Vem bär ansvaret?
En diskursanalytisk policystudie av jämställdhetspolitiken på
den svenska arbetsmarknaden
Statsvetenskapliga Institutionen Statskunskap C Kandidatuppsats 15 Hp
Handledare: Pernilla Tunberger
Förord
Jag vill tacka min handledare Pernilla Tunberger för flera inspirerande samtal samt för hennes stöd och engagemang.
Abstract
This study builds on the gender equality in the Swedish labor market and critical voices in research stating that the gender policies implemented are "missing the target." The purpose of this essay is to examine and compare how the Swedish political parties, the Moderates and the Social Democrats, problematize the unequal labor market. It also aims to examine what these problematisations says about women's and men's responsibilities in the promotion of gender equality. To achieve my chosen purposes, I have used the inductive method of analysis "What's the problem represented to be?" I have also used a feministic approach of institutions as an analytical tool. The study results show that the parties represents the problem of inequality as a problem of "women". Thus, it is women who are assigned responsibility for gender equality in the labor market. The study results also show that the gender equality policies implemented are based on a male-centered perspective.
Key words: gender equality, the Swedish labor market, problematisations, feministic
Innehållsförteckning
Förord Abstract 1. Inledning ... 5 1.1 Ämnesval ... 5 1.2 Studiens inriktning ... 61.3 Syfte och frågeställningar ... 8
1.4 Jämställdhetspolitiken och arbetsmarknaden ... 10
1.5 Det betalda och obetalda arbetet ... 11
1.6 Disposition ... 12
2. Teori ... 12
2.1 Analysbegrepp: genus, makt och institutioner ... 13
2.1.1 Feminismens utgångspunkter ... 13
2.1.2 Genus och makt ... 14
2.1.3 Institutioner ... 15
2.1.4 Feministisk Institutionalism ... 17
2.1.5 Hur genus, makt och institutioner används i denna studie ... 18
2.2 Den postindustriella välfärdsstaten ... 19
2.2.1 Sverige och den ”kvinnovänliga” modellen ... 20
2.2.2 Män och omsorgsarbetet ... 21
2.2.3 Sammanfattning ... 22
3. Metod ... 23
3.1 Metodologiska överväganden ... 23
3.2 What’s the problem represented to be? ... 25
3.3 Analysmodell ... 26
3.3.1 Tillämpning av institutioner ... 27
3.4 Material och källhantering ... 28
3.5 Validitet och reliabilitet ... 30
4.1 Problemrepresentationer ... 31
4.1.1 Det betalda arbetslivet ... 34
4.1.2 Sammanfattning ... 34
4.1.3 Det obetalda arbetslivet ... 38
4.1.4 Sammanfattning ... 38 4.2 Effekter av problemrepresentationerna ... 39 4.2.1 Moderaterna ... 40 4.1.3 Socialdemokraterna ... 41 4.3 Vem bär ansvaret? ... 43 5. Avslutande diskussion ... 45 Referensförteckning
1. Inledning
1.1 Ämnesval
Varför är det svenska samhället ännu inte jämställt? Frågan har ställts av åtskilliga politiker och statsvetare som förbryllats över det till synes paradoxala fenomen kvinnors underordning utgör i ett av världens mest jämställda länder.1 Trots en utvecklad välfärdsstat, en uttalat feministisk regering och ett tydligt jämställdhetsfokus i politiken under senare år visar forskningen att vi har en lång väg kvar att gå tills samhället är jämställt. ”Det är dags att utmana bilden av Sverige som ett jämställdhetens paradis.”2 Orden kommer från Cecilia Schelin Seidegård, Gotlands landshövding och regeringens särskilda utredare av jämställdhetspolitiken, som med sina senaste forskningsrapporter tillbakavisar uppfattningen att Sverige är ”klara” med
1 Tollin, K., 2011.
2 Schelin Seidegård, C., Sverige har förlorat ledartröjan i jämställdhet, DN debatt,
jämställdhetsarbetet. Rapporterna visar bland annat att Sverige har sjunkit i internationella rankningar och att utvecklingen mer eller mindre står still.3
Historiker och forskare har vid flera tillfällen angett kvinnors svaga ställning i det betalda arbetslivet som en viktig förklaring till upprätthållandet av kvinnors underordning, en syn som delas av svenska politiker. Förslag och åtgärder som riktar in sig på kvinnors position på arbetsmarknaden har aldrig tidigare varit så omfattande.4 Trots att målet om en jämställd arbetsmarknad tycks vara högprioriterat har effekterna på området varit blygsamma. Statistik visar att svenska kvinnors sysselsättningsgrad är den högsta inom EU men fortfarande är det kvinnor som tar det största ansvaret för det obetalda hem och omsorgsarbetet. Kvinnor arbetar mer deltid och är överrepresenterade inom osäkra anställningar. Därtill är ohälsa relaterat till arbetslivet vanligare bland kvinnor än bland män.5
Ett populärt sätt att utvärdera jämställdheten är att på olika sätt illustrera inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män. Att kvinnor har 93 % av männens löner, att kvinnor arbetar ”gratis” efter klockan 15.56 och att män totalt sett tjänar 3,6 miljoner kronor mer än kvinnor under sin livstid är några siffror som brukar lyftas fram.6 Forskning visar att lönegapet varit oförändrat sedan mitten av 1990-talet. Vidare finns tendenser till ökade jämställdhetsklyftor mellan kvinnor och män med olika inkomster och utbildningsnivåer. 7 Även på arbetsmarknaden går jämställdhetsutvecklingen med andra ord trögt.
1.2 Studiens inriktning
Sveriges politiker har länge varit ense om att det finns ett jämställdhetsproblem i samhället och att detta är ett problem som måste åtgärdas. Dock finns en tydlig diskrepans om hur man ska närma sig detta problem. Ämnet har debatterats flitigt
3 Ibid.
4 SOU 2005:066, s 147.
5 Statistiska Centralbyrån, Med små steg mot jämställdhet, 2015-12-12,
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar (hämtad 2015-12-17).
6 Medlingsinstitutets officiella lönestatistik,
http://www.mi.se/publicerat/loneskillnader-mellan-kvinnor-och-man/, (hämtad 2015-10-08).
7 Jämställdhetspolitiken behöver tydligare styrning, Regeringskansliet, 2015-10-07,
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/10/pressmeddelande-jamstalldhetsutredningen/, (hämtad 2015-10-05).
genom åren och oenigheten sträcker sig i allt från konkreta politiska förslag till meningsskiljaktigheter om ord och språkbruk. Moderaterna bedriver en s.k. ”moderat jämställdhetspolitik”8 och säger sig vilja förändra genussystemet ”med eller utan feministbegreppet som vapen”.9 Socialdemokraterna har sedan 2001 kallat sig för ett feministiskt parti och har i sin regeringsställning vurmat för att ”ett jämställdhetsperspektiv ska finnas överallt där beslut fattas, pengar fördelas och verksamhet genomförs.” 10 Detta rör upp frågor om vad Sveriges två största partier
egentligen menar med jämställdhet och vad det är de vill uppnå med det.
Carol Lee Bacchi, som utvecklat en analysmetod för policyförslag, menar att politik som angriper ’ojämställdheten mellan män och kvinnor’ inbegriper en viss tolkning om vad ’problemet’ är. Om denna tolkning av problemets natur eller orsak missar målet kan vi inte vänta oss någon större förändring.11 Ett exempel är förslaget att öka andelen kvinnor i direktörspositioner och chefsbefattningar genom att lansera särskilda utbildningsprogram för kvinnor. Detta ”skapar” problemet med kvinnors brist på utbildning. Här går det att misstänka att avsändarna av policyförslaget missar målet. På samma sätt producerar åtgärder som uppmuntrar flickor att välja traditionellt manliga yrken och utbildningar problemet med flickors motvilliga inställningar till dessa områden. I båda fallen insinueras det att det är kvinnor och flickor som bär ansvaret att förändra sig.12
Redan på 1960-talet kungjorde Eva Moberg att införandet av betalt arbete i kvinnors liv är otillräckligt för kvinnors frigörelse. En politik som enbart fokuserade på kvinnans etablering i det betalda arbetslivet skulle skapa ett samhälle där kvinnor dubbelarbetar, då kvinnans ansvar för det obetalda hem och omsorgs-arbetet bestod. Istället behövdes åtgärder som angrep mannens roll och position i samhället där män blev mer involverade i hem och omsorgs-arbetet. Professor Anita Nyberg skriver i en debattartikel för Svenska Dagbladet att den förda jämställdhetspolitiken ”visserligen underlättar kvinnors sysselsättning”, men att den därtill ”cementerar bristen på
8 Engström, H., et al., Moderat politik för jämställdhet gör skillnad, GP debatt, 2010-02-12. 9 Frågor och svar om jämställdhet, http://www.moderat.se (hämtad 2015-12-17).
10 Första jämställdhetsåret, http://www.socialdemokraterna.se/Pressrum/nyheter, (hämtad
2015-12-17).
11 Bacchi, C., 1999. 12 Bacchi, C., 1999.
jämställdhet på arbetsmarknaden och i hemmet.” 13 Genom att befästa kvinnans roll som huvudansvarig för vård av barn och hushållsarbete, permanentar politiken kvinnors svagare ställning på arbetsmarknaden.
Johanna Kumlin, forskare på Institutet för framtidsstudier, gissar att anledningen till att Sverige ”halkar efter andra länder” i jämställdhetsutvecklingen är den relativt långsamma könsintegreringen på yrkesnivå.14 Att kvinnor och män befinner sig i
olika yrken och sektorer på arbetsmarknaden brukar framhävas som ett av de främsta skälen till könade skillnader i löneutveckling och arbetsvillkor.15 Politiken har sökt bryta denna uppdelning, bland annat genom att främja otraditionella val av utbildning och yrke på individnivå. Kvinnor har ofta utgjort föremål för denna typ av politik, dock har inte mycket gjorts för att få män att välja annorlunda.16 Kumlin tror att detta kan bero på uppfattningen om att män är ovilliga att sluta sig till kvinnodominerade branscher, som ofta associeras med sämre villkor och lägre lön. Kumlin tror även att förklaringen till den könssegregerade arbetsmarknaden går att finna i den acceptans som råder för kvinnor och mäns olika yrkesval och den upphöjda värderingen av det fria, individuella valet. Kumlin ifrågasätter denna syn inom politiken med hänvisning till att lönegapet talar sitt tydliga språk. ”Politiker borde ställa sig frågan: Hur fria är vi när arbetsmarknaden ser ut som den gör?”17
1.3 Syfte och frågeställningar
Trots en ambitiös politik går jämställdhetsutvecklingen på arbetsmarknaden långsamt och står i vissa fall still. Även om Sveriges politiker är överens om att det finns ett jämställdhetsproblem i samhället går åsikterna isär om hur man ska angripa detta problem. Politiska åtgärder och förslag bygger på antaganden om problems orsaker och natur som inte bara konstituerar dem som ’problem’, utan också indikerar vad som behöver göras åt dem.18 Syftet med denna studie är därför att undersöka hur de svenska politiska partierna Moderaterna och Socialdemokraterna problematiserar den ojämställda arbetsmarknaden. Det finns en gemensam uppfattning bland flera forskare
13 Nyberg, A., Jämställdhetspolitik missar målet, SvD debatt, 2013-03-19. 14 Leijnse, E., Kvinnojobb och karlgöra, Sydsvenskan, 2013-03-03. 15 SOU 2005:066, s 172.
16 Kåks Röshammar, C., Allas ansvar som ingen tar, Arbetet, 2010-06-18. 17 Kåks Röshammar, C., Allas ansvar som ingen tar, Arbetet, 2010-06-18. 18 Bacchi, C., 1999.
att den förda jämställdhetspolitiken ”missar målet”.19 Vidare visar tidigare forskning att det främst är mot kvinnor som politiken riktar jämställdhetsfrämjande åtgärder och förslag.20 Detta rör upp frågor om det är kvinnor som får bära ansvaret för att arbetsmarknaden ska bli jämställd och hur detta i så fall påverkar jämställdhetsutvecklingen. Mitt andra syfte är att undersöka vad partiernas respektive problematiseringar säger om män och kvinnors ansvarsfördelning i jämställdhetsarbetet. Mina valda syften mynnar ut i två övergripande föreställningar.
• Hur problematiserar Moderaterna och Socialdemokraterna den ojämställda arbetsmarknaden?
• Vad säger dessa problematiseringar om män och kvinnors ansvarsfördelning i jämställdhetsarbetet?
Det huvudsakliga intresset för denna studie är därmed de effekter partiernas problemframställningar har för det jämställdhetsarbete som bedrivs. Hur politiker problematiserar den ojämställda arbetsmarknaden blir viktig eftersom deras syn på ’problemet’ avgör vad som ska göras och vad som inte ska göras.21
1.4 Jämställdhetspolitiken och arbetsmarknaden
Arbetsmarknadsfrågor har sedan 1970-talet präglat svensk jämställdhetspolitik. 1972 utsågs delegationen för jämställdhet med den huvudsakliga uppgiften att öka andelen kvinnor på arbetsmarknaden och därmed stärka deras ekonomiska ställning.22 Samma
år lanserades ”jämställdhet” som ett formellt begrepp och konstituerades som ett eget politikerområde, från att tidigare ha varit en del av arbetsmarknads och familjepolitiken.23 1979 introducerades jämställdhetslagen vilket lyftes fram som en milstolpe för den svenska jämställdhetsutvecklingen. Genom påtryckningar och krav på lönekartläggningar syftade lagen till att eliminera osakliga löneskillnader och att
19 Bacchi, C., 1999; Nyberg, A., 2015. 20 Kumlin, J., 2010; SOU 2005:066, s 158. 21 Bacchi, C., 1999.
22 SOU 2005:066, s 147. 23 Tollin, K., 2011.
sträva efter en jämn fördelning av antalet kvinnor och män på arbetsplatser. 2009 upphörde lagen att gälla och fick ge plats åt den mer allmänna diskrimineringslagen.24
Historiskt sett har kvinnor varit förhindrade att försörja sig på sitt arbete genom en aktiv utestängning av kvinnor från arbetsmarknaden och delar av utbildningssystemet. Kvinnors arbete har utgjort föremål för lagstiftning och normer som begränsat deras möjligheter att försörja sig på samma villkor som män. 1939 försvann de formella hindren från kvinnors tillgång till avlönat arbete genom att arbetsgivare förbjöds avskeda kvinnor som gifte sig eller blev gravida. På 70-talet ökade kvinnors andel i arbetskraften kraftigt och i en jämställdhetsproposition 1988 konstaterades att kvinnor befäst sin position på arbetsmarknaden. Idag förvärvsarbetar kvinnor i nästan lika hög utsträckning som män.25
Dagens jämställdhetsproblem brukar talas om i termer av den könssegregerade arbetsmarknaden. Sverige sägs vara det land som har den mest könssegregerade arbetsmarknaden i världen, även om forskare menar att utvecklingsmönstret i stort ser likadant ut i alla industrialiserade länder.26 Länder med en hög andel kvinnor i förvärvsarbete har vanligtvis en starkare könssegregerad arbetsmarknad.
Att kvinnor och män befinner sig i olika yrken och sektorer brukar anges som den viktigaste förklaringen till löneskillnader mellan könen. 27 Traditionellt kvinnodominerade branscher har ett sämre löneläge än traditionellt mansdominerade branscher.28 För att minska lönegapet brukar den föreslagna lösningen vara att förmå kvinnor att välja utbildningar och yrken där män befinner sig. Politiska förslag går sällan ut på att män ska söka sig till utbildningar, yrken eller positioner där kvinnor är överrepresenterade. En av frågorna som väcks är vilka man tänker sig ska utföra arbetet när kvinnor sökt sig ifrån de lågbetalda yrkena. Därtill har forskning visat att kvinnor som etablerar sig i mansdominerade branscher inte tillskrivs samma status som män när yrket var mansdominerat. Detta gör att man kan ifrågasätta om de 24 Diskrimineringsombudsmannen, http://www.do.se/lag-och-ratt/diskrimineringslagen/ (hämtad 2015-12-03). 25 SOU 2005:066, s 148. 26 SOU 2005:066, s 156. 27 Ibid., s 172. 28 Ibid., s 158.
föreslagna lösningarna ger önskad effekt, det vill säga, om löneskillnaderna verkligen försvinner.29
1.5 Det betalda och obetalda arbetet
Könssegregeringen är inte förbehållen den produktiva sfären. I Sverige finns betydande skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till ansvaret för det obetalda arbetet i hemmet. Män ägnar generellt sett mer tid åt betalt arbete medan kvinnor ägnar mer tid åt obetalt arbete. En del forskare menar att könssegregeringen på arbetsmarknaden är en effekt av könssegregeringen i hemmet.30 Att kvinnor
deltidsarbetar och befinner sig utanför arbetsmarknaden i långa perioder beror bland annat på att kvinnor i högre utsträckning än män är hemma med barnen.
Att göra det möjligt för kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete och familj har varit ett prioriterat område inom jämställdhetspolitiken. Ett gediget förändringsarbete har bidragit till att kvinnor och män idag har samma lagstadgade rättigheter i arbetslivet och gjort det möjligt att balansera individuella önskemål med ett gemensamt omsorgsansvar. Dock finns skillnader i hur kvinnor och män hanterar dessa möjligheter, där kvinnor i högre utsträckning än män anpassar sitt lönearbete efter familjens behov.31
Den politiska diskursen har historiskt sett framhållit ett aktivt föräldraskap som en rättighet och en möjlighet för män, snarare än som en skyldighet eller ett ansvar. Kvinnors ansvar för föräldraskapet har tagits för givet medan mäns engagemang har setts som valfritt. De gångna årens familjepolitik har värdesatt mäns och familjers individuella preferenser och pappaledigheten har betonats handla om en attitydfråga. En föräldraförsäkring där fler dagar än idag reserveras för pappan respektive mamman har hamnat i skymundan för en tilltro till mäns vilka att ändra sig genom upplysning och bättre information. Denna ”valfrihetslinje” utmanades under 1990-talet då den första kvoterade pappamånaden infördes 1995, och i samband med att maktfrågor artikulerades inom jämställdhetspolitiken i början av 2000-talet.32
29 Ibid., s 163.
30 SOU 2004:43, s 27. 31 SOU 2014:6, s 190. 32 Ibid.
1.6 Disposition
I mitt inledande kapitel har jag beskrivit mitt ämnesval, studiens inriktning samt studiens syfte. Jag har presenterat de frågeställningar som jag ämnar besvara i undersökningen. En bakgrund till den svenska jämställdhetspolitiken och dess fokus på arbetsmarknadsfrågor har angetts.
I kapitel två introducerar jag min teoretiska ansats och de analytiska begrepp jag använder för att genomföra min undersökning. Därefter följer ett avsnitt om välfärdsstaten samt teorier om olika välfärdsmodellers konsekvenser för kvinnors villkor i arbetslivet. Dessa teorier försätter Sverige i en institutionell kontext och förklarar hur värderingar om full sysselsättning, ekonomiskt oberoende och individualism har fått genomslag i den politiska diskursen om jämställdhet.
I kapitel tre presenterar jag mitt metodologiska tillvägagångssätt, min analysmodell och materialet jag använt för att besvara mina frågeställningar. Jag beskriver även hur jag valt ut mitt material samt för en diskussion om begränsningar med mitt valda tillvägagångssätt.
I kapitel fyra redovisar jag min empiri och min analys.
Kapitel fem är det avslutande kapitlet för denna studie där slutsatser, reflektioner samt förslag på framtida forskning anges.
2. Teori
Den teoretiska ansatsen för denna studie vilar på två ben, diskursteori och feministisk institutionalism. Metodologiskt använder jag mig av Carol Lee Bacchis angreppssätt What’s the problem represented to be? som är en induktiv analysmetod för policyförslag. Metoden beskrivs som en form av diskursanalys och bygger på det socialkonstruktivistiska antagandet att människan inte har tillgång till en verklighet fri från tolkningar och värderingar. Dessa tolkningar och värderingar är själva nyckelingrediensen i diskurser, vilket Bacchi definierar som det språk, de koncept och
de kategorier som används för att rama in en viss fråga.33 Då syftet med denna studie är att undersöka hur politiken diskursivt framställer problemet med den ojämställda arbetsmarknaden är intresset för diskurser motiverat.
För att reda ut hur problemet med den ojämställda arbetsmarknaden är konstituerat i den politiska diskursen använder jag mig av institutioner som analytiskt begrepp. Institutioner utgörs av formella och informella regler och procedurer som formar det sociala och politiska samspelet. Institutioner medverkar därmed till att skapa diskurser, men är också formade genom diskurs. Inom feministisk institutionalism ses alla samhälleliga institutioner som könade, vilket innebär att idéer om manligt och kvinnligt är sammanflätade med den dagliga kultur eller den ”logik” som ligger till grund för det politiska arbetet.34 Då jag intresserar mig för de könade konsekvenserna av olika jämställdhetspolitiska åtgärder och förslag kommer ett feministiskt grepp om institutioner tillämpas.
2.1 Analysbegrepp: genus, makt och institutioner
Tre centrala begrepp för denna studie är genus, makt och institutioner. Efter en redogörelse för feminismens utgångpunkter utvecklar jag dessa begrepp utifrån teoretiska bidrag från forskningstraditionerna nyinstitutionalism, feministisk politisk teori och diskursteori. Därefter binder jag samman begreppen i den övergripande teoriskolan feministisk institutionalism. Slutligen sammanfattar jag begreppen och förklarar deras tillämpning i denna studie.
2.1.1 Feminismens utgångspunkter
Snarare än att tala om en enhetlig feminism bör det talas om flera feminismer eftersom begreppet inrymmer en rad olika tankesätt och praktiker. Det finns en gemensam kärna som förenar olika feministiska grenar, vanligtvis uttryckt i två punkter. Den första utgångspunkten är att kvinnor systematiskt underordnas. Det finns en övergripande ordning i samhället som upprätthåller en hierarki mellan könen, där kvinnor är underordnade män. Den andra är att denna ordning är något som kan och bör förändras. Som den feministiska filosofen Mary Hawkesworth uttryckte det
33 Bacchi, C., 1999.
“Feminism is intimately tied to a transformative project”.35 Syftet med alla förgreningar inom feminismen är därmed att förändra kvinnors villkor och bekämpa exploatering och förtryck.36
2.1.2 Genus och makt
Centralt i feministisk politisk teori är förhållandet mellan kön och makt.37 Frågorna handlar om vad kön betyder, hur kön konstrueras och hur kön berättigar maktskillnader. Den övergripande hierarkien mellan könen betecknas av feminister som könsmaktsordningen.38 I traditionell politisk forskning har maktrelationen
mellan könen osynliggjorts. Människor har betraktats som politiska varelser i könsneutrala termer. Könsmaktsordningen har förnekats eller ignorerats vilket bidragit till dess upprätthållande. Feministisk politisk teori lyfter fram könets betydelse och konstituerar det som en social och politisk kategori. Wendt Höjer och Åse menar att “[…] kön måste betraktas som politiskt eftersom kön oupphörligen legitimerar kvinnors underordning och mäns överordning.”39
Ett sätt att synliggöra maktförhållandet mellan kvinnor och män har varit att göra en begreppslig åtskillnad mellan det “biologiska könet” och det “socialt konstruerade könet”. Beteckningen “genus” står för den sociala innebörden eller tolkningen av det biologiska könet.40
Gender is understood as a constitutive element of social relations based upon perceived differences between women and men, and as a primary way of signifying (and naturalizing) the relationships of power and hierarchy.41
Hur ser feministisk politisk teori på makt? Hawkesworth frångår den individfokuserade definitionen av makt, det vill säga, att makt är något som utövas av individer mot andra individer.42 Denna definition är omedveten om de sociala
35 Hawkesworth, M., 1990, s 13. 36 Wendt Höjer, M. & Åse, C., 2001. 37 Ibid.
38 Ibid.
39 Wendt Höjer, M. & Åse, C., 2001, s 17. 40 Wendt Höjer, M. & Åse, C., 2001.
41 Mackay, F., et. al., 2010, s. 580; även Hawkesworth, M., 2005; Scott, J., 1986. 42 Hawkesworth, M., 2005.
konventioner som strukturerar mänskliga relationer. Istället bör makt ses som något socialt konstruerat ur sitt sammanhang.
One way is to understand power as something that operates through context. This context affect what individuals perceive as their interests, and how individuals can act and behave.43
Detta kan jämföras med definitionen av makt i den kritiska diskursanalysen där det hävdas att diskursiva praktiker bidrar till att skapa och reproducera maktförhållanden mellan sociala grupper.44 Bacchi och Evaline menar att politik består av diskursiva praktiker som producerar och förstärker könade relationer och olika typer av kategoriseringar som exempelvis ”manligt” och ”kvinnligt.” Vidare har vissa diskurser mer status än andra och dessa tenderar att vara diskurser som är institutionellt sanktionerade, det vill säga, produkterna från de institutionella praktiker som upprätthåller dem.45 Makt i ett feministiskt perspektiv har därmed en nära koppling till såväl diskurser som institutioner.
2.1.3 Institutioner
Det huvudsakliga temat inom nyinstitutionalismen är att institutioner spelar roll, det vill säga, organiserandet av det politiska livet gör skillnad.46 Institutioner är viktiga eftersom deras legitimitet går bortom individuella aktörers preferenser.47 Institutioner
är inte något som verkar på egen hand, de är strukturer som påverkar aktörers verklighetsuppfattningar och valmöjligheter utan att avgöra dem.48
En allmän förståelse av institutioner är att de är ”regler och procedurer (formella och informella) som strukturerar social interaktion genom att begränsa och möjliggöra aktörers beteende.”49 Institutioner kan vara formella, som skrivna lagar och regler vilka skapas, kommuniceras och verkställs via officiellt sanktionerade kanaler. De
43 Ibid., s 158.
44 Winther Jørgensen, M. & Phillips, L., 2000. 45 Bacchi, C. & Evaline, J., 2010.
46 Krook, M. & Mackay, F., 2011. 47 Kantola, J., 2006.
48 Beyeler, M. & Annesley, C., 2011.
kan också vara informella, som oskrivna sociala regler och uppförandekoder vilka är kommunicerade och verkställda utanför officiellt sanktionerade kanaler.50
Ett exempel på en formell institution är den svenska föräldraförsäkringen, som med sina 480 ersättningsdagar står i framkant som den mest utbyggda i världen.51
Föräldraförsäkringen kan kopplas ihop med det numera höga arbetsmarknadsdeltagandet bland kvinnor och syftar till att göra det ekonomiskt möjligt för föräldrar att kombinera familjelivet och arbetslivet.52 Kvinnor tar idag ut tre fjärdedelar av ersättningsdagarna, vilket är negativt ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta leder bland annat till kvinnors försämrade möjligheter att etablera sig i det betalda arbetslivet och därmed uppnå ekonomisk jämställdhet med män. Att uttaget av föräldraförsäkringen inte är jämställt kan betraktas som en informell institution.53 Institutionaliserade sociala uppförandekoder och normer kan vara en bidragande faktor till att kvinnor än idag tar större ansvar för omsorgsarbetet. Flera forskare, bland andra North, betonar vikten av informella institutioner i det politiska livet.
Formal rules may change overnight as the result of political or judicial decisions, but informal constraints embodied in customs, traditions and codes of conduct are much more impervious to deliberate policies.54
Många av de ”spelregler” som strukturerar samhället är informella.55 Det är dock viktigt att inte underskatta betydelsen av formella institutioner, i form av den statliga arkitekturen, för att förstå de möjligheter och utmaningar olika aktörer är ställda inför vid strävandet efter politisk förändring. 56
2.1.4 Feministisk Institutionalism
Krook och Mackay tillhör en strömning feministiska teoretiker som vill förse forskningen med nya verktyg för att ge svar på frågor om förhållandet mellan kön och
50 Helmke, G. & Levitsky, S., 2004.
51 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2011:13. 52 Ibid.
53 Freidenvall, L., universitetslektor, Stockholms Universitet. Statsvetenskapliga institutionen,
Uppsala Universitet, Uppsala, föreläsning 2015-10-14.
54 North, D., 1990, s 6.
55 Helmke, G. & Levitsky, S., 2004. 56 Krook, M. & Mackay, F., 2011.
makt i det offentliga och politiska livet. De menar att det har dykt upp fler komplexa förståelser av kön som ställer krav på nya angreppssätt och analysmodeller. Med en förening av de två forskningstraditionerna nyinstitutionalism och feministisk politisk teori vill de möta det ökade intresset för institutioner som kan utläsas i den feministiska litteraturen.
Subsequent literature shifted from a focus of universal structures, such as power and oppression, to the dynamic structuring of gender relations, in which relations of power through institutions are seen as a crucial part of the ”structure” of gender.57
De konventionella teoribildningarna inom nyinstitutionalism har ignorerat relationen mellan kön och institutioner.58 Feministisk Institutionalism (FI) menar att insikten om politiska och sociala institutioner som könade är avgörande för att förstå maktskillnader i det offentliga och politiska livet. Det maskulina idealet stödjer institutionella strukturer, praktiker, diskurser och normer genom att bestämma ramarna för sättet att bete sig och sättet att vara. På det sättet utforskar FI den politiska diskursens begränsande effekter men också dess möjligheter. De noterar till exempel hur olika aktörer formulerar sina ståndpunkter för och emot könade politiska förändringar i förhållande till allmänt accepterade värden som "rättvisa", "demokrati" och "jämlikhet".59
En feministisk idétradition pekar först och främst på hur institutioner reproducerar maktrelationer, men också hur de kan ifrågasättas och reformeras.60 Beyeler och Annesley betonar en relevant aspekt för den feministiska forskningen i sin definition av institutioner.
First, institutions are a complex set of formal and informal rules, and second, institutions are a complex system of rules.61
Radikala reformer behöver inte medföra genomgripande institutionell förändring eftersom övriga institutioner (formella såväl som informella) fortsätter att utöva sitt
57 Ibid., s 2.
58 Mackay, F., et al., 2011. 59 Krook, M. & Mackay, F., 2011. 60 Beyeler, M. & Annesley, C., 2011. 61 Ibid., s 81
inflytande. På motsvarande sätt kan formella regler vara oerhört motståndskraftiga men institutionell förändring kan likafullt ske genom utveckling i informella strukturer. Förståelse för det komplexa samspelet mellan formella och informella institutioner är därför grundläggande för det feministiska målet om att förändra och utveckla existerande institutioner som konstituerar kvinnors underordning.62
2.1.5 Hur genus, makt och institutioner används i denna studie
Genus och makt är centrala begrepp inom feministisk politisk teori. Genus står för den sociala beteckningen av kön som är baserad på uppfattningar om sociala och psykologiska skillnader mellan kvinnor och män och används för att markera makthierarkin mellan könen där kvinnor är underordnade män. Institutioner är de samhälleliga regler och procedurer som formar och begränsar social och politisk interaktion. Ett könat perspektiv på institutioner hjälper till att synliggöra de konstituerade sociala och politiska praktiker som skapar, förstärker och reproducerar könsmaktsordningen.
Syftet med denna studie är att undersöka hur de politiska partierna Moderaterna och Socialdemokraterna problematiserar den ojämställda arbetsmarknaden. Syftet är även att undersöka vad dessa problematiseringar säger om kvinnor och mäns ansvarsfördelning i jämställdhetsarbetet. Genom att fokusera på institutioner i partiernas problemframställningar är det möjligt att identifiera vilka regler och procedurer (formella och informella) som upprätthåller ojämställdheten på arbetsmarknaden genom att dels möjliggöra, dels begränsa aktörers beteenden. Jag undersöker hur jämställdhetsarbetet är organiserat kring existerande institutioner men också hur partierna aktivt understödjer eller bryter mot dessa institutioner. Eftersom jag utgår från den feministiska utgångspunkten att könsmaktsordningen är ett konstituerat element i alla samhälleliga institutioner skulle förslag som bryter existerande institutioner tyda på ett försök att bryta könsmaktsordningen.
För att sätta institutioner i en kontext använder jag mig av den feministiska teoribildningen om välfärdsstater, där institutionella arrangemang fått en särskild betydelse för jämställdhet i allmänhet och kvinnors villkor i arbetslivet i synnerhet.
2.2 Den postindustriella välfärdsstaten
”Välfärdsstaten” är ett användbart teoretiskt begrepp i den institutionella forskningen. Med hjälp av idealtyper eller s.k. välfärdstatsmodeller är det möjligt att identifiera hur institutionella arrangemang påverkar individuella aktörer i olika samhällen och kontexter.63 I den feministiska forskningen har fokus legat på hur relationen mellan könen påverkas i olika arrangemang och hur förhållandet mellan staten, marknaden och familjen ser ut.
Existerande modeller har kritiserats för att bygga på antaganden om kön som inte längre stämmer överens med människors liv och självuppfattningar.64 Förr var samhället organiserat kring den så kallade familjeförsörjarmodellen som byggde på det normativa idealet om den heterosexuella kärnfamiljen. Mannen var då huvudansvarig för familjens försörjning medan kvinnan var hänvisad till det obetalda hem och omsorgsarbetet. Familjeförsörjaridealet var inskrivet i strukturen för alla industriella välfärdsstater och socialförsäkringar var utformade att ersätta familjeförsörjarens lön vid sjukdom, funktionshinder, arbetslöshet eller ålderdom. 65
I modern tid har ett samhälle växt fram som utmanar gamla normer och ideal. Kvinnor utgör numera en väsentlig del av den betalda arbetskraften. På den postindustriella arbetsmarknaden är det få arbeten som betalar ut löner som är tillräckliga för att försörja en hel familj på egen hand. I kontrast till kärnfamiljen är ett samhälle med mer varierade familjer på frammarsch. Ur ett feministiskt perspektiv talas det om en ny genusordning där könen närmar sig varandra allt mer. Den feministiska tänkaren Nancy Fraser ställer sig frågan: ”What sort of welfare state can best support the demands for a new gender order?”66
Övergången från en familjeförsörjarmodell till en modell där både män och kvinnor förvärvsarbetar har inneburit stora förändringar för kvinnor. Forskare menar att de formella institutionerna har fortsatt att bygga på ett ideal om en manlig
63 Beyeler, M. & Annesley, C., 2011. 64 Fraser, N., 1994.
65 Fraser, N., 1994. 66 Ibid., s 593.
familjeförsörjare där ekonomisk självförsörjning via full sysselsättning belönas och olika typer av beroenden bestraffas.67 Dagens modeller bortser från det faktum att det råder stora sociala skillnader mellan kvinnor och män vad gäller arbete och omsorg. Eftersom kvinnor fortfarande tar det största ansvaret för det obetalda arbetet i hemmet leder den postindustriella välfärdsstaten till att kvinnor och män blir ojämnt integrerade på arbetsmarknaden.68 Fraser menar att jämställdhet i en postindustriell
välfärdsstat bara kan uppnås om de institutionella arrangemangen tillåter det.69 Policy
bör inte eftersträva att kvinnor blir som män eller att de ska passa in i institutioner utformade för män. Istället behöver existerande manscentrerade institutioner omstruktureras för att passa kvinnor.
2.2.1 Sverige och den ”kvinnovänliga” modellen
Sverige är vida omtalat för sin utvecklade välfärdsstat. Forskare har kommit fram till att den svenska välfärdsstatsmodellen nått imponerande resultat på jämställdhetsområdet i internationell jämförelse.70 Den förhållandevis utbyggda offentliga sektorn har bidragit till kvinnornas etablering på arbetsmarknaden. Staten har via sina reformer om barnomsorg och föräldraförsäkring gjort det möjligt för kvinnor att förvärvsarbeta. Sverige sägs representera det land som kommit längst i sin utvecklingsprocess från en familjeförsörjarmodell till vad som brukar kallas en tvåförsörjarmodell. 71
Enligt feministiska forskare är välfärdsstatens ”kvinnovänlighet” en illusion. Kvinnor utnyttjar offentlig sektor i högre utsträckning än män både som servicetagare och arbetstagare. Samtidigt fortsätter män att dominera på chefspositioner och höga befattningar. Staten är en manlig institution och den offentliga sektorn har gjort kvinnor beroende av staten istället för av enskilda män.72
Barbara Hobson skriver att konceptet individualisering har fått en ökad konkurrenskraft i Sverige liksom inom resten av EU. Buret av värderingar om
67 Bergqvist, C., 1990; Bacchi, C., 1999. 68 Hobson, B., 2004.
69 Fraser, N., 1994.
70 Wendt Höjer, M. & Åse, C., 2001. 71 Hobson, B., 2004.
ekonomisk självförsörjning och oberoende har kvinnors deltagande i arbetskraften varit målet i denna politiska diskurs. Diane Sainsbury betonar att självständighet via förvärvsarbete är ett viktigt mål med jämställdheten i moderna välfärdsstater.
Equality in access to employment is viewed by many as fundemental to women’s achiviement of full social citizenship because ”independence is the key to citizenship and in the democratic welfare state employment is the key to that independence.”73
Hobson menar att en ökning av kvinnors sysselsättning inte är något som nödvändigtvis leder till en ökad jämställdhet. Sverige, som enligt Hobson anammat den individualiserade arbetstagarmodellen, är ett levande exempel. Trots att Sveriges kvinnor står ut som de mest sysselsatta inom alla OECD-länder befinner sig mer än en tredjedel i deltidsarbete. Den offentliga sektorn, som är kvinnors främsta arbetsgivare, har bidragit till en starkt könssegregerad arbetsmarknad. Fortfarande råder ojämställdhet i Sverige som i stor utsträckning kan förklaras med kvinnors förhållandevis långa avbrott i arbetslivet, överrepresentation i deltidsarbete och låga löner.74
2.2.2 Män och omsorgsarbetet
En central fråga för den feministiska forskningen om välfärdsstaten är hur ansvaret för omsorgsarbetet fördelas mellan och inom olika institutioner som staten, marknaden och familjen. Tunberger och Sigle-Rushton betonar vikten av denna typ av arrangemang för kvinnors villkor i arbetslivet.
[…] the kind of jobs women and different groups of women are able to take, and what conditions those jobs come with, depends to a great extent on how care work is organized, the labor market, and the welfare system.75
Fraser skriver om två idealtyper av välfärdsstaten som organiserar omsorgsarbetet på olika sätt. I den universella familjeförsörjarmodellen (universal breadwinner model)76
har omsorgsarbetet överlåtits till staten eller till marknaden i syfte att befria kvinnor
73 Sainsbury, D., 1999, s 118 74 Hobson, B., 2004.
75 Tunberger, P. & Sigle Rushton, W., 2011, s 473. 76 Fraser, N., 1994.
från de obetalda och lågt värderade ansvarsområdena. Detta så kallade state-carer arrangement är en vanlig approach i de nordiska länderna. Målet är att kvinnor ska kunna delta i förvärsarbetet med samma förutsättningar som män. I en care-giver parity modell stödjer staten det informella omsorgsarbetet inom familjen, ofta genom olika ersättningar och bidrag. Målet här är att uppvärdera omsorgsarbetet och därmed göra skillnaden mellan ”manligt” och ”kvinnligt” arbete kostnadslös. Tunberger och Sigle-Rushton pekar på en relevant aspekt i många välfärdsstatsmodellers organisering av det obetalda omsorgsarbetet.
It is notable that all models (sometimes implicitly) rely on women to reconcile earning and caring in the end, albeit in different ways, while men’s lives are assumed to remain largely focused on paid employment.77
Fraser menar att modellerna är otillräckligliga för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. De institutionella arrangemangen främjar inte kvinnors deltagande i det politiska och civila samhället i nivå med män och praktiker som traditionellt sett utförs av kvinnor uppvärderas inte till den grad att män förmås att göra dem också. Med andra ord efterfrågar de inte att män ska ändra sig. Istället för att upprätthålla diskrepansen mellan förvärvsarbete och omsorgsarbete behöver omsorgsarbetet integreras i definitionen för vad en normativ arbetstagare är och förväntas göra. Detta kräver förändring av såväl män som kvinnor.78
2.2.3 Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan den feministiska forskningen om välfärdsstater i stor utsträckning förklara uppkomsten och upprätthållandet av ojämställdhet. Även om familjeförsörjarmodellen till synes förlorat sitt inflytande i västvärlden lever ideologin vidare.79 Än idag finns stora sociala skillnader när det gäller kvinnor och mäns ansvarsfördelning av arbete och omsorg. Detta påverkar arbetsmarknadens utformning och att kvinnor och män blir ojämnt integrerade.80 Politiska reformer och institutionella förändringar som verkar kvinnovänliga kan i själva verket förstärka och reproducera ojämställdheten mellan könen.81 Fraser menar att vi måste utveckla en ny
77 Tunberger, P. & Sigle Rushton, W., 2011, s 474. 78 Fraser, N., 1994.
79 Beyeler, M. & Annesley, C., 2011. 80 Bergqvist, C., 1990.
vision av den postindustriella välfärdsstaten där föreställningar om kön baserade på tänkta skillnader mellan kvinnor och män dekonstrueras. Nyckeln till jämställdhet är att avskaffa diskrepansen mellan förvärvsarbete och omsorgsarbete samt att göra kvinnors livsmönster liksom männens till norm.82
Women today often combine breadwinning and caregiving, albeit with great difficulty and strain. A postindustrial welfare state must ensure that men do the same, while redesigning institutions so as to eliminate the difficulty and strain.83
3. Metod
I detta kapitel beskriver jag mitt metodologiska tillvägagångssätt. Därefter presenterar jag min analysmodell och materialet som ligger till grund för analysen. Sist diskuterar jag begränsningar med mitt valda tillvägagångssätt med fokus på validitet och reliabilitet.
3.1 Metodologiska överväganden
I denna uppsats utför jag en policystudie där jag undersöker hur svenska politiker hanterar jämställdhetsproblemet på arbetsmarknaden. Syftet är att undersöka hur två politiska partier problematiserar den ojämställda arbetsmarknaden. Syftet är även att undersöka vad dessa problematiseringar säger om kvinnor och mäns ansvarsfördelning i jämställdhetsarbetet. Eftersom syftet är att jämföra två specifika partier (Socialdemokraterna och Moderaterna) i en specifik kontext (den förda jämställdhetspolitiken på arbetsmarknaden) faller undersökningen inom ramen för en jämförande fallstudie.84 Fokus för en fallstudie ligger på process snarare än på resultat
och på att upptäcka snarare än att bevisa. Det handlar om att skaffa sig djupgående insikter om en viss situation eller företeelse.85
Esaisson menar att en lyckad undersökning förutsätter ett lyckat urval av jämförelsepunkter.86 Det gäller att ställa upp en ”överraskande konstellation av
82 Ibid.
83 Fraser, N., 1994, s 611. 84 Merriam, S., 2006. 85 Ibid.
idébärare som öppnar upp för nya perspektiv”.87 Genom att jämföra två partier som traditionellt setts som varandras motpoler är mitt syfte att hitta nya infallsvinklar. Vilka likheter och olikheter finns mellan de båda partierna? Valet av två storheter inom svensk politik är även motiverat av mitt mål att kartlägga den svenska politiska diskursen om jämställdhet och belysa dess effekter på jämställdhetsarbetet. Moderaterna och Socialdemokraterna har historiskt sett innehaft regeringsställning flest gånger och det är på så sätt deras politik som har ”styrt” det politiska samtalet genom att bestämma vilka frågor som kommit upp på dagordningen och hur de ska avgöras. Då syftet med denna studie är att undersöka hur könade relationer konstrueras i politiska åtgärder och förslag – och att generalisera resultatet till en övergripande politisk diskurs – är urvalet motiverat.
3.2 What’s the problem represented to be?
[…] it makes no sense to consider the “objects” or targets of policy as existing independently of the way they are spoken about or represented, either in political debate or in policy proposals.88
För att besvara studiens frågeställningar tar jag hjälp av Carol Lee Bacchis angreppssätt What’s the problem represented to be? (WPR) som erbjuder en annorlunda approach än konventionella analysmetoder av policy. Bacchi ifrågasätter synen på policy som lösningsförslag på existerande problem och menar istället att problem är något som skapas via policy. Problem är därmed en social konstruktion som framställs i olika versioner beroende av plats-specifika, institutions-specifika och historisk-specifika faktorer. Murray Edelman illustrerar detta genom att hänvisa till segregerade samhällen i USA som existerat i många år utan att ha blivit konstituerade som problem. ”It is evident that conditions that hurt people need not become problems”. 89 Istället för att identifiera problem som oberoende företeelser som ”redan finns” ute i samhället är tanken med WPR-metoden att identifiera representationer av problem, det vill säga, vad som ur olika vinklar upplevs som problematiskt.
87 Ibid., s 255
88 Bacchi, C., 1999, s 1. 89 Edelman, 1988, s 13-14.
Problem representation is meant to capture a primary interest in how problems are described, implied causations and the implications which follow.90
Som namnet antyder går Bacchis metod ut på att ställa frågor till materialet. Syftet med detta angreppsätt är bland annat att reda ut vilka förutsättningar och antaganden som nödvändigtvis ligger bakom specifika problemrepresentationer och som ofta passerar läsaren obemärkt förbi.91 Det öppnar också upp för möjligheten att undersöka
vad som förblir oproblematiserat i specifika representationer. Ett exempel på hur en WPR-approach skulle kunna appliceras på den politiska diskussionen om pornografi är att, istället för att fråga sig Vad är problematiskt med pornografi? ställa frågan Hur är problemet med pornografi representerat i den politiska debatten? Detta ger utrymme att diskutera och jämföra konkurrerande föreställningar och tolkningar av fenomenet, ledda av bland andra konservativa moralister, försvarare av yttrandefriheten och förespråkare av olika förgreningar inom feminismen.92 Då studiens syfte är att jämföra hur de politiska partierna Moderaterna och Socialdemokraterna problematiserar den ojämställda arbetsmarknaden är WPR-metoden väl motiverad.
Enligt Bacchi räcker det inte att endast identifiera konkurrerande representationer eller tolkningar av problem. För att göra en meningsfull analys krävs det att man också utvärderar dem. Medför representationerna de önskvärda eller planerade effekterna att, till exempel, förbättra livet för kvinnor? Genom WPR-metoden är det möjligt att undersöka hur representationer ramar in specifika företeelser och begränsar möjligheter till förändring.93 Mitt andra syfte med studien är att undersöka vad Moderaterna och Socialdemokraternas problematiseringar säger om män och kvinnors ansvarsfördelning i jämställdhetsarbetet. Intresset ligger därmed i de effekter och konsekvenser som medföljer partiernas respektive representationer av den ojämställda arbetsmarknaden. Användandet av WPR-metoden är motiverat även för detta ändamål. 90 Bacchi, C., 1999, s 36 91 Bacchi, C., 1999. 92 Ibid. 93 Bacchi, C., 1999.
3.3 Analysmodell
Min analysmodell tar utgångspunkt i Bacchis analytiska frågor. Jag har valt ut två av Bacchis frågor eftersom dessa är mest applicerbara på min specifika studie. Frågorna nedan är omarbetade med avseende på studiens syfte och frågeställningar.
• Hur representeras problemet med den ojämställda arbetsmarknaden av Moderaterna och Socialdemokraterna?
• Vilka effekter har dessa problemrepresentationer på män och kvinnors ansvarsfördelning i jämställdhetsarbetet?
Den första frågan är kopplad till studiens första frågeställning. Syftet med denna fråga är att undersöka hur Moderaterna och Socialdemokraterna framställer problemet med den ojämställda arbetsmarknaden. Enligt Bacchi är målet med denna fråga att identifiera underliggande problemrepresentationer genom att fokusera på var avsändarna riktar medlen. 94 Ett exempel är förslaget att lansera särskilda utbildningsprogram för kvinnor i syfte att öka antalet kvinnliga chefer. Problemet är här representerat att vara kvinnors brist på utbildning. I den första frågan kommer fokus även ligga på att lyfta fram bakomliggande föreställningar och antaganden om problemets orsaker eller natur. Ett exempel på ett sådant antagande skulle kunna vara att omsorgsarbete är ’kvinnors arbete’. 95
Den andra frågan syftar till att undersöka och jämföra vilka effekter som kommer av partiernas respektive problemrepresentationer. Syftet är inte att ’mäta utfallet’ i avseende på hur många kvinnor som innehar chefspositioner eller är ekonomiskt självförsörjande. Med effekter avses istället de implikationer som medföljer sättet som problemet är representerat på.96 Bacchi exemplifierar detta genom följdfrågorna: What will change (given this representation of the problem)? What will stay the same? Who is blamed in this representation of the problem?97 Ett exempel på en
94 Bacchi, C., 2009. 95 Bacchi, C., 1999.
96 Bacchi, C. & Evaline, J., 2010.
effekt som kommer av problematiseringen av kvinnors brist på utbildning är att kvinnor tillskrivs ansvar att förändra sig. Intresset för effekter har därmed en nära koppling till studiens andra frågeställning där syftet är att undersöka hur ansvaret för jämställdhetsarbetet är fördelat mellan kvinnor och män.
3.3.1 Tillämpning av institutioner
Som tidigare nämnt kommer institutioner användas som analytiskt verktyg för att identifiera de regler och procedurer (formella och informella) som ligger till grund för partiernas problemrepresentationer. Med andra ord kommer jag att leta efter institutioner inom ramen för Bacchis analytiska frågor.
Med hjälp av den feministiska teoribildningen om välfärdsstaten har jag konkretiserat mitt sökande till två typer av institutionella arrangemang: den normativa arbetstagaren samt det inbördes förhållandet mellan det betalda och det obetalda arbetet. I den första frågan är syftet att identifiera institutionerna. En tillämpning av ett institutionellt perspektiv i den första frågan är: Vilka formella och informella institutioner finns representerade i Moderaterna och Socialdemokraternas problematiseringar av den ojämställda arbetsmarknaden? Följdfrågor som kommer ställas till materialet inom ramen för den första frågan är följande: Hur representeras den normativa arbetstagaren (i existerande institutioner)? Hur representeras den ”kvinnliga” respektive den ”manliga” arbetstagaren (i existerande institutioner)? Hur representeras det inbördes förhållandet mellan det betalda och obetalda arbetet (i existerande institutioner)?
I den andra frågan är syftet att undersöka vilka effekter institutionerna har på ansvarsfördelningen i jämställdhetsarbetet. En fråga av intresse är även huruvida partierna aktivt söker bevara eller bryta mot existerande institutioner. En tillämpning av institutioner i den andra frågan är: Vilket ansvar tillskriver institutionerna kvinnor och män i jämställdhetsarbetet? Följdfrågorna är följande: Blir den normativa arbetstagaren könsneutral? Hur hanteras det inbördes förhållandet mellan det betalda och obetalda arbetet? Blir ansvaret för omsorgsarbetet jämställt?
3.4 Material och källhantering
Enligt Bacchi kan WPR-metoden appliceras inom alla policyområden på olika typer av material. Materialet kan exempelvis bestå i debatter kring politiska frågor, policydokument såsom rapporter eller politiska förslag i form av lagstiftning eller rättsliga förordningar.98 Då syftet med denna studie är att undersöka hur problemet med den ojämställda arbetsmarknaden blir framställt i den politiska diskursen är ett blandat material att föredra. Detta för att få fram en så mångfacetterad bild som möjligt av partiernas problemrepresentationer.
Mina primära källor består av policydokument i form av motioner, rapporter och sammanfattningar från partikongresser. Jag har också använt mig av två debattartiklar från respektive parti varav den ena artikeln ”svarar” den andra. Detta för att tydliggöra diskrepansen mellan de båda partierna vad gäller uppfattningar kring jämställdhetsproblemet på arbetsmarknaden. För att utröna underliggande förutsättningar och antaganden har det ibland krävts mer djupgående problembeskrivningar än vad som presenteras i de primära källorna. Som komplement har jag därför använt mig av mediepublicerade uttalanden hämtade i dagstidningar samt från partiernas respektive webbplatser.
Bergström och Boréus betonar vikten av god källhantering genom att bedöma trovärdigheten hos materialet man analyserar. Ibland är det en fråga om materialets äkthet. ”Är ett givet dokument vad det utger sig för att vara?”99 Oftare består problemet i vad mån texten är representativ för andra sammanhang än sitt eget. Här är det av vikt att motivera materialvalet med utgångspunkt i studiens specifika syfte.100
Eftersom mitt syfte är att undersöka hur politiska partier framställer problemet med den ojämställda arbetsmarknaden behöver mitt utvalda material vara representativt för partierna i fråga. Med andra ord är det av vikt att de presenterade problemframställningarna går att generalisera till de övergripande ståndpunkter och uppfattningar som råder inom partierna. Policydokument i form av rapporter och sammanfattningar från partikongresser anser jag ha en god representativitet, eftersom
98 Bacchi, C., 1999.
99 Bergström, G & Boréus, K., 2005, s. 37 100 Bergström, G. & Boréus, K., 2005.
de är offentliggjorda just för att visa på hur partier ställer sig i en viss fråga. Motioner har en mindre god representativitet eftersom de ofta är skrivna och offentliggjorda av enstaka personer inom partier. För att försäkra mig om att materialet är representativt har jag här kontrollerat uppgifterna för den offentliga åsikten hos partiet i fråga. Debattartiklarna jag använt mig av är skrivna av personer på höga poster inom respektive parti, som exempelvis partiledare och partisekreterare. Detsamma gäller de publicerade uttalanden som jag hämtat från dagstidningar och partiernas webbplatser. Jag upplever att materialet i sin helhet har en god representativitet.
3.5 Validitet och reliabilitet
Min undersökningsmetod faller inom ramen för en kvalitativ textanalys. En viktig aspekt för textanalyser är uttolkarens roll. Hans-Georg Gadamer menar att varje läsare närmar sig texter med en viss förförståelse.101 Det är därför viktigt att vara medveten om att vi aldrig möter en text fri från egna tolkningar och värderingar. I denna studie utgår jag från att politiken består av diskursiva praktiker och att ojämställdhet är ett konstruerat problem. Jag utgår vidare från den feministiska utgångspunkten att alla samhälleliga institutioner är könade och medverkar till att reproducera en maktordning mellan könen, där kvinnor är underordnade män. Jag vill betona att detta endast är en del av min förförståelse och att jag är medveten om de begränsningar som följer av min roll som uttolkare.
För att kunna göra en bra textanalys krävs att man använder rätt verktyg för uppgiften.102 Att analysera en text ur ett politiskt sammanhang är inte nog för att garantera att undersökningen säger något intressant om politik eller andra delar av samhället. Vad som krävs är en intressant fråga samt rätt tillvägagångssätt för att besvara frågan. Validitet är ett begrepp som används för att ge svar på frågan om vi mäter det vi avser att mäta.103 Ett exempel på en valid metod är att använda ett måttband för att mäta längd. Här mäts onekligen det som är avsett. På samma sätt kan validitetsbegreppet användas för att avgöra om den undersökning man genomför för att besvara en viss fråga verkligen ger svar på frågan.
101 Ibid.
102 Bergström, G. & Boréus, K., 2005. 103 Ibid.
I punkt 4.2 och 4.3 argumenterade jag för tillämpligheten av Bacchis analysmetod i form av identifierandet av problemrepresentationer för att besvara mina övergripande frågeställningar. I teori-kapitlet diskuterade jag hur institutioner medverkar till att strukturera det sociala och politiska samspelet. Krook och Mackay menar att identifierandet av institutioner och insikten om dem som könade är avgörande för att förstå maktskillnader mellan könen i det offentliga och politiska livet. Sammantaget har jag argumenterat för mina metodval och därmed för validiteten i undersökningen.
Förutom att vi behöver rätt verktyg för att besvara en viss fråga behövs också rätt handlag med verktyget. Reliabilitet anger hur god precisionen är när vi mäter eller undersöker något.104 Det handlar om att vara tillräckligt noggrann och att använda undersökningsverktyget på rätt sätt. En vanlig metod att testa reliabiliteten är att jämföra resultatet av oavhängiga undersökningar som är utförda på samma sätt med samma forskningsobjekt. Om resultatet är detsamma för undersökningar utförda av olika personer är reliabiliteten och även intersubjektiviteten, det vill säga, överenstämmelsen mellan flera personers forskningsresultat, god.105 Intersubjektivitet utgår därmed från idealet om ett neutralt observationsspråk. Detta ideal är kontroversiellt inom samhällsvetenskapen, där ju uttolkande verksamhet frångår föreställningen om ett neutralt observationsspråk. Även om fullständig intersubjektivitet anses vara omöjlig att uppnå bör god forskning utmärkas av genomskinlighet och väl underbyggda tolkningar.106 För att öka reliabiliteten och intersubjektiviteten kommer jag att i analysen argumentera för mina tolkningar grundligt och genomgående. Jag kommer att använda mig av direkta citat från materialet för att ge läsaren själv möjlighet att agera uttolkare och reflektera över mina slutsatser.
4. Empiri och analys
Detta kapitel disponeras efter de analytiska frågor jag presenterade i föregående avsnitt. Inledningsvis redovisar jag partiernas respektive problemrepresentationer av den ojämställda arbetsmarknaden. I nästa del analyseras effekterna av dessa
104 Ibid.
105 Bergström, G. & Boréus, K., 2005. 106 Ibid.
