuella förhållanden vilka beror på finansiell information. Minimering av manipuleringens effekter sker genom kontrakt, vilket har utvecklats inom kontraktsteorin. Teorin beskriver fördelarna av ingångna kontrakt, vilka på effektiva sätt ska eliminera intressekonflikter mellan principaler (ägare) och agenter (styrelse/ledning), utan att flytta risk till parten som är motvillig att ta den (Perloff, 2014, ss. 683-684). Grunden i företag är kontrakt mellan företaget och dess olika intressenter, som anställda, ägare, leverantörer, kunder och kreditgivare (Jensen & Meckling, 1976).
Det opportunistiska beteendet bygger på tre grundläggande hypoteser gällande kontrakt (Watts & Zimmermann, 1990). Första hypotesen gäller maximering av prestationsersättning, vilken bygger på att företagsledarna vill maximera sitt välstånd, detta kan ske genom incitamentsprogram som baseras på prestation, till exempel kopplat till företagets resultat eller aktievärde. I den andra hypotesen om skuldsättning gäller att skuldsättningsnivån möjliga påverkan på redovisningsvalet, då till exempel företag riskerar att krediter och lån sägs upp om vissa resultatmål inte uppnås. Den tredje hypotesen gällande politiska kostnader beskriver att företag kan riskera reglering från politiskt håll, bland annat genom skatter, miljöavgifter och massmedial uppmärksamhet (Beattie et al., 1994). Företag med höga politiska kostnader förväntas använda intäktsminskande redovisningsmetoder, medan företag med stora agentkostnader använder intäktsökande redovisningsmetoder (Beattie et al, 1994).
Effektiva kontrakt syftar till att minimera agentkostnader kring företag och dess intressenter, samt maximera värdet på företag (Holthausen, 1990). Watts och Zimmermann (1990) menar att kontrakt inte kan vara effektiva i avseendet att sammankoppla ledningens och kontraktuella parters intressen, då de baseras på redovisade siffror och ledningen har möjlighet att påverka redovisningsmetod. I detta fall kommer ledningen använda möjligheten till att antingen öka kontraktuella parters välstånd eller sitt eget välstånd på andras bekostnad (Watts & Zimmermann, 1990).
Informationsperspektivet innebär att om ledningen har en komparativ fördel av att informera om företaget förväntas detta ske (Holthausen, 1990). Detta perspektiv syftar till att minska informationsasymmetrin mellan ledning, aktieägare och andra intressenter. Om rapporterat resultat inte påverkar kommunikationen om företagets prestation kommer ledningen inte prioritera att presentera detta. Istället kommer redovisningsvalet påverkas av andra incitament, till exempel minimering av skatter eller utdelningspolicy (Burgstahler et al., 2006). Publika företags kommunikation om dess prestation till intressenter sker formellt, bland annat genom rapporterad finansiell information. I privata företag sker kommunikationen mellan ledning och aktieägare på andra sätt och främst genom privata kanaler (Burgstahler et al., 2006).
2.4 Principal-agent teorin
ledning har kommit att utvecklas inom principal-agent teorin. Detta förhållande beskrivs i teorin som ett kontrakt mellan principal, till exempel ägare, och agent, exempelvis ledning (Jensen & Meckling, 1976; Eisenhardt, 1989).
Teorin utgår ifrån att individen är nyttomaximerande, därmed uppstår situationer där agentens egenintresse inte överensstämmer med principalens. Detta medför att agenten kommer främja sitt intresse på principalens bekostnad om tillfälle ges (Beatty & Harris, 1998). Agentens fördelar i situationen grundas i asymmetrisk information som uppkommer genom tilldelad kontroll och närmare insyn i företaget. Principalen kommer motverka att agenten handlar mot dennes intresse genom att motivera agenten till att verka i bådas intresse (Jensen & Meckling, 1976). Om ägarna inte lyckas skapa incitament för att minska den asymmetriska informationen ökar risken för ett opportunistiskt beteende från ledningen, vilket kan leda till medveten manipulation.
2.5 Bakomliggande faktorer till earnings management
2.5.1 Introduktion till bakomliggande faktorer
Lev (2003) menar att företag som rapporterar kraftigt försämrade siffror kan drabbas av besvikelse från investerare, fallande aktiekurs, minskad förtjänstmöjlighet på optioner och efterfrågan av förvaltningsöversyn. Rädslan för att drabbas av detta kan leda till att ett företag väljer att använda EM. Incitamenten för användandet av EM kan delas in i tre överlappande underkategorier; personlig vinning, fortsatt stöd från investerare och leverantörer, samt för att uppfylla kontraktuella förhållanden (Lev, 2003). Kontraktsförhållandet mellan företaget och intressenterna ger upphov till olika incitament, beroende på vem intressenten är, till exempel ledning, ägare, och kreditgivare. Detta leder fram till hypoteserna:
Hypotes 1a (H1a): Företag med EM har låg lönsamhet.
Hypotes 1b (H1b): Företag med EM har en försämrad lönsamhet.
2.5.2 Personlig vinning
lönsamheten. Finansiella analytiker och investerare använder delvis företags redovisade resultat för att värdera dess aktier. Detta kan enligt Healy & Wahlen (1999) leda till incitament för ledningen att använda EM för att påverka aktiepriset på kort sikt, vilket leder fram till hypotesen:
Hypotes 2 (H2): Företag med EM använder incitamentsprogram som är kopplade till redovisat resultat och andra redovisade siffror.
2.5.3 Stöd från investerare och leverantörer
Stödet från investerare och leverantörer är ett incitament till användande av EM. Lev (2003) menar att en vanlig anledning till manipulering av redovisat resultat beror på ledningens optimism om att bättre tider för företaget är på väg. På detta sätt använder ledningen EM för att rida ut stormen och under tiden bibehålla stödet från kunder, investerare och leverantörer. EM kan användas i dessa fall för att öka möjligheten att lyckas med en eventuell kapitalanskaffning (Lev, 2003). Utifrån principal-agent teorin arbetar investerare med tillsyn för att säkerställa att ledningen verkar i deras intresse, vilket grundas i agent-problem mellan ägare och ledning. Dessa agent-problem uppstår i situationer där företagets ägare och ledning inte är densamma (Jensen & Meckling, 1976). Ägarstrukturen är mer koncentrerad till ett färre antal ägare i privata företag jämfört med publika (Burgstahler et al., 2006). I Sverige kan privata aktiebolag endast ha 200 enskilda ägare (aktiebolagslagen (2005:551) 1 kap., ABL), medan inga restriktioner finns för publika aktiebolag. Detta medför att agent-problem mellan ägare och ledningen i större grad ges utrymme att påverka förekomsten av EM i publika företag.
övervakning och tillsyn ökar med storleken på aktieägarnas andel i företaget. Ovanstående leder fram till hypotesen:
Hypotes 3 (H3): Företag med EM saknar tydlig huvudägare.
2.5.4 Kontraktuella förhållanden
Ett företag kan använda EM för att uppfylla kontraktuella förhållanden. Sådana kontraktuella förhållanden är till exempel vara låneavtal och kund- och leverantörsavtal, som innehåller restriktioner av bland annat låntagarens finansiella aktiviteter (Lev, 2003). Överträdelse från dessa överenskommelser kan leda till försämrade avtalsvillkor eller att avtalen helt bryts, vilket i värsta fall kan leda till konkurs och likvidation (Lev, 2003).
Företags externa finansiella rapportering används både för att värdera företagets aktier och kontrollera om avtalsvillkor har uppnåtts. Detta ger ledningen möjlighet att rapportera information till långivare och leverantörer (Healy & Wahlen, 1999). Storleken på ett företags skuldsättning ökar möjligheten för avtalsvillkor kopplat till redovisade siffror, eftersom högre belopp ökar risken för kreditgivarna. Detta leder fram till hypoteserna:
3. Metod
3.1 Introduktion till metod
Syftet med studien är att studera uppdagade fall av EM, i svenska aktiebolag, för att undersöka eventuella gemensamma bakomliggande faktorer till beteendet. Studien fokuserar således inte på det enskilda fallet, utan vad som karaktäriserar företag med EM. Detta innebär att studien inte kommer presentera företagsfallen enskilt i resultatet, presentation sker i bilaga 1. För att besvara studiens syfte används en deduktiv metod (Saunders et al., 2009, s. 124). Den deduktiva metoden grundas i studiens hypoteser gällande förekomsten av EM utifrån den teoretiska referensramen. Saunders et al. (2009, s. 127) menar att forskaren vid en deduktiv metod ska vara oberoende av fenomenet den studerar.
Vidare används en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, eftersom EM i grunden studeras genom insamling av siffror från årsredovisningar (Dechow et al., 1995). De kvalitativa inslagen är studerande av text som presenteras i årsredovisningar och andra dokument. Dessa inslag är viktiga att studera vid de bakomliggande orsakerna till EM, då kvantitativ data inte ger hela bilden. Den kvantitativa metoden medför att ett oberoende förhållningssätt utifrån de data som samlas in kan tas, vilket är viktigt vid en deduktiv ansats. Vi anser att den valda metoden ger ett mer tillförlitligt resultat gällande de bakomliggande orsakerna till EM, än om en rent kvantitativ eller kvalitativ metod används. Den valda metoden medför att studien delvis mister den djupgående analysen som en rent kvalitativ metod tillåtit (Saunders et al., 2009, s. 126). I denna studie utförs inga statistiska tester, utan vissa av studiens utvalda faktorer jämförs med genomsnittet för den noterade marknaden för att finna bakomliggande faktorer till EM. Saunders et al. (2009, s. 218) menar att urvalsgrupper bör innehålla minst 30 observationer för statistisk analys, eftersom urvalet först på den nivån anses vara normalfördelat kring medelvärdet. Studiens urvalsgrupp är mindre än 30 observationer, vilket motiverar varför inga statistiska tester utförs.
sammankopplade med företagets resultat, vilket innebär att antingen presenterar företagen incitamentsprogram grundade på rapporterade siffror eller ej. Detta gör att reliabiliteten hos studien inte försämras på grund av de kvalitativa inslagen givet att samma procedur följs. I studien studeras uppdagade fall av medvetet manipulerade resultat i svenska företag. Företagen identifieras genom studerandet av medial rapportering och offentliga dokument, vilket beskrivs mer ingående i kapitel 3.2. Kapitel 3.3 beskriver studiens operationalisering av teoretiska begrepp. Avsnitt 3.4 beskriver utförligt tillvägagångssättet för studien.
3.2 Urval och datainsamling
3.2.1 Urvalsprocess
(Nachemson-Ekwall, 2002). Sådana skandaler har inte påverkat företagens redovisade resultat, och är därmed inte intressant för denna studie.
3.2.2 Bortfall
Antalet företag bestäms dels genom sökandet av uppmärksammade fall resultat, dels på grund av den begränsade tidsåtgången för studien som omöjliggör en total genomgång av samtliga domstolsbeslut gällande bokföringsbrott i Sverige. Studien fokuserar på företag där antingen myndigheter har fällt dem eller massmedia har gjort utlåtanden och fördömanden gällande företagens beteenden kring sin resultathantering. Den använda söktekniken gör att sannolikt många svenska fall av EM har förbisetts, då dessa fall inte har uppmärksammats tillräckligt. Detta tillsammans med ovanstående kriterier resulterar i en sammanställning av 23 aktiebolag till att ingå i studiens urval.
Utifrån urvalet förekommer en typ av bortfall, vilket är då årsredovisningar inte är tillgängliga i publika databaser. Bristen på tillgänglighet beror antagligen på att företagsfallen är från mitten av 70-talet till mitten av 90-talet. Denna typ av bortfall uppkommer i fyra företag, vilket innebär att studiens slutgiltiga urval är 19 företag. Tabell 1 visar företagen som ingår i studiens urval och förkortning av företagsnamnen som används vidare. I bilaga 1 finns en närmare beskrivning av företagen och dess uppdagade skandaler.
Företag Förkortning Företag Förkortning
Aller Media AB Aller Oniva Online Group Europe AB Oniva Arkitekthus DNU AB Arkitekt Skara Slättens Transport AB Skara CDON Group AB CDON SnoWolverine Group AB Snowolverine D. Carnegie & Co AB Carnegie Stora Enso OYJ Enso
Eniro AB Eniro Telefonaktiebolaget L M Ericsson Ericsson Hellefors Bryggeri AB Hellefors Tommy Janssons Express AB Janssons
HQ AB HQ Trigger AB Trigger
Intrum Justitia AB Intrum Vepab i Värnamo AB Vepab Kraft & Kultur i Sverige AB Kraft Värmlands Finans Sverige AB Värmlands Noréns TM AB Noréns
Tabell 1. Studiens urvalsgrupp och förkortning av företagsnamnen.
3.2.3 Tidsram
3.2.4 Datainsamling
Informationen som studien är i behov av bygger både på konkreta siffror, bland annat skulder och resultat, och skriftliga diskussioner som förs gällande incitamentsprogram i årsredovisningarna. Det råder samband mellan undersökningskvalitén på denna sekundärdata och den transparens företagen väljer att publicera i dess årsredovisning. Aktiemarknadens önskan av transparens resulterar i mer beskrivande sekundärdata i framförallt den kvalitativa informationen.
Benchmark används för att utvärdera företagets prestation genom jämförelse av förutbestämda
faktorer med en kontrollgrupp. Inom EM studier är benchmark viktiga, eftersom studierna vill kunna skilja på normala och abnormala beteenden hos företagen (Dechow et al., 1995). I studien antas det normala beteendet representeras av branschgenomsnittet, nedan kallat benchmark, av studiens utvalda faktorer för publika aktiebolag. Det abnormala blir då ett beteende som skiljs från benchmark. Ovanstående genomsnitt väljs delvis för att företag är olika och har olika förutsättningar, vilket leder till värderingen att det är korrekt att jämföra de studerande företagen med dess bransch. Därutöver är tillgängligheten av samlad data för privata företag är ytterst begränsad. Vår handledare Mattias Hamberg tillhandahåller den genomsnittliga informationen gällande börsnoterade företag för åren 2001-2010.
Den studerade tidsperioden är 1996-2013, detta innebär att studien saknar genomsnittlig data för räkenskapsår. Företag med EM delvis eller helt utanför perioden 2001-2010 jämförs då med branschgenomsnittet för hela denna period. För övriga företag sker jämförandet med branschgenomsnittet för företagets studerade period. Studien använder dessa förutsättningar dels på grund av den uppsatta tidsplanen för studien, dels att de genomsnittliga värdena för dessa tio år anses i studien vara representativa för hela den undersökta tidsperioden. I avsnitt 3.3 presenteras båda dessa typer som benchmark.
3.3 Operationalisering
3.3.1 Typ av manipulation
betalmedel och så vidare, vilket sammankopplas med både reell och redovisningsmanipulation med stöd av Lev (2003). Vidare studeras om det är intäkter, kostnader eller båda som har manipulerats.
3.3.2 Lönsamhet
Ett företags lönsamhet kan mätas genom nyckeltalet räntabilitet på eget kapital, REK. Detta beskriver företagets procentuella avkastning på det genomsnittliga egna kapitalet. I koncernredovisningar för aktiebolag redovisas obeskattade reserver direkt i eget kapital, medan för privata aktiebolag redovisas obeskattade reserver separat. Då vårt urval består av både publika koncerner och privata aktiebolag kommer räntabiliteten beräknas på två olika sätt, där hänsyn tas till obeskattade reserver.
REK för publika koncerner beräknas genom ekvation (1) nedan, vilket är resultatet efter skatt dividerat med egna kapitalet.
𝑅𝐸𝐾 =𝑅𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟 𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡
𝐸𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙 (1)
För privata aktiebolag beräknas REK genom ekvation (2), där hänsyn tas till obeskattade reserver. (Thomasson et al., 2013 s. 315)
𝑅𝐸𝐾 = 𝑅𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟 𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡
𝐸𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙 + 1 − 𝑋 ∙ 𝑂𝑏𝑒𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡𝑎𝑑𝑒 𝑟𝑒𝑠𝑒𝑟𝑣𝑒𝑟 (2)
där X är det undersökta årets aktuella skattesats.
Motiveringen till att använda REK i studien är att EM är kopplat till resultatet och därmed lönsamheten. I beräkningarna av REK för urvalet tas genomsnittet av REK fram för två räkenskapsår innan EM påbörjades. Genomsnittet används då EM påverkar resultat och i förlängningen REK. För två av företagen, Intrum och Skara grundades företagen ett år innan beteendet påbörjades, vilket gör att endast ett års REK används vid jämförelse. Benchmark är
winsorized, vilket innebär att extremvärden begränsas för att motverka dess effekter på
3.3.3 Incitamentsprogram
I börsnoterade företags årsredovisningar förs ofta en diskussion kring ledningens ersättning utifrån lönens rörliga del och andra förmåner. I detta fall studeras om ledningens kompensation består delvis av incitamentsprogram, samt om det är kopplat till företagets resultat. För privata företag undersöks företagets utdelningspolicy. I detta fall ämnar studien till att se om företagen har haft en aktieutdelning.
Incitamentsprogram och utdelning kopplade till redovisat resultat tillhör grunden för användandet av EM genom personlig vinning (Lev, 2003), vilket gör en jämförelse mellan förekomsten av dessa program i olika grupper irrelevant. Vidare saknas tillgång till en sammanställning av noterade företags olika incitamentsprogram för att göra en jämförelse. Datainsamlingen för att sammanställa informationen är alldeles för tidskrävande för att kunna motiveras till en kandidatuppsats.
3.3.4 Ägarkoncentration
Årsredovisningar för publika aktiebolag anger såväl antalet aktier, aktieägare, aktiefördelningen och de största ägarna. I detta fall ämnas studera dels antalet ägare som äger mer än 50 % av rösterna, dels vilken rösträttsandel som den största ägaren innehar, nedan benämnd som ägarkoncentration. Årsredovisningar för privata företag kan vara bristfällig i uppgifter om ägare och aktiefördelningen. Studiens brist på information kräver att antaganden om antalet ägare görs. Antagande blir att antalet ägare är en person/institution och ägarkoncentrationen som följer blir 100 %.
Vid beräkning av genomsnittlig ägarkoncentration används ägarkoncentrationen året före och året EM påbörjades. Som benchmark används genomsnitt av den största ägarkoncentrationen inom branschen där företaget är verksamt.
3.3.5 Skuldsättning
Skuldsättningsgrad för publika koncerner beräknas genom ekvation (3) nedan.
𝑆𝑘𝑢𝑙𝑑𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑎𝑑 =𝑅ä𝑛𝑡𝑒𝑏ä𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑠𝑘𝑢𝑙𝑑𝑒𝑟
𝐸𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙 (3)
För privata aktiebolag beräknas skuldsättningsgraden genom ekvation (4), där hänsyn tas till obeskattade reserver. (Lönnqvist, 2011 s. 246)
𝑆𝑘𝑢𝑙𝑑𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑎𝑑 = 𝑅ä𝑛𝑡𝑒𝑏ä𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑠𝑘𝑢𝑙𝑑𝑒𝑟
𝐸𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑎𝑙 + 1 − 𝑋 ∙ 𝑂𝑏𝑒𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡𝑎𝑑𝑒 𝑟𝑒𝑠𝑒𝑟𝑣𝑒𝑟 (4)
där X är det undersökta årets aktuella skattesats.
Motiveringen till att använda skuldsättningsgrad i studien är att nyckeltalet visar en relativ storlek på företagets räntebärande skulder som indirekt kan kopplas som ett incitament till EM, på grund av kostnaderna och villkor de medför. I beräkningarna för urvalet används genomsnittet av skuldsättningsgraden för två räkenskapsår innan EM påbörjades. För två av företagen, Intrum och Skara grundades företagen ett år innan beteendet påbörjades, vilket gör att endast ett års skuldsättning används vid jämförelse med benchmark.
3.4 Tillvägagångssätt
Studien ämnar studera sambandet mellan operationaliseringen (avsnitt 4.3) och EM. De studerade företagen kartläggs utifrån ovanstående mått och typ av manipulation. Utifrån detta förs diskussioner kring hur måtten och EM kan sammankopplas. Utformningen av denna studie sker genom att de studerade företagen sorterats in i typ av aktiebolag, privat eller publikt, samt i olika branscher, vilka är finans-, handel-, tillverknings- och tjänstebranscherna. Vidare sammanställs detta tillsammans med året företaget påbörjade EM och fällande dom. Detta syftar till att ge en grundläggande beskrivning av företagen, samt besvara första frågeställningen om vilka EM-problem som är frekventa i svenska företag. Sanktioner från FI likställs med domstolsbeslut då myndigheten har möjlighet att ingripa mot företag med misskötsel på värdepappersmarknaden (FI, 2014). Såväl domstolsbeslut och sanktioner från myndigheter presenteras som fällande dom i resultat.
ägarandel över benchmark och 50 % anses vara abnormt och öka möjligheten för ett beteende på andra ägares bekostnad. En ägarkoncentration under benchmark och 50 % anses vara abnormt och ökar möjligheten för ledningen att använda EM för egen vinnings skull. Antagandet grundas i scenariot att ingen ägare anses kunna utöva kontroll.
REK och skuldsättningsgrad beräknas för varje företag, samt benchmark. Detta sammanställs och markeras om företagets genomsnitt är över eller under respektives benchmark. I dessa fall läggs ingen tyngd vid den absoluta skillnaden mellan benchmark och företagens nyckeltal, utan endast relationen över eller under. Om företaget har en lägre räntabilitet och/eller högre skuldsättningsgrad än benchmark för samma bransch anses det vara ett incitament till att använda EM. För att undvika tvetydliga resultat, i och med att såväl REK och skuldsättning kan förändas över kort tid, undersöks eventuella förändringar från det första studerade räkenskapsåret till det andra. I detta fall utförs ingen jämförelse med förändringen i benchmark, eftersom en minskad räntabilitet och ökad skuldsättningsgrad direkt kan sammankopplas med bakomliggande orsaker till EM. Därutöver markeras om företaget har incitamentsprogram kopplade till resultat, alternativt utdelning för privata företag. Incitamentsprogram kopplade till redovisat resultat riskerar att öka ledningens motivation att använda EM för egen vinning.
4. Resultat
4.1 Beskrivning av företagen och typ av manipulation
Tabell 2 visar grundläggande information om urvalet och dess EM beteende. I urvalsgruppen ingår tio privata och nio publika aktiebolag. Fyra företag ingår i finans-, två i handels-, sju företag i tillverknings- och resterande sex företag ingår i tjänstebranschen. Finansbranschen är den enda med avsaknad av privata företag. Åtta av företagen har blivit fällda i domstol eller av FI för beteendet kring EM. Ett av företagen påbörjade användandet av EM under 1990-talet och tre företag under 2010-1990-talet och resterande under 2000-1990-talet.
Företag AB* Bransch ** Fällande dom EM start Typ av manipulation ***
Carnegie 1 F Ja 2005 P, K HQ 1 F Ja 2008 P, K Värmlands 1 F Ja 2009 P, I, K Intrum 1 F Nej 2002 A, I Vepab 0 H Ja 2003 A, I CDON 1 H Nej 2012 P, K Hellefors 0 Ti Ja 2006 P, K Aller 0 Ti Nej 2008 P, I Arkitekt 0 Ti Nej 2007 P, I, K Kraft 0 Ti Nej 2003 P, I Snowolverine 0 Ti Nej 2006 A, K Enso 1 Ti Nej 2003 P, K Ericsson 1 Ti Nej 1998 A, K Janssons 0 Tj Ja 2003 A, K Noréns 0 Tj Ja 2006 A, I, K Skara 0 Tj Ja 2008 A, K Trigger 0 Tj Nej 2004 P, I Eniro 1 Tj Nej 2011 P, I Oniva 1 Tj Nej 2013 P, I
Tabell 2. En allmän beskrivning av de studerade företagen. * 0=privat AB, 1=publikt AB. ** F=Finans, H=Handel, Ti=Tillverkning och Tj=Tjänster. *** P=periodisering, A=affärstransaktion, I=intäkter och K=kostnader. I kolumn EM start visas det året rapporteringen har meddelat att manipulationen har startat.
manipulerat resultatet genom affärstransaktioner är det fyra som har manipulerat kostnader, två intäkter och ett har manipulerat såväl intäkter som kostnader.
En av studiens frågeställningar berör om det är någon skillnad mellan privata och publika företag användande av EM och dess bakomliggande faktorer. Presentation och diskussion av denna frågeställning i avsnitt 4.5. I urvalet är 21 % företag inom finans, 10 % för handel, 37 % för tillverkning och 32 % för tjänster. Detta tyder på att problematiken kring EM och dess bakomliggande faktorer är närvarande i samtliga. Att få finansföretag är representerade i urvalet kan härledas till de lagar som dessa företag råder under, samt att tillsynsmyndigheten FI har ett stort ansvar för denna marknad. Indikationer att företag inom tillverkning och tjänster använder EM i större utsträckning än resterande branscher går att utläsa från resultatet.
Såväl redovisnings- och reell manipulation beskrivet av Lev (2003) finns representerat i studiens urval. Flertalet företag, 63 %, använder enbart redovisningsmanipulation och resterande av såväl redovisning- och reell manipulation. Vidare visas att kostnader, 47 %, intäkter, 37 %, och både intäkter och kostnader, 16 %, har manipulerats. Lev (2003) nämner kapitalanskaffning som ett incitament till EM, detta leder till tolkningen att behållandet av kapital är ett incitament till EM. Företagen med reell manipulation konfirmerar dessa incitament då missvisande bokföring påverkat kassaflödet genom att minska kostnaderna i form av svarta löner och intäkter i form av företagsstöd, falska fakturor, icke bokförda inbetalningar och bokföring av felaktiga inbetalningar som intäkter.
4.2 Lönsamhet
Tabell 3 visar lönsamheten för urvalet vilket beskrivs i form av REK, vidare visas benchmark. 12 företag har ett högre värde på REK än benchmark och sju företag under, vilket ger en kvot (U/Ö) på 0,58. Vidare ses att ett företag har en oförändrad lönsamhet, samt två startades året innan beteendet påbörjades. Detta omöjliggjorde en studie av förändringen mellan två räkenskapsår innan EM initierades. 12 företag har en försämrad lönsamhet mellan två räkenskapsår innan beteendet, medan fyra har en förbättrad lönsamhet, vilket ger en kvot (N/P) på 3.
Räntabilitet på eget kapital, REK
Företag Faktisk Benchmark Över/Under Förändring Bonussystem
Aller 20,6% 8,20% Ö N Ja Carnegie 23,8% 15,30% Ö P Ja CDON 35,4% 14,20% Ö N Ja Enso 4,0% -5,10% Ö N Ja Ericsson 22,3% 1,50% Ö P Ja Hellefors 14,4% 4,50% Ö N Ja HQ 26,0% 22,80% Ö Oför Ja Janssons 30,5% -26,20% Ö P Nej Noréns 28,4% -0,90% Ö N Ja Skara 21,0% 12,40% Ö - Ja Trigger 73,6% -21,10% Ö N Ja Värmlands 34,3% 3,30% Ö N Nej Arkitekt -485,2% 6,20% U N Nej Eniro -34,6% 6,70% U N Ja Intrum 0,2% 12,80% U - Nej Kraft -264,2% -5,10% U P Nej Oniva -80,1% -1,50% U N Ja Snowolverine -86,5% 4,50% U N Nej Vepab 4,6% 8,50% U N Nej
Tabell 3. REK, där företagen är sorterade utifrån genomsnittet av faktisk REK. Benchmark innehåller branschgenomsnittet av REK, vilket är winsorized. Kolumnen Över/under beskriver om REK för de studerade företagen är över eller under benchmark. Kolumn Förändring beskriver om det har skett någon förändring i REK mellan dem två studerade räkenskapsåren. P=positiv förändring, ökad lönsamhet, N=negativ förändring, minskad lönsamhet, Oför= oförändrad lönsamhet och -= ingen jämförelse går att göra.
företagen skulle ha en låg lönsamhet jämfört med marknaden. Tre gånger fler företag har en försämrad än förbättrad lönsamhet vid jämförelse åren innan EM påbörjades. Detta indikerar att det finns stöd för hypotesen om att företag med EM har en försämrad lönsamhet (H3b). Resultatet är inte entydigt men indikerar att utvecklingen av lönsamhet är minst lika viktig som nivån för företag som använder EM. Användandet av EM kan vid försämring av lönsamhet användas av ledningen för att bibehålla stöd från intressenter under den tid företaget befinns i en negativ trend, vilket överensstämmer med Lev (2003).
Av nio publika aktiebolagen för sju en diskussion i årsredovisningen kring incitamentsprogram till ledande befattningshavare. De sju företagen baserar helt eller delvis incitamentsprogram på redovisade finansiella siffror. Programmen är kontanta betalningar, optionsprogram eller en kombination. Resterande två publika aktiebolag för ingen diskussion eller baserar inte ersättningen till ledande befattningshavare på finansiella siffror. I årsredovisningarna för de privata företagen förs ingen diskussion kring ersättning till ledande befattningshavare eller vad ersättningen baseras på. Ett av företagen gjorde en avsättning för premiering av anställda i form av lön. Detta väljs att ses som en form av incitamentsprogram och därav undersöks om företagen väljer aktieutdelning eller ej. Av de tio privata aktiebolagen har hälften aktieutdelning. Sammanfattningsvis ger detta en kvot (Incitamentsprogram/Ej incitamentsprogram) för hela urvalet på 1,71. Motiveringen att studera aktieutdelning för privata företag är antagandet att huvudägare till dess aktier både är anställd i företaget och sitter i ledningen. Då aktieutdelningen påverkas av resultatet visar studien med det opportunistiska beteendet till grund att det kan vara ett incitament till EM, dock med en svagare koppling än incitamentsprogram.
Lönsamhet och incitamentsprogrammen kan kopplas samman med det opportunistiska beteendet i kontraktsteorin och specifikt hypotesen av prestationsmaximering (Holthausen, 1990), vilket innebär att en anställd förväntas maximera sitt välstånd om möjlighet till detta ges. Ett positivt resultat förhindrar inte ledningen att ha ytterligare incitament till att förbättra sin ersättning, genom rörlig ersättning, optioner och aktieutdelning. I urvalet finns indikationer att incitamentprogrammen inte är optimalt uppbyggda, eftersom ledningen har möjlighet att manipulera resultatet och gynnas av detta utan intressenters vetskap.
4.3 Ägarkoncentration
I tabell 4 kan ses att ägarkoncentrationen hos 9 av 19 företag är över 50 %, kvot (Ö/U) 0,9. Vidare är ägarkoncentrationen för tio företag i urvalsgruppen över benchmark. Av dessa företag har åtta endast en ägare och alla är privata. Resterande nio företag har en ägarkoncentration på mindre än benchmark och alla är publika.
Ägarkoncentration
Företag Ägare över 50 % (st) Faktisk Benchmark Över/Under
Aller 1 100,0% 31,3% Ö Arkitekt 0 34,0% 31,2% Ö Hellefors 1 100,0% 31,8% Ö Janssons 1 100,0% 31,6% Ö Kraft 1 100,0% 33,0% Ö Noréns 1 100,0% 28,8% Ö Skara 1 100,0% 30,9% Ö Snowolverine 1 76,0% 31,8% Ö Trigger 1 100,0% 30,2% Ö Vepab 1 100,0% 33,8% Ö Carnegie 0 20,3% 39,7% U CDON 0 25,1% 34,1% U Eniro 0 8,0% 30,2% U Enso 0 23,7% 33,0% U Ericsson 0 26,4% 31,9% U HQ 0 23,5% 40,7% U Intrum 0 25,2% 37,8% U Oniva 0 21,0% 30,2% U Värmlands 0 39,9% 41,4% U
Beroende på ägarstrukturen möjliggörs olika agent-problem. För företag där det finns en majoritetsägare råder det agent-problem mellan den majoritetsägaren och resterande minoritetsägare (Faccio & Lang, 2002), medan företag som saknar en majoritetsägare har istället agent-problem mellan ägarna och ledningen (Shleifer & Vishny, 1986). I studiens urval har strax över hälften åtminstone en ägare med över 50 % av röstantalet, samt benchmark visar att det normala på den svenska marknaden är en ägarandel på mer än 28 %. Således indikerar resultatet att agent-problem mellan ägare och ledning, samt mellan majoritet- och minoritetsägare bör vara närvarande i svenska företag. Det finns inga tydliga indikationer att ägarkoncentrationen påverkar användandet av EM, då ungefär hälften av företagen har en huvudägare och resterande inte. Detta omöjliggör uttalanden om hypotes H3, vilken anger att företag med EM saknar huvudägare. Strax över hälften av företagen i studiens urval har en ägarkoncentration över benchmark, vilket gör att det inte går att säkerställa hur en ägarkoncentration över eller under genomsnittet påverkar användandet av EM.
4.4 Skuldsättning
Skuldsättningsgrad
Företag Faktisk Benchmark Över/under Förändring
Arkitekt 5,59 0,55 Ö P Carnegie 4,19 1,75 Ö N CDON 0,75 0,54 Ö N Eniro 1,13 0,51 Ö P Enso 0,67 0,62 Ö P Hellefors 2,06 0,55 Ö N Janssons 1,85 0,40 Ö P Kraft 3,25 0,62 Ö N Oniva 0,54 0,49 Ö N Skara 5,79 0,63 Ö - Snowolverine 1,90 0,55 Ö N Vepab 17,39 0,50 Ö N Aller 0,00 0,63 U Oför Ericsson 0,29 0,63 U N HQ 0,71 1,70 U N Intrum 0,00 1,78 U - Noréns 0,00 0,42 U Oför Trigger 0,00 0,46 U Oför Värmlands 0,33 1,80 U P
Tabell 5. Skuldsättningsgrad, där företagen är sorterade utifrån genomsnittet av faktisk skuldsättningsgrad. Benchmark innehåller branschgenomsnittet av skuldsättningsgrad. Kolumnen Över/under beskriver om skuldsättningsgraden för de studerade företagen är över eller under benchmark. Kolumn Förändring beskriver om det har skett någon förändring i skuldsättningsgrad mellan dem två studerade räkenskapsåren. P=positiv förändring, minskad skuldsättning, N=negativ förändring, ökad skuldsättning, Oför= oförändrad skuldsättning och -= ingen jämförelse går att göra.
4.5 Jämförelse privata och publika aktiebolag
Finansiell rapportering syftar till att minimera informationsasymmetrin mellan ledning, ägare och andra intressenter (Holthausen, 1990). I likhet med Beatty & Harris (1998) visar studien att publika företags finansiella rapportering, årsredovisningar, är mer innehållsrika än privata företags. Detta gäller bland annat diskussioner kring incitamentsprogram och ägarkoncentration. Företag Manipulation (P/A) REK (U/Ö) Förändring REK (N/P) Incitaments-program (Ja/Nej) Skuldsättning (Ö/U) Förändring Skuldsättning (N/P) Publika 3,5 0,5 2,5 3,5 1,25 1,67 Privata 1 0,67 3,5 1 2,33 2 Differens 2,5 -0,17 -1 2,5 -1,08 -0,33
Tabell 6. En jämförelse av publika och privata företag. Kolumnen Typ av manipulation innehåller kvoten mellan antal företag med manipulering av periodiseringar och affärstransaktioner. REK innehåller kvoten mellan antalet över och under benchmark. Kolumn Förändring REK innehåller kvoten mellan negativa och positiva förändring av REK. Incitamentsprogram anger andelen företag som har incitamentsprogram. Skuldsättning innehåller kvoten mellan antalet över och under benchmark. Kolumn Förändring Skuldsättning innehåller kvoten mellan negativa och positiva förändring av skuldsättningsgrad.
Tabell 6 är en uppställning med jämförelse mellan publika och privata företag som visar att publika företag i större utsträckning manipulerar resultatet genom periodiseringar (3,5) än privata företag (1,0). Detta indikerar att privata företag använder manipulering av affärstransaktioner och periodiseringar i lika stor utsträckning. Majoriteten av de publika företagen använder endast kostnadsmanipulering, en tredjedel av intäkt och resterande av dem båda. En femtedel av de privata företagen använder både kostnads- och intäktsmanipulation och resterande andel jämnt fördelat mellan dem. Indikationer att manipulering sker på olika sätt i privata och publika företag föreligger.
Vidare i tabell 6 kan ses att majoriteten av såväl publika (0,5) som privata företag (0,67) har en lönsamhet över benchmark och att merparten av båda företagstyperna har en negativ lönsamhetsutveckling. Detta tyder på att ingen större skillnad finns mellan privata och publika företags möjliga incitament till användande av EM grundat på lönsamhet.
publika företag beror på att det råder en principal-agent-relation mellan ägarna och ledningen i publika företag (Jensen & Meckling, 1976), vilket innebär att ägarna måste motivera ledningen att verka i ägarnas intresse, vilket innefattar incitamentprogram.
Samtliga publika företag saknar tydlig huvudägare och ägarkoncentrationen är mindre än benchmark. Shleifer & Vishny (1986) menar att ägare med en stor andel i företaget har, till skillnad från minoritetsägare, incitament till att övervaka ledningen. I och med att de publika företagen saknar tydlig huvudägare kan det innebära att ledningen ges större utrymme att fatta beslut och därmed använda företagets finansiella siffror till personlig vinning. Grunden till detta beteende är informationsasymmetri mellan ledning och ägare, eftersom få ägare har anledning att övervaka. I urvalet för privata företag har merparten minst en ägare med en ägarandel på 50 %, vilket innebär en majoritetsägare som kan utöva kontroll. Vidare har de flesta privata företagen endast en ägare, vilket bör leda till att ägarens personliga vinning ligger till grund för beteendet. Andra incitament kan ligga till grund för handlingarna i privata företag, som stöd från investerare, leverantörer och kreditgivare, då en försämring av redovisade siffror kan leda till försämrade leverantörs- eller kreditgivningsvillkor i enlighet med Lev (2003). Med en ägare minimeras informationsasymmetrin och principal-agent-problemen mellan ägare och ledning då ägarna bör ha ett stort intresse av ledningens arbete och närmare tillåts följa det.
5. Slutsats
5.1 Slutsats
Syftet med studien var att undersöka vilka EM-problem som har uppdagats i svenska företag, samt vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för handlingarna. För att undersöka detta har kända fall av EM studerats under åren 1996-2013 och jämförts med branschgenomsnitt för åren 2001-2010.
Tabell 7 visar en sammanfattning av resultatet. Både publika och privata företag, samt samtliga fyra branscher finns representerade i urvalet. EM-problem studien visar i svenska företag är redovisning- och reell manipulation, där publika företag använder redovisningsmanipulation i högre grad. Såväl intäkter och kostnader har manipulerats i svenska företag.
Studerad faktor Jämförelsetal Allmän kommentar
Typ av AB 10/9 10 privata och 9 publika företag
Bransch 4 Samtliga 4 branscher representeras i urvalet.
Typ av manipulation 1,71 Periodiseringsmanipulation är vanligare, samt kostnader manipuleras i större utsträckning
Lönsamhet - nivå 0,58 Fler företag har en högre lönsamhet än benchmark. Lönsamhet - utveckling 3 Fler företag har en negativ lönsamhetsutveckling. Incitamentsprogram 1,71 Fler företag har incitamentsprogram eller utdelning. Ägarkoncentration 0,9 Fler företag har en ägare med ägarandel över benchmark. Skuldsättning - nivå 1,71 Fler företag har en högre skuldsättning än benchmark. Skuldsättning- utveckling 1,8 Fler företag har en skuldsättning som ökar.
Tabell 7. Sammanfattning av resultatet för studiens utvalda faktorer, samt kommentarer till resultatet.
Fler företag har en bättre lönsamhet än benchmark, däremot är en negativ utveckling mer förekommande. Större delen av företagen i studien har incitamentsprogram eller utdelning kopplat till redovisat resultat. För skuldsättningsgraden gäller det att majoriteten av företagen har en högre skuldsättning än benchmark, samt att flertalet företag har en negativ skuldsättningsutveckling. Ungefär lika många företag har en ägarkoncentration över och under benchmark.
indikerar att ha inverkan på incitamenten till EM. Dessa faktorer leder till slutsatsen att bakomliggande orsaker till EM-problemen i svenska företag grundas i det opportunistiska beteendet inom kontraktsteori, som uttrycks i personlig vinning, skuldsättning och politiska kostnader. Personlig vinning, stöd från kontraktuella förhållanden och investerare verkar i vårt urval vara viktiga faktorer till påbörjandet av EM. Alla dessa faktorer grundas i utnyttjandet av asymmetrisk information mellan företag och dess intressenter.
Tydliga skillnader mellan privata och publika företag är att det är mer vanligt i publika företag att manipulera periodiseringar, medan i privata företag sker manipulation av affärstransaktioner och periodiseringar i lika stor utsträckning. Vidare är incitamentsprogram mer förekommande i publika företag, vilket kan bero på den principal-agent-relation som finns mellan ägare och ledning. Samtliga privata företag har en tydlig huvudägare, medan samtliga publika företag saknar huvudägare. Detta tyder på att det är olika agent-problem, mellan majoritet- och minoritetsägare eller ägare och ledning, som dominerar i de olika företagstyperna. Vidare finns inga skillnader i incitament när det kommer till lönsamhet och skuldsättning, vilket tyder på att såväl privata och publika företags användande av EM grundas i opportunistiskt beteende och asymmetrisk information.
5.2 Studiens trovärdighet
Studiens trovärdighet grundas i tillförlitligheten av tillvägagångssätt och analys. Detta innebär att studiens resultat ska vara konsekvent vid upprepad mätning och oberoende av vem som utfört studien (Saunders et al., 2009, s. 156). Denna studie har delvis använt sekundärdata i form av offentliga dokument och medial rapportering. Detta har hanterats manuellt, vilket medfört en risk för uppkomsten av fel i informationsinsamlingen och dess bearbetning. Medvetenhet om dessa problem har funnits vid bearbetning av material och därmed strävan efter minimala fel, som försöks uppnås genom dubbeluppkollande av materialet i hög utsträckning. Bearbetning av data har skett gemensamt i en fortskridande diskussion uppsatsen igenom, vilket bör ha minskat risken för felaktigheter.
skeptiska till att använda artiklar från Dagens media, men efter en närmare undersökning fann vi att denna tidskrift publiceras av samma ägare som till exempel Affärsvärlden, vilket kan anses vara en tillförlitlig tidskrift.
Att studera företag där uppmärksammad EM har skett tillsammans med de kvalitativa inslagen i studien, har medfört att en djupare analys av de bakomliggande faktorerna till EM kunnat utföras (Saunders et al., 2009, s. 126). Detta har resulterat i att urvalet är litet, vilket minskat möjligheten att både dra generella slutsatser och se urvalet som representativt för svenska företag. Statistiska tester på studiens urval har inte utförts, vilket resulterar i att generella slutsatser inte kunnat dras utan endast indikationer på eventuella trender utläses. Användandet av benchmark kan vara problematiskt då de studerade företagen jämförs med en grupp som endast överensstämmer med de studerade företaget i få avseenden. En möjlighet att undvika dessa problem hade varit att jämföra urvalet med ett eller flera specifika företag som överensstämmer utifrån flera faktorer än endast bransch. Kontrollgruppen har sammanställts utifrån den noterade marknaden åren 2001-2010. Detta har gjort att några företag utanför denna period har jämförts med branschgenomsnittet för hela perioden, istället för åren i samband med beteendet. Detta har kommit att gälla 21 % av företagen vilket skulle kunna ha en inverkan på resultatet. Vi tror dock att denna jämförelse av olika perioder har haft liten påverkan på resultatet, då indikationer visar att det är utvecklingen av studiens utvalda faktorer som påverkar användandet av EM mer än absoluta tal.
Ägarkoncentrationen ger därmed mer information om förhållanden mellan ägarna och ledningen.
5.3 Vidare forskning
Framtida studier skulle kunna utföras på ett liknande sätt i större omfattning för att ge en mer översiktlig bild av svenska företag och de EM-problem som finns. Vidare bör forskning ta vid med utökning av antalet variabler och en större vikt på det kvalitativa, till exempel genom intervjuer med inriktning på låne- och incitamentsprogrammens villkor. Detta skulle resultera i en djupare analys av företagsfallen och en större förståelse av vilka problemgrunder som finns inom svenska företag när det kommer till resultathantering.
Källförteckning
Elektroniska källor
Aktiespararna. 2014. Om oss. Hämtad 2014-12-09. http://www.aktiespararna.se/om
Barrionuevo, A. 2006. Enron Chiefs Guilty of Fraud and Conspiracy. Hämtad 2014-11-10. http://www.nytimes.com/2006/05/25/business/25cnd-enron.html?pagewanted=all&_r=0 Nachemson-Ekwall, S. 2002. E24 Dokument: Så lurade Barnevik ABB. Affärsvärlden. Hämtad 2014-12-12.
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2570412.ece NE. 2014. Majoritet. Nationalencyklopedin. Hämtad 2014-12-09. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/majoritet
FI. 2014. Sanktioner. Finansinspektionen. Hämtad 2015-01-02. http://www.fi.se/Tillsyn/Sanktioner/
Petersson, J. 2014. Eniro i bokföringsskandal. Hämtad 2014-11-04. http://www.dn.se/ekonomi/eniro-i-bokforingsskandal/
Lagar
Aktiebolagslagen (2005:551) Bokföringslagen (1999:1078) Årsredovisningslagen (1995:1554)
Vetenskapliga artiklar och böcker
Beattie, V., Brown, S., Ewers, D., John, B., Manson, S., Thomas, D. & Turner, M. 1994.
Extraordinary items and income smoothing: A positive accounting approach, Journal of
Business Finance & Accounting 21 (6), ss. 791-811.
Beatty, A. & Harris, G. D. 1998. The effects of taxes, agency costs and information
asymmetry on earnings management: A comparison of public and private firms, Review of
Accounting Studies 4 (3-4), ss. 299-326.
Burgstahler, D. C., Hail, L. & Leuz, C. 2006. The importance of reporting incentives:
Earnings management in european private and public firms, The Accounting Review, 81 (5),
ss. 983-1016.
Dechow, P. & Dichev, I. 2002. The quality of accruals and earnings: The role of accrual
estimation errors, Accounting Review 77 (4), ss. 35-59.
Dechow, P. M., Sloan, R. G. & Sweeney, A. P. 1995. Detecting Earnings Management. The Accounting Review, 70 (2), ss. 193-225.
Dechow, P. M., Hutton, A. P., Kim, J. H. & Sloan, R.G. 2012. Detecting Earnings
Management: A New Approach. Journal of Accounting Research, 50 (2), ss. 275-334.
Eisenhardt, K. M. 1989. Agency theory: An assessment and review. The Academy of Management Review 14 (1), ss. 57-74.
Faccio, M. & Lang, L. H. P. 2002. The ultimate ownership of Western European
corporations. Journal of Financial Economics 65(3), ss. 365-395.
Hamberg, M. 2013. Reasearch design issues in CMBAR. Opublicerat kursmaterial till kursen “Företagsekonomi C”, hösten 2014. Uppsala: Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Healy, P. M. & Wahlen, J. 1999. A review of the earnings management literature and its
implications for standard setting, Accounting Horizons, 13(4), ss. 365-383.
Holthausen, R. W. 1990. Accounting Method Choice: Opportunistic Behavior, Efficient
Contracting, and Information Perspectives, Journal of Accounting and Economics, 12(1990),
ss. 207-218.
Jensen, M. C. & Meckling, W. H. 1976. Theory of the firm: Managerial behavior, agency
costs and ownership structure. Journal of Financial Economics 3(4), ss. 305-360.
Jones, J. J. 1991. Earnings management during import relief investigations. Journal of Accounting Research 29 (2), ss. 193-228.
Larsson, C-G. (red). 2008. Företagets finanser. Lund: Studentlitteratur AB.
Lev, B. 2003. Corporate earnings: Facts and fiction. Journal of Economics Perspectives 17(2), ss. 27-50.
Lönnqvist, R. 2011. Årsredovisning i aktiebolag och koncerner. 5:e upplagan. Ungern: Studentlitteratur AB.
Perloff, J. M. 2014. Microeconomics with Calculus. 3:e upplagan. London: Pearson Education Limited.
Saunders, M, Lewis, P. & Thornhill, A. 2009. Research methods for business students. 5:e upplagan. Harlow: Prentice Hall Financial Times.
Schipper, K. 1989. Commentary on earnings management. Accounting Horizons 3(4), ss. 91-102.
Thomasson, J., Arvidson, P., Carrington, T., Johed, G., Lindquist, H., Larsson, O. & Rohlin, L. 2013. Den nya affärsredovisningen. 19:e upplagan. Polen: Liber AB.
Watts, R. L. & Zimmerman, J. L. 1990. Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective, The Accounting Review 65(1), ss. 131-156.
Bilagor
Bilaga 1 - Företagsbeskrivning
Aller Media AB1
Det privata aktiebolaget Aller Media AB är en del av Aller-koncernen som grundades 1894 och är Nordens största populärpressföretag. Koncernen har verksamhet i hela Norden och ägs till 100 procent av danska Carl Aller Etablissement A/S.
Jan Sinclair lämnade posten som chef för Allers kundtidningar sent in i november 2010 och misstänktes för att under lång tid manipulerat företagets rapporterade siffror. Han anställdes i företaget 2008, vilket gör att EM-beteendet antas påbörjas detta år. Aller Media har fakturerat för tidningar som aldrig levererats och därmed blivit motfakturerade för tjänster som inte utförts. Detta har resulterat i felaktig bokföring och fel i redovisningen av moms. Ytterligare en skandal uppdagas i företaget 2014 sedan en intern kontroll upptäckt felrapportering av upplagesiffror under 2012. Eftersom manipulering av resultat skedde först fram till 2010 och 2012, innebär detta två överlappande perioder och således väljs att inte inkludera manipuleringen för 2012.
Arkitekthus DNU AB2
Arkitekthus DNU AB var ett privat aktiebolag och moderbolag i en koncern med ägande i dotterbolagen Arkitekthus Försäljning i Mälardalen AB och Arkitekthus Produktion i Mälardalen AB. Bolagen bedrev försäljning, produktion och utveckling av prefabricerade typhus, ritade av Sveriges främsta arkitekter både in och utvändigt innan konkursen avslutades 2011.
1 Mer information om skandalen kring Aller Media AB finns på följande platser
Aller media. 2014. Hämtad 2014-12-07. http://aller.se/om-aller-media/
http://aller.se/2014/06/aller-media-vidtar-atgarder-efter-felrapporterade-upplagesiffror/
Rislund, N. 2011a. Bokföringsskandal skakar Aller Media. Dagens Media. Hämtad 2014-12-07. http://www.dagensmedia.se/nyheter/print/tidskrifter/article3076970.ece
Rislund, N., Wisterberg., E. 2011b. Sparkade Allerchefen får vd-jobb. Dagen Media. Hämtad 2014-12-07. http://www.dagensmedia.se/nyheter/print/article3134040.ece
2 Mer information om skandalen kring Arkitekthus DNU AB finns på följande platser
Under 2008 börjar koncernen falla samman och ett år senare var konkursen ett faktum, med ett underskott på cirka 50-talet miljoner kronor. Konkursboet visade att bolaget varit på obestånd långt innan konkursen trots rena revisionsberättelser. Bland annat har kunders förskott redovisats som intäkter och diverse kostnader har bokförts som tillgångar. Ekobrottsmyndigheten har valt att inleda en förundersökning kring bland annat grovt bokföringsbrott, samt närmare undersöka revisorns arbete samt flera aktieägare i Arkitekthus-koncernen i och med att nya uppgifter framkom 2014.
CDON Group AB3
Företaget är listat på Stockholmsbörsen, där det introducerades 2010. Verksamheten sker inom den växande e-handelsmarknaden genom nio olika e-handelsbutiker.
I samband med arbetet med den första halvårsrapporten för 2013 upptäcker CDON ett bokföringsbedrägeri mot företaget. Det som uppdagats är prismanipulation, där inköpspriser har manipulerats. Detta har inneburit att fel rörelsemarginaler rapporterats. CDON reserverar en summa på 32 miljoner som kostnad för denna felrapportering för i huvudsak 2012. Händelsen polisanmäls och den anställde får lämna företaget.
D. Carnegie & Co AB4
D. Carnegie & Co AB, nedan benämnd som Carnegie, var en investmentbankskoncern med verksamhet i åtta länder vid uppdagandet av företagets problem. Problemen som uppdagades var i dotterbolaget Carnegie Investment Bank AB, nedan benämnd som Carnegie Bank. Carnegie Bank var ett privat aktiebolag, helägt av Carnegie, som i sin tur var noterat på OMX Nordiska börsen sedan 2001.
3 Mer information om skandalen kring CDON Group AB finns på följande platser
Avanza. 2013. Reserverade 32MLN KR 2 KV för manipulerade inköpspriser. Avanza.se. Hämtat 2014-12-12.
https://www.avanza.se/placera/telegram/2013/07/17/cdon-reserverade-32-mln-kr-2-kv-for-manipulerade-inkopspriser.html
Lindgren, M. 2013. Effekt av bedrägeri överstiger ej 32 MLN KR- VD. Avanza.se. Hämtat 2014-12-12. https://www.avanza.se/placera/telegram/2013/07/17/cdon-effekt-av-bedrageri-overstiger-ej-32-mln-kr-vd.html
4 Mer information om skandalen kring D. Carnegie & Co AB finns på följande platser
DN. 2008. Carnegieskandalen. DN. Hämtad 2014-12-07. http://www.dn.se/ekonomi/carnegieskandalen/
Under 2007 ska Stockholmsbörsen ha upptäckt en övervärdering av Carnegies tradingportfölj under åren 2005-2006, samt att företaget skulle ha rapporterat felaktiga resultat med över 600 miljoner kronor. Utifrån detta utdömde Stockholmsbörsen vite för kursmanipulation och felaktig information i de finansiella rapporterna. Därutöver meddelande Finansinspektion, FI, om ett vite.
I Carnegies årsredovisning för 2007 går att läsa att värderingen av företagets tradingportfölj delvis skedde med felaktiga marknadspriser och användandet av felaktiga värderingsmetoder som grund. Vidare står det att det är tre anställda medvetet har använt felaktiga parametervärden vid den teoretiska bedömningen av värdepapperna. Följderna av dessa felaktigheter var bland annat de tre anställda polisanmäldes och i långa loppet förlorade Carnegie sitt tillstånd som bank och togs över av FI till en ny ägare kunde hittas. Vidare åtalades de tre anställda, men friades i såväl tingsrätt som hovrätt för otillåten marknadspåverkan.
Eniro AB5
Eniro AB, nedan benämnd som endast Eniro, är en koncern som verkar inom reklam och marknadsföring, med verksamhet i fem länder. Eniro är noterad på Nasdaq OMX Stockholm. I Eniros årsredovisning från 2010 anges att en förändring i företagets prissättningsmodell, skulle riskera stabilitet och förutsägbarheten i dess intäktsbas, medan årsredovisningar därefter inte innehåller denna tydlighet. Under senare delen av 2014 framkommer att företagets resultat och kassaflöde inte överensstämmer. 2011 förändrade Eniro redovisningsmetod till att redovisa en större intäkt i början av perioden och mindre senare, istället för en linjär periodisering utan att informera såväl aktieägare som finansanalytiker. I och med de felaktigheter som har framkommit inkom en anmälan till Ekobrottsmyndigheten, som inledde en förundersökning.
5 Mer information om skandalen kring Eniro AB finns på följande platser
Hellekant, J., Andersson, K. 2014a. Utredningen kring Eniro drar ut på tiden. SvD. Hämtad 2014-12-07
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/handel-och-tjanster/utredningen-kring-eniro-drar-ut-pa-tiden_3972276.svd
