Uppsala Kommuns arbete för en minskad boendesegregation

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 716

___________________________________________________________________________

Uppsala Kommuns arbete för en minskad boendesegregation

Peter Brisman

Uppsala, februari 2010 ISSN 0283-622X

Förord

Den här C-uppsatsen har skrivits under senhösten 2009 och blev klar i februari 2010. Till min hjälp har jag haft Irene Molina som handledare som gett mig lite idéer och förslag på olika infallsvinklar. Lärare under kursen har varit Ali Najib, Sofia Cele och Jan Öhman.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING...4

2. SEGREGATION, BAKGRUND...7

2.1 Orsaker...7

2.2 Materiell struktur och handling...8

2.3 Konsekvenser...9

3. BLANDAT BOENDE...10

4. IVE...11

4.1 IVE 2007-2010...12

4.2 IVE 2008-2011...13

4.3 IVE 2009-2012...14

4.4 IVE 2010-2013...14

5. UPPSALA KOMMUNS STRATEGIER MOT SEGREGATION...17

5.1 Bostadspolitisk strategi...17

5.2 Intervju 1, Anneli Sundin, planarkitekt Stadsbyggnadskontoret...18

5.3 Strategisk plan för Gottsunda och Valsätra...19

5.4 Intervju 2, Hilde Klasson, samordnare av Gottsundaprocessen...20

5.5 Gottsundaprocessen, utvärdering...21

5.6 PWC Granskning av integration och mångfald...22

5.7 Intervju 3, Kees Geurtsen Uppsalahem, Distriktschef Gottsunda...25

6. DISKUSSION...26

6.1 Blandat boende...26

7. KÄLLFÖRTECKNING……….…....….…...31

INLEDNING

Enligt Svenska Akademins ordlista på internet betyder segregera avskilja eller särhålla.

Integration står för sammanförande till en helhet. Efter en titt på förklaringarna verkar de stå i motsats till varandra, men vad är det då jag menar med orden i den här uppsatsen?

Enligt mycket forskning är segregation ett samhällsekonomiskt problem som kostar pengar för kommuner och individer, stigmatiserar folk och ger upphov till fördomar. Man talar oftast om socioekonomisk, demografisk samt etnisk segregering och den ena kommer sällan utan den andra.¹ Det finns stadsdelar som har en hög grad av etniskt homogenitet. Sådana stadsdelar är ofta välbärgade med en majoritet av invånare med svensk bakgrund och kan i och med det innebära att de är segregerade.² I den här uppsatsen ägnas inte sådana stadsdelar lika mycket uppmärksamhet. Forskning, media, och kommunala insatser brukar heller inte rikta blickarna dit.

Det är vanligare att det handlar om en stadsdel som präglas av högre brottslighet än resten av staden, arbetslöshet, lågavlönade arbetare eller socialbidragstagande. I fortsättningen när jag talar om en segregerad stadsdel är det också det jag menar. Under 2009 drabbades flera sådana stadsdelar runtom i Sverige av en förhöjd våldsbrottslighet, bl.a. i Uppsala.

1.2 Syfte

Jag vill ta reda på hur Uppsalas arbete mot boendesegregationen i staden ser ut. Vilka strategier finns och metoder går det att hitta, och utifrån blandat boende teorin diskutera detta. Det är en teori som är mycket inriktad mot fysisk struktur, åtminstone till dess åtgärder mot de problem den försöker lösa, och hjälper mig inte besvara den första frågeställningen. Blandat boende är ett nationellt bostadspolitiskt mål, därför ansåg jag den vara värd att ha med. Dessutom så ämnar jag upplysa läsaren om vad segregation egentligen innebär. Detta för att klargöra mer ingående vad som karaktäriserar ett segregerat område och vilka förutsättningar som råder där. Detta kan göra läsaren mer införstådd i problematiken.

1.3 Frågeställningar

Hur arbetar Uppsala Kommun för att motverka boendesegregation? Går det att spåra ett arbetssätt?

Hur kan man koppla arbetet till teorin om blandat boende?

Är det något som kan göras annorlunda?

1.4 Material

De dokumenten jag har använt mig av i uppsatsen är hämtade på internet från Uppsala Kommun, Stockholms Läns Landsting, Hyresgästföreningen och en del har mailats till mig. Det är främst

1 Områdesbaserad politik för minskad segregation, Palander Camilla 2006 s 77-79

2 Stadens Rasifiering, Molina Irene, 1997 s 64

Kommunfullmäktiges IVE som står för Inriktning, Verksamhet, Ekonomi. IVE kommer ut varje år och sträcker sig fyra år framåt. Det är ett övergripande styrdokument för kommunens nämnder. Utifrån dokumenten kommer jag sedan att analysera och diskutera arbetslinjer och metoder som går att tyda.

Teorin om blandat boende har nio historiska punkter som jag ställer upp och analyserar utifrån. Författarna har nästan uteslutet kommit från Kulturgeografiska institutionen och IBF, Institutet för bostads- och urbanforskning, båda från Uppsala Universitet. Detta har jag inte haft någon baktanke med.

Dessutom har jag tagit del av en utvärdering av Uppsalas arbete med Integrationspolicyn gjord av konsultfirman Öhrlings PriceWaterHouseCooper, PWC.

1.5 Metod

Det är inte alltid tydligt var gränsen går mellan olika metoder inom forskning. Flera forskningsrapporter och arbeten använder sig av olika tillvägagångssätt. Jag var aldrig intresserad av att sätta en etikett på min metod, att analysera dokument och tolka (plus intervjuer) därefter är den nakna sanningen om hur jag har arbetat och jag tror inte det kan undgå någon. I vilket fall så är det här är en kvalitativ metod. Information samlas in och kategoriseras, det man får fram måste vara relaterat till syftet och ha ett sammanhang och det har jag haft i åtanke genom hela arbetsgången. Det har passat min frågeställning som jag anser vara av allmän art och kvalitativa metoder fungerar alldeles utmärkt i sådana fall.³ Det skulle kunna kallas för kvalitativ textanalys som innebär att man läser igenom ett eller flera dokument och försöker koppla till sin frågeställning i en beskrivande och diskuterande text.⁴

Det som kännetecknar kvalitativt arbete är att man försöker studera en helhet. En positiv aspekt kan vara att det tillåter att man ändrar frågeställningen allt eftersom. Har man intervjuer inplanerade kan man vara lite mer flexibel i sitt frågeschema, än om man har valt en kvantitativ metod. De olika processerna under arbetets gång flyter lätt ihop. Det här kan göra det lite rörigt, men det har jag inte upplevt så mycket.

De intervjuer jag har gjort har inte följt en enskild frågemall i och med intervjuobjektens olika arbetsroller. De fick prata mycket fritt utifrån mina vagt formulerade frågor och ta upp sådant som de själva tyckte var relevant. Vi pratade om ämnen snarare än detaljerade frågor även om vissa var av den naturen. Valet av personer gick till så att jag först och främst ville tala med någon som arbetade med stadsbyggnad. Efter första intervjun fick jag sedan tips om två andra tjänstmän som visade sig ha användbar information.

Intervjuerna har genomförts på respektive persons arbetsplats. Jag funderade först på att genomföra telefonintervjuer eftersom det kan ta kortare tid men också är enklare för ett intervjuobjekt att anpassa sig till om denne har mycket på schemat. Men jag bestämde mig ändå för att ta tiden för besöksintervjuer. Det positiva med det upplevde jag som att det var enkelt att

3 Ejvegård Rolf, Vetenskaplig metod, 2009 s 33

4 Nilsson Björn, Närhet och distans, 2007 s 155

få struktur på intervjun även om de genomfördes med vagt ställda frågor. Risken för misstolkning minimeras också när man enkelt kan ställa följdfrågor.

1.6 Avgränsning

Den geografiska avgränsningen har varit Uppsala stad med förorter. Jag ville inte från början inrikta mig på ett speciellt område men under arbetets gång drogs jag mer och mer åt Gottsunda och dess stadsdelsutveckling som är av stor omfattning. Gottsunda har tidigare varit föremål för kommunala insatser och det är nog inte ovanligt att folk tänker på Gottsunda som ett problemområde, så det kanske inte är så konstigt att jag drogs ditåt.

Vidare har jag kontinuerligt hittat nytt material som varit av intresse. Det har varit svårt att lägga sådant åt sidan och koncentrerat mig på det jag redan har, det finns ju faktiskt en risk att jag gått miste om något viktigt. T.ex. så har jag inte tagit upp Gottsunda Factory, ett projekt med bidrag från EU som hjälper folk att hitta en anställning. Uppdragsplaner åt särskilda nämnder har jag inte tittat särskilt ingående på men de utgår ändå från den gällande IVE. På så sätt får jag med underlagen till uppdragsplaner, även om det inte alltid framgår till vilken nämnd som får uppdrag.

Jag har också varit tvungen att begränsa informationen från litteraturen jag läst. Det finns mycket forskning som jag inte tagit med som säkerligen kunnat vara till nytta men jag valde bara en som jag tror passar väl in i denna uppsats. Kanske är det t.o.m. så att jag har gått miste om någon teori som kunnat påverka denna uppsats men det vill jag inte spekulera i längre än så här.

Till sist så hade jag också satt mig in i Uppsalapolisens Gottsundaprojektet som sträckte sig från 2008-2009. Det togs bort till förmån för annat.

1.7 Källkritik

Precis som jag skriver i min avgränsning så hade jag gärna tagit in fler källor från kommunens håll. IVE är en övergriplig källa för kommunens olika funktioner som inte går ner på detaljnivå förutom till ekonomin sett med upplagda budgetar. De skiljer sig heller inte så mycket från år till år så då kunde jag möjligtvis endast valt två år istället för alla fyra.

Teorin om blandat boende är inte något kommunen explicit har implementerat i sin bostadspolitik. Som jag nämner tidigare hjälper den mig heller inte att besvara första frågeställningen men den är ändå användbar vilket jag visar i diskussionen.

1.8 Disposition

I kapitel två kommer begreppet segregering redogöras för. Dess betydelse, vad det innebär och de olika processerna samt orsakerna. Efter det tar jag i två kapitel upp kommunens arbete mot segregation där informationen är hämtad från olika dokument. Intervjuerna jag gjorde är integrerade i det andra av de två kapitlen. Slutligen kommer jag diskutera fram ett resultat.

2. SEGREGATION, BAKGRUND

En uppdelning av människor i bebodda områden är en gammal företeelse. Folk har bott i enklaver sedan länge tillbaka och det är ett fenomen som inrymmer flera dimensioner. Det man kanske tänker om ett segregerat område är en stadsdel med hög andel utlandsfödda, inte så attraktiva boenden, hög omflyttning, en befolkning som inte har bra ekonomiska förutsättningar och en stadsdel där man ogärna går ute alltför sent på kvällen⁵. Det finns många orter i Sverige som skildras av just den beskrivningen och har fått en stämpel för länge sedan som är svår att tvätta bort.

Men segregerade områden är inte uteslutligt kännetecknade av sociala problem. Det går att se på det med motsatt riktning likaså, det skulle då innebära att välmående stadsdelar med en etnisk homogen befolkning (svensk bakgrund) också är segregerade, de saknar ju faktiskt en mångfald.

Det är här som de ”positiva” effekterna av segregation oftast uppstår som kallas kongregation, eller frivillig geografisk koncentration. Ett område med stark köpkraft attraherar näringsliv och annan privat service som tidigare inte fanns tillgänglig. Detta hade inte uppstått om de boende varit mera utspridda över staden. Studier har också visat att den som bor i en stadsdel med många höginkomsttagare, kan påverkas positivt för sin egen sysselsättning och inkomstutveckling.⁶

2.1 Orsaker

Det finns flera orsaker till varför en befolkningsfördelning uppstår. Det som kanske mest förklarar människors flyttmönster är den ekonomiska situationen hushållet är i. Ett hushåll med liten inkomst har mindre valmöjligheter än ett med en större inkomst. Är man arbetslös eller socialbidragstagare blir utbudet av möjliga boenden ännu smalare. Utlandsfödda är överrepresenterade i stadsdelar som exempelvis Husby, Gottsunda eller Rosengård. Många invandrare som kommer till Sverige får ofta ta förvärvsjobb som inte ger en tillräckligt hög lön för att man ska kunna bosätta sig i andra delar av staden som allmänt uppfattas som ”finare”. Det tidiga 1990-talets ekonomiska djupdyk var en orsak till större ekonomisk segregation. Det skedde nerskärningar, skattehöjningar och mera ansvar lades på individen själv. Antalet arbetslösa steg vilket i sin tur gav fler socialbidragstagare.⁷

Välfärdssystemet har likaså en roll i processen. Tanken med ett socialt skyddsnät är att trygga alla individers livssituation. En svag välfärd förlitar sig inte sällan på privata investerare, och borde således inte kunna skydda alla och indirekt förpassa fattigare människor till sämre bostäder. Nyinvandrade och socialbidragstagare är ofta beroende av staten och en svag välfärd torde inte gynna dessa grupper.

Kommunala hyresrätter är den dominerande upplåtelseformen i många av Sveriges segregerade områden och har framförts vara en annan orsak till bostadssegregering i Sverige.

5 Molina 1997 s 64

6http://www.hyresgastforeningen.se/eprise/main/hgfdata/2008/04/article/article20080402_114135247/article200804 02_114135247?orgId=&ViewMode=&ParentListView=Everyone Del 3 s 22-23

7 Sundlöf, Petra, Segregation och karriärposition, 2008 26

Den utveckling som skett i flera förorter till olika städer i Sverige kan delvis skyllas på samhällsplaneringen.⁸

Det kan också finnas kulturella förklaringar till varför en del grupper fördelar sig som de gör.

En önskan om att få bo nära likasinnade, samspråkighet och likadana värderingar kan påverka ens val av boende.⁹ I Stockholm t.ex. så är turkar och kurder överrepresenterade i Botkyrka och somalier koncentrerade till Husby och Tensta¹⁰. Men i avsaknad av alternativ förlorar den här motiveringen sin kraft. I USA är utsträckningen ännu högre med ghetton av olika folkslag i flera städer runtom i landet. Där är förvisso invandringspolitiken och bostadsmarknaden annorlunda än i Sverige.

2.2 Materiell struktur och handling

Det som bestämmer ett segregerat område är dess fysiska och rumsliga struktur, individers och hushålls handlingar samt förutsättningar. Den materiella strukturen relaterar till bostäder och inrymmer flera ting. Det är dels de sociala/organisatoriska förutsättningarna, (kommunala bostäder, bostadsrätter, skatter, kostnader) tillgänglighet till offentlig service och kommunala transportmedel, den geografiskt bestämda platsen, samt byggda miljön.¹¹ Dessa attribut är svåra att planera om, det krävs rivning och ombyggnation för att förändra den existerande strukturen och det uppkommer inte sällan motstånd när sådana beslut tas. Ett exempel på det är Järvalyftet i Stockholm, initierat av kommunalägda Svenska Bostäder. Järvalyftet syftar till att förbättra förutsättningarna för fem socialt utsatta stadsdelar norr om Stockholm med olika steg och insatser. Motståndet från de boende hävdar m.fl. att det inte är demokratiskt förankrat, att beslutsfattarna vill ha bort de hyresgäster som redan bor där för att få en inflyttning av mer bemedlade invånare. Upprustningen i Husby kommer innebära kraftigt höjda hyror för vissa lägenheter.¹² I Järvaområdet där också Akalla, Hjulsta, och Rinkeby ingår så infördes de s.k.

Järvareglerna under 1990-talet vilket innebar att socialbidragstagare inte tilläts få förstahandskontrakt. Detta för att inte resurssvaga personer skulle flytta in. Det här är en policy som också Uppsalahem tillämpar.

När det gäller handlingar så finns det hushållsaktörer och institutionella aktörer. De första är vanliga invånare, de senare är de som fattar beslut som planerare och politiker. De påverkar den materiella strukturen och hushållens förutsättningar samt förflyttningar. Flyttningsmönstret bör ses i förhållande till vilka behov, restriktioner och preferenser ett hushåll har, och de ändras allt eftersom. Behov kan uttryckas i storlek på bostad beroende på hur många familjemedlemmar ett hushåll har.¹³ Preferenser kan innebära en vilja att bo nära arbetet, centrum, naturen eller beroende på vilka människor som man får som grannar. Restriktioner kan vara ekonomiska men

8 Palander 2008 s 91-92

9 Molina 1997 s 162

10 Planering för minskad segregation Regionplane- och trafikkontoret 2007 s 15

11Planering för minskad segregation 2007 s 11

12 http://husbyunite.se/

13 Planering för minskad segregation, s 12

också diskriminerande exempelvis orättvis behandling av socialassistenter. En del invandrade känner t.o.m. sig strandade i sin bostadssituation.¹⁴

2.3 Konsekvenser

Konsekvenserna av att en stad får ett eller flera områden där vissa folkgrupper bor avskiljda är flera, både på samhälls- och individnivå. Folk som bor inom området riskerar att bli stigmatiserade vilket i sin tur kan leda till svårigheter att skaffa arbete, men också mindre möjligheter till utbildning, politiska aktioner och tillgång till offentlig och privat service¹⁵ Människor från det här området kan komma att beskrivas som problematiska och stökiga bara för att de råkar bo där. Visst kan det vara så att det finns invånare från ett socialt utsatt område som också är stökiga men de utgör oftast bara en liten del av invånarna. Men det som lätt kan ske är att en generalisering görs av resten av människorna som är bosatta där.¹⁶

Ytterligare en konsekvens som uppstår, främst via etnisk segregation, är den ojämna maktbalansen mellan invånare som flera forskare tar upp.¹⁷ Den uppdelning av grupper som existerar återspeglar en social hierarki och i en hierarki har människorna längst ner minst tillgång till makt t.ex. resurser (ekonomiska, offentliga) och andra livsmöjligheter. Social exkludering leder till svårare möjligheter att hävda sig, både på bostads- och arbetsmarknaden och i andra situationer vilket skulle kunna tolkas som en avsaknad av makt.

Hyresrätter är den dominerande boendeformen i miljonprogramsområden i förorter. Här bosatte sig många arbetskraftsinvandrare som kom hit på 1960-70 talet. Hyrorna i de här kommunalägda husen är självklart lägre än i mer attraktiva hus närmare staden. Det är även vanligare med en inflyttning av hyresgäster som är utan jobb, innehar sociala problem, får socialbidrag eller har ett arbete som inte ger särskilt mycket i lön. Detta gör att hela området får en befolkning med svag köpkraft och det påverkar det lokala näringslivet negativt. Inte sällan har ett sådant här beskrivet område hög brottslighet. Det i kombination med svag köpkraft kan tvinga de styrande höja kommunalskatten för att den kommunala servicen inte ska bli lidande. En högre kommunalskatt påverkar alla hushåll. Låginkomsttagare som redan har det kämpigt får det ännu värre och människor med högre inkomster avskräcks att flytta in.¹⁸

Studier har visat att invandrare, framför allt folk från Asien och Afrika, är främst bosatta i kommunala hyresrätter.¹⁹ Det finns flera anledningar till att de hamnar där. Som nyss nämnts så är arbetskraftsinvandraringen ett skäl till att så många utlandsfödda bor i miljonprogramsområdena. Även flyktingar och andra hitflyttade hamnar också i dessa bostäder.

Lediga lägenheter och billiga hyror ”lockar” ute i förorterna och vissa känner att de inte har så mycket till val när det är dags att välja bostad.²⁰

14 Molina 1997 s 166-167

15 Pallander 2008 s 78

16 Etnisk boendesegregation i teori och praktik. Andersson Roger och Molina Irene 1995 s 7

17 Palander 2008 s 80

18 Sundlöf 2008 s 32

19 Planering för minskad segregations 20-21

20 Molina 1997 s 161

3. BLANDAT BOENDE

1974 fördes ett bostadspolitiskt mål fram om blandat boende i SOU 1974:17-18, titulerat Solidarisk bostadspolitik. Det är en omfattande proposition som också behandlar hyressättning, konkurrens inom byggsektorn, markpolitik, beskattning m.m. Miljonprogrammet avslutades samma år och staten kom fram till att man var tvungen att lägga ut mer pengar på bostadspolitik.

Blandat boende blev då en nationell målsättning.²¹

1974 hade också Wendy Sarkissian lagt fram en arbetsrapport som 1976 kom ut i en kortare artikel i tidsskriften Urban Studies. Den behandlade planeringshistorien i främst USA och Storbritannien. Den redogör för vad blandat boende är och dess uppkomst under 1900-talet som en del av strategisk planering vilket är en viss typ av planeringsprocess. Sarkissian lägger upp nio mål som under historiens gång varit aktuella. Dessa sammanfattar Emma Holmquist i hennes avhandling ”Politik och planering för ett blandat boende och minskad boendesegregation – Ett mål utan medel?”. Blandat boende kan ses som ett medel att bekämpa boendesegregation skriver hon. Det kan göra bostadsområden mer hållbara på social och ekonomisk skala. Men hon säger även att planeringen för blandat boende ofta bara stannar vid idéstadiet och att det bland forskare finns en misstro till att blandat boende verkligen leder till integration. Men det är ändå utifrån de här punkterna min diskussion om den andra frågeställningen kommer att föras.

1. Efterliknande

Ett tidigt mål för blandat boende var att folk från de lägre samhällsklasserna skulle försöka efterlikna de högre klasserna. Om de bodde blandat i staden och därmed hade en modell att rätta sig efter skulle slummen försvinna.

2. Estetisk variation

Varje blandat boendeområde skulle ha olika arkitektoniska stilar. God kvalité och standard var även det viktigt. Om lägre klassers bostäder blandades med högre som var estetiskt tilltalande skulle de vilja ta hand om sina bättre och således skapa ett bättre område. Det skulle i sin tur frambringa en grad av social kontroll som bidrog till hela stadens goda standard.

3. Kulturella utbyten.

En omväxling av befolkning ansågs sporra den intellektuella och kulturella progressionen. När nya människor möts så flödar kreativiteten och nya idéer kommer till vilket för samhället framåt.

4. Jämlika möjligheter

Likställda förutsättningar ger människor bättre chanser att ta sig upp för stegen i den sociala hierarkin. Även möjligheter att medverka i det ekonomiska och politiska livet i staden ansågs komma från ett blandat boende, och med det, möjligheten att fortsätta på sin bostadskarriär.

21 Politik och planering för ett blandat boende och minskad boendesegregation, Holmquist Emma, 2009 s 26

5. Social harmoni

Om ens boendemiljö var blandad var antagandet att det skulle skapa mindre konflikter klasser emellan då det bygger upp en arena för interaktion och kommunikation. Detta skulle i längden ge upphov för gemenskap över hela staden.

6. Vitaliserande konflikter

Med detta menas att blandat boende gav upphov till en nödvändig konflikt. Den behövdes för att samhället skulle mogna psykologiskt och under en längre tid leda till harmoni. En variation av människor ansågs skapa insikt och förståelse om andra samhällsklasser och minska misstron dem sinsemellan.

7. Förbättrad funktion i staden

Om bostadsområden var mera blandade ansåg man att funktionen också förbättrades. Det skulle bli mer ekonomiskt beständigt via en större självförsörjning, ledarskap skulle lättare födas, samt fler arbetstillfällen skulle skapas via en variation av verksamheter. En heterogen sammansättning av invånare antogs ge en diversifiering och bostäder skulle formges efter behov. En blandning av inkomstnivåer på invånarna skulle även ge servicen flera kunder.

8. Stabilitet.

En fysisk blandning av upplåtelseformer och bostäder troddes kunna minska omflyttningen av människor i ett område. Omsättningen på bostäder skulle också minska och det här två tillsammans skulle då ge ett område, dess nätverk och organisationer mer stabilitet.

9. Reflektion över den omgivande världen

Stadslivet innebär möten mellan olika människor och därför bör den fysiska omgivningen också reflektera detta. Detta förankrar demokratiska institutioner och arenor samtidigt som det visar på den heterogenitet som staden inbegriper.

4. IVE

Vid varje årsskifte kommer kommunfullmäktige ut med en fyraårig verksamhetsplan för inriktning, verksamhet och ekonomi förkortat IVE. På Uppsala Kommuns hemsida finns det IVE för år 2007-2010, 2008-2011, 2009-2012, 2010-2013. En IVE tar upp åtta olika huvudområden och andra avsnitt. Huvudområdena är:

Affärsverksamhet Fritid och kultur

Infrastruktur, skydd m.m.

Kommunledning och gemensam verksamhet Pedagogisk verksamhet

Politisk verksamhet Särskilt riktade insatser

Vård och omsorg

De flesta områdena ges inriktningsmål och uppdrag som ska följas upp av de nämnder som blir tilldelade målen. Det upprättas också en budget för varje mål där pengar fördelas på olika områden. I följande redogörelse av de fyra IVE dokumenten har jag letat efter diskussioner om främst bostäder, utanförskap, integration och segregation och andra resonemang som på något sett varit relaterade till uppsatsens syfte. Samtliga IVE är disponerade på ungefär samma vis, det går att läsa om samma verksamheter och ibland t.o.m. nästan exakt likadana meningar.

4.1 IVE 2007-2010

IVE 2007 tar under rubriken Uppsalas utvecklingsförutsättningar, upp den förväntade befolkningsutvecklingen fram till år 2030. 2005 fanns det 183 300 invånare (2008, 190 600) i kommunen och 2030 beräknas det ha ökat till 230 000. Ca 18 % av befolkningen har utländsk bakgrund, d.v.s invandrat eller har föräldrar som invandrat. Under Slutsatser erkänns ökad boendesegregation och stagnerande små tätorter som två tydliga problem. Om utvecklingen fortsätter i samma riktning kan det ge problem för den offentliga och kommersiella servicestrukturen utanför staden och ökade sociala problem för vissa stadsdelar.

Enligt dokumentet präglas utsatta stadsdelar av utanförskap och marginalisering och det leder sin tur till ohälsa. Problemen i dessa områden måste uppmärksammas. Man måste jobba aktivt med att vända trenden av nedgång och det läggs också ut höga summor på insatser riktade mot enskilda individer, summor som behöver minskas. En strategi som föreslås är att inom vård- och omsorgarbete strukturellt (långsiktigt, riktat till hela befolkningen) eller generellt (riktar sig till vissa grupper) men också inom bostads- och arbetsmarknadssektorn. Förändringar i infrastrukturen kan ge nya och bättre levnadsförhållanden och förändrar då förutsättningarna folk i dessa områden har för att leva ett bra liv. Att se till att befolkningen har fortsatt tillgång till grönytor är av vikt för folkhälsan (Huvudområdet Infrastruktur, skydd m.m).

Avsnittet ”Hållbar tillväxt och välfärd”

Klyftorna i kommunen mellan olika grupper måste minskas. Detta är ett av fyra förhållanden som måste stämma för att stadens strategier för framtiden som kommunfullmäktige tagit fram skall fungera för att nå tillväxt och välfärd. De övriga tre förhållandena handlar om en ekonomi i balans, ett näringsliv som kan stå emot internationell konkurrens, samt ekologisk utveckling. Att kommunen framstår som attraktiv är det mest grundläggande för hållbar tillväxt.

Välfärdssystemens produktivitet och effektivitet måste vidareutvecklas för att skapa trygghet i folks hem, på deras arbeten och under deras fritid. Utsatta delar i stadens skall ges prioritet. En stark insats mot diskriminering och en varierad bebyggelse ger upphov för möten mellan människor med olika inkomst i sitt bostadsområde. Detta handlar mycket om delaktighet och engagemang från medborgarnas sida, det måste finnas en vilja att välfärdssystemet upprätthålls.

Om folk i ett område är aktiva i sitt samhälle på olika nivåer kommer det positivt speglas i de gemensamma rummen.

4.2 IVE 2008-2011

”Tillväxt och välfärd” är de två viktigaste frågorna för stadens fortsatta utveckling. Båda två lever i symbios med varandra och kommunen ska också jobba med att stärka sina svaga och starka sidor.

“Vissa geografiska områden i kommunen uppvisar en kombination av välfärdsindikatorer som kan leda till negativa spiraler och ett begynnande utanförskap.”

Samma mening står nästan ordagrant i IVE 2007. Vissa utsatta grupper och stadsdelar anses kräva särskilda insatser. De som ska leda arbetet mot utanförskap ska samordna nämnder så alla drar åt rätt håll. Flyktingar och invandrare ska få en introduktion som består av SFI och praktik och där alla ska dela aktivt.

Avsnittet ”Verksamhetsövergripande styrning”

Alla bolag och nämnder har ett ansvar att utifrån sina egna områden integrera alla policyer. (Läs nedan om policyerna) En rapport från 2006 visade att flertalet nämnder inte kunnat koordinera så att diskriminering motverkades vilket integrationspolicyn kom att handla en del om.

Mellan åren 1997-2004 ställde kommunfullmäktige upp sex policyer om integration, jämställdhet, handikapp, folkhälsa, miljö och barnkonventionen i Uppsala. Samtliga syftar till att förbättra situationen för respektive område. Integrationspolicyn utvecklad 2001 handlar om att bryta utanförskapet och det innebär att alla (som jobbar inom kommunen) tar ansvar. Den riktar sig inte enbart till en enskild grupp t.ex. invandrare, men frågor om kulturell likabehandling har fortsatt hög prioritet som det står i Hållbarhetsrapport 2006. Alla nämnder skall jobba för att policyerna efterföljs.

”Infrastruktur, stadsutveckling, skydd m.m.”

Bostadsbyggandet måste fortsätta och kompletteras med hyresrätter.

”Varje stadsdel ska kompletteras med det utbud som saknas och på så sätt minska boendesegregationen samt medverka till att serviceutbudet kan vidmakthållas.”

En gemensam ansträngning för att motverka diskriminering och en mer varierad bebyggelse ger upphov till en differentierad sammansättning av folk speciellt på inkomstnivå, i ett bestämt område. (Idén om att blanda upplåtelseformer, priser och storlekar i ett bostadsområde tas upp i avsnittet om Blandat boende)

Kultur erkänns som en viktig del i barns uppväxt i kapitlet om ”Fritid och kultur”. Under 2008 ska Stenhagen få ett centrum för bildning och kultur som ska bestå av ett bibliotek, grundskola, fritidsgård, idrottshall, och lokaler för estetisk verksamhet. (Centrumet öppnade 23 augusti och fungerar enligt deras egen broschyr som en mötesplats för de som bor i och i närheten till Stenhagen)

Ett av de uppdrag som ges i slutet av ”Vård och omsorg” är till Socialnämnden för barn och unga. De ska ”...med beaktande av erfarenheterna från Gottsundaprojektet påbörja ett strukturerat samordningsarbete med början i Sävja”. Idag (Januari 2010) så har detta arbete lett till en planering av ett nytt Kulturcentrum.

”Sävja kulturcentrum är tänkt att bli ett en träffpunkt som bidrar till att stärka den offentliga miljön i Sävja. Ritningar och andra underlag är klara, men det är ännu inte klart hur verksamheten ska finansieras”²²

4.3 IVE 2009-2012

Samhällsplanering måste inneha sociala perspektiv står det att läsa i kapitlet ”Infrastruktur, stadsutveckling, skydd med mera”. I utsatta stadsdelar samordnar kommunen insatser och arbete mellan nämnderna för att skapa en bättre miljö för de boende.

I kapitlet om ”Särskilt riktade insatser” redogörs utanförskap för som här lägger fokus på flyktingar och invandrare. Mellan 2007-2009 ska staden ha en planering för att ta emot 542 flyktingar genom avtal med staten. Vikten av att nyanlända får arbete anges som den avgörande detaljen för deras möjligheter att integreras i det svenska samhället. Även föreningslivet som en process i demokratin är viktig att ha med i introduktionen . Två externa aktörer ska från hösten 2008 anlitas av kommunen för att arbeta med introduktionsinsatser riktade mot invandrare som vill in på arbetsmarknaden. Det skapades också en beredning för att bryta utanförskap av Kommunstyrelsen som har till uppgift att driva på arbetet. (Kapitlet ”Politisk verksamhet”)

Inriktningsmålen som till sist beskrivs ämnar bl.a. att bryta utanförskapet via arbete, antalet långtidsfrånvarande från arbetslivet ska minska, och nyanlända ska alla ha samma förutsättningar för att försörja sig. De här målen och uppdragen som ges är ungefär likadana genom samtliga IVE. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ges i uppdrag att:

” … utreda och precisera social ekonomi för att påskynda utvecklingen av insatser av samhällsnytta för att tillse att fler kommer sysselsättning.”

Uppdraget ovan är det enda som ges under Särskilt riktade insatser igenom de tre senare IVE handlingarna. Än en gång talar man om utsatta stadsdelar och utanförskap. Dock så bör utanförskap ses som ett politiskt begrepp snarare än ett akademiskt eller vetenskapligt. Det var Alliansen som inför valet 2006 introducerade begreppet²³ som fått utstå kritik från olika håll.

4.4 IVE 2010-2013

”Uppsalas utvecklingsförutsättningar”

22 Mailkonversation med Lars Nelander, utredare/projektansvarig, Kontoret för barn, ungdoms och arbetsmarknad.

28/12-09

23 http://www2.unt.se/avd/1,,MC=0-TYPE=paperarticle,00.html?db=UNTW&search7_guid=UNT201001050310

Skillnader i Sveriges välfärd ökar och en ökad segregation påverkar invånare i hela kommunen.

Barn som växer upp i s.k. socialt utsatta områden påverkas negativt. För att få till en ändring krävs det samarbete från flera håll, sådana här frågor kommer bli allt viktigare i framtiden. Ett mångkulturellt samhälle med folk från olika bakgrund kan även ge fördelar för konkurrens på den globala marknaden hävdar författarna.

Arbetslöshet kan leda till att man inte känner sig delaktig i samhället och det måste Uppsala jobba med att förhindra. Långsiktiga insatser ska ge resultat som kan vara användbara för arbetsgivare som behöver anställa inom några år då finanskrisen är över. Idag råder det brist på flyktingbostäder vilket varit en av förklaringarna till att kommunen tagit emot mindre antal flyktingar per år än vad man kommit överens om med Migrationsverket. De kommande årens flyktingar kommer ha ett fortsatt behov av bostäder.

Idag så har yngre generationer andra värderingar än som tidigare generationer har eller haft.

En större individualisering med krav på valfrihet och insyn kan påverka boendeformer, stadsplanering, fritidsaktiviteter och arbetsorganisation. Städer byggs hela tiden om för att möta nya behov.

”Idealet i kunskapssamhället är en blandad stad där olika boendeformer och verksamheter är lokaliserade intill varandra”

Bostadsplaneringen i framtiden måste anpassa sig till andra omständigheter än tidigare, bl.a.

boendesegregation och utanförskap i ett mångkulturellt samhälle.

”Strategiska utmaningar för tillväxt och välfärd”

”Fokus under IVE-perioden är att möta efterfrågan på goda bostadslägen och klara omvandlingen av äldre industrimiljöer samt att bryta negativa utvecklingstendenser i utsatta stadsdelar”

”Infrastruktur, stadsutveckling, skydd med mera”

Antalet nya bostäder per år halveras till 500 st. Sett ur ett längre tidsperspektiv kommer kommunen behöva förvärva mera mark till när konjunkturen vänder upp igen. Stadsutvecklingen fortsätter att inrikta sig på stadsläkning (förtätning). Uppdrag ges till samtliga nämnder att bidra till Gottsundaprocessens positiva utveckling.

”Vård och omsorg”

Boendestöd för de med knappa resurser eller sociala problem kan vara en lösning för att de ska få ett eget boende. Privata fastighetsägare och kommunen har ett samarbete under utveckling.

Det finns många människor som behöver stöd för att kunna leva själv t.ex. psykiskt funktionsnedsatta människor. Specialutformade bostäder för dessa människor och hemlösa behöver uppföras.

I Uppsala så är placeringar i vård och boende (HVB) många till antalet, nästan lika många som i Stockholm. Detta kostar mycket pengar och Uppsala måste se över hur resurserna används och om det är möjligt med andra lösningar än placering i HVB. De organisatoriska förutsättningarna för arbetet med social barn- och ungdomsvård måste revideras, likaså de kulturella förutsättningarna. Ett långvarigt beroende av socialbidrag anses vara ett bekymmer. Det finns människor i den situationen som har vidsträckta och komplexa problem. Uppsala kommun är medlem i Samordningsförbundet där syftet är att få till en samordning över gränserna för bättre användning av resurser men främst bättre lösningar för enskilda individer. I det samarbetet ingår Landstinget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Det sker en expansion av öppenvården och träffpunktverksamhet för att ge stöd till de som är i missbruk av alkohol eller droger. Tryggheten för Uppsalas äldre invånare måste vidareutvecklas på bostads- och äldrehemsfronten. (Inriktningsmål och effektmål utifrån Vård och omsorg tas upp av flertalet nämnder i deras uppdragsplaner)

Lågkonjunkturens negativa effekter påverkar många olika grupper. Därför måste kommunen arbeta med insatser för arbete och sysselsättning för personer av utländsk härkomst, funktionsnedsättningar och försörjningsstöd.

Uppsalahems roll för utvecklingen inom kommunen som ett kommunalt bolag, tas upp i samtliga IVE. Ägardirektiv och avkastningskrav är ungefär desamma från år till år. Följande citat är taget ur Uppsalahems årsredovisning från 2008 under Affärsidé och Strategiområden

”Uppsalahem ska bidra till Uppsalas utveckling som en levande och attraktiv stad. Företaget ska arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle genom att kontinuerligt skapa nya bostäder, bidra till kommunens tillväxt och ta ett socialt ansvar som allmännyttigt bolag. Uppsalahem arbetar för att fler ska få en bostad och att det ska finnas bostäder för olika faser i livet. Genom att ha en god och långsiktig planering av ett framtida förnyelsebehov i bostäderna skapas ett hållbart boende.”

Om det på begäran av kommunen sker ska Uppsalahem ge 5 % av sin nyuthyrning till personer som p.g.a. ekonomi eller sociala skäl inte kan erhålla en egen bostad. Nyuthyrningen är hela det bestånd som bolaget hyr ut på ett helt år.

Nytt för denna IVE är att Uppsalahem ska vara aktiva i stadsutvecklingsarbetet och i samarbete med berörda nämnder förnya stadsdelar och även utveckla nya.

5. UPPSALA KOMMUNS STRATEGIER MOT SEGREGATION

Namnet på detta kapitel kan lätt ge läsaren tanken att här går det att läsa svart på vitt hur man arbetar mot segregation. I föregående kapitel togs mycket upp som också skulle kunna falla in under den här rubriken. Det här kapitlet bör i stället läsas med förra kapitlet i åtanke och som potentiella strategier då kommunens verksamheter inte alltid är uttalade att motverka segregation. Det första som redogörs för är en kort version av kommunens bostadspolitiska strategi från år 2005.

5.1 Bostadspolitisk strategi

Kommunens ansvar är att skapa förutsättningar för fortsatt bostadsbyggande och att generellt sett försörja dess invånare med en bostad. Men det kan inte enbart ske via en aktör, det är ett samspel med kommunen, stat och privata aktörer där de senare anpassar sig efter den rådande marknaden.

Det är dock kommunens ansvar enligt lag att förse personer med särskilda behov tak över huvudet. Äldreboenden, flyktingar, hushåll med sociala eller ekonomiska problem är några exempel.

De medel kommunen har att se över sitt bostadspolitiska arbete är;

Översiktsplanering och detaljplanering

Förvärv av mark och markanvisning som aktiv markpolitik Avgifter och taxor

Regionalt samarbete

Nyproduktion via kommunalt bostadsbolag

Se till att ha information om marknaden tillgänglig för invånarna

Översiktsplanen (2002) har 5 mål

Det bostadsbyggande som sker ska komplettera den existerande marknaden i fråga om bostadstyper, upplåtelseformer och storlek på bostäder.

Byggandet ska ske i små volymer i respektive område 16000 nya bostäder är antalet som planeringen skall ske för

För att få en blandning ska kategoriboende integreras i stadsdelarna

Boendemiljön är av stor vikt. Trygghet, tillgänglighet och hälsa ska tas i akt vid planering. I de fall där bostäder inte alla kvaliteter som krävs ska andra kvaliteter kompensera.

50 småtomter per år ska erbjudas i den kommunala tomtkön. De ökar barnfamiljers möjligheter till ett boende som de själv i hög grad kan påverka och utveckla i deras intresse. Både privata aktörer, kommunalt markinnehav och planläggning ska göra detta till verklighet.

Kommunfullmäktige beslutar att i varje nybyggt område med + 100 lägenheter som planeras, skall det finnas 30 % hyresrätter. Även 3-dimensionella fastigheter skall uppmuntras av kommunen. I redan befintliga bostadsområden där en form av upplåtelse dominerar ska

kommunen verka för större variation. Även på privat mark skall boendeintegration tas med i planeringen.

5.2 Intervju 1, Anneli Sundin, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret

Stadsbyggnadskontoret försöker applicera en förtätning i staden. De ser att flera stadsdelar kan kompletteras, speciellt Gottsunda, Sävja och Stenhagen. De byggdes i en epok då man var slösaktig med mark. Man hade ett ideal om att det inte var bra att bo i staden, men om man var tvungen till det ska ändå skogen vara nära. Detta ideal är tydligast i Sävja.

Stadsbyggnadskontoret vill sammanlänka stadsdelar och kvarter, i Gottsunda finns det jättepotential att som den äldsta och den kanske största stadsdelen, lösa en del av bostadsbristen samtidigt som det är bra för området i sig. Sävja och Stenhagen har en krånglig trafikstruktur som gör att det är svårare att komplettera med stadsbebyggelse i de områdena. ”Vi tror på Gottsunda”, säger Sundin. Stadsbyggnadskontorets roll i Gottsundaprocessen (redogörs för nedan) är att bidra till den fysiska strukturen och utformningen . Kommunen jobbar med tre stadsdelar numera men man började med Gottsunda. Liknande arbete har även dragit igång i Sävja och Stenhagen.

Sundin anser inte de politiska direktiven skilt sig genom åren. I Uppsala är man marknadsanpassad oavsett politiskt styre. Marknaden tar initiativ till nybyggnation. Kommunen äger väldigt lite fastigheter själv och köper mycket sällan, man inväntar att andra ska ta första steget. Men i Gottsunda, Sävja och Stenhagen äger kommunen en hel del skogsmark emellan kvarteren genom Uppsalahem och UKFA, Uppsala kommun fastighets AB, ägare till Gottsunda centrum.

Sundin säger att flera stadsdelar är planerade på ett sådant sätt att segregation lätt uppstår även om man inte menade något illa med det. Att motverka segregationen innebär att man börjar på minus. Efter en titt på Sävjas geografiska avgränsning ser man att det ligger rätt isolerat.

Gottsunda är mera integrerat i mikroformat, Stenhagen likaså. Att länka ihop är svårt p.g.a.

avstånden emellan. Samma länk mellan villorna och hyreshusen är också svår att få till, där går det en mental gräns. Man försöker tänka på det varje gång det ska hända något. Men det finns också viljor för att gränserna ska behållas.

Figur 1. Förslag på hur Gottsunda kan förtätas där gator eller skog skiljer husen åt. Pilarna visar på hur bostäderna kan byggas ihop med grannområden. Arbetsmaterial av stadsarkitekt Anneli Sundin

5.3 Strategisk plan för Gottsunda och Valsätra

Befolkning

Gottsunda och Valsätra ligger ca 5 km söder om Uppsala stad. Befolkningen var 2008 uppmätt till 9909 invånare varav 59 % var av utländsk bakgrund kontra 23 % i staden. Det finns också flera barn och unga än inne i staden och färre personer över 65 år.

Andelen förvärvsarbetande var 2007 51 % inom det avgränsade området och 69 % i staden, det rådde alltså en större arbetslöshet än inne i staden. Medelinkomsten för alla förvärvsarbetare var 2007, 150 000 och i övriga staden låg den på 238 000 per år. Mellan åren 2003 och 2007 steg medelinkomsten i Gottsunda-Valsätra med 1 % och i Uppsala stad var stigningen 11 %. 2008 hade 17 % av hushållen försörjningsstöd, jämfört med stadens 4 %. Det föreligger också en negativ obalans mellan området och staden avseende eftergymnasial utbildning.

Fysisk miljö

Båda stadsdelarna är utbyggda etappvis. Ca 60 % av boendeformerna i Gottsunda är hyresrätter.

För den som vill flytta till en ny bostad men inte byta område, kan avsaknaden av variation av bostadsstorlekar, bostadstyper och upplåtelseformer vara ett problem. Husen är uppbyggda i enklaver vilket missgynnar känslan av en kontinuerlig och sammanhängande stadsdel. Hugo

Alfvéns väg som leder in mot Gottsunda fungerar oavsiktligt som ett hinder emellan de olika bostadsområdena inom Gottsunda.

2008 ingick Uppsala Kommun ett lokalt utvecklingsavtal, LUA, med staten gällande Gottsunda och Valsätra. Detta görs i områden där det råder brett utanförskap, syftet är att uppnå regeringens mål om urban utvecklingspolitik. Kommunen har här åtagit sig att samordna insatser mellan 2008-2010 där landsting, myndigheter, näringsliv, boendeorganisationer m.fl. skall ingå i ett partnerskap. Det ska också upprättas en strategisk stadsdelsplan för de båda områdena. Planen tar upp diskussioner om hur Gottsunda centrum ska utformas vars ombygge har påbörjats (2009- 03-31), ett kulturellt centrum kallat Treklangen ska invigas i augusti 2010, ett ungdomsråd som fram till mars 2009 hade möten med boende, poliser m.fl., Gottsunda församlings fortsatta arbete med invandrare t.ex. läxhjälp. Planens främsta uppgift är att sätta upp lokala mål för arbete, utbildning, trygghet och tillväxt.

Uppsalahem

2500 av bostäderna i Gottsunda tillhör Uppsalahem. Att döma av innehållet i ”Strategisk plan för Gottsunda och Valsätra” är det tydligt att bolaget ska vara med och göra en skillnad. 2005 upprättades ett lokalt kontor i längst ner i ett av höghusen. Det anställdes också sex kvartersvärdar som är menade att fungera som en länk mellan de boende och deras värd.

Med hjälp av forskning från KTH har insatserna i området riktat in sig på att skapa förtroende i omgivningen. Förtroende till boende, föreningsliv och civilsamhälle. Tillsammans med 30 andra aktörer jobbar man med att utveckla stadsdelen. Man har också sedan 2005 lagt ner mellan 35-55 miljoner kr årligen på investeringar och upprustningar. Det man hoppas uppnå är en ökad attraktivitet, en känsla av trygghet, dialog och på senare år har miljön getts uppmärksamhet.

Arbetet för framtiden utgår från fyra punkter. Man vill; minska avstånden mellan bostadsområdena och betona stadsmässigheten, blanda boendeformer samt komplettera med det som saknas, den som vill göra boendekarriär skall kunna göra det utan att behöva byta område och till sist ska det som sätter prägel på Gottsunda, närheten till naturen, närheten till Mälaren och kulturell infrastruktur stärkas.

Just nu (2009-03-31) så arbetar Uppsalahem med tre områden i Gottsunda som ska förtätas där nybyggnationen inte kommer vara hyresrätter. Dessutom är fyra områden till under utredning för exploatering.

5.4 Intervju 2 Hilde Klasson, samordnare av Gottsundaprocessen

Under 2003 skedde skottlossning mot polisstationen och Försäkringskassan och det i samband med annan aktivitet i Gottsunda fick politikerna att reagera. Hilde Klasson anställdes 2004 för att samordna nämnder och styrelser involverade i det som då kallades Gottsundaprojektet . Idag är Gottsundaprocessen en del av stadsdelsutvecklingsarbetet som berör hela staden. Den består av olika delar; en fysisk planprocess som innefattar program och detaljplaner för området, och en samordning av uppdrag och åtaganden som syftar till att stärka en positiv utveckling av Gottsunda. Det ingår i Klasson arbetsuppgifter att stärka civilsamhället, och bland medborgarna i

Gottsunda öka engagemanget för områdets utveckling. En strategisk stadsdelsplan (nedan) sammanfattar detta med tydliggörande av mål och aktiviteter som ska leda till en positiv utveckling.

I början av sitt arbete fick Klasson inte många direktiv från politikernas håll utan fick forma sitt arbete mest själv. Hon säger att det fanns brister i hennes arbete som grundades i en illusion om att en samordnare skulle ensam kunna styra en utveckling av en stadsdel. Styrmodellen för Uppsala utgår inte från geografiska områden utan utifrån exempelvis skola, barnomsorg, äldreomsorg generellt. De ekonomiska resurser som fanns var knappa. Klasson säger att det hon kunde göra var att delta i befintliga nätverk i stadsdelen och försöka bygga upp egna, ta del av statistik och annan kunskap om områdesbaserad utveckling . I samverkan med en tjänsteman från byggnadskontoret arbetades det fram en första inventerings och – åtgärdsplan som presenterades för kommunens planeringsberedning. Men det är först från och med 2007 som det tillkom en politisk styrning. Innan dess hade Klasson väldigt fria tyglar och fick styra sitt uppdrag mycket på egen hand. Från och med 2008 finns det en grupp av förvaltningschefer utsedda av stadsdirektören som har till uppgift att styra Gottsundaprocessen och se till att alla parter involverade i arbetet drar åt samma håll.

På frågan om man kan bygga bort segregation svarar Klasson nej, hur ett område mår påverkas inte enbart av den fysiska miljön. Det är en kombination av upplåtelseformer, utomhusmiljö, socioekonomiska viljor för de boende samt de boendes möjligheter att aktivt del av hur deras bostadsområde utformas. Det handlar om ett holistiskt perspektiv på stadsdelsutveckling. Man måste samordna intressen och insatser. Stadsdelsutveckling bör ses som en organisk process där alla delar är beroende av varandra för att lyckas.

Klasson anser att arbetet mot stadens segregation är fragmentiserat. Det finns en beredning och en handlingsplan för att bryta utanförskap men det har ännu inte inneburit något då den ej varit bindande för någon utan endast ett rådgivande forum för politiker.

5.5 Gottsundaprocessen, utvärdering

Nedan följer en utvärdering av Gottsundaprocessen gjord av kommunen 2008. Det som tas upp är samordnarens roll och de berörda nämndernas uppgifter. Syftet är att se hur pass väl målen som satts upp har uppfyllts, hur väl de mål som ännu inte är uppfyllda kan bli det i framtiden, vilka hinder som har funnits samt att upplysa om hur arbetet har sett ut. Utvärderingen som avser perioden 2004-2007 riktar in sig på förutsättningar och genomförande och i vilken utsträckning samordnarens arbete har påverkat resterande aktörer i Gottsunda.

Det var dokumentet ”Gottsundas utveckling på kort och lång sikt”²⁴ som låg till grund för Gottsundaprocessen som ett nämndöverskridande arbete med samordning av en tjänsteman. I det dokumentet redogörs samordnarens uppgifter för. De är sammanfattningsvis; ta initiativ mot bolag, nämnder och myndigheter, samverka med boende i området, att nuvarande (2004) insatser inom området koordineras på ett bättre sätt, utveckla en långsiktig handlingsplan för Gottsunda som ska innefatta den fysiska strukturens förberedelse, mobilisering av resurser, samt samarbeta

24 Diarienummer KS-2003-0574

med byggnadsnämnden. Till sist så är det upp till samordnaren att se till att andra parters vardagliga aktiviteter tar Gottsundaprocessen i beaktning.

Utvärderingen är ingen munter läsning. Även i intervjun som gjordes av mig själv av samma samordnare så framgår det att i början kände hon att det var svårt att mobilisera. Det fanns inga ekonomiska resurser att tillgå vilket var ett tidigt problem. Vidare så rådde det en brist på engagemang från vissa nämnder. En av anledningarna var att enligt några av de som intervjuats i utvärderingen, så är tjänstemän inom kommunala organisationer motvilliga att lägga ner kraft och tid på sådant som inte tillhör deras primära åtaganden. Det finns en dragning till att arbeta efter ens vanliga traditioner och rutiner.

Andra röster har varit av uppfattningen att samordnaren inte haft någon makt, varje gång hon vill åstadkomma något som måste hon gå till någon med mandat vilket självklart kräver tid. Det har funnits ett tydligt glapp mellan Gottsundprocessens strävan och vad som egentligen har kunnat möjliggöras. Det har varit brister i ekonomin i det alltför storskaliga projektet som egentligen borde haft två till personer som jobbade med det vilket även samordnaren själv ansåg.

Ledning

Ansvaret för Gottsundaprocessen och samordnarens arbetsplats ligger på Socialnämnden för barn och unga (Uppfördes 2006 av den nyvalda borgerliga majoriteten). Ursprungligen var det Nämnden för vuxna med funktionshinder som hade ansvaret och flytten som skedde 2006 innebar ett lyft för G-A-processen anser insatta människor. Det fick större uppmärksamhet från politiskt håll och samordnaren fick dessutom en grupp att samarbeta med, tidigare fick hon arbeta ensam.

Slutligen anser utvärderarna att processen är på rätt väg men att de borde åläggas en rapporteringsplikt på de parter som berörs där de ska beskriva konkret vad de gör, och vad de har gjort för att bidra. Det är viktigt att alla fullföljer de uppgifter de blir tilldelade. Vikten av eldsjälar i Gottsundaprocessen är en av delarna för processens fortsatta utveckling. Utan dem ”…

så faller civilsamhället helt ihop…” och detta fenomen har tyvärr präglat stadsutvecklingsarbetet från vissa håll i kommunen.

5.6 PWC Granskning av integration och mångfald

Konsultfirman Öhrlings PriceWaterHouseCoopers, eller PWC, gjorde 2006 en granskning av Uppsala Kommuns arbete med sin integrationspolicy som fanns innan den blev en del av Policyn för hållbar utveckling. Integrationspolicyns vision utvecklad av Kommunfullmäktige 2001 lydde;

”Uppsala kommun är en kommun där alla människors lika värde erkänns, där alla betraktar mångfalden som en tillgång, där alla delar makt och ansvar, där främlingsfientlighet, rasism och diskriminering har upphört.”

PWC’s syfte med granskningen var att få fram hur kommunen ligger till när det gäller att integrera invånare med utländsk bakgrund och hur olika verksamheter och nämnder inom

kommunens regi gör för att anpassa sig till människor med olika behov rotade i kultur och språkliga (o)kunskaper.

KF hade ställt upp flera inriktningsmål och uppdrag till nämnderna angående integration och mångfald som berörde hela organisationen. Dessa mål var enligt PWC’s revision:

Den etniska mångfalden i förvaltningar och bolag ska på alla nivåer spegla den etniska mångfalden i det samhället

Ingen ska i kontakt med verksamheter, förvaltningar eller bolag bli diskriminerad

Kommunen ska vid markanvändningsbeslut försäkra sig om att den sociala planeringen blir en integrerad del av den fysiska planeringen

Kommunens bostadspolitik och bostadsplanering ska undanröja etniska och sociala hinder för bosättning och möjliggöra för den enskilde att välja bostadsområde

Kommunen ska genom förskolor och skolor arbeta för ökad integration genom att aktivt ta tillvara den mångfald som finns i vårt samhälle och därmed skapa ökad delaktighet för alla

Kommunen ska genom förskolor och skolor synliggöra och utveckla vägar som leder till likvärdig och jämlik utbildning för barn och ungdomar oavsett modersmål

Det ska finnas miljöer och aktiviteter som stimulerar till en positiv utveckling, som innebär att olika individer och kulturer möts

Kommunens arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik ska särskilt uppmärksamma utsatta individer och grupper

Kommunens näringslivspolitik ska undanröja de hinder som föreligger för företagare med utländsk bakgrund att etablera och utveckla företag

PWC’s granskning går ut på att med kvantitativa metoder visa hur varje mål efterföljs. De erkänner att frågan hur har kommunens invånare med bakgrund i andra länder och kulturer, hittills integrerats i Uppsala kommuns samhällsliv är svår att besvara och kräver djupgående analyser, detsamma för varje uppställt mål. Det finns heller inga målindikatorer eller tal att styra mot kopplade till policyn som skulle kunna definiera vad man vill uppnå vilket är litet av ett problem anser författarna. Det uppstår svårigheter att bedöma måluppfyllelsen. (Skälet till att man gjort så ges inget svar på. Kanske var det bekvämare att göra så så att det åtminstone lät bra, men möjligheten att verkligen förändra något var svåruppnåelig.) PWC’s arbete har istället utgått ifrån egna intervjuer, tillgänglig statistik och dokument från kommunen och är inte menade att följa upp de mål som satts upp.

Enligt Integrationsverkets bostadssegregationsindex²⁵ har segregationen i Uppsala gått ner mellan åren 1997-2003 med 2,5 % till 32,5 % där 100 är max, alltså total boendesegregation. Det är ett index som visar skillnaden i bosättningsmönster mellan befolkningen i helhet och utrikes födda. Det tar inte hänsyn till andra förhållanden. Vidare har också mångfalden bland personalen sedan år 2000 ökat men inte på alla nivåer eller verksamheter, och på ledningsnivå speglades den

25http://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Om_kommunen/Revionsrapporter/Revisionsrap porter_2006/Granskning_insatser_mangfaldointegration_i_Uppsala.pdf s 22

etniska tillhörigheten övriga samhället allra minst vilket framkom under intervjuer. De flesta av kommunens nämnder och hälften av de helägda bolagen hade vid granskningens tillfälle utfärdat mångfaldsplaner som fullmäktige gett uppdrag till. I de bolag som saknade planer så pågick ändå arbete som gick i linje med uppdraget.

PWC granskar uppdragsplaner för olika nämnder för åren 2005-2008, 2007-2010.

Byggnadsnämndens ambition är att minska boendesegregationen och de samarbetar med andra berörda nämnder och bolag med integrationsarbetet i utsatta stadsdelar. Småhus, villor hyres- och bostadsrätter ska blandas inom samma område. Deras planering utgår ifrån stadsläkning.²⁶

I Fastighetsnämndens uppdrags plan 2005-2008 så är det en övergripande målsättning att vid beslut om markanvändning ska integrationsaspekterna tas tillvara på och det alternativ som har de största positiva effekterna för integration skall rekommenderas. (Efter en titt på uppdragsplan 2009-2012 verkar detta bl.a. handla om att skapa fler hyresrätter i samverkan med bostadsmarknadens aktörer²⁷)

2006 antog kommunfullmäktige Fritidspolitiskt program på beställning av Fritids- och naturvårdsnämnden. Där står det att kommunen har till uppdrag att ”...särskilt stödja arbete för integration, mångfald, och jämställdhet i föreningslivet”.²⁸ FNN’s uppdragsplan 2007-2010 uppger att föreningslivet ställs krav på i samband med bidrag som utges av kommunen.

Föreningar som stöder integration ges prioritet när de söker bidrag från det s.k.

utvecklingsstödet.

Ett Kulturpolitiskt program har tagits fram av Kulturnämnden. I avsnittet om internationella Uppsala finns det tre strategier fastställda. De syftar till att; i den kommunala verksamheten lyfta fram konstnärer och andra sätt att yttra kultur på som inte är av svensk bakgrund, att kultur kan användas för att skapa möten mellan människor och öka integrationen, kulturlivet kan vara en vital del i utvecklandet av olika stadsdelar. I 2007 års uppdragsplan anges det att kulturella verksamheter i de yttre stadsdelarna ska ges ökad prioritet, i enlighet med integrationspolicyn.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skriver i sin plan att de ska vidareutveckla introduktionen till flyktingar och invandrare (93,5 % av de som genomgått introduktionen är nöjda med hur de bemötts av kommunen). Tillsammans Barn- och ungdomsnämnden arbetar de med projekt i utsatta stadsdelar med syfte att öka integration. Föreningar och andra aktörer är också med i samarbetet, ett exempel är Nyby Vision. (En förening som sedan 2004 drivs i syfte att främja integration, hjälpa arbetslösa och erbjuda kurser av olika slag. De får bidrag av Uppsala Kommun)

Även Gatu- och trafiknämnden och Äldrenämnden jobbar även de med integration men har inte lika mycket konkreta inslag i sina planer som de andra nämnderna har.

26http://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Om_kommunen/Namnder/Byggnadsnamnden/B N_uppdrplan_2010_2013.pdf s 8

27 http://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Politik_o_paverkan/Uppdragsplan_FSN_2009- 2012.pdf s 10

28http://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Om_kommunen/Revionsrapporter/Revisionsrap porter_2006/Granskning_insatser_mangfaldointegration_i_Uppsala.pdf s 12

Deras slutsatser är blandade. Sammanfattningsvis anser författarna att det finns mycket som behöver göras för att målen inom varje område ska uppnås och att kommunen kan inte ställas till ansvar för allt som händer inom kommunen som påverkar integration och mångfald. PWC konstaterar att i styrdokumenten för nämnder, bolag och styrelser inom kommunen går det att hitta flertalet integrationsaktiviteter men att dessa inte alltid är tydliga i sin koppling till integrationspolicyn. Det saknas verktyg för uppföljning vilket nämnts tidigare.

5.7 Intervju 3, Kees Geurtsen Uppsalahem, Distriktschef Gottsunda

Det är väldigt viktigt att definiera vad det handlar om när man talar om integration eller segregation. Det kan aldrig vara ett problem för en enskild stadsdel, det är hela stadens problem säger Geurtsen. Men i en del stadsdelar blandar man ihop sociala frågor, att säga att ett område är socialt utsatt och att det råder utanförskap är kränkande för de som bor där. Det är ett övergrepp. Folk kan känna sig utanför av olika anledningar men att säga att det gäller för en hel stadsdel är totalt fel.

Geurtsen menar att brottsstatistiken från polisen ger en felaktig bild. Polisen åker ibland ut till Gottsunda och muddrar ungdomar de ser på gatan och finner narkotika vid vissa tillfällen.

Men de har inte samma bevakning i t.ex. Sunnersta där kanske samma ungdomar också befinner sig, med samma narkotika på fickan. Så självklart ser de ju ut som det bara händer brott i Gottsunda när polisen ger det området mer uppmärksamhet än någon annan närliggande förort.

Gottsunda drabbades av diverse bilbränder under 2009. Men det skedde även bränder i Valsätra och Eriksberg. Men när media sedan skriver att bilbränderna har flyttat från Gottsunda till Eriksberg så ger det upphov till fördomar för Uppsalas invånare, ”Som om Gottsunda hade någonting med det att göra”, säger Geurtsen märkbart upprörd.

På frågan om varför det inte finns en Luthagensprocess eller Kåboprocess svarar Geurtsen att det egentligen finns men det är en del av stadsutvecklingsarbetet. De första hyresrätterna Uppsalahem uppförde i Luthagen väckte väldigt starka protester. Det skrevs insändare i lokala tidningar, e-mail och telefonsamtal inkom till Uppsalahem av boende som tror att det kommer flytta in folk som kommer ”dra ner” området och de människorna vill man inte ha in. Så då skrivs välformulerade protester till media och myndigheter och man överklagar så långt man kan.

För närvarande pågår ett arbete med nybygge av hyresrätter i Sunnersta och det har varit liknande reaktioner där.

Just nu planerar Uppsalahem att köpa upp mark för uppförande av bostadsrätter i Gottsunda.

Produktionskostnaden för dessa bostäder är ungefär detsamma som inne i staden.

(Det genomsnittliga hyran för en trerumslägenhet i Uppsalahems bostäder i Luthagen ligger på 112 kr/kvm²⁹. Som svar på frågan om nybyggena (inte enbart i Luthagen) kommer minska segregationen svarar dåvarande VD för Uppsalahem Åsa Hedenberg ja, i en intervju med UNT från 09/07/22. Hon förnekar inte att de nya bostäderna är dyra men inom 10-20 år har hyrorna gått ner och med det segregationen.³⁰)

29 Mailkonversation med Emma Welander Uppsalahem, 2009-12-14

30 http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=77-AV_ID=935083,00.html?from=puff 2009-07-22