“Vad sjunger vi egentligen om i förskolan?”
En studie om genus i barnsånger
Författare:
Tobias Forsman Petter Wennberg
Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Huvudområde: Pedagogik
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT/2020
Handledare: Malin Norberg Examinator: Anneli Hansson Kurskod: PE099G
Utbildningsprogram: Förskollärare, 210 hp
Förord
Stort tack till de informanter som har bidragit med givande svar som vi har haft stor nytta av i vår studie, det hade inte varit möjligt att slutföra denna studie utan era bidrag. Vi vill även tacka vår handledare Malin Norberg som har givit oss guidning genom hela vår skrivprocess. Slutligen vill vi tacka våra föräldrar som har motiverat oss genom studiens gång och för att de har ställt upp med att läsa igenom uppsatsen och givit oss goda råd. Denna studie som vi två har genomfört har varit givande för oss, vi kommer att kunna se tillbaka på den när vi är yrkesverksamma förskollärare och då nyttja vad vi har lärt oss under studien. I denna studie har vi bearbetat alla delar tillsammans, vi har börjat med var sitt område. Den ene började med att läsa in sig på musik i förskolan medan den andre började i området genus i förskolan, sedan möttes vi i mitten med mer kunskap om områdena och skrev ihop det ni snart kommer att få läsa. Tillsammans läste vi även igenom artiklar som rörde både genus och musik i samma artikel. Alla artiklar handlade inte om förskolan specifikt, några av dem var inriktade på andra skolformer. Hela uppsatsen har varit ett givande lagarbete, vi har båda två skrivit, diskuterat, reflekterat, resonerat, kompromissat och kommit överens om hur alla delar ska se ut i uppsatsen. Vi har planerat så att vi nästan uteslutande har suttit och skrivit tillsammans, oftast via samtal över internet. Några dagar satt vi även tillsammans fysiskt i person, där vi skrev och samtalade om vår spännande studie. Vi hoppas att studien kan bidra till att utveckla tankar kring arbetet om genus i förskolan. Vi hoppas på att kunna stötta professionen förskollärare i det normkritiska arbetet som ska äga rum i förskolans verksamhet. Vi hoppas på att denna studie kan bidra till ett genustänk som även får ta plats i de sånger som sjungs i förskolan.
Abstrakt
Syftet med denna studie var att undersöka hur genus kan framträda i barnsånger som används i förskolans verksamhet, samt hur förskolepersonal motiverar sina val av barnsånger. Vi bekantar oss med tidigare studier om genus och musik i förskolan, samt tidigare studier om hur genus kan framträda i musiken. Läsarna får en introduktion till vad genus är i stort, samt det heteronormativa perspektivet. Dessa introduktioner kan vara viktiga att presentera för att läsarna ska kunna förstå studiens innehåll. Studien genomfördes med hjälp av datainsamlingsmetoden webbenkät. I resultatet så visade det sig att det var få informanter som uttryckte att de medvetet hade tänkt på genus i sångvalen. I diskussionen har vi bearbetat resultatet och argumenterat för hur förskolepersonal skulle kunna använda musik som ett verktyg i förskolan. Musiken skulle som verktyg i pedagogiska sammanhang kunna bidra till en bättre genusmedvetenhet i förskolan.
Nyckelord: Förskola, Genus, Heteronorm, Musik, Barnsånger, Sångtexter
Introduktion 1
Bakgrund 2
Teoretiska begrepp om genus 2
Tidigare forskning 3
Tidigare studier om musik i förskolan 3
Tidigare studier om genus i förskolan 5
Tidigare studier om genus i barnlitteratur 8
Tidigare studier om genus i musik 8
Syfte 9
Frågeställningar 9
Metod 10
Datainsamlingsmetod 10
Urval 10
Genomförande 11
Databearbetning och analys 11
Normkritisk textanalys 12
Analys av förskolepersonalens svar 13
Forskningsetiska överväganden 13
Metoddiskussion 13
Genusmönster i barnsånger 15
Könsmönster och könsroller som förekommer i barnsångerna 15
Sammanfattning av citaten 16
Förskolepersonals motiveringar till sångval 17
Könsmönster 18
Barnmotiverade val 18
Musiken 18
Ämnen 19
Kommunikation 19
Personligt identitetsskapande 20
Tradition 20
Läroplanen 20
Sammanfattning av citaten 21
Förskolepersonals egenskrivna sånger 21
Pronomen, könsmönster och benämning. 21
Fritt från kön 22
Sammanfattning av citaten 22
Diskussion 23
Ett övervägande manligt könsmönster 23
Långstrump, snickerbo’ och tydliga könsmönster 24
Könsroller och förskolans läroplan 25
Musik och identitet 26
Pronomen i sångtexterna 29
Framtida studier 29
Referensförteckning: 31
Bilagor 34
Enkätfrågor: 34
Missiv 35
Introduktion
Musiken är betydelsefull för människan, den kan bidra till att reglera hur vi mår och ge oss möjlighet att uttrycka oss genom musiken (McClary, 1991; Cook, 2000; Hargreaves, Miell & MacDonald, 2002).
Musiken har även betydelse för hur vi individuellt ser på världen (Hargreaves, Miell & MacDonald, 2002). Vad är musik? Den kan tolkas på olika sätt, det de flesta individer har gemensamt med varandra är att musiken skapar en sinnesstämning för dem (Söderman & Riddersporre, 2012). Ett exempel på det är inom film där musiken kan påverka stämningen i en filmscen (McClary, 1991).
Musiken kan skapa en viss atmosfär vilket påverkar hur känslotillståndet kan vara i en filmscen (McClary, 1991). Musik kan skapa revolution eller paradigmskifte när musiken skapar ett nytänk bland människor och kulturer (McClary, 1991; Cook, 2000). Det kan vara musik med syfte som till exempel HBTQ-musik där fokusen ligger på erfarenheter av kön och sexuella minoriteter eller punk och reggae som kan fokusera på politisk revolution (McClary, 1991).
Under vår VFU praktik samt jobb så intresserade vi oss för barnsånger och dess påverkan på barnen.
Vi båda har varit musikintresserade sedan barnsben, det var ett naturligt val för oss att denna studie skulle lyfta fram musiken i förskolan. Vi har valt att granska hur genus yttrar sig i barnsånger som förekommer inom förskolan. Musikstunderna som vi har fått erfara under VFU och arbete gav oss en uppfattning om musiken kan användas som verktyg, detta gjorde oss intresserade av musiken och det genusperspektiv som där kan framträda. Vi vill undersöka hur förskolepersonal använder musiken normkritiskt i förskoleverksamheten. Jederlund (2011) belyser vikten av musik som ett kontinuerligt verktyg för barnens lek och umgänge under barnens uppväxt. Förskolans personal ska följa riktlinjerna i förskolans läroplan (Skolverket, 2018) för att främja barns rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Denna studie kommer att utgå från uppdraget “en likvärdig utbildning”
i Lpfö 18 (Skolverket, 2018 s. 7). Musiken kan följaktligen få betydelse för hur barnen ser på kön under deras uppväxt, lek och umgänge (Davies, 2003). Författarna Hargreaves, Miell och MacDonald (2002) belyser musikens roll i identitetsskapandet. I deras studie hade de intervjuat musiker, musiklärare och musikstudenter. Det informanter i studien upplyste om att de upplevde skillnader mellan pojkar och flickors beteende i samband med musik. De upplevde att könsroller framställs tydligt i vissa sånger där vissa låtar antingen har mer feminina nyanser respektive maskulina sådana.
Förskollärare ska vara medvetna om hur musiken kan påverka identitetsskapandet (Hargreaves, Miell & MacDonald, 2002; Ruud, 1997).
Sinneserfarenhet är en källa till kunskap, dessa källor är syn, hörsel, känsel, smak och lukt (Pramling Samuelsson, 2015). Dessa sinneserfarenheter kan skapa kunskap om just det som behandlas här och nu (Pramling Samuelsson, 2015). I denna studie så lägger vi fokus på genus i barnsånger och hur musiken bidrar till just sinneserfarenheter som kan påverka barns tankar kring genus samt hur deras identitet kan skapas. I Lpfö 18 står det följande: “Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska därför organisera utbildningen så att barnen möts, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet” (Skolverket, 2018 s. 7). I detta citat förklaras det att förskolan ska vara medvetna om att alla barn har samma rättigheter oavsett könstillhörighet, det står även att personal aktivt ska förhålla sig till barnens rättigheter för att kunna främja deras utveckling, inflytande och lärande.
Vi kommer använda oss av en normkritisk analys med fokus på heteronormen för att kunna skapa oss en bild av om texterna i barnsånger håller sig till de mål att motarbeta könsnormer som nämns i Lpfö 18 (Skolverket, 2018). I denna studie granskar vi barnsånger som sjungs i förskolan. Musiken är en naturlig del av förskolans verksamhet och barns liv, musiken används som ett verktyg i förskolan för att bland annat öva motorik, matematik, sagor samt andra lärandemoment som musik kan användas (Söderman & Riddersporre, 2012). Musiken i förskolan äger rum dagligen, i musiken kan könsmönster framträda som normativa (Fornäs, 1991. De normativa mönstren kan medföra att barnens identitetsskapande påverkas, samt att uppdragen som uttrycks i Lpfö 18 om att bryta normativa mönster inte följs (Fornäs, 1991. Med mer kunskap kring detta så kan förskollärare med hjälp av musiken som verktyg möta barnen med en medvetenhet om att de kan motverka könsmönster samt motverka de normativa förväntningarna som finns på maskulint och feminint (Hargreaves, Miell & MacDonald, 2002). Med denna medvetenhet så kan förskollärare bidra till barnens rätt att utvecklas till individer oberoende av könstillhörighet (Davies, 2003; Hargreaves, Miell
& MacDonald, 2002; Ruud, 1997; Fornäs, 1991).
Bakgrund
Detta avsnitt går genom teoretiska begrepp om genus, tidigare studier om musik i förskolan, tidigare studier om genus i förskolan, tidigare studier om genus i barnlitteratur och tidigare studier om genus i musik. Kommande avsnitt förklarar olika begrepp som normkritisk pedagogik, heteronormativitet, tvåkönsnorm, könsmaktsordning och jämställdhet.
Teoretiska begrepp om genus
Normkritik samt normkritisk pedagogik är något som Gustafsson och Westin (2018) beskriver, de förklarar vad ett normkritiskt perspektiv innebär. Fokusen i det normkritiska perspektivet ligger på normer samt de strukturer som håller diskriminering och exkludering vid liv istället för att fokusera på det som kan anses vara avvikande (Gustafsson & Westin, 2018). Normkritisk pedagogik handlar om att skapa förutsättningar för diskussioner som kan leda till förändring (Gustafsson & Westin, 2018). Det hela kan handla om att synliggöra föreställningar kring exempelvis sexuell läggning, -kön eller ålder (Gustafsson & Westin, 2018). Det kan även handla om att rikta blicken mot sina egna och andras privilegier för att kunna granska vilka positioner en själv och eller andra har (Gustafsson &
Westin, 2018). Gustafsson och Westin lyfter även fram begreppet heteronormativitet i praktiken, vilket innebär att det finns ett förgivettagande att alla människor är heterosexuella. Den som faller utanför denna normativitet blir osynliggjord eller betraktad som avvikare (Gustafsson & Westin, 2018). Heteronormen förutsätter en tvåkönsnorm (Gustafsson & Westin, 2018; Salmson & Ivarsson, 2015). Gustafsson och Westin (2018) samt Salmson och Ivarsson (2015) lyfter fram begreppet könsbinaritet, även kallat tvåkönsnorm är den norm i samhället som säger att alla människor har en tillhörighet till antingen ett av de två biologiska könen eller det andra vilket är baserat på den antagna reproduktiva förmåga som kommer med anatomin. Denna norm syftar även på tillhörandet av att tillhöra ett av dessa två kön medför vissa primära olikheter, samt att dessa två kön bör förhålla sig på vissa sätt till varandra (Gustafsson & Westin, 2018; Salmson & Ivarsson, 2015).
Begreppet kön är enligt vad Gustafsson och Westin (2018) lyfter fram, något som rör juridiskt kön, vilket det i Sverige finns två av, dessa två är manligt samt kvinnligt. Transperson är en person som inte alls eller delvis identifierar sig med det biologiska kön som denne fötts med (Gustafsson &
Westin, 2018 ). Begreppet transperson berör könsidentitet och könsuttryck, begreppet har ingenting med sexuell läggning att göra (Gustafsson & Westin, 2018). Dessa transpersoner kan riskera att bli diskriminerade på grund av det juridiska könet påstår Gustafsson och Westin. Alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett vilket kön någon individ anser sig vara (Gustafsson & Westin, 2018). I den tidigare forskningar så är det konstaterat att genus ses som något historiskt, socialt och kulturellt skapat (Salmson & Ivarsson, 2015). Genusforskning är något som Thurén (2005) samt
Salmson och Ivarsson (2015) beskriver en slags forskning med fokus på att kartlägga och analysera könsroller och genus som existerar i samhället. Genusforskning fokuserar även på frågor som makt, social över och underordning, hierarkiska förhållanden och hur de uppstår och reproduceras (Salmson & Ivarsson, 2015). Genus avses här då att det är skapat historiskt, socialt och kulturellt utöver det biologiska (Salmson & Ivarsson, 2015). Hierarkiska förhållanden bygger på en del av könsmaktsordningen (Hellman, 2013). Hellman beskriver att pojkar med våldsamma och hotfulla mönster där förhandlingar och regler ifrågasätts skapar ett ställningstagande för pedagoger. Detta enligt Hellman leder till ett ställningstagande som pedagoger måste ta vilket innebär att de förväntningar pedagogerna får på pojkar. Mönstret skapar hierarkiska förhållanden där det maskulina beteendet får övertaget över det feminina beteendet (Hellman, 2013). Pojkar förhandlar med våld för att få upprätthålla denna könsmaktsordning, flickor förhandlar efter regler.
Könsmaktsordningen innebär i detta fall att maskulina drag får större utrymme än feminina drag (Hellman, 2013).
Genus är en grundläggande norm, det vill säga att vi är och hur vi är pojkar, flickor, män och kvinnor (Salmson & Ivarsson, 2015). Salmson och Ivarsson påstår att det är genom genusnormer som vi kategoriserar varandra på ett snabbt och effektivt sätt. Tror vi att personen är en tjej, så tolkar vi henne på ett visst sätt, tror vi att personen är en kille, så tolkar vi honom på ett visst sätt (Salmson &
Ivarsson, 2015). Tidigare forskningar om genus visar på olika behandlingar beroende på vilket kön de upplevs att ha där makt och resurser fördelas olika (Salmson & Ivarsson, 2015). Till exempel idag så spelar det fortfarande roll vilket kön någon har gentemot den lön denne får, traditionella könsroller där kvinnan ska ta hand om barn och männen tjänar levebrödet (Salmson & Ivarsson, 2015). När begreppet genus började användas i början av 1970-talet var det en markering av att många av de olika skillnaderna som finns mellan kvinnligt kön och manligt kön inte härstammar i rent biologiska skillnader (Evertsson, 2016) . Kön är en social konstruktion, vi människor gör kön enligt Evertsson (2016) som fortsätter med att utveckla sitt resonemang med att lyfta att den könskonstruerade processen innefattar en hierarkisk dimension där det ena könet, det manliga, är normen medan det kvinnliga könet definieras som en avvikande norm. Magnusson (2019) lyfter frågan ifall genus har någonting med jämställdhet att göra, hon utvecklar detta genom att belysa med att begreppen genus samt jämställdhet blandas ihop eller används omväxlande kring samma fenomen. Jämställdhet är en politisk term som har ursprunget ur olika samhällsgruppers politiska strävanden för att skapa en jämlik samhällskultur mellan kvinnor och män (Magnusson, 2019). Enligt med vad som står i Lpfö 18 så ska personalen i förskolan arbeta för att just bidra med jämställdhet genom att bland annat bryta normativa mönster (Skolverket, 2018).
Tidigare forskning
Efter en genomgång av de teoretiska begreppen övergår vi nu till att redogöra för tidigare forskning som är av relevans för studien.
Tidigare studier om musik i förskolan
Inom forskning kring barn och skola finns det en medvetenhet om att musik är av vikt när det kommer till barns utveckling beskriver Söderman och Riddersporre (2012). Söderman och Riddersporre (2012) beskriver även att barnens förmåga att kunna samarbeta, samt att lära sig ämneskunskap som till exempel matematik kan öka med musiken som stöd. Söderman och Riddersporre lyfter även fram att estetiska inslag i förskolan ofta bortprioriteras. Anledningen till bortprioriteringar av estetiska inslag i undervisningen, är på grund av något som de kallar ämneshierarkier. Dessa ämneshierarkier syftar på att vissa ämnen prioriteras före andra just för vissa ämnen anses mer intellektuella och produktiva och därför har ett större värde. Söderman och Riddersporre framför i sin studie att bristande musikkunskaper inte är viktigt i jämförelse med
bristande matematikkunskaper. Deras studie visar även att musik är något som ska äga rum i pedagogisk verksamhet, musiken ska inte gå att välja bort. Tidigare forskning om musik som Söderman & Riddersporre belyser är att musikaliska kunskaper är likvärdigt till läsa, skriva, räkna och så vidare, eftersom det betonas att barnen tycker om musik och därmed bör få chansen att utveckla sitt musikaliska förmåga.
Många förskollärare saknar kunskap i att skapa musik, de saknar även trygghet i att använda musik i undervisningssyfte (Ehrlin & Gustavsson, 2015; Uddén, 2004). Musiken kan enligt Ehrlin och Gustavsson (2015) stimulera barnens utveckling genom sång, dans, rytm, ton och andra estetiska uttrycksformer, som förskollärare bör ha god inställning till. Om förskollärare har en positiv inställning till musiken enligt Uddén (2004) så kan förskollärares kompetens om musik ökas.
Pedagoger bör ha inställningen till att förstå musikens betydelse och innebörd, samt att försöka förmedla detta i olika former vid undervisningssyfte (Ehrlin & Gustavsson, 2015; Uddén, 2004). Enligt Pramling Samuelsson (2015) finns det tre aspekter pedagoger bör tänka på när de använder musik för barns utveckling. Den första är en tydlig idé om vilka för typ av förmågor eller kunskaper som de är tänkt att barn ska utveckla. Pedagoger ska enligt Pramling Samuelsson se individuellt på barnen, vad barnen kan och vad de behöver utveckla, ansvaret ligger på pedagoger att de ska ha en tanke bakom undervisningen som ska stötta barnens utveckling. Den andra aspekten är att pedagoger ska samtala med barnen om hur de använder de estetiska uttrycksformerna, pedagogerna ska även samtala med barnen om de estetiska uttrycksformer som de använder men undvika att nämna uttrycksformen som en aktivitet. Pramling Samuelsson menar att nämna dessa estetiska uttrycksformer som en aktivitet, kan detta hindra barnens motivation för musiken. Den tredje poängterar Pramling Samuelsson om pedagogers inställning till musiken.
De didaktiska val en förskollärare gör i samband med musiken i verksamheten kallas för musikdidaktik. Söderman och Riddersporre (2012) lyfter begreppet musikdidaktik i förskolans verksamhet, de tar upp att denna form av didaktik handlar om hur förskollärarna planerar, utför, utvärderar och dokumenterar i verksamheten för att kunna skapa premisser för barns musikaliska lärande. Frågorna Vad?, Hur?, Varför? och När? som Söderman och Riddersporre tar upp, blir centralt i utformningen av musikaktiviteter i förskolan. “Vad?” innebär att pedagogen planerar vilket innehåll som ska ta plats i musikaliska aktiviteter. ”Hur?” handlar om vilket sätt, eller vilken metod som används för att göra innehållet tillgängligt för eleven. “Varför?” handlar om vilket motiv som finns till grund för val av innehåll och metod. Några exempel på motiv som Söderman och Riddersporre tar upp, kan vara teman, aktiviteter och musik som träningsmetod för att lära ut exempelvis matematik som ämne. “När?” innebär vilken tid dessa musikaliska aktiviteter kan och bör ske i de didaktiska val som pedagogen gör. En didaktisk verksamhet bör ha en inriktning och en avsikt enligt Söderman och Riddersporre. Ehrlin (2012) samt Söderman och Riddersporre (2012) påpekar att musikaktiviteterna i förskolan inte är till för att utveckla barnens musikalitet, enligt dem är det för att aktiviteterna gestaltar olika uttrycksformer i musiken. Den personal som Ehrlin (2012) intervjuade i sin studie hade använt musiken spontant, vilket innebär att de inte hade planerat specifikt för användandet av musik som ett verktyg för lärande. Personalen i studien ansåg att de var i behov av kompetensutveckling för att kunna använda sig av musiken som ett pedagogiskt verktyg. Personalen i Ehrlins studie betonar vikten av att använda musiken som ett redskap för språkstimulering, social träning och andra aktiviteter som kan skapa glädje och gemenskap.
Inom musikdidaktiken finns olika dimensioner (Söderman & Riddersporre, 2012). Söderman och Riddersporre (2012) beskriver sex olika dimensioner och dem är Strukturell musikalisk kunskap, Akustisk musikalisk kunskap, Emotionell musikalisk kunskap, Existentiell musikalisk kunskap, Kroppslig musikalisk kunskap och Spänningsmässig musikalisk kunskap. I detta stycke går vi in på hur Söderman och Riddersporre beskriver dessa dimensioner. Strukturell musikalisk kunskap syftar på kunskap i och om musikens uppbyggnad. Musikens byggnadsstenar är ton, tempo, rytm, klang, styrka och hur
dessa kombineras i musikalisk form. Den akustiska musikaliska kunskapen syftar på hur musiken låter. Det innebär i lärandesammanhang att barnen ska få kunna känna igen, höra nyanser och lyssna till olika musikaliska uttryck, som ljud, melodik, instrument och samklanger. Nyanser syftar på musikens dynamik, det vill säga ljudstyrka och plötsliga och gradvisa förändringar. Emotionell musikalisk kunskap syftar på de känslor som kan uppstå och förmedlas i musikaliska sammanhang.
Detta innebär att känslorna som kan uppstå hos barnen diskuteras mellan barn och förskolepersonal.
Existentiell musikalisk kunskap handlar om att hantera livet och omvärlden i samband med musik.
Här förekommer identitetsformation, vilket innebär hur en identitet utformas. Identitetsformationen ställer frågor som vem är jag? Vad vill jag? Vad är min roll i världen? som kan bidra till barns skapande av en egen identitet. Kroppslig musikalisk kunskap handlar om att uttrycka musik med kroppen i form av rörelse och motorik. Dans är en ett exempel på denna uttrycksform.
Spänningsmässig musikalisk kunskap handlar om förståelsen för musikens spänningar. I barns spontana musikskapande kan det finnas möjligheter att höra hur de hanterar spänning genom att de kan använda pauser, dynamik som effekter, använda harmoni samt att de kan dra ut på toner (Söderman & Riddersporre, 2012).
Att genomföra en musikalisk verksamhet i förskolan handlar om att inträda i den världen som barnen lever i, att möta dem där samt att ge dem erbjudanden att kunna dela och erövra nya musikaliska erfarenheter (Söderman och Riddersporre, 2012). Jederlund (2011) beskriver att musiken är viktig för identitetsskapande uttryck i olika samhällsgrupper. Jederlund beskriver att det finns grupper som håller sig till olika musikstilar som till exempel hiphop, hårdrock, jazz och så vidare. Parallellt med olika musikkulturer och identiteter så växer det fram nya kulturer och identiteter som lånar aspekter från varandras kultur (Jederlund, 2011). Kulturgrupperna har gemensamt att musikens roll är en identitetsskapande objekt (Jederlund, 2011).
Tidigare studier om genus i förskolan
Genus är en social konstruktion där människor tillverkar könsmönster (Salmson & Ivarsson, 2015).
Salmson och Ivarsson påstår att vi kan stärka, motverka eller ignorera könsmönster. Etik och moral är en bidragande faktor till hur förskolepersonal och barn ser på genus och könsmönster i förskolan (Salmson & Ivarsson, 2015). Johansson (2008) beskriver tre inriktningar kring barns moral, dessa inriktningar är Kulturell, kognitiv och emotionell inriktning. Johansson beskriver att den kulturella inriktningen är den mest centrala influensen av barns moralutveckling. Det är interaktioner med kulturella traditioner, kontextuella, subjektiva samt kulturella aspekter där barnen får ta del att tolka och skapa innebörder av moral. I samspel så utvecklar barnet moral som riktar sig mot karaktäristiska aspekter och dess villkor. Vidare beskriver Johansson att den kognitiva inriktningen innefattar etik och menar då att etiken är universell, det universella som Johansson lyfter syftar på moralfrågor om rättigheter, rättvisa och andras välbefinnande. Dessa moralfrågor kan som exempel ta plats i samhället, skolan och andra specifika miljöer. Johansson beskriver att barns kognitiva förmåga är utgångspunkt för deras etik, deras ålder och tänkande vilket kan vara en bidragande faktor till bildandet av barns moral. Den emotionella inriktningen innebär att känslor som träder fram samt empati som kan vara en faktor till moraliskt handlande (Johansson, 2008). Det Johansson syftar på är att barn och pedagoger ser på varandra med empati och agerar efter sin känsla de kan få av situationer. Johansson lyfter att pedagogers och barns moral i förhållande till genus, kan bidra till hur pedagoger och barn agerar gentemot varandra.
Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelssons (2009) studie framför att förskolan är en del av barns vardag, i förskolan integreras barnen med varandra. När barnen integreras med varandra kan könsroller och könsmönster framträda (Ärlemalm-Hagsér & Pramling Samuelsson, 2009). Enligt Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelsson (2009) förekommer det ofta stereotypiska könsmönster i förskolan till exempel att en flickan har ett omsorgsfullt beteende, en pojke ska vara maskulin och ha maskulina beteenden. Forskare pekar på att relationen mellan maskulinitet och femininitet är
hierarkisk, där maskulint beteende tar mer plats av dessa två (Ärlemalm-Hagsér & Pramling Samuelssons, 2009; Johansson, 2008; Wernersson, 2009). Forskning visar att förskolepersonal som behandlar barn likvärdigt, ändå riskerar att ge pojkar mer uppmärksamhet (Ärlemalm-Hagsér &
Pramling Samuelssons, 2009). Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelsson (2009) framför att forskning visar att maskuliniteten tar mer plats i förskolan än femininitet, vilket innebär pojkar tar plats i högre utsträckning än flickor trots att flickor gör sina försök till att utvidga sina handlingsutrymmen. Flickorna använde sig av maskulina uttryck som strategi för att kunna få mer utrymme i förskolans verksamhet, trots deras försök till att få mer utrymme slutade det i vilket fall ändå med att pojkarna fick större utrymme än flickorna i verksamheten (Ärlemalm-Hagsér &
Pramling Samuelssons, 2009). Johansson (2008) och Wernersson (2009) beskriver att pojkar och flickors agerande är varierande eftersom kulturella och sociala förväntningar om könsnormer är en bidragande faktor. Johansson och Wernersson framför att det historiskt sett har funnits förväntningar på hur en pojke, flicka, man och kvinna ska vara. Exempel på dessa förväntningar kan vara att en pojke är stökig och våldsam, att en flicka är stillsam och ordningsam, att mannen ska arbeta för att tjäna pengar till sin familj och kvinnan ska ta hand om hemmet och barnen (Johansson, 2008;
Wernersson, 2009). Handlingar värderas olika på grund av vilket kön aktörerna har (Andrésen, 1995).
Andrésen (1995) och Månsson (2008) betonar betydelsen av människors självuppfattning som kan vara antingen medveten eller omedveten. Denna medvetenhet eller omedvetenhet påverkar dubbel standard yttrar sig ett hierarkiskt system. Uppfattningar om “manligt” och “kvinnligt” är avgörande för hur en människa ser på sitt egenvärde, dessa uppfattningar är också viktiga i hur en människa uppfattar andra (Andrésen, 1995; Månsson, 2008).
Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelssons (2009) studie fokuserar på hur olika könsmönster tar uttryck i förskolans vardag. Studien har en sociokulturell ansats, vilket innebär att fokusen ligger på interaktionen och samspelet mellan barn och mellan vuxna och barn. Resultatet av deras studie visar att det samspel som äger rum i förskolan ständigt påverkas av strukturer av integration och förhandlingar av genus. I deras studie beskrivs strukturerna som genusstrukturer, där lyfts det hur maskulinitet tar mest plats, hur femininiteten tar mindre plats, stereotypiska möten mellan pojkar och flickor och andra genusmönster. I deras studie förklarar förhandlingar av genus när både pojkar och flickor diskuterar om könsöverskridanden. Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelsson fick fram fyra olika teman utav tolkningen av samspel sekvenserna. De teman som de fann i studien är Särskiljande, beständighet, gemenskap och gränsöverskridande. Temat Särskiljande beskrivs i samspels sekvenserna att det framträder mönster av tydlig maskulinitet där pojkar sätts i fokus och flickor osynliggörs. Maskuliniteten som tog större plats än femininiteten i studien, visade sig på ett sådant sätt att att pedagoger maskuliniserande pedagogiska redskap. Redskapen var till exempel handdockor, studien visade även att maskuliniteten trädde fram som norm när barnen ritade och lekte, samma beteende belyser även Hellman (2013) och Johansson (2008). Temat beständighet beskrivs som stereotypiska handlingar som träder fram i barns lek och samspel. Dessa stereotypiska genusstrukturer blir förstärkta genom interaktionen mellan barn och lärare samt de förväntningar lärare och pedagoger har på barnen till exempel att pojkar är mer stökiga och att flickor har mer regeluppehållande lekar, som även styrks av Salmson och Ivarsson (2015) samt Johansson (2008).
Temat gemenskap finns i förskolan där barnen visar stor omsorg om varandra, de tar ansvar för varandra och är hjälpsamma. Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelsson (2009) fann dessa mönster i organiserade lekar och i fri lek. Temat gränsöverskridande beskriver hur båda könen överskrider sina stereotypiska könsmönster, vilket även Johansson (2008) beskriver. I ett exempel från Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelssons (2009) artikel förekommer det en pojke som leker med en flicka. Pojken ändrar sitt beteendemönster från ett maskulint till ett feminint mönster. I resultatet av deras studie framförs det att förskolebarn lever med ett jämnlöpande genusmönster i förskolans vardag. Där barnen ger respons till stereotypiska genusstrukturer, genusmönster, överskridande beteenden, omtolkade uttryck och gestaltningar av kön.
Svaleryd och Hjertson (2018) belyser att förskolan ska vara en plats där jämställdhet präglas. I vissa fall följs detta inte enligt Svaleryd och Hjertson. Skolinspektionen granskade år 2016 hur förskolor arbetar med jämställdhet i 18 olika kommuner och syftet med denna granskning var att belysa om barnen i förskoleverksamheten får utveckla förmågor och intressen utan någon begränsning från de stereotypiska könsrollerna (Svaleryd & Hjertson, 2018). Skolinspektionens granskning visade att personalen i flertal förskolor inte arbetade systematiskt utifrån ett genusperspektiv när de planerade sina verksamheter. Genusperspektivet följdes inte heller vid planering av aktiviteter, material eller i samtal om förhållningssätt. Personalen vid hälften av förskolorna vägledde inte pojkar eller flickor till att prova på olika miljöer, de gav inte heller barnen någon vägledning i att testa olika material som är kodat till deras motsatta kön. Granskningen visade även att huvudmän och förskolechefer inte gav tillräckliga förutsättningar för arbetet med att motverka dessa traditionella könsmönster och könsroller. I tre fjärdedelar av de undersökta förskolecheferna inkluderades inte jämställdhet i de pedagogiska ledarskapet, vid tre av fyra förskolor i granskningen uppgav personalen att det inte hade tillräckligt med kompetens för att utföra jämställdhetsuppdraget. Resultatet av denna granskning visar att jämställdhetsuppdraget som är en del av förskolans pedagogiska arbetssätt behöver utvecklas för att det ska inkluderas i de pedagogiska verksamheterna (Svaleryd & Hjertson, 2018).
Johansson (2008) belyser att barns tolerans och hänsyn för andra människor grundläggs i förskolan, eftersom barnen möter andra människors perspektiv. Samtidigt ska förskolan arbeta med att stödja barns identitet, självkänsla, självständighet och tillit till sina egna förmågor (Johansson, 2008).
Johansson lyfter att förskolan ska främja likabehandlingsarbetet, motverka diskriminering och motverka könsmönster. Pedagoger som arbetar med jämställdhet, behöver en tydlig genuspedagogik (Johansson, 2008; Svaleryd & Hjertson, 2018). Svaleryd och Hjertson (2018) beskriver genuspedagogiken, den handlar om att hitta olika pedagogiska verktyg som ger möjlighet för flickor och pojkar att bli sedda och bemötta utan könsstereotypiska förväntningar. De pedagogiska verktygen som de tar upp i studien kan förekomma under pedagogiska diskussioner, där fokuset läggs på problemet och finner en lösning för just barns och pedagogers förväntningar.
Genuspedagogiken kan i praktiken vara komplex och därför behöva ett ständigt reflekterande eftersom förväntningar, material och tillgång till verktyg kan påverka kvaliteten på genuspedagogiken. (Svaleryd & Hjertson, 2018).
Barns uppfattning kring vad femininitet och maskulinitet är kan påverkas av vuxnas bemötande av flickor och pojkar, vad som även kan påverka barnen synsätt på kön är de krav som de vuxna kan ställa på pojkar respektive flickor (Andersson Tengnér & Heikkilä, 2017). Det som barnen lär sig av vuxna om femininitet respektive maskulinitet blir att barnen lär sig om genus (Andersson Tengnér &
Heikkilä, 2017). I Lpfö 18 står det “Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande.” (Skolverket, 2018 s.7). I detta uppdrag handlar det inte om de biologiska könen utan om könstillhörighet som är skapad från det sociala och kulturella (Thurén, 2005; Salmson & Ivarsson, 2015). Juridiskt kön innebär att individen antingen är av manligt eller kvinnligt kön (Gustafsson & Westin, 2018) . Jämställdhet betyder att oavsett vilken könsidentitet en individ har så ska denne få samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter att utforma sina egna liv (Magnusson, 2019). Andersson Tengnér och Heikkilä (2017) lyfter fram att jämställdhet, manligt kön och kvinnligt kön kan problematiseras, då människor i verkligheten kan identifiera sig på olika sätt därmed så förekommer diskrimineringslagen där grunden är könsidentitet/könsuttryck.
Andersson Tengnér & Heikkilä förklarar att lagen om diskriminering skyddar personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som bryter mot de normer som finns kring kön i samhället. I skolvärlden framträder det uppfattningar om manligt och kvinnligt dock inte det könsidentitet som står utanför dessa två kön (Andersson Tengnér & Heikkilä, 2017). Det som Gustafsson och Westin
(2018) beskriver innebär att jämställdhet skapas mellan könsidentiteter, det ska då motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inget barn ska begränsas utifrån könstillhörighet, alla barn ska få lika möjligheter att få vara sig själva (Andersson Tengnér & Heikkilä, 2017).
Tidigare studier om genus i barnlitteratur
I barnlitteratur så illustreras oftast manliga huvudpersoner, just eftersom förlagen föredrar böcker med manliga huvudpersoner då dessa böcker säljer bättre (Kåreland, 2005). Vidare så konstaterar Kåreland att kvinnliga huvudpersoner inte alltid skildras som utåtriktade, starka eller aktiva i viss barnlitteratur. Det kan förekomma skildringar i barnlitteratur som kan bidra till att flickor i större utsträckning än pojkar saknar positiva identifikationsobjekt (Kåreland, 2005). Barnlitteratur påverkas, medvetet eller omedvetet av författarnas egen barndom (Kärrholm & Tenngart, 2012). Kärrholm och Tenngart beskriver att författare av barnlitteratur kan påverka läsarens syn på genus. Författarna kan gestalta olika syn på manligt och kvinnligt vilket kan leda till en förvrängd syn på genus för läsarna (Kärrholm & Tenngart, 2012). Enligt Davies (2003) så lär barn sig i tidig ålder vad som är typiskt manligt och typiskt kvinnlig, med denna kunskap så används detta till vad som förväntas av dem i relation till stereotypiska könsroller. Berättelser och sagor skapar förutsättningar för barn att upptäcka sin position som fördelas i samhället enligt Davis. Enligt Lester (2014) så kan HBTQ medveten barnlitteratur vara motsägelsefull eftersom sådan barnlitteratur ändå kan återskapa heteronormativa mönster och förstärka de stereotypiska könsrollerna. Lester har problematiserat aspekter som manliga beteenden, etnicitet, klass, monogami, reproduktion och hur dessa aspekter representeras i HBTQ medveten barnlitteratur. I resultatet av hennes studie visade det sig att HBTQ medveten barnlitteratur som hade syftet att motverka könsroller ändå förstärkte heteronormativa mönster.
Tidigare studier om genus i musik
Musik kan vara enligt Hargreaves, Miell & MacDonald (2002) ett verktyg för människor där de kan kommunicera och dela med sig av känslor, åsikter och intentioner. Musiken som kommunikationsväg kan användas när det talade språket inte räcker till för att förmedla och skapa samförstånd mellan människor (Hargreaves, Miell & MacDonald, 2002). Musiken idag har stor roll i vardagslivet för människor än tidigare, stor del varför är för den nya tekniken som gör musiken lättillgängligt för alla, via tjänster som till exempel Spotify, Youtube, Tidal, Soundcloud och andra medier som kan spela upp musik (Hargreaves, Miell & MacDonald, 2002). Hargreaves, Miell och MacDonald förmedlar att musiken blir som ett medium där personer kan formulera och uttrycka sin identitet. McClary (1991) och Cook (2000) belyser musiken som central i sitt sätt att påverka människors känslotillstånd, sociala samspel, identitetsskapande och det kan även i vissa fall uppfattas som en politisk aktivitet.
Människors musiksmak kan vara ett viktig ställningstagande för hur värderingar och attityder förekommer, musiker har till en viss del ansvar hur de framför sin världssyn (Hargreaves, Miell &
MacDonald, 2002). Fornäs (1991) betonar att barnsånger har stor betydelse för identitetsskapande och hur barns världssyn kan se ut under deras barndom så han lyfter att det kan vara väsentligt att se på identitetsskapande gentemot barnsånger. Barn och ungdomars identitetsskapande med musik som verktyg, bidrar till hur barn och ungdomar uppfattar kön och genus (Hargreaves, Miell &
MacDonald, 2002). Enligt Fornäs (1991) kan musikens uttrycksform i barn och ungdomskultur gestalta kärlek, relationer, sexualitet samt det som klassas som typiskt manligt och kvinnligt. Fornäs belyser att barn i tidig ålder så bör få ta ställning till könsroller och dess påverkan för att motverka traditionella könsmönster. Barn och ungdomar läser av symboler i musiken, dessa kan vara till exempel könskodade kläder, språk och kultur (Stålhammar, 2004). Att lyssna till musiken i tidig ålder, ger barn möjligheter att bearbeta känslor som kan uppstå i musiken vilket kan bidra till en gemensam kultur (Stålhammar, 2004). Ruud (1997) poängterar att musiken är en del av hur identiteter skapas, musikens budskap kan medvetet eller omedvetet signalera manlighet och kvinnlighet. I musiken kan det finnas lärdomar om omvärlden där individer kan känna sig hemma
(Ruud, 1997). Musikens innehåll kan forma individers identitet, genre och innehåll i texter kan bidra till identitetsskapande (Hargreaves, Miell & MacDonald, 2002; Ruud, 1997).
Syfte
Syftet med denna studie är att analysera texter i barnsånger som används inom svenska förskolors verksamheter samt förskolepersonals motivering av barnsånger ur ett normkritisk perspektiv.
Frågeställningar
● Vilka sånger anger förskolepersonal att de sjunger med barnen?
● Vad finns det för könsöverskridande eller normbrytande roller representerade i barnsångernas texter? I så fall vilka?
● Ger förskolepersonalen utrymme för sånger med genusperspektiv och i så fall hur?
Metod
I detta avsnitt beskriver vi hur vi har planerat vår studie, hur studien är genomförd samt hur vi har analyserat den data vi har samlat in. Studien har en kvalitativ inriktning där det förekommer kvalitativa inslag. I slutet av metodkapitlet för vi en metoddiskussion där vi lyfter positiva och negativa aspekter med vår metod.
Datainsamlingsmetod
Vi valde att göra kvalitativ enkätundersökning. Denna enkät som datainsamlingsmetod var för att fånga förskolepersonalens motiveringar i sångval och för att analysera normkritiskt i de barnsånger som informanterna har delat med sig. En kvalitativ enkätundersöknings innebär att den enkät som lämnas ut har öppna frågor där informanterna inte kan kryssa i olika svar eller begränsa möjligheten till mer utvecklade svar (Bryman, 2018). Vi valde att ha öppna frågor i vår enkät, för att informanterna skulle få möjligheten att svara med sina egna ord. Dessa öppna frågor var viktiga att besvara utifrån studiens syfte. Vi fick in informanternas erfarenheter, motiveringar samt deras sångval. Hjalmarsson (2014) beskriver att enkäter ger möjlighet för informanter att ta tid på sig att tänka igenom sina svar.
Utifrån syftet så kan det vara bra för informanterna att ta tid på sig att svara på frågorna för att få mer utvecklade svar. Detta bidrar till en djupdykning av syftet med studien där vi får se informanternas motiveringar till val av sånger, samt vilka sånger de sjunger dagligen i verksamheten. Det bidrar till en djupare förståelse av frågorna (Bryman, 2018; Hjalmarsson, 2014).
Urval
I denna studie använde vi oss av Facebookgrupper som var relaterade till förskolan. I dessa Facebookgrupper delade vi med oss av ett missiv (bilaga 2) med en länk till vårt Google frågeformulär där informanterna kunde svara på våra frågor. I missivet så framförde vi att förskolepersonal skulle svara på enkäten vilket gör urvalet målstyrt. Ett målstyrt urval innebär att urvalet av informanterna ses som mest relevant för det frågeställningar som ska besvaras i en studie (Bryman, 2018). I denna studie använde vi även kvantitativt urval där svaren genererade 101 barnsånger. Vi sammanställde informanternas svar till de tio mest förekommande barnsånger som vi normkritiskt analyserade. Dessa sånger är Imse Vimse Spindel, Blinka lilla stjärna, Krokodilen i bilen, Lilla snigel, Bä bä vita lamm, Björnen sover, I ett hus, Hjulen på bussen, Pippi Långstrump och Ekorrn satt i gran.
Varför vi valde ut just dessa tio barnsånger var för att de barnsångerna nämndes i en högre utsträckning än de andra som informanterna delade med sig av. Vi valde även fem andra sånger som relaterar till våra frågeställningar, dessa sånger är Du käre lille Snickerbo´, Gubben i lådan, Lilla fru katt, Herr gurka och En elefant balanserade. Vi valde även att analysera fem av informanternas egenskrivna sångtexter, just för att vi upptäckte innehåll i dessa texter. Ett innehåll som var relevant till våra frågeställningar. När vi analyserade sångerna som informanterna hade delat med sig av så framträdde svar på våra frågeställningar. Vi valde även att kategorisera förskolepersonalens motiveringar av sångval. Eftersom förskolepersonalens motiveringar av sångval var så pass olika så delade vi in dem i åtta kategorier. Vi valde att dela in motiveringarna i kategorier eftersom de var så pass många. Vi kunde se att vissa motiveringar hängde ihop innehållsmässigt med andra, därav blev kategorierna till för att kunna presentera dem översiktligt. I resultatet har vi valt att presentera citat från förskolepersonals svar på enkäten. Citaten som vi kommer vi att analysera ur ett normkritiskt perspektiv.
Genomförande
Vi valde att göra en enkätundersökning, på grund av läget med Covid-19. Enkäten som metod var ett lämpligt val för att samla in data under denna pandemi, eftersom vi ville undvika personliga möten för att avstå risker för smitta. Vi utformade enkäten (se bilaga 1) utefter våra frågeställningar och syfte med studien med hjälp av mall från Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén (2014) och Bryman (2018). Vi gjorde enkäten i form av ett Google formulär vars internetlänk vi delade med oss av på tre olika Facebookgrupper som relaterar sig till förskolan. Vi skrev även ett missiv (se bilaga 2) med information om studien, vilka som vi vill ska delta i studien samt information om forskningsetiska överväganden. Vi satt ingen tidsgräns på formuläret då informanterna fick tid för att avgöra om dem skulle delta eller inte.
Vi har delat ett missiv (se bilaga 2) i tre olika Facebookgrupper som relaterar till förskolans verksamhet. Dessa är: Förskola - Här diskuterar vi allt som har 3 129 medlemmar. Denna grupp rör frågor kring förskolan. Länk till grupp: https://www.facebook.com/groups/560839864299256/. Idébank för förskollärare/lärare som har 52 449 medlemmar. I denna grupp delas det kreativa förslag på vad yrkesverksamma i förskola samt skola kan arbeta med. “Det främsta syftet med gruppen är att utbyta idéer och ge tips på hur vi kan arbeta i våra verksamheter utefter de styrdokument vi har att följa.” Länk till grupp: https://www.facebook.com/groups/idebankforskollararelarare/ Förskolan.se som har 37 369 medlemmar. En mötesplats där diskussioner äger rum om allt som rör förskolan. Länk till grupp:
https://www.facebook.com/groups/forskolan/ Vi fokuserade på att finna Facebookgrupper med ett stort antal medlemmar som dessutom relaterade till förskolan. I dessa grupper pågick diskussioner som rör förskolans verksamhet. I slutet av missivet skrev vi ut en mailadress som informanter kunde mejla till ifall de ville att vi skulle svara dem med en kopia av den färdiga uppsatsen
Databearbetning och analys
Vi kommer här nedan redogöra hur vi genomförde vår databearbetning och analys. Efter en vecka så hade vi samlat in 95 svar och den veckan slutade svaren komma in. Dessa svar gick vi igenom och analyserade vi med fokus på våra frågeställningar. Det fanns bortfall i vissa svar då de antingen inte svarade, svarade även samma sak eller förtydligade inte sitt svar. Den första frågan Vilka barnsånger sjunger ni i er verksamhet? svarade 95 informanter som genererade 101 barnsånger, andra frågan Hur motiverar du ditt val av barnsånger i verksamheten? svarade 95 informanter som genererade 28 olika motiveringar och den tredje frågan Har du egenskrivna barnsånger som du sjunger i förskolan? Om ja så dela gärna texten med oss. svarade 84 informanter som genererade 16 egenskrivna sånger. Dessa svar vi sammanställde valdes ut för att de svar relaterar sig till vår studie. När vi sammanställde alla svar så använde vi av den kvantitativa urvalet där vi valde sånger som förekom mest i svaren och sammanställde informanternas motiveringar till sångval. Vi har analyserat vår data på två olika sätt.
Den första typen av analys vi har använt oss av är den normkritiska textanalysen, med den analyserade vi de sångtexter vi hade samlat. I vår analys av sångtexterna så fokuserade vi på heteronormen. Kvalitativ textanalys är en metod som innebär att den som undersöker systematiskt bryter ner och kategoriserar textinnehåll för att besvara forskningsfrågor. I detta fall fokuserar vi på innehållet och gör en innehållsanalys där avsikten är att kunna undersöka större textmaterial, se konsekvent på innehållet och jämför med forskningsfrågor (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns &
Wängnerud, 2017). Kvalitativ innehållsanalys beskriver innebörden av kvalitativ data genom att kategorisera delar av material där innehållet läggs in i kategorier för att lättare kunna analysera det systematiskt. Innehållsanalys är därför lämpligt för att finna mönster i material i delar av helheten (Boréus & Bergström, 2018). I den andra typen av analys kategoriserade vi alla motiveringar till val av sånger, i den insamlade datan fann vi mönster som vi sedan delade in i teman. Vi analyserade innehållet av motiveringarna kvalitativt. Syftet med studien var att analysera texter i barnsånger som
används inom svenska förskolors verksamheter samt förskolepersonals motivering av barnsånger ur ett normkritisk perspektiv. Därför valde vi att använda oss av teoretiska begrepp om genus när vi gjorde vår analys vilket även skapade våra teman utifrån våra frågeställningar för att jämföra med syftet av studien. Teman vi kommer att ta upp i resultatet är:
● Genusmönster i barnsånger
● Förskolepersonals motiveringar till sångval
● Förskolepersonalens egenskrivna sånger
Utifrån dessa teman så presenterar vi i dem det som är relevant till vår studie. Dessa teman har även kategorier i sig där vi går in mer på detaljer i det vi har funnit som har en koppling till genus vilket vi undersöker i vi vår studie. Resultatet diskuterar vi med stöd från tidigare forskning i slutet av respektive teman. Detta kommer vi diskutera vidare i diskussionskapitlet. Vi delar med oss av ett exempel på hur vi gjorde vår normkritiska textanalys under nästa rubrik.
Normkritisk textanalys
Vi analyserade texten normkritiskt. Textanalysen gick till på ett sådant sätt att vi analyserade texten mening efter mening där vi granskade meningarna. Vi såg på det mönster och roller som kan anses vara maskulint och feminint. Vi har utgått efter texterna i två sångböcker, dessa två är “Elefantboken barnvisor och sånglekar” denna bok valde vi eftersom de flesta barnsånger som har kommit in som svar från enkäten fanns representerade i just denna bok. Vi har även kompletterat med två sånger ur “100 lätta barnvisor gitarr” eftersom dessa två sånger inte fanns med i “Elefantboken barnvisor och sånglekar”
(Nilsson & Gren, 2004; Axelsson & Strängliden, 2012).
Efter detta moment så gjorde vi en övergripande sammanfattning av texten där vi analyserade heteronormativt. Exempel ser ni nedan.
“Imse vimse spindel” (Nilsson & Gren, 2004)
1. Benämning på karaktären i sången. Imse vet vi är ett namn enligt vad vi kan finna på (https://svenskanamn.se/namn/imse/) ordet vimse kan ses som ett uttryck för vara vimsig vilket betyder att någon kan vara snurrig, flummig, stirrig och velig enligt
uppslagsverket på nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/vimsig 2. Här klättrar karaktären i sången upp på tråden
3. Sedan kom naturfenomenet, regnet.
4. Regnet spolar bort spindel från tråden
5. Solen stiger upp
6. Solens värme gör att regnet dunstar bort
7. (Upprepning av det första stycket)
8. Spindeln upprepar samma mönster som tidigare genom att klättra upp
Här ger vi nu ett exempel på normkritisk textanalys av sångtext. Namnet Imse definieras som kvinnligt (Svenskanamn.se) Det finns egentligen inget i denna sångtext som tyder på att spindeln är kvinna. De könsmönster som Gustafsson och Westin (2018) lyfter fram, visar spindeln Imse upp stereotypiska manliga drag som vi kan tyda är vimsighet, enligt vad vi hittat om ordet vimse kan det ses som ett uttryck för vara vimsig vilket betyder att någon kan vara snurrig, flummig, stirrig och velig enligt uppslagsverket på nationalencyklopedin (Ne.se). Spindeln är vimsig, pojkar kan ses som oförutsägbara eller stökiga. Här framträder en beständighet, vilket innebär att stereotypiska normer träder fram i handlingar som pojkar gör (Salmson & Ivarsson, 2015; Ärlemalm-Hagsér & Pramling Samuelssons, 2009).
Analys av förskolepersonalens svar
Av den data vi har samlat in har vi valt att sammanställa två diagram, för att kunna presentera datan tydligt. Den kvalitativa datan som informanterna i studien delade med sig av, sammanställde vi i kategorier (Boréus & Bergström, 2018) för att kunna få en översikt av denna data. Av de barnsånger vi samlat in så valde vi att göra ett diagram för att kunna få en översikt över vilka barnsånger som oftast förekom bland svaren. Förskolepersonalens motiveringar sammanställde i ett stapeldiagram för att kunna för att översiktligt presentera den datan.
Forskningsetiska överväganden
I studien följer vi de fyra forskningsetiska kraven. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet uppfylldes då att vi informerade om enkätens syfte, alltså att vi som studenter vill undersöka musiken som vanligen förekommer inom informanternas förskolor. Samtyckeskravet uppfylldes när vi informerade om de ville delta i studien eller inte. Konfidentialitetskravet uppfylldes när vi tydliggjorde för förskolepersonalen som deltar i studien att svaren på frågorna förblir anonyma samt att informanterna hålls anonyma. Nyttjandekravet uppfylldes då vi informerade om att informationen vi fick tillbaka från förskolepersonal via enkäten, endast fick användas i det ändamål vi har informerat dem om.
Metoddiskussion
Vår metod blev utformad för att fungera smidigt under Covid-19. Tidigare hade vi tänkt observera förskolepersonal under sångstunder samt intervjua dem. Vi skulle även granska deras sångkort, sångböcker och deras egenskrivna sånger. Denna metod var inte lämplig under pandemin som pågår, så vi valde att dela en digital enkät med förskollärare. Vi skulle först kontakta förskolechefer i varje svensk kommun för att få kontakt med förskollärare i respektive kommun. Vi övergav den idén för att det skulle bli för tidskrävande, för att hinna med under den tiden vi har tillgodo att färdigställa uppsatsen på. Vi bestämde oss istället för att göra en enkät som vi delade i Facebookgrupper som relaterar till förskolan. Vi valde då att rikta in oss mot att alla som arbetar inom förskolan, alltså förskolepersonal istället för enbart förskollärare. I Lpfö 18 nämns inte förskollärare specifikt som de som är ansvariga för likvärdig utbildning, där står det att det är förskolans ansvar. När vi upptäckte att det specifikt stod att det var förskolan som ansvarade för en likvärdig utbildning, så fattade vi beslutet att basera vår studie på alla som jobbar i en förskola. Då fick inriktningen bli att fråga all förskolepersonal. Enkätundersökningen var ett smidigt sätt att få in data på, dock så finns det olika faktorer som påverkar reliabiliteten och validiteten. Faktorerna som påverkar kan till exempel vara att de som svarar på enkäten inte arbetar inom förskoleverksamhet, informanterna kan vara otydliga i motiveringar av svar. Vi upptäckte även felstavade ord bland svaren vi fick in samt att meningsuppbyggnader gjorde vissa svar svårare att tolka än andra. Det kan finnas en risk till att informanterna kan känna sig tveksamma till hur de ska svara på frågorna i enkäten eftersom informanterna skulle kunna känna osäkerhet till att inte veta exakt vad vi undersöker i datan. Svaren som informanterna delar med sig av kan vara korta och sakna ett djup i sina beskrivningar. Den data med korta och ej utvecklade svar genererar inte ett lika rikt innehåll som ett långt och djupgående svar. Vi hade kunnat be informanterna att statuera exempel på barnsånger på frågan om vilka barnsånger som de sjunger i förskolan eller tydligare instruktioner i hur de skulle besvara frågorna.
Vi har funnit brister i enkätundersökningen, men vi har även hittat fördelar med just denna typ av datainsamling. En enkätundersökning kan ge svar snabbt, den form av enkät vi har använt oss av är en sådan som går att dela med andra smidigt via en webblänk. Just denna sort är en kostnadsfri enkät gjord via Google. I enkäten har alla informanter fått samma frågor vilket medför att vi får ett enklare sätt att kunna analysera datan. En annan fördel med en digital enkät är att enklare att klippa och klistra text än att skriva av från ett papper, det är då en större chans att citaten blir korrekt. Enkäten
som metod kan generera många svar på kort tid. Vi ser även möjligheten till en låg subjektivitet i svaren, med det menar vi att en personlig intervju skulle ha kunnat riskera att vi som studenter omedvetet skulle ha kunnat påverka informanternas svar. Vi skulle ha kunnat påverka informanterna med exempelvis våra minspel, kroppsspråk, gester och tonlägen på våra röster under en intervju. Att använda enkät minskar risken för oss att göra egna tolkningar enligt Bryman (2018) och Agnafors och Levinsson (2019). Några av de sånger utöver de mest förekommande sånger som vi har analyserat finner vi mönster utifrån denna studies syfte, så vi valde därför att ta med dessa. Dessa sånger kan vara förekommande i svenska förskolor men vi kan inte försäkra oss om det eftersom Facebookgrupperna är öppen för allmänheten att bli medlem i. Eftersom allmänheten kan bli medlem i grupperna så kan det medföra att informanterna är människor som inte arbetar i förskolan. Vi kan därför bara gå efter den data vi har samlat in under denna studie.
Reliabilitet och validitet i studien kan påverkas av till exempel informanternas svar på enkäten.
Validitet handlar om i vilken situation och i vilken population som svaren blir giltiga. Reliabilitet betyder pålitlighet till exempel i denna studie att om vi kan lita på svaren från informanterna (Bryman, 2018). Den kvantitativa datan som vi samlade in var i form av ett Google frågeformulär.
Frågorna vi ställde var designade utifrån studiens syfte, vi undersökte de fenomen som är aktuell för denna studie. Vi designade frågeformuläret så att genus inte framkom bland frågorna, detta gjorde vi för att informanterna inte skulle kunna svara på ett sätt som de kanske trodde att vi förväntade oss.
Svaren som vi fick in kunde vara likadana vilket då kan visa på en pålitlighet kring att just vissa sånger sjungs i förskolan. Textanalysen medförde att studiens data fick en större chans till validitet och reliabilitet i studien eftersom vi visar upp bakgrunden som styrker de vi undersöker gentemot studiens syfte. Vi utformade datainsamlingsmetoden för att få reda på det vi undersöker samt att urvalet var för de grupper som relaterar sig till studiens syfte. Analysprocessen gav oss en inblick i hur studiens syfte gestaltar sig gentemot informanterna, deras motiveringar och val av barnsånger.
Dessa faktorer påverkade möjligheten till en trovärdig studie.
Resultat
Syftet med denna studien är att undersöka texter i barnsånger som används inom den svenska förskolans verksamheter, samt förskolepersonalens motiveringar av valen av barnsånger. Vi kommer att presentera resultatet av den data vi har samlat in genom vår enkätundersökning.
Genusmönster i barnsånger
Under detta tema kommer vi gå in på vad vi har funnit för könsmönster i de texter vi har samlat in.
Vi framför en normkritisk analys med fokus på heteronormen och visar citat från sångtexter som exempel. Vi kommer framföra exempel på hur texterna innehåller könsmönster och könsroller samt motivera dem med att analysera texten normkritiskt. Vi kommer även skriva om de könsmönster och könsroller som vi hittar i de tio mest förekommande sånger i en mer sammanfattande rubrik. Vi kommer att sammanfatta analysen i slutet av detta tema där vi kopplar samman tidigare forskning.
Detta kommer vi att diskuteras i diskussionskapitlet. Tabellen nedan visar på de tio mest förekommande barnsånger enligt vårt resultat. Denna del svarar på vår första och andra frågeställning: Vilka sånger anger förskolepersonal att de sjunger med barnen? och Vad finns det för könsöverskridande eller normbrytande roller representerade i barnsångernas texter? I så fall vilka?
Könsmönster och könsroller som förekommer i barnsångerna
Ett maskulint mönster vi fann var, där en individ i en av texterna hittar på upptåg. Vi fann även ett stereotypiskt biologiskt mönster av feminin karaktär, där en individ i texterna nyligen hade fött barn.
En annan individ i en sångtext visar upp ett stereotypiskt feminint mönster, detta är att individen bakar bullar. Könsmaktsordningen förekommer i en text där maskulint mönster har företräde över det feminina mönstret. De manliga individerna framställs med pronomen han eller med stereotypiska manliga könsmönster. Det förekommer sånger som inte visar på könsmönster eller benämning på kön. Nedan finner vi citat från barnsånger där vi presenterar hur vi normkritiskt text analyserade dessa.
“min söta fina lilla apa, “har du sett herr Nilsson,” (Pippi Långstrump)
Pippi frågar om någon har sett herr Nilsson och per definition herr så är apan beskriven som en manlig karaktär
“en kappsäck full med pengar, är det också bra att ha.” (Pippi Långstrump)
Pippi uttrycker sig att det är bra att ha en säck full med pengar.
“Kom nu, alla vänner, varenda kotte som jag känner,” (Pippi Långstrump)
Pippi verkar vara mån om sina vänner och kallar på alla som hen känner som ska följa med Pippi.
“Helgdagsrock åt far och söndagskjol åt mor” (Bä bä vita lamm)
Stereotypiskt klädesplagg i form av kjol till mor. Helgdagsrock och strumpor ser vi inte har någon relevans till kön.
“Till snickerboa ränner jag, när det är nåt jag gjort.
Men far min löper också bra fast fast inte lika fort.” (Du käre lille snickerbo´)
Individen som förekommer i texten saknar benämning på kön, dock så kan vi tolka att individen gör någonting så att individens far blir arg. Detta kan ses som ett typiskt maskulint könsmönster,
“Det får bli slut på mine hyss har far min sagt ifrån.
Jag gjorde ett alldeles nyss som visst tog knäcken på’n” (Du käre lille snickerbo´)
Individen gör något påhitt som har visat att denne bryter mot regler. Fadern visar även upp ett stereotypiskt maskulint mönster i texten, eftersom det är han som blir arg, säger ifrån.
Sammanfattning av citaten
Syftet med denna studie är att analysera texter i barnsånger som används inom svenska förskolors verksamheter. I låten om Pippi Långstrump finner vi inget könsmönster men Pippi har en apa som är av manligt kön. Pippi uttrycker att det är bra att ha en kappsäck full med pengar. Att det är bra att ha en kappsäck full med pengar kan tolkas som könsöverskridande beteende från Pippi om Pippi är av feminint kön. Det finns en underliggande förväntning på att män ska tjäna pengar, vilket gör det till ett maskulint beteende. Pippi uttrycker att kappsäcken med pengar är bra att ha, vilket då kan tyda på att hen förstår innebörden av vad det är att ha en inkomst. Det som går att tolka i texten är att Pippi tycker om sina kompisar och vill gärna umgås med dem. Detta kan visa på ett gemenskap i samspels sekvenser, att Pippi visar stor omsorg till sina vänner. Pippi visar omsorg till sina vänner, det kan tolkas som ett typiskt feminint beteende. I låten Bä Bä vita lamm så visar texten på tydlig stereotypiskt klädesplagg då mor får en söndagskjol. Helgdagsrock åt far ser vi inte som ett stereotypiskt maskulint klädesplagg, en rock är ej könsbunden. I texten Du käre lille snickerbo´ kan syns inget tydligt kön hos karaktären som springer till snickerboa. Ett tydligt maskulint beteende är att karaktären gör något hyss som gör fadern arg. I texten framträder en maskulin karaktär, det är fadern. Att vara far är att vara den manliga parten i ett föräldraskap. Ordet knäcken kan tolkas olika just på grund av att det är ett slanguttryck. Men i texten framträder ordet i den kontexten att fadern blir knäckt av hyssen. Fadern blir arg över det barnet har gjort, fadern ger barnet en tillsägelse att denne ska sluta upp med sina hyss.
I detta avsnitt så framförde vi resultatet av de genusmönster som förekom i barnsånger. I nästa avsnitt så presenterar vi förskolepersonalens motiveringar till sångval och gör en analys av deras motiveringar till val av sånger.
Förskolepersonals motiveringar till sångval
I detta tema så går vi in på informanternas svar gällande motivering till sångvalen de använder i förskolan. Syftet med denna studie är att analysera texter i barnsånger som används inom svenska förskolors verksamheter samt förskolepersonals motivering av barnsånger ur ett normkritisk perspektiv. I denna del av resultatet framförs informanternas motiveringar av sångval och resultatet visar om de har normkritiskt perspektiv i sångvalen. Vi finner olika motiveringar från informanterna och de sammanställer vi i ett diagram. I diagrammet som kommer nedan visar på vilka motiveringar som förekommer i våra svar från enkäten. Vi har sammanställt åtta kategorier med olika motiveringar som presenteras efter diagrammet. Vi kommer att sammanfatta analysen i slutet av detta tema där vi kopplar samman tidigare forskning. Detta kommer vi att diskuteras i diskussionskapitlet. De kategorier vi skriver om har exempel på hur informanternas svar kan se ut och vi gör en övergripande granskning på deras svar. Denna del svarar på vår frågeställning: Ger förskolepersonalen utrymme för sånger med genusperspektiv och i så fall hur?
Könsmönster
En kategori vi fann var medvetenheten till att undvika könsmönster. Informanterna väljer att bryta mot stereotypiska könsmönster och även undvika pronomen.
“Går på barnens intressen och utifrån teman vi jobbar med (t.ex. Rocka sockorna). Utökar även sånger som bryter mot stereotypa könsroller, sådana som förstärker traditionella könsuttryck väljer vi bort. Vi använder oss
av sånger som har tillhörande tecken som stöd, för att skapa ett inkludernade sammanhang” (Informant 28)
Informanten delar med sig av att de väljer bort sånger som stärker traditionella könsuttryck.
“Tradition, rutin och att jag själv kan de, har just börjat på detta ställe så har inte hunnit sätta "min"Prägel.
Skulle gärna ha mer nytänk! Försöker sjunga "den" och ibland hen i sånger såsom "björnen sover", för att undvika han/hon!” (Informant 19)
Informanten visar att individen undviker att använda sig av de pronomen som stärker könsroller.
Detta citat som informanten har delat med sig kan visa på en medvetenhet att inkludera alla barn oavsett könstillhörighet.
Barnmotiverade val
Den här kategorin rymmer svar där informanterna uttryckt att valet utgår från barnens önskemål, barns intresse, lustfylldhet, erfarenhetsvärld, ålder, inflytande, kännedom och delaktighet.
Informanterna visar sina motiveringar av sångval där dem ser på barnens ålder, utgår efter barnens önskemål och hur barnens erfarenhetsvärld ser ut. Vi finner även motivation som att utgå efter vad barnen har kännedom om, delaktighet samt att det ska vara lustfyllt lärande
“Beroende på barnens önskemål, barnens ålder, årstid” (Informant 29)
Informanten motiverar sina sångval med utgångspunkt i barnens motiveringar.
“Jag motiverar mitt val genom att välja sånger som passar aktuell barngrupp. Givetvis är barnens intresse av stor vikt och vi tar tillvara på barnens möjlighet att påverka sin vardag genom att ha inflytande i val av
sånger.” (Informant 43)
Informanten motiverar sitt val genom att anpassa sånger för aktuell barngrupp. Även här utgår denna informant att barns intresse och barns möjlighet att påverka sin vardag har betydelse i sångval.
“Tradition, munmotorik, innehåll som barnen har kännedom om, lära nya ord, rytm, barnen intresse”
(Informant 49)
Informanten motiverar sina sångval av sådant barn känner till och att det är utifrån barns intresse.
Musiken
I denna kategori som vi fann fokuserar vi på rytm/musik, musikinstrument och musiken för sångens skull. Informanterna visar att de har haft musiken i åtanke i sina motiveringar av sångval. Fokusen har legat på musikaliteten, den har yttrat sig genom rytm, melodi, takt och även använda instrument till sångerna.
“Beroende på vad syftet är, rim (rytm/nyanser), räkna mm mm. Ibland sjunger vi bara för sångens skull också
😊” (Informant 4)
