"Det här är min grej nu"
- En kvalitativ studie om gitarrelevers relation till gitarren utifrån bakgrund, identitetsskapande och möjlighetshorisont
Anton Sandberg
Ämneslärare, gymnasiet 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
”Det här är min grej nu”
- En kvalitativ studie om gitarrelevers relation till gitarren utifrån bakgrund, identitetsskapande och möjlighetshorisont
Anton Sandberg
Handledare: Joakim Hellgren
Ämneslärarprogrammet – Musik, fördjupning musik 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
ii
Abstract
Denna studies syfte är att undersöka hur gitarrelever på gymnasiet upplever sin relation till gitarren och hur den kan influera deras identitet, självbild och framtidsvision –
möjlighetshorisont. Fem kvalitativa intervjuer har genomförts med gymnasieelever på
estetiska programmet som alla hade gitarr som huvudinstrument. Studien vilar huvudsakligen på en sociokulturell teoretisk grund där stor vikt har lagts på relationen mellan informanterna och deras omvärld i utformningen av intervjuerna och analysarbetet av insamlad data. Den tidigare forskningen som redovisats i arbetet fokuserar på identitet och musikalisk identitet samt möjlighetshorisont då identitetsskapandet och informanternas framtidsvisioner har varit de centrala ämnena i studien. Studien visar att gitarren kan ses som ett verktyg att genom denna förstå och bearbeta sin sinnevärld. Gitarren upplevdes som en stor del av
informanternas liv och deras identitetsskapande, både på ett praktiskt plan genom
musicerande, övande och utvecklande av teoretisk kunskap men också på ett känslomässigt plan där gitarrutövandet och musiken kunde hjälpa dem att bearbeta och hantera känslor. En viss diskrepans mellan informanternas gitarrundervisning och deras gitarrutövande på fritiden kunde även urskiljas i resultatet – någonting som uppmanade till vidare frågeställningar och reflektioner gällande utformning av vissa aspekter kopplade till gitarrundervisningen. Vidare framgick det att titlar och benämningar på sig själv kunde upplevas ha stor vikt i skapandet av den egna självbilden och projektionen av ens image mot omvärlden.
Nyckelord: Gitarr, identitet, musikalisk identitet, sociokulturellt perspektiv, möjlighetshorisont, image.
iii
Abstract
The purpose of this study is to investigate how guitar students in high school experience their relationship with the guitar and how it can influence their identity, self-image and vision for the future – horizon of opportunity. Five qualitative interviews have been conducted with high school students on the arts program, all of which had guitars as their main instrument. The study is mainly based on a sociocultural theoretical basis where great emphasis has been placed on the relationship between the informants' and their surroundings in the design of the interviews and in the analysis of collected data. The previous research reported in the paper focuses on identity, musical identity and the horizon of opportunity since the developing of identity and informants' vision of the future have been the central subjects in the study. The study shows that the guitar can be seen as a tool for understanding and processing one’s worldview. The guitar was perceived as a large part of the informants' lives and their identity development, not only on a practical level through musicianship, practice and development of theoretical knowledge, but also on an emotional level where the guitar practice and music listening could help to process and manage emotions. A perceived division between the informants' formal and their informal guitar practice could also be identified through the results – something that called for further questions and reflections on the design of certain didactic aspects related to guitar teaching. Furthermore, it became clear that certain titles and labels on oneself could be perceived as having great importance in the creation of one's self- image and the projection of one's image towards the outside world.
Keywords: Guitar, identity, musical identities, sociocultural theory, horizon of opportunity, image.
iv
Förord
Jag har inte alltid de högsta tankarna om mig själv, det ska jag erkänna. Det finns tillfällen då jag tvivlar, det finns tillfällen då jag blir förbannad och irriterad på mig själv, det finns tillfällen då det känns som att jag har försatt mig i en situation jag inte klarar av att hantera.
Alla dessa känslor har förekommit under denna termin av examensarbetesskrivande. Ibland har de kommit smygande en och en och ibland har de i samlad trupp invaderat mitt sinne och lämnat mig handlingsförlamad och uppgiven.
Jag nämner i detta arbete att en individs självbild och hur denne väljer att benämna sig själv kan ha en hämmande effekt på individens upplevelser, dess verklighetssyn och
framtidsvisioner – om benämningen är negativt laddad det vill säga. Kopplar jag dessa ord till mitt sätt att se på och tänka om mig själv är det lätt att se att dessa tankar har bidragit till svårigheter och hämmat mig i många situationer.
…Men inte denna gång.
Ja, jag har under denna termin upplevt tvivel, irritation och situationer då det känts för mycket, jag har känt mig handlingsförlamad och uppgiven, jag har ibland tänkt att jag inte klarar detta – men, jag har aldrig gett efter för dessa känslor och tankar. Under denna termin har jag växt mer än vad jag har gjort på mycket länge och jag har lärt mig att tankar och känslor är flyktiga, låt inte de negativa tankarna slå rot och bli en del av din identitet! Det går att övervinna dem. – Det har till och med varit riktigt roligt att skriva detta arbete! Vem vet, det här kanske är min grej nu.
Med detta ur vägen vill jag även passa på att tacka de människor som har stöttat och hjälpt mig under denna termin. Först och främst vill jag tacka mina informanter som ställde upp på att bli intervjuade av mig – utan er hade det inte blivit någon studie! Jag vill tacka min handledare Joakim Hellgren och mina lärare Anna-Karin och Niclas för allt stöd och inputs.
Sedan vill jag tacka mina fina klasskamrater som har stöttat och hjälpt mig på fler sätt än jag kan räkna upp. Slutligen vill jag tacka min kära mor Christina Sandberg som har tagit på sig det tunga ansvaret att läsa igenom detta arbete i alla dess olika stadier och agerat auto-correct och rättstavningsprogram när Words egna inte har räckt till. Tack!
– Anton Sandberg
v
Innehållsförteckning
”Det här är min grej nu” ... i
Abstract ... ii
Abstract ... iii
Förord ... iv
Innehållsförteckning... v
1. Inledning ... 1
1.1. Min historia som gitarrist ... 1
1.2. Identitet i gitarren ... 2
1.3. Ungdomar och musik ... 2
2. Syfte och frågeställningar... 4
3. Bakgrund ... 5
3.1. Tidigare forskning ... 5
3.1.1. Identitet och självbild ... 5
3.1.2. Musik och identitet ... 6
3.1.3. Möjlighetshorisont ... 8
3.1.4. Andra viktiga aspekter i skapandet av identitet ... 9
3.2. Teoretisk utgångspunkt ... 10
3.2.1. Sociokulturellt perspektiv ... 10
3.2.2. Socialbehavioristiska och symbolisk interaktionistiska synsätt ... 12
3.3 Lagar och styrdokument ... 13
4. Metod ... 14
4.1 Metodologi ... 14
4.1.1 Semi-strukturerad kvalitativ forskningsintervju ... 14
4.1.2 Nackdelar med kvalitativ forskningsintervju ... 14
4.2 Urval ... 15
4.2.1. Subjektivt urval ... 15
4.2.2. Kontakt med informanterna ... 16
4.2.3. Presentation av informanter ... 16
4.3 Genomförande av intervju ... 17
4.3.1. Pilotintervju ... 17
4.3.2. Samtycke till intervju ... 17
4.3.3. Intervjuer ... 18
4.4 Analys ... 18
4.4.2. Tematisk analys ... 18
4.4.3. Bearbetning av råmaterialet samt utförande av analys ... 19
vi
4.5 Etiska överväganden ... 20
4.5.1. De fyra grundkraven ... 20
4.6. Författarrollen ... 20
5. Resultat ... 21
5.1. Gnistan att börja spela gitarr ... 21
5.1.1. Omvärldens inledande roll ... 22
5.1.2. Musiklyssnandets inledande roll ... 23
5.2. Musikalisk identitet ... 23
5.2.1. Genretillhörighet ... 23
5.2.2. ”Gitarrist” ... 24
5.2.3. Omvärldens roll i identitetsskapandet och image ... 24
5.3. Undervisning som formar ... 25
5.3.1. Gitarristen inom skolans väggar och gitarristen utanför ... 25
5.4. Gitarren som känslomässigt verktyg ... 26
5.4.1. Att bearbeta känslor genom instrumentet ... 26
5.4.2. Viktiga händelser som formar ... 27
5.5. Möjlighetshorisont ur ett gitarrperspektiv ... 28
5.5.1. En framtid av musicerande med gitarren ... 28
5.6. Resultatanalys ... 29
5.6.1. Gitarren som medierande artefakt ... 29
5.6.2. Socialisation och identitet ... 30
5.6.3. Roller och masker som musikutövare ... 30
6. Diskussion ... 32
6.1 Metoddiskussion ... 32
6.2 Resultatdiskussion ... 34
6.2.1. Titlar, roller och image ... 34
6.2.2. Medvetenhet och den möjliga horisonten ... 35
6.2.3. Att bygga broar mellan det formella och informella ... 36
6.2.4. Med fokus på genus ... 38
6.2.5. Pedagogiska implikationer ... 39
6.3 Förslag på fortsatt forskning ... 39
6.3.1. Titlar och miljöns påverkan ... 40
6.3.2. Den allmänna synen på en musikers möjlighetshorisont ... 40
6.3.3. Genusperspektiv ... 40
6.3.4. Socioekonomisk bakgrund och genretillhörighet ... 40
6.4 Avslutande reflektion ... 41
7. Referenslista ... 42
8. Bilagor ... 45
Bilaga 1 ... 45
Information till deltagare i studien ... 45
Bilaga 2 ... 47
Intervjufrågor ... 47
Bilaga 3 ... 49
vii
Samtycke till intervju ... 49
1
1. Inledning
“Jaha, vad är du för typ av gitarrist då? Är du akustisk gitarrist eller är du elgitarrist?”
Jag har fått denna fråga fler gånger under min uppväxt än jag kan räkna och den har alltid gjort mig lite upprörd. Varför måste jag välja? Jag är gitarrist, ’bara’ gitarrist. Jag spelar elgitarr, stålsträngad akustisk gitarr, nylonsträngad klassisk gitarr och allt däremellan. Jag uppskattar att spela många olika genres med hjälp av dessa olika gitarrer.
Tankar om detta ämne har gjort mig intresserad av vad som får oss att sätta in varandra, och främst oss själva, i specifika fack/identitetskategorier samt om dessa kan påverka vår syn på vårt musicerande och vår framtidsvision/möjlighetshorisont. Dessa frågor kan vara intressanta ur ett pedagogiskt perspektiv där en större insikt i identitetsskapanden och vad som påverkar dessa hos ungdomar tillika elever kan skapa underlag för bättre lämpad undervisning. Genom arbetet med denna studie ville jag därför få en större inblick i hur ungdomar på gymnasiet – som har gitarr som huvudinstrument – ser och uppfattar sig själva utifrån ett
gitarristperspektiv. Har gitarren en djupare mening i deras liv än vad som syns på ytan? Vad innebär orden musikalisk identitet och hur kopplas skapandet av identitet till instrumentet?
Studien utgår från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv som beskriver att lärande sker i mötet mellan människor vilket leder till frågor som: skapas även identitet och en individs upplevda möjlighetshorisont av omvärldens påverkningar?
1.1. Min historia som gitarrist
Sedan sex års ålder har gitarren och dess förmåga att, genom mig, skapa musik varit en ytterst stor del av min uppväxt. Om jag skulle beskriva mig själv för en okänd människa skulle det faktum att jag är gitarrist komma upp tidigt i beskrivningen – så har det varit under största delen av mitt liv.
Min resa som gitarrist började då jag fick min första gitarr som julklapp av min farbror. Min bror tog gitarrlektioner via musikskolan och han hade lärt mig några lätta låtar innan denna jul så lyckan att få en egen gitarr att öva på var total. De kommande åren hände dock inte mycket när det kommer till utveckling – jag kunde några ackord och längre sträckte sig inte min kunskap. Det var inte förrän i fjärde klass jag fick börja med gitarrlektioner och det var då resan startade ordentligt. Jag och min omvärld märkte snabbt att det fanns en viss fallenhet för att spela och jag fick mycket beröm och uppmärksamhet från lärare, familj och människor runt omkring mig under denna tid. Min första lärare var en god ledsagare och förebild under mina första år som gitarrist och han använde sig mycket av gruppundervisning under de åren han undervisade mig.
Vidare tog gitarrspelandet mig till scener och olika uppträdanden under hela mellanstadiet och högstadiet. På högstadiet fick jag en viss social status, på grund av att jag kunde spela gitarr,
2
som jag absolut inte skulle ha haft annars. Jag hade inte många av de egenskaper eller attribut som på just detta högstadium uppfattades som respektingivande men i och med gitarren blev jag sedd och respekterad och den uppmärksamheten gitarren gav mig uppskattade jag högt.
Fortsättningsvis influerade mitt gitarrspelande valet att börja estet-musik på gymnasiet – en tid som jag än idag uppskattar väldigt mycket och som haft en stor inverkan på mitt egna identitetsskapande. Min lärare där var en fantastisk gitarrist och är en mycket stor förebild ur ett musikaliskt perspektiv än idag. Efter gymnasiet har det blivit två år på folkhögskola, några år av jobb på diverse skolor och nu fem år på musikhögskolan i Piteå.
1.2. Identitet i gitarren
Varför berättar jag min historia? För att det är där grunden till min identitet som gitarrist ligger och det är där – genom mina erfarenheter med gitarren – mitt intresse skapades för de ämnen som föreliggande studie kommer att beröra.
Ur ett sociokulturellt perspektiv kan jag själv se att min utveckling är beroende av de runt omkring mig (Säljö, 2000). Mitt intresse för gitarr hade mest troligt inte väckts om det inte var för min bror och jag hade inte haft den förkunskap jag hade när jag väl började ta
lektioner om det inte hade varit för honom. De lektionerna jag sedan deltog i under ledning av min första gitarrlärare var även de utformade ur ett sociokulturellt perspektiv där mötet
mellan lärare och elever var viktigt för utveckling. Som tidigare nämnt var
gitarrundervisningen ofta i grupp vilket ledde till att vi elever kunde ta hjälp av varandra för att utvecklas.
Gitarren har inte bara varit en stor del av min image utåt under uppväxten utan även varit, ur ett sociokulturellt perspektiv, en medierande artefakt (Säljö, 2000) – ett verktyg – för mig att:
hantera känslomässiga företeelser, bygga upp karaktär samt få djupare förståelse för inlärning och inlärningsteknik.
1.3. Ungdomar och musik
Föreliggande studie kommer att lägga fokus på ungas identitetsskapande och vilken roll musiken samt musikutövandet har i denna process. Att musiken är en viktig del i ungdomars identitetsutveckling är forskningen överens om (DeNora, 2000; Hargreaves, Macdonald &
Miell, 2002; Hargreaves, North & O’Neill, 2000; Ruud, 2013). Musiken är ett verktyg för ungdomar att porträttera en image till omvärlden och tillfredsställa känslomässiga behov (Hargreaves et al., 2000). Musikens roll i ungas identitetsutveckling är också något som Skolverket väljer att trycka på. Ett utdrag från tidigare kursplan formuleras på detta sätt:
”Utbildningen i musikämnet syftar till att ge varje elev lust och möjlighet att utveckla sin
3
musikalitet och få uppleva att kunskaper i musik bottnar i, frigör och förstärker den egna identiteten både socialt, kognitivt och emotionellt.” (Skolverket, kursplan musik, 2000).
Nedan följer ett utdrag från gällande kursplan:
Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och
känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i
människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. (Skolverket, 2011a)
Det går alltså att se att idén om musik som ett viktigt verktyg i identitetsskapandet är en vidsträckt uppfattning och den tidigare kursplanen kan tyckas belysa vikten av musikens roll i identitetsskapandet. Jag kommer i detta arbete att utgå från dessa principer men jag kommer att vara medveten om, som Persson (2019) och Danielsson (2012) menar, att dessa kan ses som antaganden. Persson (2019) nämner i sin avhandling att viss forskning han granskat, samt Skolverkets (2011a) ovanstående citat, har vissa grundläggande antaganden som
utgångspunkt och Danielsson (2012) pekar på att musik inte är med självklarhet något som är centralt i alla ungdomars identitetsskapande. Detta är såklart en viktig aspekt att ha i åtanke under denna studies gång men å andra sidan, eftersom ett av kriterierna i urvalet av
informanter löd att de skulle ha gitarr som huvudinstrument på ett estetiskt gymnasium kan antagandet göras att musiken har haft en betydande inverkan på deras liv.
4
2. Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka hur gymnasieelever med gitarr som huvudinstrument upplever sin relation till gitarren utifrån den egna musikaliska identiteten samt om den upplevda relationen influerar deras möjlighetshorisont.
Syftet besvaras med hjälp av dessa frågeställningar:
- Vilken roll har gitarren haft, socialt och identitetsutvecklande, under den tid eleverna har spelat gitarr?
- Hur ser elever på sin identitet som gitarrist utifrån genretillhörighet, omvärld och projicerad image?
- Hur långt upplevs den egna möjlighetshorisonten sträcka sig samt påverkas synen på den möjliga horisonten utifrån vilket sätt eleverna identifierar sig som gitarrist?
5
3. Bakgrund
Bakgrundskapitlet beskriver vilken tidigare forskning som använts, de teoretiska
utgångspunkter studien grundas på samt lagar och styrdokument som är kopplade till studiens innehåll.
3.1. Tidigare forskning
Detta avsnitt berör tidigare forskning kring identitet, identitetsskapande, musikalisk identitet samt möjlighetshorisont.
3.1.1. Identitet och självbild
Som tidigare nämnt är identitet ett av de centrala begreppen i detta arbete vilket betyder att det bör finnas en förhållandevis tydlig definition av hur ordet kommer att användas.
Danielsson (2012) anser att begreppet har använts på många olika sätt i forskningen och att det inte alltid framgår vad betydelsen är. Med grund i utvald forskning ska en definition av begreppet redogöras. En aspekt av begreppet är att identitet och självbild skapas i förhållande till människans miljö – en åsikt som delas av flera forskare (Bergöö & Ewald, 2003;
Danielsson, 2012; Georgii-Hemming, 2005; Hargreaves et al., 2002; Mead, 1934/1976).
Individen formas alltså i samspel med hennes omvärld och hennes tankar om hur hon passar in i denna. Det går att dra paralleller till det sociokulturella tankesättet som menar att lärande sker i mötet mellan människor (Säljö, 2000) och i och med det, kan argumenteras, även hennes identitetsskapande. Hargreaves, Macdonald och Miell (2002) belyser denna sociala aspekt kopplad till identitetsskapande och menar att individen hela tiden ägnar sig åt konstant jämförelse mellan dennes beteende och omvärldens:
The self-image develops by a process of monitoring our own behaviour, and making social comparisons. We constantly compare ourself with others, so that particular situations and social groups exert a powerful influence on what we do and what we say. We also compare our behaviour with what we expect ourself to do on the basis of our self-image, which is built up from past experience, and with what we would like to do, i.e. with our ideal self- image. (Hargreaves et al., 2002, s.8)
Danielsson (2012) menar att identitet kan förstås dels som upplevd och dels som tillskriven – identitet är både individens självuppfattning av jaget (Mead, 1934/1976) samt omvärldens förväntningar på, eller föreställningar om, denne. Danielsson (ibid.) menar att individens identitet har även en performativ sida, den är en fråga om hur hon framställer sig själv – detta i enlighet med Goffmans (2014) syn på identitetsförhandling och hur människan förhandlar fram olika roller som hon, i samspel med omvärlden, skapat och förväntas spela.
6
Identitet är alltså ett begrepp med många ansikten vilket leder till det inte är helt problemfritt en studie grundas på begreppet. James (1890, refererad i O’Neill, 2002) menar att kampen att hitta grundprincipen i människans identitet är det mest förbryllande pusslet psykologin måste tampas med. Georgii-Hemming (2005) uttrycker problematiken med begreppet identitet och belyser att det inte finns någon tydlig, samstämmig definition av begreppet i litteraturen. Hon menar på att identitet kan ”… knytas till tid och plats, beskrivas utifrån yttre kännetecken som yrke eller kön, med hjälp av biologiska, objektiva data eller med hänsyn till attityd och
personlig karaktär.” (ibid.). Vidare menar hon att den del av identiteten som är kopplad till individens subjektiva självuppfattning, den som bland annat Danielsson (2012) också nämner, kan ge individen upplevelsen av att vara den samme och erbjuda kontinuitet och sammanhang i tankar om sig själv (Georgii-Hemming, 2005).
Det inre rummet kontra det sociala rummet
Även om den teoretiska ansatsen i detta arbete bygger på det sociala spelet mellan människan och hennes omvärld och att litteraturen pekar på att identitetsskapande grundas i detta sociala sammanhang pratar bland annat Ruud (1997) om ett inre rum. I detta rum skapar individen en inre kärna och upplevelsen av ett helt privat rum som hon kan fylla med egna och privata upplevelser och tankar. ”Opplevelsen av å besitte et slikt privat rom, av å være forskjellig fra andre, kan knyttes til opplevelsen av å ha en slags innerste «kjerne», et slags «sant selv» som kan møtes, utforskes og bekreftes.” (s. 101). Detta ställer Ruud (ibid.) i kontrast till det sociala rummet där han, i likhet med många av de andra forskare som refereras till i denna studie, pekar på att vår självbild är knuten till vår position i ett socialt och kulturellt rum.
Detta rum kan vi använda för att bland annat genom musiksmak och instrumentval – identitetsmarkörer – projicera till exempel socioekonomisk och kulturell tillhörighet samt könstillhörighet (ibid.). Individens identitetsskapande sker alltså i dialog mellan dessa två rum – hennes självbild och hennes yttre image (Danielsson, 2012; Georgii-Hemming, 2005; Ruud, 1997).
3.1.2. Musik och identitet
”Att studera fenomenet musikalisk identitet handlar om att försöka förstå individens egen upplevelse av den, hur de föreställer sig den samt att försöka förklara de processer som är involverade i den musikaliska utvecklingen.” (Hellgren, 2011, s.30).
Som nämnts i inledningen av detta arbete (se avsnitt 1.3.) är forskare relativt ense om att musiken har en stor inverkan på oss människor och den identitet vi skapar. Detta inte minst hos ungdomar (DeNora, 2000; Hargreaves, Macdonald & Miell, 2002; Hargreaves, North &
O’Neill, 2000; Ruud, 2013), som denna studie fokuserar på. Hargreaves et al. (2000) formulerar två anledningar till varför musiken är så viktig för ungdomar: ”These results indicate that music is important to adolescents, and that this is because it allows them to (a) portray an ‘image’ to the outside world and (b) satisfy their emotional needs.” (s.1). Ur denna del av identitetsskapande föds begreppet musikalisk identitet och nedan följer en redogörelse av forskning kopplat till detta begrepp.
7
Hargreaves, Macdonald och Miell (2002) delar upp den musikaliska identiteten i två delar:
Identities in music och Music in identities. Dessa två begrepp baseras på att det dels finns en typ av identitetsskapande som grundas i vår självbild som musikutövare, dels en som grundas i hur vi väljer att använda musiken för att uttrycka och utveckla vår identitet.
- Identities in music (iim)
Den del av musikalisk identitet som grundas i hur individen identifierar sig som
musiker/musikutövare. Denna del av musikidentiteten är enligt Hargreaves et al. (2002) baserat på sociala kategoriseringar och kulturella praxis. Hellgren (2011) definierar begreppet med sociokulturella ögon: ”Identitet i musiken – handlar om de delar av musikalisk identitet som berör sociokulturella roller.” (s. 29).
- Music in identities (mii)
Den del av musikalisk identitet som grundas i hur individen kan använda musik för att uttrycka och utveckla den egna identiteten (Hellgren, 2011). Musikstil, kläder,
genustillhörighet, nationell och socioekonomisk status är några aspekter som ryms inom Music in identities-begreppet (Hargreaves et al., 2002; Hellgren, 2011). Even Ruud (1997) kopplar dessa aspekter, som till exempel musiksmak, till begreppet identitetsmarkörer – där individen signalerar tillhörighet till en speciell grupp eller en bestämd symbolisk gemenskap.
Forskning kopplad till identities in music (iim)
Som refererat till ovan kan iim ses som den del av musikalisk identitet som är kopplad till de sociala roller musikutövaren både utsätts för men också skapar. Hur individen kategoriserar sig själv eller vilka roller hon tilldelas har en inverkan på hur hon sedan identifierar sig som musikutövare (O’Neill, 2002). O’Neill lyfter fram att dessa socialt konstruerade roller kan upplevas som utanför det individen är bekväm att se sig själv tillhöra och därför vara begränsande. Om en individ som spelar ett instrument tänker att ’jag är ingen musiker’
eftersom den socialt skapade rollen av en ’musiker’ är exempelvis en som livnär sig på musik kommer individen fortsatt att se sig själv ur denna synvinkel vilket i sin tur kan begränsa de delar som musiken har att erbjuda i relation till identitetsskapande (O’Neill, 2002).
Forskning kopplad till music in identities (mii)
Hargreaves, North och O’Neill (2000) visar att musiken har en tydlig roll i ungdomars liv där den kan vara en del i att hantera känslor och skapa en image utåt. Detta ämne – att musiken har en viktig roll i våra liv – är någonting som DeNora (2000) belyser ur flera olika
perspektiv. Ett av dessa perspektiv är kopplat till musikens roll i identitetsskapandet (mii) där hon menar att musikens samverkan med vårt minne även är en betydande aspekt i processen att forma identitet. ”Music can be used as a device for the reflexive process of
remembering/constructing who one is, a technology for spinning the apparently continuous tale of who one is.” (DeNora, 2000, s.63). Vi kan alltså ta hjälp av musiken för att till viss del
’minnas vem vi är’. En annan beståndsdel av identitetämnet är de tidigare nämnda
identitetsmarkörerna som bland annat Ruud (1997) tar upp i förhållande till musikens roll i den projicerade yttre identiteten – det denna studie ibland har valt att benämna image. Ruud (ibid.) menar att aspekter som musiksmak har en betydande roll i individens yttre rum och den projicerade bilden av individens identitet och tillhörighet.
8 Det formella/informella lärandet
Musikaliska aspekter så som musiklyssnande, musicerande och lärande kan delas in i två kategorier, två världar: formella och informella. Det formella sker i kontext av en institution – skolan i detta fall – medan det informella sker utanför institutionens väggar. Dessa två världar kan tillsynes ha lite med varandra att göra vid tillfällen, bland annat när det gäller
musikundervisning och musicerande. Boal-Palheiros och Hargreaves (2001) samt Hargreaves, North och Tarrant (2002) menar att det blir framträdande under skolans senare år att
ungdomar tenderar att nedvärdera den skolorganiserade musiken och istället börjar föredra musikaliska aktiviteter som de själva organiserar. De sistnämnda författarna menar att denna upplevda klyfta mellan de två olika världarna är till viss del kopplat till ungdomars
identitetsutveckling och vad de två världarna kan erbjuda. Den skolorganiserade verksamheten ger förvisso utrymme för ungdomar att utforska vissa delar av sitt
identitetsskapande men räcker inte till gällande andra delar som den informella världen kan tillhandahålla (Hargreaves, North & Tarrant, 2002).
3.1.3. Möjlighetshorisont
En del av denna studie fokuserar på elevers framtidsvisioner och ambitioner som i denna studie sammanfattas med begreppet möjlighetshorisont. Möjlighetshorisont används i föreliggande studie med definitionen att beteckna individens subjektiva uppfattning om möjligheter och karriärspotential som samhället – och i föreliggande studies fall även det egna musicerandet – kan erbjuda (Lundqvist, 2010).
Möjlighetshorisonter handlar alltså om hur individen uppfattar samhälleliga förutsättningar på en subjektiv nivå. Man kan uttrycka det som om horisonten är projektionen av det handlingsutrymme som individen ser framför sig. Detta understryker att individens berättelser, liksom karriärvalen i sig, sker i ett socialt sammanhang, från vilket individen hämtar näring till sina tolkningar och referenser för sina mål. (Lundqvist, 2010, s.20)
Här kan en tydlig koppling dras mellan hur en individs möjlighetshorisont manifesterar sig och dennes självbild. Människans möjlighetshorisont påverkas av de tankar hon har om sig själv som i sin tur skapar en bild av vad hon kan åstadkomma – hur långt hennes horisont sträcker sig. När det gäller möjlighetshorisont ur ett musikperspektiv kan detta bland annat manifestera sig som individens motvilja att se en framtid som musikutövare i och med att hon inte anser sig lika duktig som de i hennes närmsta omgivning. O’Neill (2002) menar att till exempel ’jag är inte riktigt en musiker’ är en sådan tanke som kan begränsa individen och dennes verktyg när det gäller att bygga en musikalisk identitet samt skapa en bild av vad som är trovärdigt: ”This restricts the concepts, images, metaphors, ways of speaking, self-
narratives and so on that are available in constructing a sense of self-identity in relation to music.” (s. 94).
9
Det sociala sammanhang som hjälper till att forma och påverka individens framtidsvisioner (Lundqvist, 2010) går hand i hand med de sociala aspekter som påverkar individens
identitetsutveckling. Ytterligare är kopplingen mellan identitet- och möjlighetshorisont- begreppen och det sociokulturella perspektivet – det teoretiska perspektiv som denna studie vilar på – tydlig eftersom de alla lägger stor vikt vid det sociala samspelet mellan människor och hur detta formar människan till vad hon är.
3.1.4. Andra viktiga aspekter i skapandet av identitet
På grund av obalanserad representation (mer om detta i metoddiskussionen) i urvalet av informanter samt viss etisk invägning har en del aspekter och dimensioner som kan uppfattas som viktiga i identitetsskapandet valts bort från delar som studiens syfte, frågeställningar och frågebatteriet till intervjutillfällena. Detta leder till att de aspekterna i sin tur inte finns
representerade i resultatkapitlet. Exempel på möjliga aspekter knutna till identitetsbegreppet kan vara genus, socioekonomisk bakgrund, ålder och nationalitet (Dibben, 2002). Med det sagt har valet dock gjorts att belysa det till synes viktigaste av dessa ämnen i detta kapitel för att öka validiteten i arbetet och skapa en vidare förståelse för möjliga aspekter som spelar in i individens skapande av bland annat självbild, musikalisk identitet och image. Nedan följer exempel på forskning som kopplar ämnet genus till identitetsskapande, den musikaliska identiteten och instrumenttillhörighet.
- Genus och musikalisk identitet
Ämnet genus är mångfacetterat och komplext och genusforskningen är ett vidsträckt forskningsfält med många olika infallsvinklar vilket innebär att det som kommer att presenteras under denna rubrik endast belyser en liten del av den övergripande genusdiskursen.
En av de aspekter som nämns i litteraturen gällande kopplingen mellan genus och musikalisk identitet är att musikinstrument upplevs som könskodade; vissa är manligt kodade och vissa kvinnligt kodade (Bayton, 1997; Halstead & Rolvsjord, 2015; Persson, 2019; Ruud, 1997;
Wych, 2012). Wych formulerar detta fenomen med “society perceives musical instruments as possessing a particular gender” (s. 30). Halstead och Rolvsjord (2015) utvecklar detta citat med att belysa att unga människor ofta väljer ett instrument baserat på vilket kön instrumentet anses tillhöra – pojkar väljer traditionellt manligt kodade instrument så som; gitarr, bas, trummor, bläckblås medan flickor väljer traditionellt kvinnligt kodade instrument; flöjt, klarinett, fiol et cetera. I kontext av denna studie där gitarren är fokus verkar forskning peka på att även om gitarren i sig är relativt manligt kodad är det skillnad på elgitarr och akustisk gitarr. Elgitarren ses mer som ett manligt instrument än vad den akustiska gör som i
jämförelse kan tolkas som ett mer kvinnligt kodat instrument (Abramo, 2010; Bayton, 1997).
Dibben (2002) beskriver, ur ett genusperspektiv, hur vi i västerländsk kultur ofta porträtterar kvinnan som den passiva parten medan mannen är den aktiva och menar att dessa könsroller även kan kopplas till det musikaliska fältet. Detta argument ligger i enlighet med Gunnarsson
10
(2019) som belyser att kvinnor som haft en betydande roll i musikhistorien har ’kvoterats bort’ från historieböckerna för att ge plats åt männen. Dibben (2002) menar att musiken har stor makt över hur dessa och många andra könsroller porträtteras och att denna makt att konstruera och upprätthålla dessa inte ska underskattas. Ur ett gitarr- och identitetsperspektiv kan parallellerna dras till hur vissa roller – som exempelvis att pojkar spelar gitarr och flickor sjunger – kan skapas och bibehållas genom musik och hur den väljer att porträttera kön och könsroller.
3.2. Teoretisk utgångspunkt
Detta avsnitt beskriver de teoretiska utgångspunkter arbetet grundas på och argumenterar för deras roll i studien.
3.2.1. Sociokulturellt perspektiv
Det sociokulturella perspektivets idéer om mänsklig utveckling formades av den ryske psykologen Lev S. Vygotsky redan på 20- och 30-talet i dåvarande Sovjetunionen (Säljö, 2000). På grund av det rådande klimatet i Sovjet under denna tid fick varken teorin, eller idéerna, fotfäste i västvärlden förrän långt efter de formulerades. Den grundläggande utgångspunkten för det sociokulturella perspektivet är att lärande sker i mötet mellan människor – samspelet mellan kollektiv och individ är i fokus (Säljö, 2000). Det
sociokulturella perspektivet kan skapa förståelse för hur människan internaliserar kunskap utifrån de kulturer och/eller miljöer hon vistas i genom bland annat en process som kallas socialisation. Dessa kulturer genererar artefakter (verktyg), aktiviteter och intryck som i sin tur formar hennes sätt att tänka – hennes inre tankeprocess – genom mediering och i
förlängning även skapar hennes självbild/identitet.
Materiella och intellektuella artefakter
Ordet artefakt kommer från latinets ars som betyder ”konst” och facere som betyder ”göra, tillverka” och kan översättas till ”konstgjort föremål”. Ordet används i sociokulturella
sammanhang som synonym till de fysiska och mentala redskap/verktyg människan har skapat och som vi samspelar med i vår vardag. Exempel på fysiska artefakter kan vara datorer, mobiler, bilar och även musikinstrument. Exempel på mentala artefakter vi använder är språket och de teoretiska kunskaper vi besitter, ur ett musikperspektiv kan detta bland annat vara kopplat till musikteorin (Hellgren, 2011). Vi kan använda artefakter för att förstå världen runt omkring oss och internalisera intryck och kunskap genom dessa. Denna process kallas mediering i dessa sammanhang. (Säljö, 2000)
Mediering
”Begreppet medierar … antyder således att människor inte står i direkt, omedelbar och otolkad kontakt med omvärlden. Tvärtom hanterar vi den med hjälp av olika fysiska och intellektuella redskap som utgör integrerade delar av våra sociala praktiker.” (Säljö, 2000, s.
11
81). Enligt Säljö beskriver alltså begreppet mediering den process där människan, i samspel med fysiska och språkliga verktyg, tolkar och förstår hennes omvärld. Detta samspel kan ske i många olika dimensioner och i många olika sammanhang. Som tidigare nämnts kopplar Hellgren (2011) begreppet artefakter till musik genom musikinstrumentet och bland annat musikteori. Dessa två kan i sin tur kopplas ihop till mediering genom att vi kan använda oss av musikinstrumentet för att bättre förstå olika företeelser inom musikteorin, det vill säga; vi använder instrumentet för att mediera. Musiken och instrumentet – i denna studie gitarren – kan hjälpa individen att mediera specifika aspekter ur dennes omvärld och förstå den bättre.
Ett exempel på gitarrens medierande kraft, som även är i enlighet med Hargreaves et al:s (2000) resultat, är att människan (ungdomar i deras fall) kan använda musiken för att bearbeta och hantera starka känslor. Gitarren kan alltså användas som ett medierande verktyg, inte bara för att förstå musikaliska aspekter utan även för att förstå känslomässiga. Detta fenomen kommer att belysas senare i studien när informanternas uppfattningar om fenomenet redovisas (se avsnitt 5.4.).
Socialisation och koppling till identitetsskapande
Begreppet socialisation är en central del i den sociokulturella teorivärlden. Individen och även hennes identitet formas av den sociala omvärlden och dess ramar och regler:
Det sociokulturella perspektivets syn på lärande är social, kunskap existerar inte objektivt utan är relativ och skapas inom en sociokulturell tolkningsram. Betoningen ligger på att lärande sker i samspel med andra människor och inte i första hand genom individens interna processer. Yttre aktiviteter samspelar i dialog med inre processer. Om vi överför detta tänkande till konstruktionen av identitet så kan det konstateras att identiteten konstrueras i samspel med andra. Identiteten är en social konstruktion utvecklad i samspel och genom dialog mellan människor vilket innebär att identitet och självbild i viss mån är föränderliga och påverkbara. Utvecklingen av identitet ligger nära begreppet socialisation. (Hellgren, 2011, s. 21)
Människan föds in i en social krets med en specifik kultur med förutbestämda regler och förhållningssätt till omvärlden. Internaliseringen av denna kultur och dess ramar är en förutsättning för individen att lära sig de kunskaper och färdigheter som är essentiella i dess utveckling. Säljö (2000) menar att många av de mest grundläggande kunskaperna och färdigheterna individen lär sig har sitt ursprung i dess direkta närhet, i en familj. Denna form av socialisation brukar kallas primär socialisation. Under människans inledande år lever och agerar hon i samspel med sin närmsta omgivning och genom denna skapar hon förmågor och kunskaper som språkbruk, sociala regler, empati och liknande. Denna närmsta omgivning – familj, släkt och nära vänner – har en djup och mångsidig relation till individen samt känner oftast till hennes hela historia vilket kan dras nytta av för att påminna henne om händelser tidigare i livet som kan ge lärdomar i andra situationer (Säljö, 2000).
När individen senare börjar skolan eller kommer i kontakt med andra institutionaliserade miljöer presenteras hon för en ny typ av socialisation, nämligen sekundär socialisation.
Institutionen, menar Säljö (2000), har inte samma relation till individen och dennes historia och har därför inte samma insikt i hur individen fungerar utanför dess väggar. Inom
12
institutionen är det lärandet som är det primära målet till skillnad från i hemmet där pedagogiken är osynlig (ibid.).
En viss koppling kan göras mellan socialisationens två delar och de två begrepp som Lamont (2002) menar har en stor del i en individs identitetsskapande: Personal identity och social identity – dessa kan jämföras med det inre och sociala rummet (Ruud, 1997). Lamont menar att processerna att utveckla dessa två beståndsdelar av identitet sker parallellt och är i ständig utveckling. Under de första åren av ett barns liv, under den primära socialisationen, sker det dock mindre utveckling i skapandet av den sociala identiteten än den personliga då den förstnämnda bygger på social jämförelse vilket, enligt Lamont (2002), inte är typiskt i en familjemiljö då bristen på jämlika i barnets ålder och mentala nivå i en familj leder till att barnet inte har många att jämföra sig med. Det är först då barnet får en större social sfär med likasinnade, genom den sekundära socialisationen som sker i skolan och förskolan, som den sociala identiteten utvecklas ordentligt.
Sammanfattning
Denna studie vilar främst på det sociokulturella perspektivets teorier om det sociala
samspelets roll i en individs utveckling och lärande. I denna del av bakgrunden har kopplingar gjorts mellan dessa teorier och en individs skapande av identitet. I kommande citat belyser Bergöö och Ewald (2003) den sociala grund som är en förutsättning för individers
identitetsskapande: ”Kommunikation med andra människor utgör under hela livet en
förutsättning för social och personlig utveckling och det är genom delaktighet i språkliga och kulturella gemenskaper som barns och ungas identitet och självbild växer fram.” (s. 32).
3.2.2. Socialbehavioristiska synsätt och symbolisk interaktionism
Identitetsforskningen är ett vidsträckt fält med många teorier anknutna till den. Som kitt mellan det sociokulturella perspektivet – som främst är en lärandeteori – och
identitetsskapandet har författaren valt att använda sociologins teorier om medvetandet och jaget och de roller människan spelar. Nedan följer en redogörelse av vissa aspekter och begrepp som är kopplade till dessa teorier.
Människans självbild och hennes jag är en konstruktion av olika bilder/uppfattningar av henne – både hennes egna och hennes omvärlds. Hellgren (2011) beskriver det som att självbilden består av flera olika bilder av individen som sedan bidrar till att skapa hennes identitet i en process som innefattar både hennes inre uppfattningar om sig själv men också i samspel med omvärlden och hur hon positioneras i denna värld. Mead (1934/1976) menar att jaget utvecklas via en process, det finns inte där vid födseln utan skapas i relation till sociala erfarenhets- och aktivitetsprocesser.
Jaget är något som har en utveckling; det finns inte där till att börja med, vid födseln, utan uppstår i den sociala erfarenhets- och aktivitetsprocessen dvs., utvecklas i individen som ett
13
resultat av hans relationer till denna process i dess helhet och till andra individer inom denna process. (Mead, 1934/1976, s. 109)
Mead (ibid.) menar vidare att Jaget kan ses som ett objekt för sig själv som skapas genom kommunikationer och sociala konstruktioner. Jaget är den objektiva bild vi skapar av vårt
’sinne’, vårt tänkande jag och, enligt Mead, inte skulle uppstå utan sociala erfarenheter och konstruktioner. Denna koppling till en social konstruktion kan vidare kopplas till det sociokulturella teorierna om den primära och sekundära socialisationen (Säljö, 2000).
Goffman (2014) formulerar ett annat perspektiv av teorier kopplade till identitetsformation där han menar att människan framför mer eller mindre tilldelade eller självskapade roller som denne sedan spelar beroende på situation – eller framträdanden som Goffman benämner situationerna. Dessa roller är socialt konstruerade och formas i samspel mellan individen och dess omgivning och kan vara fasta eller föränderliga. Goffman (ibid.) pekar också på en dualitet mellan individers rollframträdanden där han menar att den ena ytterligheten av denna kan manifesteras i en individ som fullständigt ’luras’ av den egna spelade rollen och är övertygad om dess äkthet. Den andra ytterligheten av spektrumet manifesteras i en individ som inte alls övertygas av den egna rollen men som kan känna ett starkt behov av att upprätthålla denna av olika yttre – och även inre – påtryckningar.
3.3 Lagar och styrdokument
”Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling.” (Skolverket, kursplanen för musik – Lgr11, 2011, s.1). Som Skolverket visar i detta citat från kursplanens centrala innehåll kan musiken vara en viktig del av elevernas identitetsskapande och en betydelsefull uttrycksform. En intressant aspekt av de estiska ämnena i utbildningsdiskursen är att de estetiska ämnena har en tendens att bli positionerade som annorlunda i relation till andra ämnen och därför får sänkt status i vissa formella utbildningssammanhang (Marklund, 2019).
Därför är det av vikt att poängtera den centrala del som musiken och även de andra estetiska ämnena har i elevernas identitetsutveckling. Detta koncept har skolverket (2011a) formulerat även i andra kursplaner:
”I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.”
(kursplanen för svenska – Lgr11, s.1). Det går alltså att tydligt uttyda de estetiska ämnenas vikt i elevernas identitetsskapande även i kursplaner som inte tillhör ett konstnärligt ämne som visas i detta exempel från kursplanen för svenska i grundskolan.
14
4. Metod
Metodkapitlet beskriver studiens premisser och tillvägagångssätt samt bakgrund till etiska val som gjorts.
4.1 Metodologi
Detta avsnitt redogör för vilken metod av datainsamling som använts samt vilka faktorer som kunnat påverka resultatets trovärdighet (Nyberg & Tidström, 2000).
4.1.1 Semi-strukturerad kvalitativ forskningsintervju
I föreliggande studie har jag valt att använda mig av semi-strukturerade kvalitativa intervjuer för att samla in nödvändiga data. Valet att använda kvalitativ ansats istället för en kvantitativ grundades på att studiens syfte är att undersöka informanternas upplevelser och egna
uppfattningar om ett visst fenomen, i detta fall relationen till gitarren. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver: ”Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen från
undersökningspersonens synvinkel, utveckla mening ur deras erfarenheter, avslöja deras levda värld som den var före de vetenskapliga förklaringarna” (s. 17). En kvantitativ studie
fokuserar mer på att ”maximera reliabiliteten och validiteten när det gäller mätningen av viktiga begrepp.” (Bryman, 2011, s. 300).
Begreppet semi-strukturerad syftar på att intervjun inte följer en strikt ram med frågor som måste följas utan utgår mer ifrån förhållandevis specifika teman och övergripande frågor där det finns frihet att formulera om vissa frågor eller lägga till frågor beroende på informantens svar. Detta kallas en intervjuguide (se bilaga nr.2). Bryman (2011) beskriver den semi- strukturerade samt ostrukturerade intervjuformen: ”Intervjuaren följer inte i någon av dessa intervjuformer slaviskt ett visst schema, som fallet är i kvantitativa undersökningar, men vid semi-strukturerade intervjuer följer intervjuaren någon form av manus eller skript.” (s. 302).
4.1.2 Nackdelar med kvalitativ forskningsintervju
Valet av en kvalitativ ansats är, som ovan nämnt, gjort för att på bästa sätt utforska
informanternas upplevelser och egna uppfattningar om sin relation till gitarren. När det gäller sådana faktorer som uppfattningar och förståelser brukar kvalitativ forskning tillämpas (Bryman, 2011). Några av nackdelarna med den kvalitativa forskningsintervjun är dock:
- Inverkan på resultatets trovärdighet
Det är näst intill omöjligt för forskaren att inte kontaminera resultatet i och med att hen aktivt deltar i samtalet som intervjun bygger på. Forskaren har ett intresse och en förförståelse för
15
ämnet studien avser och att inte leda samtalet för mycket, samtidigt som forskaren måste vara styrande till viss del, är en svår balansgång. Ett exempel på möjlig kontamination av resultatet är att intervjumetoden i sig självt skapar en maktasymmetri där intervjuaren har makt i och med de premisser en intervju grundas på. Informanten blir inte bara styrd av forskaren genom de frågor som ställs utan även genom informantens förmodade strävan att behaga och svara rätt – det vill säga att informanten svarar det denne tror intervjuaren är ute efter. Om sådant är fallet kan detta påverka studiens resultat, framförallt om det är informantens egna genuina uppfattningar forskaren är ute efter (Kvale & Brinkmann, 2014).
Ett annat exempel som kan påverka resultatet är hur forskaren väljer att analysera den data som har insamlats (Delahunt & Maguire, 2017). I och med att forskaren är ute efter
djupgående intervjuer och för att inte bli överväldigad med data, är antalet informanter relativt lågt i en kvalitativ studie. Detta leder till att forskaren har ett större ansvar att analysera datan på ett korrekt sätt, eller åtminstone vara tydlig med att resultatet inte är en absolut sanning.
- Tidskrävande arbete
En annan nackdel med denna metod är det tidskrävande arbetet att planera och genomföra intervjuer samt att transkriberingen av materialet tar mycket tid och kräver stort fokus. Detta leder till att informantantalet måste hållas ned vilket, som nämnts genom hela arbetet, i sin tur gör det svårt att generalisera resultatet (Nyberg & Tidström, 2000). Analys och kategorisering av svaren tar också längre tid jämfört med kvantitativ forskning (ibid.).
4.2 Urval
Detta avsnitt berör hur urvalet av informanter har gått tillväga, hur dessa kontaktades samt en presentation av informanterna.
4.2.1. Subjektivt urval
Studien grundades på så kallat subjektivt urval där informanterna handplockades med antagandet att just de kunde ge värdefulla data utifrån undersökningstemat (Denscombe, 2009). Denscombe menar också att ”Fördelen med subjektivt urval är att det tillåter forskaren att närma sig människor eller företeelser som han eller hon på goda grunder kan anta vara avgörande för undersökningen.” (s.37). Det ska nämnas att urvalet gjordes, till viss del, genom så kallat bekvämlighetsurval (Denscombe, 2009) – ett urval som bygger på vad som finns lättast till hands. Som Denscombe beskriver finns det dock spår av bekvämlighetsurval i de flesta forskares urvalsprocedurer.
16
4.2.2. Kontakt med informanterna
Inledande kontakt gjordes, genom ansvarig lärare, där frågan ställdes ifall några elever var intresserade att delta i en intervju. Detta i enlighet med de ramar som hade satts upp av författaren till föreliggande studie: De tillfrågade skulle vara gymnasieelever på estetiska programmet, de skulle ha gitarr som huvudinstrument och de skulle vara villiga att utföra en intervju på ca en timme. I denna första kontakt redogjordes även studies syfte samt mitt mobilnummer så eleverna själva kunde kontakta mig – detta med avsikt att undvika att skolan delat ut elevernas mobilnummer.
Efter att eleverna själva hört av sig och visat sitt intresse skickades ett dokument till respektive mail för vidare information om studien (se Bilaga 1). I detta dokument informerades eleverna om frivillighet och samtycke, om hantering av data och känslig information och så vidare, i enlighet med de fyra grundkraven från Vetenskapsrådet (2002).
De informerades om att intervjuerna kunde äga rum i ett fysiskt möte eller ett virtuellt (T.ex.
Skype, FaceTime, Zoom) – det artade sig så att fyra intervjuer ägde rum i ett fysiskt möte och ett via Zoom. Det virtuella mötet gjordes på grund av det rådande läget i världen under denna period (Covid-19). Mer om detta i metoddiskussionen. Vidare fanns det vissa förberedande frågor till informanterna i dokumentet som de uppmanades tänka igenom. Alla informanter fick även välja ett alias som används i föreliggande studie för att skydda deras identitet.
4.2.3. Presentation av informanter
- Gustav började spela gitarr på högstadiet när han fick låna sin systers gitarr.
Utvecklingen gick fort och gitarren och musiken blev snabbt en stor del av Gustavs liv. Han valde att börja estet och tanken är att fortsätta sina musikstudier på
folkhögskola och sedan, mest troligt, musikhögskola. Gustav övar gitarr flera timmar om dagen och har många tankar om gitarren och musikutövande vilka han generöst delade med sig av vid intervjutillfället.
- Erik började sitt gitarrspelande genom musikskolan när han gick fjärde klass men han berättade att det tog lång tid innan han hittade motivation att lära sig mer än bara grunderna i gitarrspelandet. Han upplever att det var först när han började lyssna på musik ’på riktigt’ som hans intresse för gitarren växte. Erik spelar i ett band som spelar egenskriven musik. Detta tycker han är den bästa delen med
gitarrspelandet/musikutövandet.
- Peter började spela gitarr under en kort period i fjärde klass men tappade intresset efter bara några månader. I likhet med Erik var det inte förrän Peter skaffat sig ett gediget musikintresse han började ta gitarrspelandet seriöst. Peter var intresserad av tv-spel förut men nu är det bara musik som gäller. Han har planer på att gå
17
folkhögskola efter gymnasiet och hoppas på att hitta likasinnade han kan starta ett band med.
- Sonny plockade upp gitarren någon gång i sexan/sjuan och började lära sig några låtar med hjälp av sin pappa. Sonny tycker om att sitta och spela på egen hand och väljer därför ofta den akustiska gitarren eftersom han upplever att den fungerar bättre i ett sådant sammanhang. Sonny är mycket musikintresserad, kanske mer musikintresserad än gitarrintresserad, och vet att det han mest av allt vill göra i framtiden är att hjälpa andra. Kanske genom musiken och gitarren, kanske på något annat sätt.
- Knut började spela gitarr genom en kompis som spelade trummor. Knut berättade att han ville lära sig gitarr för att kunna musicera tillsammans med honom. Metal, då framförallt thrash metal, är genren han dras till och Knut hoppas att han i framtiden kommer att vara medlem i ett band som spelar egenskrivna låtar. Knut berättade att han spelar gitarr ca en timme om dagen och ser sitt kompande som den främsta styrkan.
4.3 Genomförande av intervju
Detta avsnitt beskriver hur utförandet av intervjuerna gick till.
4.3.1. Pilotintervju
För att skapa en god uppfattning om huruvida de frågor som hade sammanställts samt
huruvida författarens intervjuteknik höll måttet gjordes en pilotintervju (Nyberg & Tidström, 2000) ca en vecka innan de huvudsakliga intervjuerna skulle äga rum. Detta gav författaren tid att förändra vissa aspekter av intervjun om så skulle behövas. Det bör nämnas att
pilotinformanten visserligen var gitarrist men inte i samma ålder som de som studien riktar sig till. Detta tas upp i större utsträckning i metoddiskussionen.
Pilotintervjun gav dock god insikt i saker som: vilka frågor som inte var nog utvecklade för ändamålet, i vilken ordning frågorna borde ställas, vilka delar av intervjutekniken som var tvungen att förbättras samt en första inblick i hur en intervjusituation går till. Detta var väsentligt för att skapa trygghet och självförtroende hos författaren inför de kommande intervjuerna.
4.3.2. Samtycke till intervju
Informanterna tilldelades vid inledningen av intervjun ett dokument som de fick skriva under för att godkänna att de hade tagit emot den information som krävs samt ge ytterligare
samtycke till deltagande i studien (se Bilaga 3). Detta dokument fick en upplevd positiv
18
inverkan på intervjutillfällena och intervjuernas autenticitet enligt intervjuaren. Mer om detta i metoddiskussionen.
4.3.3. Intervjuer
Intervjuerna varade mellan 50 och 70 minuter och spelades in med Röstmemon på iPhone.
Det ska nämnas att filerna laddades ej upp på någon molntjänst utan fördes över till extern hårddisk för lagring. Informanterna blev informerade om att inspelningarna skulle
transkriberas av intervjuaren och att de kunde få ta del av denna transkription för eventuella revideringar eller nya tankar som kan ha uppstått.
4.4 Analys
Detta avsnitt beskriver hur analysen av insamlat material har gått till samt vilken analysmodell som har tillämpats.
Analysarbetet av det insamlade materialet startades redan vid de respektive intervjutillfällena.
Med så stor insikt som möjligt om eventuella biaser – benägenheten att tänka på ett visst sätt och inte vara öppen för ett annat (Lundh, Montgomery & Waern, 1992) – försökte
intervjuaren/undersökaren bearbeta vad informanten sade och ge följdfrågor som kunde ge ytterligare insikt i informantens tankevärld. Bearbetningen av materialet fortskred då insamlad data transkriberades där ett fortsatt analysarbete följdes åt parallellt med själva transkriberingen (Kvale & Brinkmann, 2014). Beslutet togs att använda större delen av resultatkapitlet mer som en redovisning av råmaterialet än en färdiganalyserad produkt och de rubriker som skapades till denna del av kapitlet var gemensamma ämnen som informanterna hade berört under intervjutillfällena. Därefter användes den tematiska analysen med ett stort fokus på studiens teoretiska grund för att hitta tre teman på en högre nivå än råmaterialet.
Detta redovisades sedan i resultatanalysavsnittet.
4.4.2. Tematisk analys
Tematisk analys är en analysmetod där undersökaren identifierar olika teman och mönster i insamlade kvalitativa data. Som ovan nämnt användes den tematiska analysen i samspel med ett teoretiskt perspektiv i utformningen av de teman och rubriker som redovisas i
resultatanalysen. Den tematiska analysen bygger på att insamlat data bearbetas genom läsning av det transkriberade materialet, kodning av gemensamma ämnen, försöka hitta övergripande och viktiga teman, granska dessa preliminära teman samt definiera dessa till resultatets – i detta fall resultatanalysens – rubriker.
19
4.4.3. Bearbetning av råmaterialet samt utförande av analys
Inledningsvis bearbetades den transkriberade texten genom läsning för att sedan delas in i övergripande ämnen genom färgkodning. Denna färgkodning gjordes genom att läsa igenom intervjuerna flera gånger och hitta, stycke för stycke, vad informanterna faktiskt berörde och sedan ge varje ämne en färg. Vissa av dessa – och även vissa av de gemensamma ämnen som resultatet redovisas genom i nästkommande kapitel – kunde urskiljas redan under
intervjutillfällena samt vid transkriberingen. Det ska även nämnas att eftersom intervjuerna var semi-strukturerade, det vill säga att intervjuerna var till viss del styrda av undersökaren, fanns det vissa ämnen och teman i åtanke redan vid utformningen av frågebatteriet. Detta har dock tagits i åtanke och tendenser till konfirmationsbias – tendensen att söka bekräftelse på ens redan befintliga teorier/hypoteser (Lundh et al., 1992) – har i så stor mån som möjligt uppmärksammats och korrigerats. När färgkodningen var klar gjordes en komprimering av rådatan där informanternas svar sammanfattades och nyckelord hittades. Vidare
komprimerades materialet ytterligare till gemensamma ämnen som sedan figurerar som rubriker och underrubriker i resultatkapitlet.
Exempel på tillvägagångssättet att hitta gemensamma ämnen och rubriker:
Rådata
”Min polare, han spelade ju trummor. Det var väl som lite att man ville lära sig för att kunna spela tillsammans och så…” (Knut, intervju)
Sammanfattning
Önskan att dela upplevelsen av musicerande med
vännen.
Rubrik (gemensamma ämnen)
Rubrik: Gnistan att börja spela gitarr.
Underrubrik: Omvärldens inledande roll.
Avslutningsvis gjordes, med dessa rubriker i åtanke, urval av rådatan för att hitta passande citat som skulle styrka de rubriker och ämnen som redovisades.
Utförandet av analysarbetet som ledde till resultatanalysen gjordes på en teoretisk grund där delar av det sociokulturella perspektivets centrala begrepp – samt vissa begrepp från det sociologiska fältet – och det insamlade materialet ställdes i relation till varandra. Ur detta kunde tre teman formuleras där informanternas berättelser kunde presenteras genom ett teoretiskt perspektiv.
20
4.5 Etiska överväganden
Under denna rubrik presenteras Vetenskapsrådets (2002) fyra grundkrav på hur godtagbar forskning ska gå tillväga.
4.5.1. De fyra grundkraven
Informationskravet innebär att alla deltagare i studien ska vara informerade om vilken roll de har i undersökningen. De ska informeras om att deras deltagande är helt frivilligt och att det, på deras begäran, kan avbrytas under alla skeenden av arbetets gång (Vetenskapsrådet, 2002).
Denna information har alla deltagare i föreliggande studie, som tidigare nämnt, tagit del av (se Bilaga 1). Det bör också nämnas att eftersom intervjuerna sannolikt skulle komma att beröra vissa etiskt känsliga ämnen informerades deltagarna även om detta i bilaga 1.
Samtyckeskravet innefattar det krav att alla deltagare i studien måste ge samtycke till att delta.
Är deltagaren under 15 år måste även vårdnadshavare lämna samtycke (Vetenskapsrådet, 2002). Alla deltagare i föreliggande studie har lämnat samtycke genom att välja att fortskrida med intervjuerna efter att ha tagit del av bilaga 1 samt under intervjutillfället skriva under bilaga 3. Alla informanter var över 15 år.
Konfidentialitetskravet innebär att alla deltagare i studien bör ges största möjliga
konfidentialitet och alla uppgifter och data om deltagaren ska förvaras där ingen än ansvariga har tillgång till dem (Vetenskapsrådet, 2002). Informantens personliga information samt etiskt känsliga uppgifter ska skyddas på sådant sätt att det inte ska kunna härledas tillbaka till
vederbörande. Med detta i åtanke har informanterna getts fiktiva namn och det nämns inte i vilket område de befinner sig. Insamlade data har dessutom enbart lagrats på extern hårddisk och inte på någon molntjänst.
Nyttjandekraven innefattar det krav att ”uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.” (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14) – det vill säga: insamlade data om deltagare får inte användas i några andra sammanhang såsom kommersiellt bruk eller icke-vetenskapliga ändamål. Detta krav har uppfyllts i denna studie.
4.6. Författarrollen
Som belysts i inledningskapitlet av detta arbete har författaren en tydlig förförståelse för studiens ämne och att navigera den bias som kan uppkomma i dessa ämnen och frågor är en av studiens största utmaningar. Det har varit av stor vikt att reflektera kring denna
förförståelse och vara uppmärksam på tendenser till konfirmeringsbias (Lundh et al., 1992) under hela arbetes gång.
21
5. Resultat
Nedan följer en sammanställning av det insamlade materialet från de transkriberade intervjuerna. Resultatet är uppdelat under ett antal rubriker och underrubriker med
utgångspunkt i olika gemensamma ämnen för att skapa översikt av det redovisade materialet.
Dessa ämnen är Gnistan att börja spela gitarr, Musikalisk identitet, Undervisning som formar, Gitarren som känslomässigt verktyg samt Möjlighetshorisont ur ett
gitarristperspektiv. I slutet av kapitlet följer en resultatanalys där detta material har analyserats genom studiens teoretiska perspektiv och syfte samt presenteras på ett
sammanfattat sätt utifrån tre teman: Gitarren som medierande artefakt, Socialisation och identitet samt Roller och masker som musikutövare. Text som är kursiverad i detta kapitel innebär att det är informantens egna specifika ord eller uttryck som beskrivs.
5.1. Gnistan att börja spela gitarr
Detta avsnitt beskriver begynnelsen i informanternas gitarrspel och belyser några av de faktorer som har spelat in i valet att bli gitarrist.
I intervjuerna delade informanterna med sig om vad som väckte deras intresse att börja spela gitarr. De flesta informanter berättade att deras inledande intresse för att börja spela gitarr grundades i någon form av interaktion med sin omvärld. Nedan presenteras varje deltagare och dennes inledande motiv att spela gitarr separat – detta för att synliggöra för läsaren varje deltagares unika, men till vissa delar lika, start på sin gitarresa.
Gustav pratade om att hans morfar köpte en slags leksaksgitarr till honom då han var 10 år och när morfadern visade honom hur han kunde spela tänkte han: ”That’s amazing! Det hade varit coolt att kunna!” (Gustav). Erik berättade att han först ville börja spela piano eftersom en kompis spelade det men av praktiska skäl fick han börja spela gitarr – något som han var tacksam för i efterhand. ”Jag hade inte velat ha ett annat huvudinstrument. Jag tycker det är väldigt bra att det blev så…” (Erik). Peter berättade att han började spela gitarr i trean eller fyran men slutade i brist på intresse. Han menar att det berodde på att han inte hade skapat ett eget musikintresse under den tiden – något som han senare gjorde och därför kunde hitta motivation/intresse att ta upp gitarrspelandet igen. ”Jag tror att det var när jag började lyssna på typ Jimmy Page och Led Zeppelin och såhär ganska rockig musik – då började jag spela sånt också.” (Peter). Sonny berättade att det, under hela hans uppväxt, fanns en gitarr i hemmet och den hade alltid intresserat honom. Hans pappa spelade gitarr och det var
någonting Sonny såg upp till. Pappan började, lite halvt påtvingat kändes det som, lära Sonny låtar när pappan märkte att intresset för att spela fanns. På frågan ifall han ångrar valet att spela just gitarr, i och med att det kanske fanns pådrivningar utifrån, svarade han:
Jag känner som att gitarren är ju ganska öppen. Det går att göra ganska mycket med den. Det är som ett ganska bra val på instrument på så vis för, nog finns det ju många intressanta
