Från sommarhus till fritidshus

Från sommarhus till fritidshus

ett magisterexamensarbete av

Patric Sahlén

Konstfack 2006-2007

Förord

Försök sätta er in i att man får tillfälle att omvandla sitt sommarställe, där möjligheterna till nyttjande varit begränsade till sommarhalvåret, till ett fritidshus med boendemöjlighet året runt. Tänk att man får byta trånga, ogenomtänkta och halvfärdiga utrymmen till stora luftiga ytor med modern standard, hög komfort och smarta förvaringslösningar.

Tänk er att ytorna mer än fördubblas och att du faktiskt kommer att kunna förvara en del saker i det nya huset som du tidigare behövt släpa fram och tillbaka mellan fast bostad och sommarhus.

Det är vad sju familjer fått möjlighet till och som kommer att vara en del av det här arbetet.

Tre kilometer öster om Katrineholm ligger Sågmons sommarstugeområde, som funnits i drygt 50 år. I det här området finns en sommarstuga på en sjötomt, som ägs av min svärfar och hans syster, sommarstugan brann ner i augusti -06, den hade då funnits där i 57 år.

Sammanfattning

Mitt arbete startade som ett inredningsarkitektoniskt projekt men slutade i en kombination av inredningsarkitektur och arkitektur.

Det här arbetet handlar om hur jag gått tillväga för att få fram ett nytt förslag till fritidshus för åretruntbruk, med tyngdpunkten på interiör ytdisponering och planlösning. Min

frågeställning har varit: Hur optimerar jag ytan på ett nytt fritidshus för åretrunt bruk med utgångspunkt ifrån 7 olika familjekonstellationers olika behov och visioner, samt de givna förutsättningar platsen kräver?

Jag inledde projektet med att formulera ett frågeformulär som gick ut till alla berörda.

Svaren sammanställdes och jag började formge grundförutsättningarna för det nya huset. Det jag kom fram till i min sammanställning var att de flesta var beredda att ge avkall på storleken i sovutrymmen samt wc/dusch till förmån för de gemensamma ytorna kök/vardagsrum. Alla inblandade var rörande eniga om att ljuset och luftigheten i de allmänna utrymmena är av stor vikt. Det har även varit viktigt att bibehålla husets placering på tomt då växtligheten begränsar insyn.

Resultatet har blivit ett trähus med plåttak som är speciellt utformat efter de

förutsättningar som ges då det gäller tomt, grannar etc. Huset får ett öppet allrum/kök med takhöjd till nock samt ett inredningsbart öppet loft. Dessutom kommer det att finnas två sovrum samt en dusch/wc med plats för tvättmaskin. Byggyta blir 67kvm och den totala boytan 71kvm. Jag kommer att gå in djupare på detta i min rapport.

Innehållsförteckning

1. Inledning

5

2. Bakgrund

6

3. Syfte

7

4. Problemformulering

8

5. Metod, val och metoddiskussion

9

6. Upplägg och genomförande

10

7. Resultat

12

7.1 Exteriör 12 7.2 Interiör 13

8. Diskussion

16

9. Sammanfattning, slutsats, slutord

17

10. Källförteckning

18

11. Bilagor

19

1. Inledning

Denna rapport kommer att beskriva hur jag som arkitekt/inredningsarkitekt gått till väga för att jämka samman flera olika familjers individuella behov och drömmar till en

helhetslösning rörande ett nytt fritidshus. Jag kommer att berätta kort om branden som ledde fram till projektet för att sedan gå igenom min frågeställning. Vidare kommer jag att redogöra syftet med arbetet för att slutligen redogöra vad jag kommit fram till. Till sist beskriver jag hur jag valt att redovisa mitt arbete, vad jag tagit upp och vad jag valt att utesluta.

2. Bakgrund

När den gamla sommarstugan brann ner i augusti -06 såg jag min chans att få arbeta med ett spännande, utmanande och samtidigt oerhört lärorikt projekt. Att få arbeta med ett verkligt projekt med en verklig problemställning gör arbetet mycket skönare.

Sommarstugan ägs av min svärfar Christer Pettersson och hans syster Margareta Bergström. Huset byggdes av deras far Erik 1949. Se bilder på huset före och efter branden i bilaga 12 och 13.

Det gamla huset var 30 kvm stort och var byggt helt i trä. Erik var inte utbildad inom byggområdet men gjorde som så många under denna period (då Sverige f ö blomstrade av nybyggda fritidshusområden) litade till sitt eget förnuft. Man tog det material som stod till buds och försökte bygga så ekonomiskt överkomligt som möjligt.

Huset nyttjades flitigt av Eriks familj och dess efterkommande i drygt 55 år till dess att det förolyckades år 2006. Under dessa år hann huset utvecklas på diverse sätt;

elektricitet och vatten infördes och vissa små förändringar gjordes rent arkitektoniskt. Ny altan byggdes och fönster tillkom och dessutom så inreddes vinden.

Med all denna historia så kändes det viktigt för mig att bevara vissa delar av denna tradition, framförallt till mina barn. De har spenderat många år av sin uppväxt vid denna gamla sommarstuga och jag vill ge dem mer tid. Dessutom så har jag nu chans att utveckla det till ett åretruntboende där vi kan få umgås i lugn och ro året runt. Det skulle Erik ha gillat!

3. Syfte

Det här projektets främsta syfte är att ge mig en djupare inblick i vad det innebär att ta sig an ett stort projekt och därmed använda de kunskaper jag har fått under mina år på Konstfack. Att visa för mig själv att jag kan sammanställa det jag lärt mig i ett verkligt perspektiv.

Dessutom har det varit viktigt att undersöka hur man kan gå tillväga när man ska ta hänsyn till många olika personers viljor och önskemål. Som arkitekt vill jag kunna ta tillvara på de visioner och drömmar som människor bär på. Jag vill ta reda på hur man genom att lyssna till olika personers visuella drömmar kan förverkliga dessa på ett fysiskt plan. Ett plan där dessa personer kan känna igen sig och i slutändan komma att känna sig delaktiga i processen.

Det jag också vill uppnå med mitt arbete är att det fritidshus jag har ritat skall överträffa de drömmar och visioner ägarna/nyttjarna hade vid det här projektets början. Jag hoppas också att förtroendet för mig som arkitekt och för mina kunskaper skall ha stärkts genom arbetets gång, då de visste att jag var en novis vid starten av detta arbete.

4. Problemformulering

Jag har valt att jobba med framtagning av en ny planlösning till ett nytt fritidshus. Det som gör det här projektet speciellt är antalet brukare som skall få ta del av arbetet. De ska dessutom ha möjlighet att tycka till och påverka. Det som också varit en stor del och påverkat arbetet och den slutliga formen på planlösningen är de platsspecifika krav som ställs vid nybyggnation (bilaga 1,2).

Problemformuleringen lyder; – Hur optimerar jag ytan på ett nytt fritidshus för åretrunt bruk med utgångspunkt ifrån sju olika familjekonstellationers olika behov och visioner, samt de givna förutsättningar platsen kräver? Dessa förutsättningar bygger dels på tomtens utformning, närhet till grannar samt annat som myndigheter såsom miljö/hälsa- och brandmyndigheten ställer krav på.

Man bör dessutom vara medveten om att dessa olika familjekonstellationer ser helt olika ut; olika åldrar, barn/inga barn osv. Detta kräver en hel del då det gäller utnyttjande av olika utrymmen, barnsäkerhet etc.

Det här projektet har dessutom en budget som jag varit tvungen att ta hänsyn till. De pengar som betalats ut från försäkringsbolaget för den nerbrunna sommarstugan skall nu räcka till ett dubbelt så stort hus.

5. Metod, val och metoddiskussion

Under min undersökning har jag använt mig av många olika metoder. Jag började med att intervjua alla inblandade kring vad de önskade få ut av det nya sommarhuset för att sedan sammanställa detta.

Jag tog reda på fakta kring fritidshus genom att läsa allt från faktaböcker till glassiga magasin som koncentrerar sig på detta område. Allt för att stärka min grund och för att se vad som är gångbart, populärt och genomförbart rent ekonomiskt i vår tid.

Ett flertal besök vid husexpo och besök på mässa spädde på dessa kunskaper och gav mig ett brett underlag. Efter detta tog jag tag i den rent praktiska delen såsom att

kontakta myndigheter. Jag tog kontakt med stadsarkitektkontoret i Katrineholm för att höra mig för om rådande regler för det aktuella sommarstugeområdet. Efter det

kontaktade jag Lantmäteriet för att få kartor över det aktuella området. Näst på tur stod Brandmyndigheten, jag behövde få reda på regler kring vilka avstånd som krävs mellan fastigheter. Dessutom behövde jag tala med Miljö och Hälso- myndigheten om regler kring sluten tank för avlopp (vilket vi f ö ansökte om direkt). Sluten tank för avlopp handlar om att få en vattentoalett.

Rent praktiskt har jag skissat både på papper och i modellform. AutoCAD har dessutom varit ett av mina verktyg.

6. Upplägg och genomförande

Jag började med att underrätta alla berörda dvs. de sju olika familjekonstellationer som var nyttjare av den gamla sommarstugan och som kommer att utnyttja det nya

fritidshuset.

Nyttjarna och familjekonstellationerna är som följer:

1. Christer Pettersson (58) ägare och Eva Pettersson (57) 2. Margareta Bergström(63) ägare

3. Fredrika Pettersson (38), Patric Sahlén (36), Linus Sahlén (14) och Mårten Sahlén (6)

4. Fredrik Bergström (29), Eleonor (26) och Fabian Bergström (1) 5. Henrik Bergström (27)

6. Lisa Pettersson (26) och Mathias Borkmar (25) 7. Lina Pettersson (23) och Per Ahlsén (25)

Alla de berörda fick ett förfrågningsunderlag (bilaga 3) som de skulle fundera på till dess att jag återkom för en intervju. Dessa frågor skulle ligga till grund för mitt fortsatta arbete.

Samtidigt som de berörda fick tid på sig att fundera på de frågor som jag ställt satte jag igång med mitt undersökande arbete.

Arbetet började med att jag undersökte och studerade utbudet av fritidshus hos olika hustillverkare, för att se vad Prefab marknaden hade att erbjuda. För detta ändamål studerade jag hur de löst olika rumsligheter så som hall, dusch/wc, loft, trappa till loft, kök och vardagsrum. Det var också viktigt för mig att studera hur deras lösningar påverkade rummen, så att jag visste hur ytorna kunde disponeras. Jag gjorde rutor motsvarande 1kvm i skala 1:20 för att undersöka hur mycket 60kvm är (bilaga 9). Sedan gjorde jag en enkel modell där jag använde mig av kapaskiva (bilaga 10), en modell där jag kunde flytta runt väggar och modellmöbler för att kunna undersöka volymerna på de olika rummen.

Denna modell fick ligga till grund för den nya modell som jag sedan gjorde inför

presentationen för släkten (bilaga 11). Vi samlades allihop under en eftermiddag så att jag i lugn och ro kunde presentera förslaget samt mina idéer och tankar kring detta. Det fanns sedan tid för eftertanke och eventuell kritik/beröm.

7. Resultat

7.1 Exteriör

Husets slutgiltiga form och karaktär är resultatet av att jag i ett inledande skede arbetade med att hitta en planlösning som uppfyllde de visioner och behov min utredning lett fram till. Även platsen och dess givna förutsättningar har legat till grund för att ge huset den karaktär det kommer att få.

Jag har valt att låta husets placering ligga kvar på ursprunglig plats på norra delen av tomten medan det som läggs till i yta hamnar i söderläge (bilaga 4). Det finns fler anledningar till detta; bl.a. så ligger det befintliga BDT-avloppet på tomtens norra del (bilaga 5) och så är den delen mer insynsskyddad. Entrén till huset har jag valt att placera på det nya husets östra sida, det är den sidan som man även tidigare tagit sig ner till huset och vidare ut på tomten. En stor härlig veranda sitter ihop med husets södra fasad som även vetter mot sjön ca 40 m från huset.

Hela huset kläs med liggande enkelfasad vattspånt som målas med svartgrå falufärg.

Tak, takfot och vindskivor kläs med aluzinkplåt, även hängrännor och stuprännor är gjorda i det materialet.

Husets östra fasad har en liten utbyggnad till vänster om entrén för att fasaden inte skall upplevas som enormt lång. För att man skall kunna se ut till entrén från husets allrum har hörnet som bildas mitt på fasaden försetts med glas. Ett litet kvadratiskt fönster på fasadens övre del leder till loftet, fönstret är inte öppningsbart.

Den norra fasaden är hög och smal med tre öppningsbara fönster, två stycken på bottenvåningen som hör till de två sovrummen. Fönstret på övervåningen hör till loftet och är stort nog att fungera som nödutgång. Eventuellt kan fasaden komma att

kompletteras med någon form av brandstege.

Det nordvästra hörnet är delvis byggt i vinkel för att tillgodose den regel som säger att det måste vara 8 meter mellan två fastigheter (se radie i bilaga 6).

Fasaden i väst vetter mot närmsta grannen som för övrigt skrivit ett intyg som godkänner att huset byggs så nära hans tomtgräns som föreslagits. Här har vi ett öppningsbart fönster som leder till wc/dusch samt ett långsmalt liggande fönster som ger ett trevligt ljus på arbetsytan i köket.

I söder har vi sjöutsikten som jag tidigare nämnt, därför har den fasaden försetts med stora glaspartier. De glaspartier som sitter på den övre halvan ger husets loft ljus under dagen och en underbar utsikt. På sydsidans utskjutande centrala del finns två

skjutglaspartier, det ena med anslutning till köket och det andra ansluter till vardagsrummet. Samtliga fasader presenteras i bild i bilaga 7.

7.2Interiör

Tankarna kring interiören har varit att skapa en relativt neutral grund, som ska tåla att många olika personligheter sätter sin prägel på miljö under en lång tid framåt.

Inredningen kommer dessutom att få en rad olika förvarings möjligheter med plats för personliga saker.

När man kommer in i huset genom entrén möts man av en platsbyggd trappa, ett mörkt slitstarkt klinkergolv och ljuset från det stora rummet. Takhöjden i den här delen av huset är 2,4 m. Direkt till höger finner vi en generös garderob med skjutdörrar främst avsedd till förvaring av jackor, extratröjor, regnkläder och annat man inte behöver ha framme eller vill släpa på varje gång man besöker stugan. På den vänstra sidan finns en vägg som släpper vid taket för att släppa in ljus från det stora rummet. Den här väggen fungerar som förvaring för det som används mer frekvent, med krokar för jackor och väskor samt skohyllor. Rakt fram under trappan som leder till loftet har jag valt att rita in vagnar med plats att förvara t.ex stövlar och andra skrymmande saker man inte behöver till vardags.

När man går vidare in i hallen och går genom den första av de två skjutdörrarna till höger kommer man in i det stora sovrummet på ca 7,5kvm. Här har vi plats för en 140x200cm säng eller 2st 80x200 sängar samt väggmonterad förvaring i form av skåp eller hyllor. Väljer man den stora sängen kan man få plats med en ordentlig garderob i rummets inre hörn. Det andra sovrummet kommer vi till genom den andra dörren till höger i hallen. Det här sovrummet är på ca 5,4kvm och har plats för en loftsäng samt en garderob. Under den undre sängen kan man förvara ytterligare en säng eller lådor på hjul till förvaring. Båda sovrummen har trägolv, målade i en ljust grå kulör. Väggar och tak är klädda med vitmålad råspånt.

Till höger utanför sovrumsdörrarna har vi dörren till toaletten. Toaletten på nästan 4kvm har samma sorts klinkergolv som hallen och väggar som är kaklade med vitt 15x15cm kakel. Toaletten har försetts med vattentoalett som är ansluten till egen sluten tank, detta har medfört att vi får bygga något större än de 60 kvm man normalt beviljas i detta område. Bredvid toaletten har vi ett handfat i porslin med någon form av underskåp.

Mellan duschen och ytan som är avsatt för tvättmaskin och torktumlare, till vänster på toaletten, har jag ritat in en glasvägg.

Ut från toaletten rör vi oss genom hallen till höger till det kombinerade

vardagsrummet/köket på ca 29kvm. Rummet är ljust och luftigt och vetter söderut, man kan se både sjön och himlen genom de stora glaspartierna. Golvet i det stora rummet är behandlat på samma sätt som i sovrummen. Mot den västra ytterväggen har vi köket, som är kaklat med likadant kakel som på toaletten. Kökets under- respektive överskåp kommer förslagsvis från Ikea och bänkskivan kommer att vara i något träslag, av ekonomiska skäl. I det lilla utrymmet mellan kök och toalett, bakom skjutdörren, ryms värmepump/varmvattenberedare och elcentral samt städutrustning.

När man dinerar vid det stora köksbordet med plats för minst åtta personer har man en fantastisk utsikt över vattnet. Kvällstid kan man njuta av en brasa i kaminen som står mitt framför den södra väggen. Den andra sidan av rummet har en generös soffa, kanske en platsbyggd sådan. Den stora östra väggen ovanför soffan dekoreras

förslagsvis med en väv eller stort tyg för att dämpa eventuella ljud och ge ett ombonat intryck. Även härifrån kan man njuta av elden i den vridbara kaminen. Den lägre väggen som vetter mot hallen och släpper vid taket, för att ge ljus i hallen, fungerar som

bokhylla.

Från allrummet kommer vi ut i hallen och uppför trappan. Uppe på loftet har golvet försetts med heltäckningsmatta för att dämpa ev. ljud när det pågår aktiviteter här. Det kommer att finnas ett 90 cm högt staket uppe på loftet, det kommer att vara av 10mm härdat glas för att saker inte skall kunna rulla över kanten och för att inte störa den underbara utsikten. Längs den västra väggen platsbyggs grunda vägghängda skåp för personliga tillhörigheter. På loftet finns plats för t.ex. tre - fyra resårmadrasser på hjul som fungerar både som soffor och sängar. Detta blir det perfekta tillhållet för extragäster och ungdomar. Det kanske är här uppe man placerar tv-apparaten. Väggar och tak är klädda med vitmålad råspånt, det öppningsbara fönstret mot baksidan fungerar som nödutgång och vädringsfönster.

Plan över bottenvåning och loft se bilaga 8.

8. Diskussion

Mitt examensarbete har lett fram till ett hus med en modern karaktär och med inslag av det som kan uppfattas som enkelt och robust. Jag har medvetet använt mig av i fler fall billiga material för att försöka hålla den stränga budget som finns. De gånger jag

specificerat ett material som kan uppfattas som dyrt försöker jag också motivera beslutet. Där jag inte specificerat ett materialval eller en produkt står valet förmodligen mellan begagnat eller det som står till buds ljust då.

När jag presenterade vad jag kommit fram till för de berörda familjerna var alla över förväntan nöjda med det resultatet. De tyckte att jag löst förvaringsproblematiken under trappan och på loftet på ett smart sätt. Jag visade en modell över det hus jag beskriver i den här rapporten samt en del materialprover. Det var ett mycket bra och enkelt sätt att beskriva de olika rumsligheter jag arbetat med. När det gäller en del av materialvalen har jag beskrivit och berättat om mina önskemål under arbetets gång, en del saker kommer nog att ändras under tiden då vi bygger huset.

Under detta arbete har jag haft många och långa telefonsamtal med de två ägarna till huset. Jag har behövt få vissa av deras åsikter förtydligade och i vissa fall har de gett mig medhåll och stöd då det gällt olika val. Jag har dessutom upplevt ett stort stöd vid de tillfällen som vi har haft delgenomgångar på Konstfack samt de gånger som

gästkritiker medverkat. När man ibland har kört fast är det utmärkt att träffa dessa kritiker så att man får fart på tankarna igen.

9. Sammanfattning, slutsats, slutord

Det har varit ett fantastiskt kul och lärorikt arbete, lite stressigt ibland men på det hela oerhört tillfredställande. Stressen har uppkommit då jag ibland fått vänta lång tid på svar från vissa instanser. Det jag främst har lärt mig är att det byråkratiska maskineriet när det gäller att bygga ett hus bitvis är väldigt trögt.

Att rita ett hus är ett otroligt roligt uppdrag men också väldigt svårt och komplext, det är väldigt många trådar att hålla i. Det bästa med det här arbetet är att nästa gång så vet jag i vilken ordning allt ska göras för att jag inte ska behöva göra en massa

dubbelarbete.

Huset kommer att byggas under år 2007. Arbetet kommer att utföras av de inblandade släktingar som jag nämnt ovan, detta känns som ytterligare ett stort projekt att ta tag i.

Jag kommer själv att få både bygga och vägleda de andra i arbetet.

10. Källförteckning

Eriksen, Laila, Små hus på tomten 2005

Hultqvist, Lars-Ingemar, Bygga fritidsstuga 1999 Thurell, Sören, Fritidshuset 2000

Mårtensson, Hans, Små hus att bygga själv 1998 Bengtsson, Hans, Sommartorpet 2002

Hemgren, Per, Bygga tak 1998 Magasinet ”Allt om fritidshus”

11. Bilagor

1. Resolution 111G2 554 (4 sidor) 2. Förslag till byggnadsplan 3. Frågor till berörda familjer 4. Situationsplan

5. Ansökan, sluten tank till vattentoalett 6. Situationsplan med radie till grannfastighet 7. Fasader

8. Planer

9. Hur ser 60kvm ut

10. Skissmodell eget undersökningsarbete 11. Presentations modell för berörda 12. Bilder på Gamla huset före brand 13. Bilder på Gamla huset efter brand

T I.

INKOM TILL

lanmHarikonter~

b

. L~~~SSTYRELSEN

I s d ,

⁾ 8&larrnlaRas Ian

.' . 30 IEE!h AYLAWDS Li611

Avskri f t

.

R E S O L U T I O N .

; I I I G 2 5 54.

Med anledning av e n f r h Helge C a r l s s o n , Sagstugan, Box 49,

I

Katrineholm, h i t inkommen f r a m s t a l l n i n g f i n n e r l a n s s t y r e l s e n , j h - l i k t 107

5

hyggnadalagen, s u l i g t

-

d e l s f a e t s t a l l a e t t a v l i i n s a r k i - t e k t k o n t o r e t i Nykaping &r 1953 u p p r a t t a t f o r s l a g t i l l byggnads- . p l a n f o r f r i -b I d s b e b y g g c 1 s e

A

d e l av f a s t i g h e t e n

i)ja 1 4 m.m. i S t o r a M a l m s socken och kommun, v i l k e t f o r s l a g av- f a t t a t s en A r 1953 u p p r a t t a d k a r t a jamte d a r t i l l horande, den

I

1 9 deccmber 1953 dagtecknad b e s k r i v n i n g , d e l s ock f o r o r d n a , a t t

I

^bifogade byggnadsplanebestammelser s k o l a g a l l a f o r byggnadsplane- omradets bebygg~nde och anvandning.

Med s t o d a v

113

$ byggnadslagen f o r o r d n a r l i i n s s t y r e l s e n d a r - j l m t e , a t t salranden, t i l l i k a & a r e a v f a s t i g h e t e n a j a 14, s k a l l , and& a t t 112

If.

samma l a g e j ar t i l l a m p l i g , u t a n e r s a t t n i n g u p p l a t a I

(

obebyggd mark, som f o r omrAdet s andamalsenliga anvandning e r f ord-

I

^{ras t i l l} viig e l l e r annan allmiin p l a t s . SAsom sbdan mark aka11 an--

I

^{s e s} a l l , nlimndc a g a r e t i l l h o r i g ma* som e n l i g t beteckning & pla- . n e n a r avsedd f o r sadana andamAl.

J w l i k t beatammelserna i 150

5

t r e d je s t y c k e t byggnadslagen mh klagan i c k e f i j r a s o v e r d e t t a l a n s s t y r e l s e n s b c s l u t , och s k a l l k a r t a n f 6 r s e s med b e v i s a t t b e s l u t c t pA grund harav vunnik l a g a k r a f t

.

Given e f t e r a n s l a g Nykoping i l a n d s k a n s l i e t den 1 4 f e b r u a r i 1956.

BO Hammarsk jold.

E r i k Waldemarsson.

A v s k r i f t

.

B e s k r i v n i n q samt

#

t i l l h o r a n d c f o r s l a g t i l l byggnadsplan f o r d e l av f a s t i g h e t e n

(J J A 1 4 m.m.

i S t o r a Malrns socken och k o m n . B e s k r i v n i n g .

Genom l a n s s t y r e l s e n s b e s l u t den 9 ma3 1952 h a r k o n s t a t e r a t s a t t behov av byggnadsplan f o r v i s s sommarstugubebyggelae inon d e t i ansokningen avsedda omrAdct f o r e f i n n e s samt b e s l u t a t s a t t slidan p l a n s k a l l u p p r a t t a s .

Planomradct, s o a e n l i g t den A k a r t a n f o r e s l a g n a begrans- ningen omfa$tar c:a 1 3 , 7 5 h e k t a r , ar b e l a g e t c i a 3 krn o s t e r om Katrineholms s t a d mellan lanshuvudvagen Katrineholm-Flen och s j o n

S t o r a J a l k e n . Det angransas i n o r r av ovanndnda lanshuvudvag, i o s t e r av f a s t i g h e t e n o j a 1 1 samt i s o d e r och v a s t e r av hemman under E r i k s b e r g .

Terrangen u t g o r e s av en smal Akermarksremsa, som s t r a c k e r s i g f r h n o r d v a s t r a d e l e n t v a r s over m i t t p a r t i e t till e t t b r e t t d i k e i o s t e r . Sodra d e l e n av omr&det ar bevuxcn med barrskog och i o v r i g t ar den kuperade t e r r a n g e n kladd med g l e s barrskog blan-•

dad med l o v t r a d .

T i l l f a r t e n t i l l omradet s k e r f r a n lanshuvudvagen. E e f i n t - l i g jordbacke belagen pA gronomrAdet omedelbart a s t e r on denna t i l l f a r t bor avschaktas pa sAdant s a t t , a t t narken kornmer a t t l i g g a hogst 0 , 5 meter over vagens plan.

Vagsystemet i o v r i g t ar a v s e t t a t t p& l a m p l i g a s t e satt f o l - j a t e r r a n g e n rned hansynstagande t i l l v e g e t a t i o n e n inom f o r vag- mark jamte g r o n b a l t e markera& oarAdan.

Scm allmanna p l a t s c r hava a v s a t t s h e l a s t r a n d o ~ A d e t , den t a l l b e m x n a backen i s o d a r samt d e t l i k a l e d e s skogbevuxna onr3de.t i n o r t v a s t r a dclen.

Omr5det, som a v s e s a t t e n d a s t f A bebyggas fiSr f r i t i d s b e b y g - g e l s e , ar i s t o r u t s t r a c k n i n g redan bebyggt. Bostadsbebyggelsmn o m f a t t a r c : a 30 bebyggda och c : a 40 f o r e a l a g n a t o m t p l a t s e r f o r

V a t t e n f o r s a r j n i n g e n s k e r medelst brunnar och I.C. f& iclce

E t t omrAde o s t r a d e l e n ar a v s e t t f o r r o l k e t s Park jamte h a r t i l l horande p a r k e r i n g s p l a t s .

Vykoping i l a n s a r k i t e k t k o n t o r e t den 1 9 december 1953.

kke Scberg.

T i l l h o r l a n s s t y r e l s e n s i Sodermanlands l a n b e s l u t den 1 4 f e b r u a r i 1956.

F o r byggnadsplaneomrildet g a l l a jiimlikt 1 4 1

9

byggnadsstad- g a n f o r e s k r i f t e r n a i 97 $ byggnadastadgan i den mAn e j a n n a t fo-.

r e s k r i v e s i nedan angivna byggnadsplanebest&melser.

§ 1-

Mom. 1. Med BF b e t e c h a t omr&de f & r e n d a s t anvandas f o r be- b y g g e l s e , som a g e r samband med f r i l u f t s l i v ( f r i t i d s b e b y g s e l s e ) .

Mom. 2 . Med R f b e t e c k n a t omrade f a r anvandas e n d a s t f o r fol'kparksandardil och darmed s a h h o r i g t a n d a d l .

Mom. 3 . Med V b e t e c k n a t omrade s k a l l u t g o r a vattenomrade som i c k e fAr u t f y l l a s e l l e r overbyggas.

Mom. 4 . Med Vb b e t e c k n a t omrade u t g o r vattenomrkde, som i c k e f & r u t f y l l a s e l l e r overbyggas i annan mAn a n sorn e r f o r d r a s f o r bAtbryf;gor och b a t h u s .

$ 2.

Med p u n k t p r i c k n i n g betecknad mark f&r i c k e bebyggas ( f o r - g8rdsomr&do).

5

7 .

?led BF b e t e c k n a t omride f8r e n d a s t bebyggas med h u s som u p p f o r a s f r L s t % e n d e .

4

4 -

T o m t p l a t s , som a v s e s f o r kebyggande rned bcningshus, f a r i c k e g i v a s mindre areal ag 1200 m 2

.

D& s a r s k i l d a omstandigheter f o r a n l e d a a r t i l l d mindre a r e a l medgivas

,

^{dock e j} under 900 ma.

$ 5 - .

Mom. I.

A

t o m t p l a t s som amfattar med BF b e t e c k n a t omrilde

far

e n d a s t u p p f a r a s e n huvucbyggnad jamte e r f o r d e r l i g a gArdsbyg- n a d e r ; dock byggnadsniimnrten medgiva uppf o r a n d e t a v t i l l hum&

byggnad horande f1ygelbyggn:rd innehAllande s o v p l a t s e r .

Mom. 2..

A

t o m t p l a t s son o m f a t t a r mid BF betecknat omrAde fAr huvudbyggnad

-

ⁱ forekommande f a l l jamte flygelbyggnad

-

i c k e upptaga s t a r r e a r e a l Pn 60 m2 samt u t h u s e l l e r andra gbrdsbygg- nader i c k e s t o r r e aammanlagd a r e a l a n 20 m 2

.

§ 6.

Mom, 1.

A

med I b e t e c k n a t omrade fA-r byggnad uppforas med hogst en vaning.

Mom. 2. med v b e t e c k n a t omrilde f $ r u t o v e r a n g i v e t v h i n g s - a n t a l i n r e d a s vind.

§ 7.

1

med I e l l e r I v betecknat ornr&de f & r byggnad i c k e uppforas t i l l s t o r r e hojd an r e s p e k t i v e 4 , 4 och 5 , 6 meter..

§ 8.

W.C. I& i c k e anordnas. Avlopp f o r s p i l l v a t t e n i o v r i g t

d l

i c k e anordnas rned mindre anordn5-rigar f o r f e t t a v s k i l jning u t f aras, varyid darjamte s k a l l i a k t t a g a s , a t t s p i l l v a t t n e t i c k e u t s l a p p e s i med Vb och V b e t e c k n a t omr&de.

5

^{9 -}

I omrhdesgrans som b e t e c k n a t s med s t r e c k a d l i r i j e s k a l l med hansyn t i l l t r a f i k s a k e r h e t e n f a s t i g h e t med s t a n g s e l , v a r i e j fAr anordnas ijppning'sorn medgiver u t f a r t e l l e r annan utgBng mot v% e l l e r allm&n p l a t s . B e f r i e l s e frAn h a r angiven s k y l d i g h e t a t t anordna s t a n g e c l m& dock medgfvas b e t r a f f a n d e f a s t i g h e t frAn

i v i l k e n med hansyn t i l l d e s s h o j d l a g e e l l e r andra omstandigheter u t f a r t e j kan v a n t a s aga rum avensom f a s t i g h e t v a r s behov av u t f a r t

i c k e kan p% annat satt behorigen t i l l g o d o s e s .

Wykaping i l a n s a r k i t e k t k o n t o r e t den 1 9 december 1953.

%ike Seberg.

~ i ' l l h o r l a n s s t y r e l s e n s i Sodermanlands l a n b e s l u t den 1 4 f e b r u a r i 1956.

R a t t a v s k r i v e t ; b e t y g a r

Nykoping i l ~ n d s k s o l d i e t den 1 4 f e b r u a r i 1956.

PA.

t ja?l t e n s vaqnar:'

re&,

aktuell tomt

Bilaga 1

Bilaga 2

Hej alla Bergströmare och Petterssonare

Som några av er redan vet så har jag åtagit mig att som magisterexamensarbete arbeta med att ta fram ett förslag på nytt fritidshus för åretrunt bruk. Jag kommer att lägga fokus på

interiören och dess funktioner i relation till en lämplig plan. Detta är ett ganska omfattande arbete där jag kommer att behöva allas hjälp för att alla ska få chansen att ventilera sina drömmar och visioner. För att kunna genomföra detta kommer jag att vilja träffa alla berörda familjer enskilt för att diskutera era behov och tankar. När vi träffas kommer vi att diskutera de frågor jag bifogar. Allt detta kommer att dokumenteras noggrant för att jag skall kunna göra ett förslag baserat på de åsikter och idéer som framkommit. Förhoppningen är att alla skall kunna känna sig nöjda och delaktiga med det förslag jag kommer att pressentera.

Innan vi träffas vill jag att alla ska fundera på några saker.

• Vad tyckte du/ni var bra med den gamla sommarstugan?

(läge, storlek, form, färg etc.)

• Var det någon funktion som du/ni tyckte om extra mycket?

(förvaring, sovplatser, entré etc.)

• Fundera på om det var några speciella detaljer som du/ni gillade.

• Vad vill du/ni ha ut av den nya stugan?

• Hur vill du/ni använda den nya stugan?

Jag kommer att höra av mig under v.43 för att boka tider med er alla. Jag ser fram emot att jobba med det här projektet och få träffa er och hoppas att ni gör detsamma.

Under v.49 hoppas jag kunna pressentera ett förslag med en väl genomtänkt plan och med ett tilltalande yttre.

Har ni några frågor eller undrar något så är det bara att ringa eller maila.

Med vänlig hälsning Patric

0709-373445

patric.sahlen@konstfack.se