• No results found

Estetik som lek ochhjälpmedel

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Estetik som lek ochhjälpmedel"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Estetisk- Filosofiska Fakulteten

Elvira Ullbrandt

Estetik som lek och hjälpmedel

En studie om hur estetik används i förskola och skola

Aesthetic – play and aid

A study how aesthetic methods are used in pre-school and school

Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet

Datum: 09-06-09

(2)

Handledare: Marie Karlsson

Abstract

The purpose of this study was to investigate teachers in pre-school and school, how they use aesthetic methods in their activity / school teaching and their experiences of this kind of work method. The study also contains the teacher’s experience of possibilities and difficulties in this kind of work method.

The study is based on qualitative interviews with three teachers in pre-school and school.

And the results of this investigation turned out to be three different ways to look at aesthetic as; joyful activity, as a subject - to attract attention of interest and a pleasant working environment.

It also turned out to be how the differences can look between pre-school and school and between younger and older children when using aesthetic activities. Every teacher had different purpose of using the aesthetic methods in their activity / school teaching and that it also was shown different much and in different ways.

In pre-school appears aesthetic activities and children’s play the most and in pre-school are the aesthetic activities and children’s play the methods that forms the children as it brings joyful activities, curiosity and learning.

In junior school, the younger children, are the children’s play and the aesthetic activities still important. But it doesn’t appear that much like it does in pre-school. Here does the teacher use the aesthetic activities to bring interest of school subjects.

In middle school, the older children, seems the aesthetic activities get another importance.

The aesthetic activities are being used to create a relaxing moment from the theoretical subjects and it also being used to create a joyful and pleasant environment.

Everybody also thinks that aesthetic is something positive and that it strengthensthe children’s and the students’ developments and learning’s. It also turned out to be that aesthetic helps all students who have any kind of difficulties in school or pre-school. They also think that aesthetic should be included in all pedagogy activities.

When it concern the difficulties of using the aesthetic in school or pre-school, no pedagogy had any experience to share, except that the time of planning for more aesthetic activities seems to be a problem in pre-school.

At school the pedagogy felt that the children became too restless, and the bigger students thought it became foolish. It also emerge that the pedagogy had a worried feeling that the children’s parents thought that aesthetic teaching should be fuzzy, that the children should do something else, more useful.

(3)

At school for the older students the teacher gave her opinion more like an advice to us, that if you are going to use aesthetic in your school teaching, you have to think twice, so you don’t force students to participate in activities they don’t feel comfortable with.

Keywords: Aesthetic, pedagogy, pre-school, school.

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i både förskola och skola använder sig av estetiska verktyg i sin verksamhet/undervisning samt vilka möjligheter och svårigheter de har upplevt i detta arbete.

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre verksamma pedagoger inom förskola och skola och som resultat av undersökningen framkom det,

Att pedagogerna hade tre olika sätt att se på estetik; som glädje och lust, som intresseväckande ämne och som en trivsam arbetsmiljö.

I resultatet så har det också visat sig hur skillnaderna kan se ut mellan förskola och skola och mellan yngre och äldre barn i användning av estetiska verktyg. Pedagogerna har haft olika syften med det estetiska arbetet och använt dem olika mycket och på olika sätt i sin verksamhet.

I förskolan så är det leken och estetiken som syns och används som mest. Estetik och lek i förskolan är det som formar barnen samtidigt som det bidrar till lust, nyfikenhet och lärande.

I grundskolans tidigare år så är lek och estetik fortfarande viktigt men ges inte den

ofantligheten lika mycket plats som det gör i förskolan. Pedagogen använder de estetiska för att skapa ett intresse hos barnen för de olika skolämnena.

I grundskolans senare år så får de estetiska en helt annan betydelse. De används mest som en avkopplande stund från de teoretiska och för att skapa trivsel och glädje bland eleverna.

Alla har haft uppfattningen om att estetik är någonting positivt och som bidrar med någonting positivt när det gäller barns lärande och utveckling. Det har också visat sig att estetik är ett sätt att fånga alla elevers olikheter samt att det kan hjälpa de elever som har svårigheter. De ansåg också att estetik är något som borde finnas med i alla pedagogiska verksamheter.

När det gäller svårigheter i användning av estetiska verktyg så var det ingen pedagog som direkt upplevde själva arbetet med estetik som svårt. Däremot så framkom det att

planeringstider för mer estetiska aktiviteter sågs som ett problem i förskolan.

I grundskolans tidigare år upplevde pedagogen att barngruppen kunde bli alltför flamsig och hos de större barnen kunde det estetiska bli för fjantig. Det framkom också mer som en upplevelse än som ett problem hos pedagogen att föräldrarna skulle tycka att estetik i undervisningen skulle vara flummigt. Att man som pedagog borde göra någonting nyttigare istället.

(4)

I grundskolans senare år så framförde pedagogen sin åsikt mer som ett råd till oss andra, att i användning av estetiska aktiviteter så ska man tänka ett steg längre så man inte trampar på någon elev som i någon form har ett handikapp eller som har svårt att utföra vissa aktiviteter.

Nyckelord: Estetik, pedagogik, förskola, skola.

1. INLEDNING 1

Syfte och frågeställningar 2

Frågeställningar 2

Disposition 2

2. BAKGRUND 3

VAD BETYDER ORDET ESTETIK? 3

Estetikens betydelse för barns utveckling och lärande 3

De estetiska områdena måste utvecklas och utmanas 4

3. TIDIGARE FORSKNING 6

Pedagogers olika sätt att se på och arbeta med estetik 6

Möjligheter och svårigheter med estetik i undervisning 8

4. METOD 9

Val av metod 9

Intervjupersoner - urval kontakt 9

Genomförande 10

Etiska överväganden 11

Bearbetning av intervjumaterialet 12

Analysmetod 12

5. RESULTATANALYS 13

Estetik och matematik - glädje och lust i förskolan 13

Möjligheter och svårigheter med estetik 14

Estetik som ämnen – att väcka intressen på lågstadiet 14

Möjligheter och svårigheter med estetik 15

(5)

Estetik – en trivsam arbetsmiljö på mellanstadiet 16

Möjligheter och svårigheter med estetik 17

6. AVSLUTANDE DISKUSSION 18

Pedagogers olika sätt att se på estetik i förskola och skola 18

Möjligheter och svårigheter med estetiska verktyg 19

Sammanfattning 21

7. REFERENSER 22

Bilaga 1.

(6)

Bilaga 1.

Intervjuguiden

Hej.

Efter intervjuns genomförande så kommer jag att behandla de frågor och svar som jag fått till mitt examensarbete. Efter att använt mig av materialet så kommer det sedan förstöras. I mitt arbete så kommer varken namn eller skola att nämnas. Allt förblir anonymt. Vilket betyder att de som läser mitt arbete kan inte spåras till er.

Frågor

Det första som jag vill nämna innan intervjun börjar så vill jag göra dig medveten om att du gärna får tillägga något under intervjun som kan vara till nytta i min undersökning.

1. Vilken verksamhet jobbar du inom?

2. Hur många år har du arbetat inom yrket?

3. Vilken ålder är det på eleverna?

4. Vad innebär estetik för dig?

5. Använder du estetiska inslag i din undervisning?

Om ja, på vilket sätt? Och vilka estetiska verktyg använder du? Och varför?

Om nej, varför?

6. Om ja till fråga 5. Planerar du undervisningen med estetiska inslag på något specifikt sätt?

7. Tycker du att man borde ha/använda estetiska verktyg i sin undervisning?

Om ja, varför? Och hur ofta?

Om nej, varför?

8. Kan estetiska verktyg integreras i olika undervisningsämnen?

Om ja, på vilket sätt?

Om nej, varför?

9. Vad tror du eleverna tycker om estetiska inslag i undervisningen?

10. Tror du med hjälp av estetiska verktyg/inslag i undervisningen positivt bidrar till utveckling och lärande i övriga ämnen?

Om ja, varför?

Om nej, varför?

11. Tror du att i användning av estetiska verktyg i undervisningen kan vara ett sätt att fånga alla elevers olikheter?

(7)

Om ja, varför?

Om nej, varför?

12. Kan man bidra med estetisk undervisning på något annat vis?

13. Finns det några svårigheter i användning av estetiska verktyg i undervisningen?

Om ja, varför?

Om nej, varför?

14. Har du något annat att tillägga när det gäller användningen av estetiska verktyg som kanske är viktigt, som jag inte har frågat?

(8)

References

Related documents

När biståndsbedömarna framhåller praktisk hjälp skulle det kunna tolkas som att de för att på bästa sätt försöka lösa individens problem, inriktar stödet främst på att

Under den aeroba fasen dokumenterades temperaturen i grönmassan och efter respektive aerob tid togs prover ut för kemiska analyser.. Sex silor i varje försöksled användes för att

Some preservice teachers claim that it is particularly important to challenge children to engage in activities they not are used to because of traditional gender stereotypes:..

The school choices and the commuting pattern among pupils applying for preschool or year six have been visualized in relation to the social index of their corresponding

• To study the role of pre-school teachers’ perceived control and of structural conditions in the classroom class size, child to adult ratio, and the proportion of boys to girls

Senare i detta kapitel förklaras det tydligare vad han menar med redskap (Rolf, 1991). Bengt Molander urskiljer tre typer av begreppet tyst kunskap. Han anser att

SKOLGÅRDEN ÄR UPPDELAD I AKTIVITETSZONER MED OLIKA YTMATERIAL KORRIDOREN BLIR ETT SKIKT MELLAN GÅRD OCH RUM SKAPAR ETT LJUSFLÖDE LEKPLATS I SKYDD FÖR VIÄDER OCH VIND

The venue for this is often work team meetings wherespecial education teachers supervise the teachers at the school-age educare and the school-age educareteachers provide