• No results found

”Mötet i Mariefred”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Mötet i Mariefred” "

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

       

Moa Sellerfors

Handledare/ Maria Papafingos, Ori Meram Supervisor

Examinator/ Erik Wingquist Examiner

Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits

8e juni 2015  

”Mötet i Mariefred”

”Meet in Mariefred”

 

(2)

MÖTET I MARIEFRED Kandidatprojekt våren 2015 KTH Arkitektur Moa Sellerfors

studio 3

(3)

Välkommen till Mariefred!

Mariefred är en liten stad med mycket karaktär. De två karaktärer som gjorde mest intryck på mig är i många avseenden varandras motsatser. Slottet och staden. Gripsholm slott är en stor, tung och sluten tegelbyggnad, ensam på sin ö. Mariefreds gamla stadskärna är i konstrast till slottet ett gytter av trähus som skapar en öppen och luftig väv där skalan är väsentligt mindre.

Jag kallar mitt projekt ”Mötet i Mariefred”. Det är ett projekt som tog sin början i mitt personliga möte med platsen en blåsig dag i mars.

Situationsplan 1:2000

(4)

GRIPSHOLMS SLOTT G

GRIPSHOLMS SLOTT MARIEFRED MARIEFRED HOTELL HOTELL

SLOTT SLOTT

STORT HUS

STORT HUS LITET HUS LITET HUS LITET HUS LITET HUS

STUGA

TEGEL

TEGEL TRÄ

SLOTT

STORT HUS LITET HUS LITET HUS LITET HUS LITET HUS LITET HUS LITET HUS LITET HUS LITET HUS

STUGA STUGA

TEGEL TRÄ TRÄ

Tidig platsanalys som visar slott och stad i plan och nyckelord

(5)

2,4

2,3

2,2

2,1

2,0

SVERIGE STOCKHOLM STRÄNGNÄS

0 - 19

20 - 64 65 - >

ÅLDER

ANTAL PERSONER/HUSHÅLL

37,0 38,0 39,0 40,0 41,0 42,0 43,0

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013År

Ålder

SVERIGE

STOCKHOLM STRÄNGNÄS

MEDELÅLDER

Medelinkomst (t kr/år & individ)

totalt kvinnor män

Medelinkomst i Sverige 2013:

252 540 kr

0 50 100 150 200 250 300 350

STRÄNGNÄS MARIEFRED 0

50 000 50 000 100 000 100 000 150 000 150 000 200 000 200 000 250 000 250 000

J F M A M J J A S O N D

HEMLAND SVERIGE HEMLAND SVERIGE HEMLAND ÖVRIGA HEMLAND ÖVRIGA VÄRLDEN VÄRLDEN

ANTAL HOTELLNÄTTER, SÖRMLANDS LÄN, 2014

ANTAL HOTELLNÄTTER, SÖRMLANDS LÄN, 2014 MEDELINKOMST

TURIST

TURIST LOKALBO

(3 726 st)

HOTELLGÄSTERNAS URSPRUNG, SÖRMLANDS LÄN, 2014 HOTELLGÄSTERNAS URSPRUNG, SÖRMLANDS LÄN, 2014

AMERIKA AMERIKA

ASIEN ASIEN

ÖVRIG ÖVRIGA LÄNDER LÄNDER

TYSKLAND TYSKLAND

NORDEN NORDEN FÖRUFÖRUTOMOM SVERIGE SVERIGE STORBRIORBRITANNIENANNIEN

NEDERLÄNDERNA NEDERLÄNDERNA BELGIEN BELGIEN FRANKRIKE FRANKRIKE SCHWEIZ SCHWEIZ ITALIENALIEN PORTUGAL

RYSSLANDYSSLAND POLENPOLEN ÖVRIG ÖVRIGA LÄNDERLÄNDER

2,4 2,4

2,3 2,3

2,2 2,2

2,1 2,1

2,0 2,0

SVERIGE SVERIGE STOCKHOLM STOCKHOLM STRÄNGNÄS STRÄNGNÄS

0 - 19 0 - 19

20 - 64 20 - 64 65 - >

65 - >

ÅLDER ÅLDER

ANTAL PERSONER/HUSHÅLL ANTAL PERSONER/HUSHÅLL

37,0 38,0 39,0 40,0 41,0 42,0 43,0

199898 199999 200000 200101 200202 200303 200404 200505 200606 200707 200808 200909 201010 201111 201212 201313ÅrÅr Ålder

Ålder

SVERIGE SVERIGE

STOCKHOLM STOCKHOLM STRÄNGNÄS STRÄNGNÄS

MEDELÅLDER MEDELÅLDER

Medelinkomst Medelinkomst (t kr/år & individ) (t kr/år & individ)

totalt

totalt kvinnorkvinnor mänmän

Medelinkomst i Medelinkomst i Sverige 2013:

Sverige 2013:

252 540 kr 252 540 kr

0 50 50 100 100 150 150 200 200 250 250 300 300 350 350

STRÄNGNÄS STRÄNGNÄS MARIEFRED MARIEFRED 0

50 000 100 000 150 000 200 000 250 000

J F M A M J J A S O N D

HEMLAND SVERIGE HEMLAND ÖVRIGA VÄRLDEN

ANTAL HOTELLNÄTTER, SÖRMLANDS LÄN, 2014 MEDELINKOMSTMEDELINKOMST

TURIST LOKALBO LOKALBO

(3 726 st)(3 726 st)

HOTELLGÄSTERNAS URSPRUNG, SÖRMLANDS LÄN, 2014 AMERIKA

ASIEN

ÖVRIGA LÄNDER

TYSKLAND

NORDEN FÖRUTOM SVERIGE STORBRITANNIEN

NEDERLÄNDERNA BELGIEN FRANKRIKE

SCHWEIZ ITALIEN PORTUGAL

RYSSLAND POLEN

ÖVRIGA LÄNDER

Med dessa två karaktärer kommer också två olika sorters människor. Turisterna och lokalborna. I Mariefred har de två helt olika roller. Turisterna åker till Mariefred medan lokalborna snarare åker från Mariefred eftersom många dagpendlar till Stockholm och Strängnäs. För turisterna är stadens historia och sevärdheter något nytt och kanske exotiskt, för lokalborna är de vardagens fond.

4

6 3 7

10

9

1

8

5

2

PERMANENTA BOSTÄDER PERMANENTA BOSTÄDER TURISTATTRAKTIONER TURISTATTRAKTIONER 1. Gripsholms slott 1. Gripsholms slott 3. Callenderska gården 3. Callenderska gården 4. Mariefreds värdshus 4. Mariefreds värdshus

5. Museijärnväg, Taxinge - Mariefred 5. Museijärnväg, Taxinge - Mariefred 2. Ångbåt, Stockholm - Mariefred 2. Ångbåt, Stockholm - Mariefred

6. Sturestenen 6. Sturestenen 8. Rådhuset 8. Rådhuset 9. Stadspumpen 9. Stadspumpen 10. Båtmansberget 10. Båtmansberget 7. Kyrkan 7. Kyrkan

Tidig platsanalys som visar turist och lokalbo

(6)

Med utgångspunkt i dessa två motsatspar har jag valt att rita ett hotell vars funktion är att länka dem samman.

Att länka slottet med staden, turisten med lokalbon.

Koncept

TURIST

TURIST LOKALBO LOKALBO SLOTT

SLOTT STAD STAD

HOTELL HOTELL

FYSISKT UTTRYCK FYSISKT UTTRYCK

MATERIAL MATERIAL

PLACERING PÅ TOMTEN PLACERING PÅ TOMTEN

PROGRAM PROGRAM AKTIVITETER AKTIVITETER

LOBBY LOBBY

(7)

TURIST TURIST

+ LOKALBO + LOKALBO TURIST

TURIST

TURIST + LOKALBO TURIST

+ LOKALBO TURIST

TURIST + TURIST + LOKALBO LOKALBO

Hotell är i många fall öppna för vem som helst att ta del av. Ofta finns t.ex. en restaurang eller bar i gatuplan att besöka även om du inte bor på hotellet. Trots detta så är gränsen tydlig när

”hotellet” tar vid. De våningar som består av korridorer och anonyma dörrar. Det är på många sätt tydligt att dessa våningar endast är till för hotellets gäster.

Om hotellets offentliga rum läggs vertikalt i byggnaden, eller till och med sprids ut, medför det att alla som besöker hotellet finns i hela byggnaden. Detta är en av strategierna för mitt hotell för att länka samman turister och lokalbor i Mariefred.

Strategi 1

(8)

HOTELL

RECEPTION RUM

HOTELL

RECEPTION RUM

Att ta sig genom ett hotell ser oftast ut som diagrammet här till höger. Antingen möter man receptionen och tar sig vidare via hissar och korridorer till sitt rum eller så slår man sig ned i hotellets lounge, restaurang eller liknande

I mitt projekt eliminerar jag punkten “anonym korridor” och låter istället besökarna nå sitt rum via loungen.

Strategi 2

(9)

Modell 1:200

(10)

I mitt hotell har jag omvandlat det offen- tliga bottenplanet till en offentlig vertikal spiral. Detta rum börjar redan utanför byggnaden i en låglutande ramp. Rummet tar sig vidare in genom entrén och trappar sig långsamt uppåt i hotellet för att sedan övergå i en snabbare rörelse som landar på översta planet. Längs resan upp passerar man hotellets olika funktioner och sociala ytor som har kontakt med varandra på ett eller annat sätt. Vissa ytor har öppna kar- aktärer med utsikt över breda vyer medan andra är mer begränsade, både till yta och till exponering.

Längs hela rörelsen ligger hotellrummen placerade i direkt kontakt till det verti- kala rummet. Detta gör att både turister och lokalbor rör sig på samma ytor i hela huset trots att de kanske har olika avsik- ter med besöket i byggnaden. Rörelsen och flödet som uppstår möjliggör mötet mellan människorna.

I bottenplanet ligger alla administrativa ytor utom reception och kontor som man hittar tillgängligt i huset en våning upp.

Köket finns i ansutning till restaurangen.

En hiss binder samman alla plan

Admninistration kommunikation

Hotellrum

Offentligt rum Arbetsmodell, 1:50 Rampen

Tanken är att både det vertikala rummets utformning och pro- grammering ska väcka intresse och nyfikenhet att följa rörelsen upp, och ner. Utifrån kan man delvis följa rummets rörelse i fasad.

Rampen, som är det första man möter både när man kommer från staden eller anländer med järnvägen, bjuder in till att upptäcka rummet vidare och på så sätt få hela bilden av det som finns innan- för väggarna.

(11)

MÅNGA

MÅNGA SMÅ SMÅ LÄTTA LÄTTA ÖPPNA ÖPPNA EN

EN

STOR

STOR TUNG TUNG

SLUTEN SLUTEN

Strategi 3

I byggnaden möts de två byggnadskaraktärerna jag observerade i min platsanalys. Hotellets västra del är en mer sluten del i tegel som allt eftersom man rör sig runt byggnaden löser upp sig, blir uppbruten och mer öp- pen. Denna del speglar Mariefreds träbebyggelse där varje enhet skapar en helhet.

För att klimatisera rummet som dessa två karaktärer omsluter men samtidigt behålla karaktärernas uttryck, har mellanrummen som uppstår dem emellan glasats med fasadglas. Stommen består av ett pelar-/balksystem i stål för att möjliggöra den fria formen i hotellets uppbrutna del. Pelarnas placering, som ger upphovet till spiralens utformning och rummens placering i relation till den, kommer ur ett grid jag skapade utifrån de två gatorna som avgränsar tomten.

Tak

Fasadglas

Väggar Tegel Trä

Pelare

Grid

Storg atan

(12)

Situationsplan 1:400

N

(13)

Perspektivsektion BB, 1:50 (A2) Tekniska snitt, 1:20

(14)

Längdsektion AA, 1:100

(15)

Under taket som bildas ovanför delar av rampen anläggs en lekpark.

Rummet blir ett urbant inslag som inte finns i Mariefred idag.

1 2 3 4

6 5 7

5

Plan 1, 1:200

1. Tvätt Soprum Pentry Mötesrum 2.

3.

4.

5. Omklädningsrum 6 Förråd

7 Godsintag

10. Plan 2, 1:200

10.

Reception 9.

Kontor 9.

12.

Plan 5 1:200 (A4)

12. Bar

Plan 4, 1:200

11. Förråd 11.

8. Lekpark 8.

N

A

A B

B

Plan 3, 1:100 (A2)

(16)

Elevation norr, 1:100

(17)

Elevation syd, 1:200 Elevation öster, 1:200 Elevation väster, 1:200

References

Related documents

Genom att ha analyserat stadens rum och tittat närmare på hur vi kan skapa olika effekter med färg och ljus har jag fått en ökad förståelse kring hur färg kan användas som ett

För att en frihet att få ge uttryck för och gå i dialog med andra ska kunna ges eleverna behöver således lärarna upprätthålla en styrning av samtalet så att det förs inom

[…] Men vi brukar ju hitta någon mittenväg, liksom, där brukar vi lämna våra åsikter och göra det bästa för barnens skull […] (Barnskötare D, 2019). En barnskötare

Bortfallet avseende föräldrars vårdåtgärder varierade mellan 22-48 %, både för postnatal och postmenstruell ålder, utom för ”koppmatar barnet”, där bortfallet var 56-82 %

Respondenterna berättar att tystnaden betyder något speciellt för dem själva och genomgående är upplevelsen av att kunna lyssna till sig själv och till sitt inre på

Den svenska boken (Korståg 2006) lägger betoningen på plundringen mot judarna, medan i de (Müveltség könyvtára 1910, Ungern och Korstågen 2006) ungerska böckerna och i

Här pekar Kristian Käll på ett nytänkande sätt att tänka kring social blandning, att inte endast bygga bostäder med olika priser som riktar sig till olika inkomstsegment, utan

na, som jag dröjer med dem till sist, nej, långt därifrån. Jag måste erkänna, att det inte blir så mycket själva spelet, som står kvar i min hågkomst, utan mera en fläkt