Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete vid diabetes typ 2
Sjuksköterskans perspektiv
Forsberg Karianne och Heshmati Pantea
Omvårdnad GR (C) Examensarbete Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: T6 / HT 2020 Handledare: Hannah Källström Examinator: Ulla Näppä Kurskod: OM076G/OM095G
Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Abstrakt
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där kroppen inte klarar av att producera tillräckligt av det livsviktiga hormonet insulin. De vanligaste riskfaktorerna till att drabbas av sjukdomen är rökning, högt blodtryck, inaktivitet och övervikt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans hälsofrämjande arbete till att stödja patienter med diabetes typ 2 att
genomföra livsstilsförändringar. Metod: En litteraturöversikt där 15 vetenskapliga originalartiklar sammanställdes till ett resultat, varav tio med kvalitativ ansats, tre
kvantitativa och två av mixad metod. Databaserna som användes var Pubmed, Cinahl och Svemed+. Resultat: Resultatet visade att främjandet av fysisk aktivitet bidrar till bättre levnadsvanor och att det finns metoder för hur sjuksköterskan kan stödja egenvården.
Användningen av MI för att främja motivation hos patienter är ett bra verktyg för sjuksköterskan samtidigt som hen kan finnas som stöd. Diskussion: Användandet av metoden MI är positivt för både sjuksköterskan och patienten för att motivera till
livsstilsförändringar. Om sjuksköterskan kan uppmuntra patienter till att öka sin fysiska aktivitet kan det ha en positiv inverkan på det dagliga livet. Sjuksköterskans stödjande roll anses som ytters viktigt för att patienter ska kunna känna en trygghet och för att minska lidandet för patienten. Slutsats: Patienter med diabetes typ 2 hanterar sjukdomen på olika sätt. Information, stöd och motivation från sjuksköterskan anses vara av stor vikt. MI är ett bra verktyg för verkställande av olika mål. Det är behov för mer kunskap och erfarenhet kring det hälsofrämjande arbetet med diabetes typ 2 patienter hos sjuksköterskor.
Nyckelord: Fysisk aktivitet, Kost, Kronisk sjukdom, Litteraturöversikt, Livsstilsförändring, Motivation.
Innehåll
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 1
Diabetes typ 2 ... 1
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ... 3
Hälsofrämjande arbete ... 4
Centrala begrepp vid livsstilsförändringar ... 5
Problemformulering ... 5
Syfte ... 6
Metod ... 6
Design ... 6
Inklusions- och Exklusionskriterier ... 7
Litteratursökning ... 7
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning ... 8
Analys ... 9
Etiska överväganden ... 11
Resultat ... 11
Att främja livsstilsförändring ... 11
Stöd för egenvård ... 13
Motivation för att uppnå livsstilsförändringar ... 14
Stödjande roll ... 15
Diskussion ... 16
Metoddiskussion ... 16
Resultatdiskussion... 19
Slutsats ... 22
Referenser ... 24 Bilaga 1 – Översikt av artikelsökning
Bilaga 2 – Översikt av inkluderade artiklar
1
Introduktion
Att leva med diabetes typ 2 kan vara en svår situation. Detta kan bero på de komplikationer som kan medfölja, men också de livsstilsförändringar som är en viktig del för att sjukdomen inte ska förvärras. Det krävs kunskap från sjuksköterskor för att stödja och vägleda patienter i de förändringar i levnadsvanor som kan behövas göras för att främja hälsa hos denna patientgrupp.
Bakgrund
Enligt World Health Organisation (2020) har diabetes typ 2 ökat dramatiskt de senaste tre decennierna. Idag finns det ungefär 422 miljoner människor i världen som lever med
diabetes mellitus av någon form. I det Nationella diabetesregistret (NDR) redovisas att det i Sverige totalt finns ca 500 000 patienter med diabetes, där samtliga med diabetes
rapporterades i primärvården där 98% av patienterna är diagnostiserad med diabetes typ 2. I årsrapporten från NDR år 2019 redovisas en ökning av diabetes typ 2 i Sverige där 7933 var nyregistrerade med diabetes typ 2 i åldrarna 18 till 97 år (Gudbjörnsdottir et al., 2019).
Diabetes typ 2
Den kroniska sjukdomen delas in i diabetes typ 1 och typ 2. Den största skillnaden mellan typ 1 och typ 2 är att vid diabetes typ 1 producerar kroppen inte något insulin alls. Däremot produceras det vid diabetes typ 2 för lite insulin som därmed inte täcker hela kroppens behov. Resultatet av för lite insulinproduktion är nedsatt glukosintolerans vilket betyder att kroppen inte kan hantera blodsockret som det normalt skall göra. Det orsakas av att cellerna blir mindre känsliga för insulin, något som kallas för insulinresistens. Insulin är ett
livsviktigt hormon som reglerar blodsockernivåerna i kroppen och som sker i samband med måltid. De vanligaste riskfaktorerna till att drabbas av sjukdomen är rökning, högt blodtryck och inaktivitet. Att vara inaktiv bidrar till övervikt som också är en av riskfaktorerna till att
2
drabbas av diabetes typ 2 (Sarwar et al., 2010). Långvarigt förhöjt plasmaglukos vid diabetes typ 2 kan leda till utveckling av allvarliga komplikationer som i sin tur leder till exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, nefropati som är skador på njurar, retinopati och neuropati som ger permanenta skador på synen (Sheard, 2013).
Enligt Gudbjörnsdottir et al. (2019) är kronisk njursvikt vid diabetes den vanligaste orsaken till dialysbehandling. Denna komplikation ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och i sämsta fall döden. Andra vanliga komplikationer kan vara sår på fötterna som kan leda till svåra sjukdomar och handikapp, exempelvis infektioner och amputation av ben eller armar och svårläkta sår. Enligt Neil, Knuckey och Tanenberg (2003) är det viktigt att all
vårdpersonal ska kunna göra en enkel screening av fötter för att därefter kunna avgöra vad som behövs göras. Detta är något alla sjuksköterskor ska kunna och som ingår i
omvårdnaden. Det kan handla om att sjuksköterskan är medveten om att det är viktigt att patienter rekommenderas att alltid använda skor. Studien visar däremot att det behövs mer kunskap om diabetesvård för sjuksköterskan och på så sätt kan de komplikationer som diabetes typ 2 kan medföra förebyggas.
Att leva med diabetes typ 2 kan vara en svår situation. Yasmin et al. (2020) beskriver att det krävs mycket uppföljning från vården vid medicinering och blodsockerkontroller. Samtidigt är livsstilsförändringar betydelsefullt som exempelvis regelbunden fysisk aktivitet och förändringar i kosten. Patienter som upplever svårigheter med livsstilsförändringar kan uppleva nedsatt livskvalitet. Genomgående i litteraturöversikten kommer personer med diabetes typ 2 att definieras som patient.
Det framkommer att medvetenhet om sjukdomshantering kan ha positiv effekt på det dagliga livet genom att få in rutiner som kan upprätthålla en god hälsa. O'Brien et al. (2015) beskriver att i egenvården vid diabetes typ 2 ingår kontroller av egna blodsockernivåer som bidrar till att förhindra eller fördröja uppkomsten av komplikationer. Detta kan vara
allvarliga fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser för både individen och familjen.
Patienter som lever med diabetes typ 2 behöver få veta att det är oerhört viktigt att ta en ledande roll i sin sjukdom för att kunna hantera och kontrollera sjukdomen på bästa möjliga sätt. Detta innefattar bland annat att personen ska vara uppmärksam på avvikande
3
fysiologiska eller psykiska faktorer som sjukdomen kan innebära. Det är inte alltid enkelt att leva med en kronisk sjukdom som kan förändra hela livet för en individ. Det är dessutom en sjukdom som kan orsakas av livsstilsfaktorer som ohälsosam kost, fysisk inaktivitet eller rökning. Därför är det av stor vikt att patienter med diabetes typ 2 ska ha en så tillräckligt god självkännedom och självhantering som möjligt för att kunna balansera sitt blodsocker till en normal nivå (a.a).
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar
Enligt International Council of Nurses (2012) innefattar sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden i att förebygga sjukdom, främja hälsa, återställa hälsa samt lindra lidande.
Vid diabetes typ 2 kan det som tidigare beskrivet uppstå komplikationer. Därmed är det av stor vikt att sjuksköterskan ansvarar för att uppmärksamma faktorer som kan leda till komplikationer. Det kan vara observerande av exempelvis högt eller lågt blodsocker, fotsår eller inhämta information om personens livsstil (Sarwar et al., 2010). Att patienter själva kan få en förståelse över sin sjukdom genom individuella samtal med sjuksköterskan ger en positiv inverkan och motiverar patienter till egenvård (C. Huber, J. Huber & Shaha, 2011).
Sjuksköterskan har omvårdnad som huvudområde och hanterar de medicinska områdena under en patients vistelse i vården. Sjuksköterskan ska kunna se helheten hos en patient vilket innebär erhållandet av viss kunskap för att kunna genomföra olika arbetsuppgifter och samtidigt ge trygghet till patienten. Den vetenskapliga kunskapen om omvårdnad av olika patienter innebär att sjuksköterskan ska kunna utgå från en humanistisk människosyn. Det betyder att ha ett helhetsperspektiv till patienten och kunna se möjligheter till utveckling (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Enligt Moreira de Freitas et al. (2018) kunde omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee genom sin “human-to-human relationship model” påvisa hur relationen mellan sjuksköterska och patient kan ske via en gynnsam harmonisk interaktion. Modellen är av stor vikt för att sjuksköterska och patient på ett gynnsamt sätt ska kunna ha en god relation till varandra.
Det handlar om interaktion, kommunikation, verbal och icke verbal kommunikation. Genom denna modell skall sjuksköterskan kunna använda sitt goda omdöme för att på bästa sätt få
4
patienten att kunna ta sig igenom sin sjukdom och lindra lidande på ett positivt sätt.
Modellen utgår även ifrån att sjuksköterska och patient befinner sig i två motsatta poler, och genom empati kan det nås en punkt där ett starkt band och förtroende kan stärka relationen mellan dessa två parter. Travelbees modell visar sig också vara unik för varje enskild individ och kan endast uppnås om både sjuksköterska och patient är villiga att samarbeta med varandra under vårdtiden (a.a). Travelbee (1971, s.96-97) beskriver att denna modell även leder till positiva attityder från sjuksköterskan och även respekt mellan sjuksköterska och patient vilket kan leda till positiva resultat som exempelvis minskat lidande och minskad oro från patientens håll. Detta med tanke på att ett ökat lidande kan leda till sämre livskvalitet vilket kan förhindras med användandet av denna modell.
Hälsofrämjande arbete
Enligt World Health Organisation (2020) är hälsofrämjande arbete en process som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra sin hälsa.
Huvuduppdraget som WHO besitter är att främja hälsa. Det är lika viktigt att bekämpa sjukdomar som det är att främja välbefinnande i alla åldrar utan att någon känner sig utlämnad och glömd. Det är av stor betydelse att sjuksköterskor möjliggör och har i åtanke hur sjuka patienter bekämpar eller främjar välbefinnande i sin situation.
En ohälsosam livsstil kräver att individer gör förändringar för att minska ohälsa. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 2017:30), 3 kap. 2 § ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Folkhälsomyndigheten (2015) beskriver strategier där fysisk aktivitet ska kunna förebygga de så kallade icke smittsamma sjukdomarna där diabetes typ 2 ingår.
Strategins syfte är att alla skall kunna bedriva all typ av fysisk aktivitet oavsett livssituation.
Europaregionens rekommendationer om Hälsa 2020 betonar betydelsen av hälsofrämjande arbete och hur förebyggandet av icke smittsamma sjukdomar skall föregå. Tanken med införandet av denna strategi som sträcker sig från 2016–2025 är att genom regelbunden fysisk aktivitet främja hälsa och förlänga livslängden hos alla i befolkningen. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2011) är FaR ett verktyg för att främja fysisk aktivitet. FaR står för fysisk aktivitet på recept och kan förskrivas av läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter så väl som annan legitimerad vårdpersonal. Aktiviteterna i FaR kan genomföras i grupp eller på egen
5
hand, däremot är det förskrivaren som är behjälplig till att hitta passande grupper till patienten. FaR grundar sig på ett samarbete mellan förskrivaren och friskvårds organisationer.
Enkla förändringar i vardagen kan bidra till bättre levnadsvanor för patienter med diabetes typ 2. För att förebygga sjukdomen sekundärt är ofta kombinationen av fysisk aktivitet och hälsosam kost en bidragande faktor till att sänka blodsockret. Detta i sin tur bidrar till färre komplikationer (Sarwar et al., 2010).
Centrala begrepp vid livsstilsförändringar
En hälsosam livsstil är förknippad med goda vanor, däremot är det många som inte kan hantera eller uppnå en hälsosam livsstil. Forskning visar att det finns ett tydligt samband i vår livsstil och risken för att utveckla folksjukdomar. Denna forskning visar också att vid genomförande av små förändringar i beteendet ges en bättre förutsättning för att inte
drabbas av folksjukdom. Genom förändring av vanor till en bättre och hälsosammare livsstil kan de nya vanorna ge möjlighet till fler förändringar eftersom en god förändring oftast leder till en annan. Ökad kunskap och motivation är av stor vikt för att kunna utföra livsstilsförändringar och utveckla nya goda vanor. Faktorer som påverkar vår hälsa och livsstil är bland annat rökning och tobak, fysisk aktivitet, kost, stress och återhämtning, den psykiska hälsan, goda vanor och ensamhet (Riksförbundet HjärtLung, 2020).
Enligt Wolf et al. (2004) kan patienter med diabetes typ 2 som ändrar sin livsstil genom att förbättra sin kost och öka sin fysiska aktivitet nå ett positivt resultat. Detta kan dessutom förbättra värdet av HbA1c, vikt, livskvalitet, midjeomfång och leda till minskad användning av läkemedel.
Problemformulering
Ohälsosamma levnadsvanor är en bidragande orsak till att allt fler insjuknar i diabetes typ 2.
Därför är livsstilsförändringar en viktig del av behandlingen för att minska försämring av diabetes typ 2. Sjuksköterskan kan stödja patienter till att dessa livsstilsförändringar blir en del av behandlingen. Att förändra livsstilen är krävande eftersom det handlar om patientens
6
vanor. För sjuksköterskor handlar det om att ha kunskap om livsstilsrelaterad ohälsa, förståelse för patienter som är i behov av livsstilsförändringar samt metoder som kan stödja patienter i att förändra sina levnadsvanor. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete leder till ökad motivation för patienten att genomföra livsstilsförändringar och därmed får patienten också mer kunskap om sin sjukdom.
Syfte
Syftet var att belysa sjuksköterskans hälsofrämjande arbete till att stödja patienter med diabetes typ 2 att genomföra livsstilsförändringar.
Metod
Design
I denna litteraturöversikt kartläggs ett område som baseras på forskningslitteratur med inriktning på sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Det hälsofrämjande arbetet skulle belysa hur sjuksköterskan kan stödja patienter med diabetes typ 2 att genomföra
livsstilsförändringar. Litteraturöversikten visade hur detta område har studerats med hjälp av tidigare forskning som baserades på både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar samt två vetenskapliga artiklar med mixad metod. En litteraturöversikt är ett systematiskt arbetssätt som skapar en översikt över ett specifikt område. Enligt Polit och Beck (2020, s. 82–83) är en litteraturöversikt någonting som ger en översikt över befintliga studier som belyser motivering till vidare forskning. Enligt Friberg (2017b, s. 141–145) ska syfte och problemformulering vara tydligt beskrivet som en vägledning till litteratursökning och analys. I analyserandet av de kvalitativa artiklarna användes manifest innehållsanalys.
Enligt Graneheim och Lundman (2004) förklarar manifest innehållsanalys om vad texten handlar om och beskriver de tydliga beståndsdelarna.
7
Inklusions- och Exklusionskriterier
De artiklar som inkluderades i denna litteraturöversikt var vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats, kvantitativ ansats och av mixad metod. Artiklar som var publicerade mellan åren 2010–2020 inkluderades för att belysa den senaste forskningen. Inkluderade artiklar skulle därutöver vara skrivna på engelska eller svenska samt erhålla antingen medelhög eller hög kvalitet. Artiklarna skulle innefatta sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för patienter inom antigen primär eller sluten vård. Inga geografiska avgränsningar gjordes. Artiklarna skulle inkludera patienter över 18 år och urvalet begränsades till enbart diabetes typ 2. Artiklar som beskrev specialistsjuksköterskan exkluderades när det tydligt framkom att deltagarna hade en specifik specialistutbildning. Artiklar som inte var
godkända av en etisk kommitté exkluderades.
Litteratursökning
I denna litteraturöversikt användes databaserna Cinahl, PubMed och Svemed+ för att få fram relevanta artiklar med avsikt att de skulle svara på syftet. Cinahl och PubMed anses vara användbara databaser för att hitta vetenskapliga artiklar inom området omvårdnad och medicin (Östlundh, 2017, s.67).
I sökningarna som utfördes på Cinahl användes headings och kombinerades med de booleska operatorerna AND och OR när sökningarna tillämpades. Sökorden som användes var: diabetes mellitus type 2, nurse, nurses, nursing, motivation, physical activity, lifestyle changes, qualitative study, qualitative research. Avgränsning gjordes på tio år och peer reviewed för samtliga sökningar i Cinahl.
I sökningarna i PubMed användes MeSH-termer som: Health promotion, Diabetes mellitus type 2, nurses och life style med kombination av de booleska operatorerna AND och OR.
Avgränsning gjordes på tio år.
8
I Svemed+ utfördes sökningarna som en enkelsökning där sökorden lifestyle changes och diabetes type 2 användes. Här användes avgränsning i form av peer reviewed.
Därefter gjordes även tre manuella sökningar i Cinahl där rubriken från artiklarna klistrades in för att kontrollerna att det gick att hitta artiklarna i databasen. Översikt av
artikelsökningar se bilaga 1.
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning
I urval och relevansbedömning av de inkluderade artiklarna genomfördes en systematisk urvalsprocess. I det första urvalet fokuserades det på att läsa artiklarnas titel där artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte valdes ut. Vidare i andra urvalet lästes artiklarnas abstrakt med avsikt att avgöra om artiklarna var relevanta till litteraturöversiktens syfte. I det tredje steget lästes artiklarna i sin helhet och om artikeln fortfarande var relevant till syftet valdes dessa ut för att därefter i fjärde och sista steget genomföra en
kvalitetsgranskning. Översikt av urvalsprocessen av artiklar, se översikt av artikelsökning, bilaga 1.
De kvalitativa artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderingsmall för bedömning av studier med kvalitativ metod (SBU, 2020). För att artiklarna skulle anses vara av medelhög eller hög kvalitet skulle ett tydligt formulerat syfte samt problemformulering förekomma. Det som ansågs vara avgörande för artiklarnas kvalitet var en väl definierad metod där en tydlig beskrivning av deltagarna och ett etiskt resonemang skulle föreligga. Skillnaden mellan medelhög och hög kvalitet var att de artiklar som bedömdes vara av medelhög kvalitet hade ett större bortfall av deltagare samt att artiklarna inte följde en tydlig struktur.
De kvantitativa artiklarna samt de artiklar med mixad-metod kvalitetsgranskades med hjälp av Fribergs granskningsfrågor för både kvantitativa och kvalitativa studier (Friberg, 2017c, s.
187–188). För att artiklarna skulle erhålla en medelhög eller hög kvalitet skulle det framgå en tydlig problemformulering samt ett syfte. Urval och metodavsnittet i artiklarna skulle vara väl definierade samt innehålla minst ett etiskt resonemang. Slutligen skulle artiklarna vara
9
vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna bedömdes vara av medelhög kvalitet om det förekom ett större bortfall av deltagare än de artiklarna med hög kvalitet. Se detaljerad översikt av artiklar i bilaga 2.
Analys
Analysen innebär ett strukturerat arbetssätt där det ska finnas ett tydligt beskrivet
framtagande av resultatet. Därefter presenteras resultatet fördelaktigt i kategorier och/eller i subkategorier. Enligt Graneheim och Lundman (2004) beskrivs en kvalitativ innehållsanalys som en medverkan till en diskussion snarare än att hitta en viss enighet. I analysen av de kvalitativa artiklarna genomfördes en manifest innehållsanalys. Först numrerades artiklarna i kronologisk ordning 1–10 för att få en översikt över artiklarna. Därefter lästes artiklarna igenom flera gånger för att få en helhetsförståelse om artiklarnas innehåll. I det första steget i analysen lyftes meningsenheterna ut från artiklarna. Därefter användes färgkodning som ett hjälpmedel för att markera relevant information utifrån litteraturöversiktens syfte. Sedan har meningsenheterna blivit översatta till svenska och kondenserades till kortare meningar med bibehållande av innehållet. De kondenserade meningsenheterna kodades för att kunna sortera materialet och för att se likheter och skillnader. Kodningen i sin tur användes för att sortera fram subkategorier och kategorier som avspeglade det mest centrala utifrån syftet.
De fyra kategorier som formulerades tillsammans med de kvantitativa artiklarna var: (1) Att främja livsstilsförändring (2) Stöd för egenvård (3) Motivation för att uppnå
livsstilsförändring (4) Stödjande roll.
10
Tabell 1. Exempel på analys enligt Graneheim och Lundman (2004)
Meningsenheter Kondenserad
meningsenheter
Kod Subkategori Kategori
Some nurses reported lacking sufficient knowledge about physical activity, smoking cessation,
and even more notable, about specific diet advice in order to provide adequate lifestyle counselling.
Brist på kunskap om fysisk aktivitet och rökavvänjning för att erbjuda relevant livsstilsrådgivning.
Oförmåga Kunskapsbrist Att främja livsstilsförändring
The nurses thought that it was not easy for a patient to increase his/her level of physical activity and not possible
at all when there is no gym or fitness centre in the
neighbourhoods.
Svårt med vägledning med fysisk aktivitet då det fanns brist på tillgänglighet för patienterna.
Avsaknad Minskad
tillgänglighet
Stöd för egenvård
Some nurses mentioned they sometimes lack
motivation themselves because they have to repeat the lifestyle message again and again, and they have little hope that the patient will change.
Minskad motivation och förhoppning att patienten klarar av att genomföra förändring.
Missmod Brist på
motivation
Motivation för att uppnå
livsstilsförändring
It seems that the nurses are jumping ahead of the
patient. Nurses had false or too high expectations for lifestyle change by patients. This results in a righting reflex where they push too hard for change, resulting in resistance of the patient.
Sjuksköterskor hade för stora förväntningar vilket ledde till motstånd från patienterna.
Besvärad Empowerment Stödjande roll
Till de kvantitativa artiklarna genomfördes analysen med hjälp av en modell i Friberg
(2017b, s. 148–149). I det första steget lästes artiklarna i sin helhet med fokus på resultat delen för att skapa en övergripande förståelse om artiklarnas innehåll samt om de svarade på litteraturöversiktens syfte. Därefter sammanställdes de kvantitativa artiklarna med hjälp av färgkodning. Detta var en del av analysen för att kunna jämföra resultaten och påträffa likheter och skillnader till de kvalitativa artiklarna. Detta i sin tur ledde fram till att de kvantitativa fynden sammanföll med de kvalitativa som slutligen delades in i subkategorier och kategorier gemensamt med de kvalitativa artiklarna. Det kvantitativa resultatet
presenterades separat från det kvalitativa resultatet under de kategorier där fynden hade sammanfallit.
11
Etiska överväganden
Ett etiskt förhållningsätt följdes genom hela analysprocessen där målet var att sökandet och analysering av artiklarna skulle vara objektivt till innehållet (Friberg, 2017b, s. 143–144). De engelska artiklarna översattes till svenska med hjälp av lexikon för att kunna få korrekt förståelse av innehållet. Översättningen gjordes med hjälp av engelskt-svenskt lexikon av NE: stora engelska ordbok (2018). Avsikten med litteraturöversikten var att upptäcka ny kunskap utan att förvränga information som skulle kunna påverka resultatet.
Resultat
Resultat till denna litteraturöversikt baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar. Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskans hälsofrämjande arbete till att stödja patienter med diabetes typ 2 att genomföra livsstilsförändringar. Resultatet har delats in i fyra kategorier som är: Att främja livsstilsförändring, stöd för egenvård, motivation för att uppnå livsstilsförändringar och stödjande roll. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete belyser att
främjandet av fysisk aktivitet bidrar till bättre levnadsvanor och att det finns metoder för hur sjuksköterskan kan stödja egenvård. Användningen av motiverande intervju (MI) för att främja motivation hos patienter är ett bra verktyg för sjuksköterskan samtidigt som hen kan finnas som stöd. Artiklarna har sina ursprung i Nederländerna (n= 4), USA (n= 3), Kanada (n= 2), Kina (n= 1), England (n=1), Polen (n=1), Skandinavien (n=1), Brasilien (n=1), Sverige (n=1).
Att främja livsstilsförändring
I det kvalitativa resultatet framkom att när sjuksköterskan uppmuntrade patienter till ökad fysisk aktivitet hade det positiv inverkan på det dagliga livet för patienter med diabetes typ 2 och det i sin tur kunde förbättra patientens levnadsvanor (Hansen, Landstad, Hellzén &
Svebak, 2011; Whittemore et al., 2010; Mladenovic, Wozniak, Plotnikoff, J. Johnson, & S.
Johnson, 2014; Cecilio et al., 2016). Av den orsaken var det av betydelse att sjuksköterskor
12
förmedlade att det fanns olika aktivitetsprogram att tillgå när det gällde stöd i patientens livsstilsförändring och diabetessjukdom (Hansen et al., 2011; Whittemore et al., 2010; Casey, De Civita & Dasgupta, 2010).
För sjuksköterskor var det av stor vikt att förmedla fördelarna med fysisk aktivitet till patienter då det kunde resultera i viktnedgång (Cecilio et al., 2016). Däremot kunde det vara svårt för sjuksköterskor att förmedla betydelsen av fysisk aktivitet eftersom det fanns brist på tillgänglighet när det gällde genomförandet av aktiviteter (Jansink, Braspenning, Van der Weijden, Elwyn, & Grol, 2010).
I en studie framkom att fysisk aktivitet kunde ge en positiv inverkan på livet som exempelvis ökad motivation, bättre självförtroende och känslan av social samhörighet (Mladenovic et al., 2014). Däremot visade studien av Miller, Marolen & Beech (2010) att minskad motivation kunde bero på att patienter inte kunde se ett gott resultat från träning.
Patienterna var medvetna om fördelarna med fysisk aktivitet, däremot fanns det brister i rutiner för hur sjuksköterskan kunde hjälpa patienter att utföra dessa. Bristerna bidrog till att patienter ännu inte hade fått in det som ett mål i egenvården (Cecilio et al., 2016). Därför var kunskap om livsstilsrelaterad ohälsa betydelsefullt för sjuksköterskor när de skulle ge stödjande rådgivning till patienter som genomförde livsstilsförändringar. Med korrekta åtgärder för beteendeförändring som motivation, socialt stöd och samtalsstöd kunde sjuksköterskor bidra till att främja fysisk aktivitet (Mladenovic et al., 2014).
I studien av Jansink, Braspenning, Weijden, Elwyn & Grol (2010) framkom att sjuksköterskor saknade tillräckligt med kunskap om fysisk aktivitet, rökavvänjning och diet för att kunna ge adekvat livsstilsrådgivning till patienter. Samma studie beskrev även att sjuksköterskor inte hade kunskap om att utveckla en konkret och strukturerad handlingsplan för
livsstilsförändringar. Å andra sidan framkom att sjuksköterskor uppgav brister i
livsstilsrådgivningen och brister på en konkret och strukturerad handlingsplan till patienter.
Detta kunde ge sjuksköterskor svårigheter att anpassa sin rådgivning. Kontinuerlig vidareutbildning behövdes för att sjuksköterskan skulle kunna bidra till att ge livsstilsrådgivning till patienter med diabetes typ 2 (Jansink et al., 2010).
13
I det kvantitativa resultatet framkom att genomförande av livsstilsförändringar gav goda resultat för patienter med diabetes typ 2. I en kvantitativ studie av Gilis-Januszewska et al.
(2017) där sjuksköterskan gav livsstilsrådgivning till patienter (n=150) som inkluderade kostförändringar, fysisk aktivitet och viktnedgång, uppkom det efter tre års uppföljning en signifikant skillnad i att vikt (P <0,048), BMI (P <0,001) och blodsocker (P <0,037) hade förbättrats efter att sjuksköterskan implementerade livsstilsrådgivningen.
Stöd för egenvård
I det kvalitativa resultatet framkom att sjuksköterskors stöd till patientens egenvård hade betydelse för hur väl patienterna blev medvetna om sin sjukdom och vilka
livsstilsförändringar som krävdes. Stödet kunde innefatta att sjuksköterskan informerade, vägledde och uppmuntrade patienten och tillrättalade behandlingsplaner (Whittemore et al, 2010; Jansink et al, 2010; Cecilio et al, 2016). Beteendeförändring ledde till positiva faktorer i patientens hälsa så som kostförändring med mindre portioner mat och ett minskat
sockerintag (Whittemore et al, 2010). Kostförändring manifesterades som en bidragande faktor till god hälsa. Det var betydelsefullt att sjuksköterskor var medvetna om det
tvärvetenskapliga samarbetet med dietister. Däremot visade det sig att för patienter som inte var villiga att få rådgivning från dietister, kunde det leda till att sjuksköterskor upplevde att de var tvungna att ta över ansvaret. Det framkom även brister i samordning och förmåga till kommunikation med dietister (Jansink et al. 2010). Begreppet self-efficacy beskrivs som ett sätt att bidra till hälsofrämjande arbete genom att ge stöd till egenvård. Sjuksköterskan kan utifrån både kunskap och information om self-efficacy vägleda patienten och uppmuntra utövandet av egenvård i sin diabetessjukdom (Cecilio et al., 2016). Motivation, socialt stöd och samtalsstöd är viktiga åtgärder som sjuksköterskor kan bidra med för att styrka beteendeförändring hos patienter och i utvecklingen av egenvården (Mladenovic et al., 2014).
I en kvantitativ studie undersöktes om sjuksköterskor med hjälp av behandlingsplaner kunde främja patientens egenvård vid medicinering. Studien visade att 64,7% (n=102) fick positiva övertygelser från sjuksköterskor att ta mediciner, 21,2 % (n=70) där det framkom
14
barriärer vid medicinering fick förmedlad en problemlösning från sjuksköterskan
(Hardeman et al., 2014). Detta resulterade i att sjuksköterskor synnerligen hade kunskap om metoder för att främja egenvård vid medicinering. Däremot framkom det svårigheter för sjuksköterskor när det uppstod hinder för patientens egenvård vid medicinering. Detta kunde bero på att sjuksköterskor hade för lite kunskap om hur information skulle förmedlas och hur patienten kunde uppmuntras.
Motivation för att uppnå livsstilsförändringar
I det kvalitativa resultatet framkom att Motiverande intervju (MI) var ett bra verktyg som sjuksköterskan kunde använda sig av för att öka motivation som i sin tur ledde till att patienter lättare kunde genomföra livsstilsförändringar (Dellasega, Anel-Tiangco & Gabbay, 2012; Whittemore et al., 2010; Miller et al., 2010). För patienter var det viktigt med motivation för att kunna genomföra livsstilsförändringar och för sjuksköterskor innebar det att främja motivationen hos patienten. MI visade sig ge ökad motivation och patienter blev mer medvetna om sin situation och vilka livsstilsförändringar som krävdes (Dellasega et al., 2012).
Däremot beskrev sjuksköterskor att användning av MI kunde vara ett hinder när ett
livsstilsprogram skulle implementeras hos patienterna. Sjuksköterskor rapporterade att det var svårt att hjälpa patienter att öka sin motivation för beteendeförändring och därmed uppnådde patienterna inte sina mål (Whittemore et al., 2010).
Som sjuksköterska kunde det i vissa tillfällen vara svårt att förmedla motivation till patienter om sjuksköterskan inte personligen kände hopp. Sjuksköterskor uttryckte att de ibland saknade motivation eftersom de vid flera tillfällen tvingades att repetera livsstils information till patienter. Detta fick de att känna sig mindre hoppfulla till att patienterna skulle lyckas med sin livsstilsförändring. Dessemellan kände sjuksköterskor också en viss maktlöshet. En sjuksköterska uttryckte: "It is very difficult for patients to change their lifestyles. I have to tell them the same thing all the time, mostly without any result. This makes me feel powerless"
(Jansink et al., 2010, s. 3).
15
I sitt hälsofrämjande arbete kunde sjuksköterskan använda sig av relationen till patienten för att ge bättre förutsättningar för patienten att kunna genomföra livsstilsförändringar. Om maktfördelningen var vinklad mer mot sjuksköterskan i mötet med patienten kunde det leda till att det blev ett ökat krav på patienterna och minskad delaktighet under samtalet (Jansink et al., 2010; du Pon et al., 2019; Ahlin & Billhult, 2012).
Det visade sig att motivationen ökade och patienterna kunde känna en lättnad om
sjuksköterskan visade förståelse och patienterna tog till sig rådgivningen (Dellasega et al., 2011). Genom att ha kontinuitet i mötet mellan sjuksköterskan och patienten underlättades det hälsofrämjande arbetet. I studien av du Pon et al. (2019) beskrevs det att även ifall sjuksköterskor visade förståelse och tog hänsyn till patienter genom att lyssna, så var det betydelsefullt för patienter att inte behöva förhålla sig till nya sjuksköterskor. En del
sjuksköterskor uttryckte att de uppskattade att ha ett icke dömande förhållningsätt gentemot patienterna. Sjuksköterskor kände därefter en viss tveksamhet till att diskutera
livsstilsbeteenden eftersom de inte ville sätta sin och patientens relation på spel (Jansink et al., 2010).
I det kvantitativa resultatet framkom det i en studie där det visades kliniska skillnader som kunde föreligga genom användningen av MI. För sjuksköterskor som använde sig av MI med patienterna resulterade det i att patienterna fick bättre kunskap om sina ohälsosamma levnadsvanor. Detta ledde till högre HDL kolesterol hos patienter som fick MI jämfört med de som inte fick MI (Heinrich, Candel, Schaper & de Vries, 2010).
Stödjande roll
Stöd från sjuksköterskan hade en betydande inverkan för patienter som skulle genomföra livsstilsförändringar. Utan stöd blev det en större utmaning och för patienter kunde det handla om känslan att bli utlämnad (Stuij, Elling-Machartzki & Abma, 2019; Casey et al., 2010, Jansink et al., 2010). En del sjuksköterskor belyste att ett samarbete med patienten gav ett ökat självförtroende, något som krävdes när beteendeförändring skulle genomföras. Det kunde handla om rutiner som att ta sin medicin dagligen, äta mer hälsosamt och undvika att få återkommande hypoglykemier. Det framkom att sjuksköterskor till skillnad från läkare
16
kunde ge bättre stöd till patienter under utbildningsprogram eftersom de förmedlade en viss trygghet till patienterna. Detta handlade om att patienterna upplevde att sjuksköterskor hade en bättre kommunikation (Liu et al., 2019).
Sjuksköterskor kunde genom att lära känna patienter bättre utveckla ett professionellt förhållningssätt och förståelse för patienter. Detta resulterade i ökat stöd vilket kunde leda till ett större engagemang från sjuksköterskor men också från patienten (Stuij et al, 2019).
En annan aspekt i studien av Casey et al. (2010) som sjuksköterskan bör ta hänsyn till är patienternas rädsla för att vara ensamma i sin livsstilsförändring. Det var också viktigt att sjuksköterskan involverade familj och vänner i patientens livsstilsförändring, detta eftersom stöd från närstående var av stor betydelse för att patienten skulle känna trygghet (Hansen et al., 2010).
Diskussion
Metoddiskussion
Alla forskningsmetoderna kombinerades för att kunna besvara litteraturöversiktens syfte för att få ett fördjupat och ingående resultat. Kvalitativa studier syftar i att skapa en förståelse för personer och deras livssituation. Detta mynnar i en djupare förståelse om det valda fenomen som utgår från patientens upplevelse, förväntningar, erfarenheter eller behovet om vad som kan behövas göras (Segesten, 2017b, s. 107). Kvantitativa studier används oftast i ett deduktivt resonemang som därefter framställs och som testas i den verkliga världen. Det genomförs en systematisk metod från definition av ett problem med val av begrepp som ska fokusera på lösning av problemet (Polit & Beck, 2020, s. 9–10). Litteraturöversiktens resultat baseras på 15 vetenskapliga originalartiklar, där tio stycken var av kvalitativ ansats, tre av kvantitativ ansats och två studier var av mixad metod. Fördelningen mellan de olika vetenskapliga ansatserna var ojämn, vilket kan ha påverkat resultatet. Detta kunde leda till att resultatet inte fick fram alla variabler hos diabetes typ 2 patienter som genomförde livsstilsförändringar. Däremot framkom det i resultatet en beskrivande och mer ingående förståelse om likheter och skillnader.
17
Ett antal begränsningar kan ha påverkat litteraturöversiktens resultat och överförbarhet.
Enligt Polit och Beck (2020, s. 570) är överförbarhet i vilken utsträckning resultatet kan överföras till andra inriktningar eller grupper. Majoriteten av studierna kommer från Nederländerna och USA vilket kan ha en påverkan på överförbarheten av resultatet till den svenska vården. Detta kan handla om skillnader mellan olika länder när det kommer till behandling men också när det gäller förekomsten av diabetes. I länder där
levnadsstandarden stiger och individer som äter mer i kombination med att de rör sig mindre ökar förekomsten av diabetes typ 2 (Diabetesförbundet, 2017). Till
litteraturöversikten hittades inte tillräckligt med studier för att få en jämn fördelning från olika länder. Resultatet hade blivit tydligare om den geografiska avgränsnings funktionen i databaserna hade använts. Däremot hade detta resulterat i färre relevanta träffar som kunde svara på litteraturöversiktens syfte och betydelsefull information hade uteblivit. Styrkor som var bidragande till denna litteraturöversikt skulle kunna vara att validiteten har ökat genom att använda sig av avgränsning i form av att studier inte skulle vara äldre än tio år. Enligt Segesten (2017a, s.121) syftar evidensbasering i att framtaga den senaste och lämpligaste vetenskapliga informationen som finns och beprövad erfarenhet som ger lämpligast bevis på hur vården ska bedrivas. Genom att begränsa studierna inom detta tidsspann visar det att endast ny forskning har använts till denna litteraturöversikt.
För att få fram så många studier som möjligt gjordes sökningar i tre olika databaser vilket anses ha varit nödvändigt. Sökordet ”Diabetes mellitus typ 2” användes då litteraturöversikten syftade till att studera denna sjukdom som genererar i många träffar. Däremot framkom det diskussioner huruvida sökorden ”motivation” och ”physical activity” kunde vara de mest relevanta sökorden som kunde svara på litteraturöversiktens syfte. Efter genomgång av en helikoptersökning av studier som besvarade syftet, bedömdes det att ”motivation” och
”physical activity” ofta var förekommande och därför relevanta att använda. Det gjordes även
tre manuella sökningar. Under urvalsprocessen när artiklarna lästes i sin helhet framkom det artiklar som inte uppfyllde litteraturöversiktens kriterier. Däremot undersöktes artiklar i referenslistan varpå dessa studier som ingick i den manuella sökningen togs ut eftersom de ansågs kunna besvara syftet. Om andra sökord hade använts under litteratursökningen
18
skulle det kunna varit på så sätt att den manuella sökningen inte hade varit nödvändig att använda.
Enligt Friberg (2017a, s.134) är det fördelaktigt att ha ett kritiskt förhållningsätt under en kvalitetsgranskning. Tre av studierna erhöll en medelhög kvalitet och tolv studier erhöll en hög kvalitet. Beskrivning av hur kvalitet av studierna bedömdes finns att läsa under
rubriken urval/relevansbedömning/kvalitetsgranskning (s. 6–7). De inkluderade studierna kunde vardera besvara syftet. Valet om att använda de artiklar som inte hade lika mycket information som besvarade syftet visar att all forskning inom det valda området har tagits i betraktande, och att viktig information från forskningen inte uteblivet från denna
litteraturöversikten.
Enligt Polit och Beck (2020, s. 806) är förklaringen på validitet ett kvalitetskriterium som hänvisas i vilken grad slutsatser som gjorts i studien är opartiska och välgrundade.
Utformningen av denna litteraturöversikt har grundat sig i att utan förkunskap inom det valda ämnet prägla arbetet, genom den insamlade data har analysering av innehållet varit objektivt och systematisk. Den data som är insamlad till resultatet har tagits fram och
bearbetats systematiskt enligt de angivna analysmodellerna utifrån de kvalitativa respektive kvantitativa artiklarna, vilket gör att resultatet ska kunna återskapas. Det framkom
svårigheter i analysen av de kvantitativa studierna därför att den data som samlades in oftast var specificerad till ett område. Detta ledde till att det blev svårare att hitta likheter i de kvantitativa resultaten. Enligt Polit och Beck (2020, s. 316) handlar reliabilitet om att det ska vara möjligt att kunna återskapa ett resultat genom att använda sig av samma metod.
Reliabiliteten i denna litteraturöversikt anses ha uppnåtts genom att de kvantitativa fynden har sammanfallit med de kvalitativa fynden som beskrivs genomgående i analysen.
Trovärdigheten i en studie ökar om författaren i studien åsidosätter sina egna erfarenheter, värderingar och är objektiv till innehållet (Polit & Beck, 2020, s. 154). Trovärdigheten i denna litteraturöversikten anses ha uppnåtts genom att under analysprocessen erhållit ett objektivt förhållningsätt varpå egna värderingar har åsidosatts, därav har det tagits hänsyn till
innehållet i studierna under läsandet och översättning.
19
Feltolkning av resultat från de valda artiklarna kan ha varit en svaghet i litteraturöversikten då begränsad kunskap av det engelska språket fanns. För att detta skulle undvikas i större utsträckning har ett engelskt-svenskt lexikon av NE: stora engelska ordbok (2018) tagits till användning. För de valda artiklarna i denna litteraturöversikt har det funnits ett kriterium att artiklarna skulle vara etisk godkända. Enligt Polit och Beck (2020, s. 785) beskrivs etik i forskning som ett system av moraliska värden som anger graden av hur tillvägagångsättet följer professionella, juridiska och sociala skyldigheter för deltagarna som ingår i forskning.
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans hälsofrämjande arbete till att stödja patienter med diabetes typ 2 att genomföra livsstilsförändringar. De huvudfynd som diskuteras i resultatdiskussionen är betydelsen av att främja fysisk aktivitet som bidrar till hälsosamma levnadsvanor och att MI är ett gynnsamt verktyg för sjuksköterskan i att främja motivation hos patienter samtidigt som hen kan finnas som stöd. Det var därför av stor vikt att sjuksköterskor med sin kunskap och sitt goda bemötande kunde vägleda och arbeta hälsofrämjande när det gällde livsstilsförändringar. Enligt Travelbees
omvårdnadsteori befinner sjuksköterska och patient sig på olika nivåer i en relation. Detta kan handla om att maktfördelningen mellan sjuksköterska och patient är ojämn, detta med tanke på att sjuksköterskan besitter mer kunskap inom det medicinska området.
Sjuksköterskor som visar empati ger en ökad möjlighet för patienter att få ett ökat förtroende i förhållande till sjuksköterskan (Moreira de Freitas et al., 2018). En god relation mellan sjuksköterskan och patienten grundar sig lika mycket på att sjuksköterskan lyssnar och visar förståelse för patientens egna upplevelser och kunskap. Genom användandet av Travelbees omvårdnadsteori kan sjuksköterskan med sin goda kunskap om omvårdnad och respekt gentemot patienten få denne att känna en känsla av värdighet och minska lidandet vilket leder till att arbetet kan bli mer hälsofrämjande (Travelbee 1971, s. 130-138).
För patienter med diabetes typ 2 är det av stor vikt att bromsa försämring av sjukdomen för att undvika de komplikationer som kan medfölja. Detta betyder exempelvis att bibehålla eller minska sin vikt och att följa kostråd som gäller för patienter (Sarwar et al., 2010). Därför
20
är det betydelsefullt att sjuksköterskan är uppmärksam på livsstilsfaktorer och hur man kan hjälpa patienter att ändra vanor om de är behov av det.
I resultatet framkom att om sjuksköterskor kunde uppmuntra patienter till att öka sin fysiska aktivitet skulle det ha en positiv inverkan på det dagliga livet. Detta i sin tur ledde till att patienterna hade möjligheter att förbättra sina levnadsvanor med exempelvis
kostförändring, som är en viktig åtgärd för patienter med diabetes typ 2. Med regelbunden fysisk aktivitet har patienter förutsättningar till att sänka blodsockernivåerna i kroppen, som i sin tur är viktigt vid behandling av diabetes typ 2 för att minska komplikationer (Wolf et al., 2004). I en annan studie påvisades att patienter som under längre tid hade ett förhöjt blodsockervärde hade lättare att utveckla fler komplikationer som kan vara så allvarliga att det leder till döden (Sheard, 2013). Detta visar att sjuksköterskor har en betydelsefull roll när det kommer till att ge information och kunskap om regelbunden fysisk aktivitet. Oavsett vart sjuksköterskan möter denna patientgrupp belyser det ovanstående betydelsen av att
uppmuntra patienter till ökad fysisk aktivitet, som i sin tur kan bidra till att minska komplikationerna och därmed färre inläggningar på sjukhus.
O'Brien et al (2015) beskrev att patienter med diabetes typ 2 behövde ha vissa särskilda egenskaper för att kunna utföra fysisk aktivitet på egen hand. Dessa kunde exempelvis vara den mentala och fysiska förmågan att utföra fysisk aktivitet, oavsett om de var medvetna om vikten av fysisk aktivitet eller inte. Det var därför av stor vikt att sjuksköterskan kunde urskilja patienterna för att vara behjälplig med varje enskild individ som exempelvis inte hade motivationen till att utföra aktiviteter.
Vidare i denna litteraturöversikt framkom även att en förutsättning för att kunna genomföra livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet var att det fanns motivation hos patienten. I studien av Sarwar et al. (2010) framkom att hälften av patienterna inte utövade någon form av fysisk aktivitet över huvud taget på grund av olika anledningar. Majoriteten hade inte tid med regelbunden fysisk aktivitet och minoriteten av patienterna uppgav att dem
genomförde regelbunden fysisk aktivitet. Livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet kunde ge en bättre förutsättning att förebygga de komplikationer som kunde medfölja med diabetes typ 2. För att uppnå detta krävdes stöd från sjuksköterskor för att kunna hjälpa
21
patienter att bli mer motiverade. Ett arbetssätt som sjuksköterskan kunde använda sig av var motiverande samtal som är en strategi som syftar till att hjälpa patienter att öka
självhantering av fysisk aktivitet och sin sjukdom. Enligt Brobeck, Bergh, Odencrants &
Hildingh. (2011) beskrivs metoden MI med fem tekniker som underlättar kommunikationen och stödjer förändring för patienten. De fem teknikerna var bekräftelse, som handlade om att under samtalet bekräfta det patienten har pratat om för att visa förståelse för hela innehållet.
Öppna frågor som resulterade i att patienten kunde berätta sitt svar mer öppet och inte med
ett ja eller nej. Reflektion som handlade om att tänka efter och se tillbaka på det som har sagts.
Att lyssna innebär lyhördhet till vad personen i fråga försöker berätta och att lyssnaren har varit engagerad i samtalet. Slutligen sammanfattning av hela konversationen vilket var ett sätt att knyta ihop säcken på som en avslutning på samtalet. Sammantaget användes MI av bland annat sjuksköterskor för att patienter på egen hand skulle kunna få kontroll och stöd över hur dem hanterade sin egen livsstilsförändring.
Sjuksköterskor som använder sig av MI måste ha ett intresse för metoden för att kunna ge trygghet till patienter. Genom ett gott bemötande från sjuksköterskan och god
kommunikation ökar såväl trygghet som kommunikation hos patienten. Travelbee (1971, s.
130–138) menade att ett gott bemötande från sjuksköterskor kunde skapa en viss gynnsam trygghet hos patienter och lindra dennes lidande. Att leva med en progressiv sjukdom som diabetes typ 2 kunde för många kännas som ett oerhört lidande då det påverkade det normala livet. Därför var sjuksköterskans kunskap om egenvård enligt Eller, Lev, Yuan &
Watkins (2018) betydelsefullt för att få patienter att kunna utöva sin egenvård genom handlingar och beteendeändringar.
Det framkom även att det var betydelsefullt för patienter att sjuksköterskan hade en stödjande roll vid genomförandet av livsstilsförändringar. Sjuksköterskans stödjande roll handlade om att ge information och öka kunskapen om sjukdomen. Förutom kunskap var det även viktigt att sjuksköterskor ansågs som icke dömande gentemot patienter. I studien av Walker, Hernan, Reddy & Dunbar (2012) framkom hur patienter som deltog i olika
diabetesträningsprogram tyckte att personal som var icke dömande hade en viktig roll för att patienter skulle känna trygghet. Ett gott bemötande från sjuksköterskan är betydelsefullt för patientens trygghetskänsla och styrker patientens förmåga till egenvård. Patienter hade
22
blandade känslor när det gällde livsstilsförändringar. För de flesta patienterna kunde hanteringen av sjukdomen oftast ses som en utmaning då stora livsstilsförändringar som tillkom i samband med sjukdomen kunde vara krävande. Det framkom att det fanns både positiva och negativa erfarenheter gällande livsstilsförändringar. För vissa var det svårare än för andra att acceptera sin diabetes typ 2 sjukdom och att ha motivation att kunna genomföra ändringar. Sjuksköterska och patient hade positiva erfarenheter av MI och
diabetesträningsprogram (Brobeck et al., 2011).
Det hälsofrämjande arbetet för sjuksköterskan som kan bidra till att patienter med diabetes typ 2 genomför livsstilsförändringar handlar till stor del om att informera och motivera patienter. Detta innefattar att det krävs en del kunskap och engagemang från sjuksköterskan.
Det kan handla om att sjuksköterskan exempelvis har tillgång till vad som är betydelsefullt att ge information om till patienter med diabetes typ 2. I sin tur leder det till ett gott
bemötande som kan skapa en god relation mellan patient och sjuksköterska som är
betydelsefullt för det framtida hälsofrämjande arbetet. Däremot bör det bedrivas ännu mer utbildning om hur sjuksköterskan kan använda sig av metoden MI inom olika verksamheter.
I vården möter sjuksköterskor patienter med diabetes typ 2 både inom sluten- och primär vården. Det är viktigt att uppmärksamma denna patientgrupp och se sammanhanget med livsstil och riskfaktorer som kan förvärra sjukdomen. Därför bör sjuksköterskan öka sin kompetens inom hälsofrämjande information och stöd för att bidra till att patienter utför de livsstilsförändringar som kan vara nödvändiga.
Slutsats
Patienter som lever med diabetes typ 2 påverkas både positivt och negativt av denna sjukdom. Patienter kan ha en känsla av minskad motivation när det gäller att hantera livsstilsförändringar. Patienter som känner trygghet och får stöd i sjukdomen och i förändringsarbetet kan hantera situationen bättre än de patienter som inte får stöd.
Bemötande och tillvägagångssätt är därför av stor betydelse i sjuksköterskans
hälsofrämjande arbete. MI är en gynnsam teknik att använda sig utav för sjuksköterskor när
23
det finns behov i att arbeta med förändringar och att öka sin självhantering. Vidare anses ytterligare forskning om patienter med diabetes typ 2 behövlig för att kunna vara stödjande som sjuksköterska och utforska andra möjligheter för patienter så att de ska kunna utföra livsstilsförändringar. Det kan vara gällande sjuksköterskans förhållningssätt till att ha ett helhetsperspektiv och inte endast fokusera på den medicinska behandlingen som exempelvis blodsockerkontroller. Frågor som kan vara viktiga för framtida forskning är hur
sjuksköterskor som yrkesgrupp tillsammans med andra kan bidra till att minska ökningen av diabetes typ 2 som är en av de stora folksjukdomarna. Därtill anses andra frågor om framtida forskning vara om det finns andra sätt att arbeta hälsofrämjande på och hur vården av dessa patienter kan förbättras.
24
Referenser
*Artiklar inkluderade i resultatet
*Ahlin, K., & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes – a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 30(1), 41-47. Doi:10.3109/02813432.2011.654193
Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S., & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses’
experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal of Clinical Nursing, 20(23-24), 3322-3330. Doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03874.x
*Casey, D., De Civita, M., & Dasgupta, K. (2010). Understanding physical activity facilitators and barriers during and following a supervised exercise programme in Type 2 diabetes: A qualitative study. Diabetic Medicine, 27(1), 79-84. Doi:10.1111/j.1464- 5491.2009.02873.x
*Cecilio, S.G., Brasil, C.L.G.B., Vilaça, C.P., Silva, S.M.F.D., Vargas, E.D.C., & Torres, H.D.C.
(2016). Psychosocial aspects of living with diabetes mellitus in promoting self-care.
Rev Rene 17(1), 44–51. Doi:10.15253/2175-6783.2016000100007
*Dellasega, C., Anel-Tiangco, R.M., & Gabbay, R.A. (2012). How patients with type 2 diabetes mellitus respond to motivational interviewing. Diabetes Research and Clinical Practice, 95(1), 37-41. Doi:10.1016/j.diabres.2011.08.011
Diabetesförbundet. (2017). Typ 2-diabetes. Hämtad 12 oktober, 2020 från Diabetesförbundet, https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/typer/typ-2/
*du Pon, E., Wildeboer, A.T., Van Dooren, A.A., Bilo, H.J.G., Kleefstra, N., & Van Dulmen, S.
(2019). Active participation of patients with type 2 diabetes in consultations with their primary care practice nurses – What helps and what hinders: a qualitative study.
BMC Health Services Research, 19(1), 1-11. doi:10.1186/s12913-019-4572-5
Eller, L.S., Lev, E.L., Yuan, C., & Watkins, A.V. (2018). Describing self-care self-efficacy:
Definition, measurement, outcome, and implications. International Journal of Nursing Knowledge, 29(1), 38-48. doi:10.1111/2047-3095.12143
Folkhälsomyndigheten. (2015). Strategi för fysisk aktivitet. Hämtad 9 september, 2020 från Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2015/september/strategi-for-fysisk-aktivitet-antagen/
Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. Uppl., s. 129-139). Lund:
Studentlitteratur
Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. Uppl., s. 141-152). Lund:
Studentlitteratur
Friberg, F. (2017c). Bilaga lll granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier.
I. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3.
Uppl., s.187-188) Lund: Studentlitteratur
25
*Gilis-Januszewska, A., Lindström, J., Tuomilehto, J., Piwońska-Solska, B., Topór-Mądry, R., Szybiński, Z., Peltonen, M., Schwarz, P.E.H., Windak, A., & Hubalewska-Dydejczyk, A. (2017). Sustained diabetes risk reduction after real life and primary health care setting implementation of the diabetes in Europe prevention using lifestyle, physical activity and nutritional intervention (DE-PLAN) project. BMC Public Health, 17(1).
198-198. Doi:10.1186/s12889-017-4104-3
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gudbjörnsdottir, S., Miftaraj, M., Svensson, A.M., Eliasson, B., Eeg-Olofsson, K., Linder, E., Franzen, S., & Almskog, I. (2019). Nationella Diabetesregistret: Årsrapport 2019.
Göteborg: Nationella Diabetesregistret
*Hansen, E., Landstad, B.J., Hellzén, O., & Svebak, S. (2011). Motivation for lifestyle changes to improve health in people with impaired glucose tolerance. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25(3), 484-490. Doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00853.x
*Hardeman, W., Lamming, L., Kellar, I., De Simoni, A., Graffy, J., Boase, S., Sutton, S., Farmer, A., & Kinmonth, A.L. (2014). Implementation of a nurse-led behaviour change intervention to support medication taking in type 2 diabetes: Beyond
hypothesised active ingredients (SAMS Consultation Study). Implementation Science, 9(1), 70-70. Doi:10.1186/1748-5908-9-70
*Heinrich, E., Candel, M.J.J.M., Schaper, N.C., & de Vries, N.K. (2010). Effect evaluation of a motivational interviewing based counselling strategy in diabetes care. Diabetes Research and Clinical Practice, 90(3), 270-278. Doi:10.1016/j.diabres.2010.09.012 Huber, C., Huber, J.W., & Shaha, M. (2011) Diabetes care of dependent older adults: An
exploratory study of nurses’ perspectives. Eur Diabetes Nursing 8(3) 88–92.
Doi:10.1002/edn.187
International Council of Nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses. Hämtad 22 oktober, 2020, från International Council of Nurses,
https://www.icn.ch/sites/default/files/inlinefiles/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%
20eng.pdf
*Jansink, R., Braspenning, J., Van der Weijden, T., Elwyn, G., & Grol, R. (2010). Primary care nurses struggle with lifestyle counseling in diabetes care: A qualitative analysis. BMC Family Practice, 11(1), 41-41. doi:10.1186/1471-2296-11-41
*Liu, Y., Jiang, X., Jiang, H., Lin, K., Li, M., & Ji, L. (2019) A culturally sensitive nurse‐led structured education programme in patients with type 2 diabetes. International Journal of Nursing Practice, 25(5). 1-11. Doi:10.1111/ijn.12757
*Miller, S.T., Marolen, K.N., & Beech, B.M. (2010). Perceptions of physical activity and motivational interviewing among rural African-American women with type 2 diabetes. Women's Health Issues 20(1) 43-49. Doi: 10.1016/j.whi.2009.09.004
*Mladenovic, A.B., Wozniak, L., Plotnikoff, R.C., Johnson, J.A., & Johnson, S.T. (2014). Social support, self‐efficacy and motivation: A qualitative study of the journey through
26
HEALD (Healthy eating and active living for diabetes). Practical Diabetes, 31(9), 370- 374. Doi: 10.1002/pdi.1905
Moreira de Freitas, R.J., de Moura, N.A., Feitosa, R. M. M., Cavalcante Guedes, M. V., de freitas, M. C., de Fátima da Silva, L., & Macêdo Monteiro, A. R (2018). Nursing process based on the Joyce Travelbee model. Journal of Nursing, 12(12), 3287-3294.
Doi:10.5205/1981-8963-v12i12a235051p3287-3294-2018
Neil, J.A., Knuckey, C.J., & Tanenberg, R.J. (2003) Prevention of foot ulcers in patients with diabetes and end stage renal disease. Nephrology Nursing Journal 30(1) 39-43. Hämtad från databasen CINAHL complete.
NE:s stora engelska ordbok. (2018).
O'Brien, C.A., Van Rooyen, D., & Ricks, E. (2015). Self-management experiences of persons living with diabetes mellitus type 2. Africa Journal of Nursing and Midwifery, 17(2), 103- 117. doi:10.25159/2520–5293/229
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2020) Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (11th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Riksförbundet HjärtLung. (2020). En hälsosam livsstil består av goda vanor. Hämtad 30 september, 2020 från Riksförbundet HjärLung. https://www.hjart-lung.se/din- halsa/livsstil/
Sarwar, N., Gao, P., Seshasai, S.R., Gobin, R., Kaptoge, S., Angelantonio, E., … Danesh, J.
(2010). Diabetes mellitus, fasting blood glucose concentration, and risk of vascular disease: A collaborative meta-analysis of 102 prospective studies. Lancet, 375 (9733), 2215–2222. Doi:10.1016/S0140-6736(10)60484-9
Segesten, K (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. Uppl., s. 119-127). Lund:
Studentlitteratur
Segesten, K (2017b). Att välja ämnen och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. Uppl., s. 105-108).
Lund: Studentlitteratur.
SFS 2017:30. Hälso- sjukvårdslagen. Hämtad den 9 september, 2020 från Sveriges riksdag, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Sheard, N.F. (2003). Moderate changes in weight and physical activity can prevent or delay the development of type 2 diabetes mellitus in susceptible individuals. International Life Sciences Institute, 61(2), 76-79. doi:10.131/nr.2003.febr.
SBU. (2020). Bedömning av studier med kvalitativ metodik [Broschyr]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad den 9 september, 2020, från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf Statens folkhälsoinstitut. (2011) FaR: Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet.
Hämtad den 7 oktober, 2020, från folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397ba1beff 6f0/r-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf
27
*Stuij, M., Elling‐Machartzki, A., & Abma, T.A. (2019). Stepping outside the consultation room. On nurse–patient relationships and nursing responsibilities during a type 2 diabetes walking project. Journal of advanced nursing, 75(9), 1943-1952. Doi:
10.1111/jan.14037
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 10 oktober, 2020, från svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2.ed.) Philadelphia: Davis
Walker, C., Hernan, A., Reddy, P., & A Dunbar, J. (2012). Sustaining modified behaviours learnt in a diabetes prevention program in regional Australia: The role of social context. BMC Health Service Research, 12(1), 460-460. Doi:10.1186/1472-6963-12-460
*Whittemore, R., Melkus, G.D., Alexander, N., Zibel, S., Visone, E., Muench, U.,
Magenheimer, E., & Wilborne, S. (2010) Implementation of a lifestyle program in primary care by nurse practitioners. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 22(12), 684-693. Doi: 10.1111/j.1745-7599.2010.00562.x
Wolf, A.M., Conaway, M.R., Crowther, J.Q., Hazen, K., Nadler, J.L., Oneida, B., & Bovbjerg, V. (2004). Translating lifestyle intervention to practice in obese patients with type 2 diabetes: Improving control with activity and nutrition (ICAN) study. Diabetes Care, 27(7), 1570–1576. doi:10.2337/diacare.27.7.1570
World health organization. (2020). Health Promotion. Hämtad 8 maj, 2020 från World Health Organization. https://www.who.int/health-topics/health-promotion#tab=tab_1
World health organization. (2020). Diabetes. Hämtad 31 august, 2020 från World Health Organization. https://www.who.int/health-topics/diabetes#tab=tab_1
Yasmin, F., Ali, L., Banu, B., Rasul, F.B., Sauerborn, R., & Souares, A. (2020). Understanding patients’ experience living with diabetes type 2 and effective disease management: A qualitative study following a mobile health intervention in Bangladesh. BMC Health Services Research, 20(1), 29. Doi:10.1186/s12913-019-4811-9
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. Uppl., s. 59-82). Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1 – Översikt av artikelsökning
Tabell 1.
Översikt av artikelsökningar
Databas Datum
Sökord Avgränsningar Antal relevanta
träffar
Urval* 1 Urval* 2 Urval* 3 Urval* 4 Antal valda Artiklar
Cinahl 110920 (sökning 1)
diabetes mellitus type 2 AND (nurse or nurses or nursing) AND (motivation or physical activity)
Published Date:
20100101- 20201231; Peer Reviewed
219 120 34 15 12 6 Jansink et al. (2010); du Pon et al. (2019);
Heinrich et al. (2010); Hardeman et al. (2014);
Gilis-Januszewska et al. (2017); Stuij et al.
(2019)
Svemed+
160920 (sökning 2)
diabetes typ 2 lifestyle changes Peer Reviewed 9 5 5 3 2 2 Ahlin & Billhult (2012); Hansen et al. (2011).
Cinahl 170920 (sökning 3)
diabetes mellitus type 2 AND (nurse or nurses or nursing) AND lifestyle changes
Published Date:
20100101- 20201231; Peer Reviewed
99 50 35 11 4 2 Whittemore et al. (2010); Liu et al. (2019).
Pubmed 170920 (Sökning 4)
(("Diabetes Mellitus, Type 2"[Mesh]) AND "Nurses"[Mesh]) AND "Life Style"[Mesh]]
10 years 14 7 3 3 1 1 Whittemore et al. (2010) **
Cinahl 300920 (Sökning 5)
diabetes mellitus type 2 AND physical activity AND (qualitative study or qualitative research)
Published Date:
20100101- 20201231; Peer Reviewed
114 75 32 10 5 2 Mladenovic et al. (2014); Casey et al. (2010);
Manuell 300920
3 3 3 3 3 3 Miller et al. (2010); Dellasega et al. (2012);
Cecilio et al. (2016)
*Urval 1: Antal valda artiklar efter att titel lästs, Urval 2: Antal valda artiklar efter att abstrakt lästs, Urval 3: Antal valda artiklar efter att hela artikeln lästs, Urval 4: Antal valda artiklar som kvalitetsgranskades. ** Dubbletter från sökning 3
