Blodbiet Sphecodes cristatus ny fbr Nordvasteuropa BO G.SVENSSON

Blodbiet Sphecodes cristatus ny fbr Nordvasteuropa BO G.SVENSSON

Svensson, B. G.: Blodbiet Sphecodes cristatus ny fcir Nordvisteuropa. [Sphecodes crista- tus von Hagens new to N. W. Europe (Hym., Halictidae).]- Ent. Tidskr. 103 23-24.Lund, Sweden 1982. ISSN 0013-886x.

Three specimens (2 d d, I 9) of Sphecodes cristatus are recorded from the island of Oland in the Baltic Sea. The main distribution area for the species is S. Europe. On the island of Oland the occurrence of south/southeastern species of animals and plants is known to be high. The flagellum of the antenna of S. cristatus male is figured.

B. G. Svensson, Dept. of Entomology, Uppsala University, Box 561, S-751 22 Uppsala, Sweden.

Vid en undersё kning a sensillfё rdelningen pa an_

tennlederna av olika arter blodbin,Sp力 ′θοグ

patraffades i lnaterialet en hane sonl 16rorsakade `s,

identifleringsproblem.Hanen hade insamlats vid

siaghavning i sparsanl vegetation pa sandig inark

pa oland(ol: Algutsrum, RN 04G7i卜

3-,13ノ 8

). Ingen av de hittlls

verens―

stamde med detta ttur.I Danmark och Fenno‐

skandien ar sextOn arter av slhktet Sρ 力

`ε

οグ′

s

patraffade(Elfving 1968,Lomholdt 1977).Med

arterna kunde hanen identifleras till S.c″ ′ srα ′ ′ s

von Hagens.Bllthgens nyckel fran 1923,sonl ar den mest anvindbara fOr bestamning av nord‐

europeiskt material,ar●

tillampligお

′

α‐

′ ′

hanar.BIithgen ger emellertid 1924 ett tillagg

crJsrα ′

“

s. Arten beskrevs av von Hagens(1882)

endast i honkё

sthllning 6ver de danska Sp力 ′εο′′

arterna rln_

nes en nyckel som ticker den nordiska faunan med undantag fё r S.

ε′ ′ srα rrrs, s. scab″ ′ εο′ ′ is

Wesmael, S.

力 yα ′

α′ rrs von Hagens och S.

′ ο″ g′ ′

“

s von Hagens.

Artnamnet

ε′ ノ

α″ zrs alluderar pa den smala kё

som gar fran mittocellen och bakat pa ttassan.

Detta kannetecken ar tydligt hos blda kёnen.

Hos hanen ar aven antennen mycket karakteris‐

tisk ―

antennled en artkarakteristisk utbredning(Fig.1,

gren&svensson 1981).

Vid kontrol och identiflering av Sp力

′εοグι s honor insanllade pa 01and uppthcktes ytterligare

institutionens sanllingar i Lund flnnes ytterligare

Gaunitz leg.).

Inom manga bifamijer brekommer shkten sOm ar bOparasiter hos andra bin.De rnest kanda snyltbina ar snylthunllomaごSプrカ

ッ″ ′

ё

riga nordiska slhkten ar BJα

sr′ s, Cο ′′ ′ οχッ ^s (kagelbin), DFο χッs, ερ′ο′ ο:des, EP′ ο′ ′ s (fllt‐

bin), ″ ′′ ′ε′ θ

“

α

Sp力 ′εοグ′

′′ is. Blodbina, lik―

som andra snyltbin, bygger a Cgna bon utan trangerin i vardtturetS bO dar de lagger sina agg.

Di snyltbihonan lagger agg i varddiurets cell お

rstё

larveno Snyltbinas larver lever pa den fё da,pol―

len och nektar,som var amnad at vardlarven.

Alla snyltbin har sparsam beharing・

De ar

kraftigt kitiniserade,som likasa ar en anpassning till deras levnadssatt.B10dbina kanns lattast igen pa att de ar svarta rned blodrё d fhrg pl de framre

bakkroppsiederna, och pa den br famijen Halictidac typiska vingnervaturen(Jmfr.「

lgur pa sid.257 i Chinery 1976).

Sp力 ′εοα′

stor vardspecirlcitet, utan det ar vanligen art‐

24 Bo G. Svensson

Fig. 1. Schematisk teckning av vanster nagellum av Sp力 ι cο ′′ s crisrα ′ 〃s hane(C)1. Algutsrum), Sedd late―

ralt fran utsidan och den yttre delen sedd lateralt fran insldan

Schematic drawing of the left nagenum Of sρ 力′ cο ′′ s crお ′ α′ ″s male, viewed lateraly fronl the outside and the apical segmcnts viewed from the inside.

grupper eller arter av likartad storlek som galler

″α′ ′ cr′

sfο

ο ss171P2, Smalbin, vilka lik‐

som S′

力′ ^cο グ′

ar vardar. Men aven sandbin c4″ グ″

`′

a)och

siembin(Cο ′′′ras)utnytlas aV ViSsa S′ 力′εο―

′′s‐

arter.

Lα

ss″ 777(Eツ

`″

s,′

anses vara vard f6r S.ε

Jsrα

Denna artお rekommer d i Nordeuropa,darお ^r

bё r nagOn/nagra med den narstlende arter isthl‐

let komma ifraga,t.ex.L.(E.,α

"`S(Fabri‐

CiuS)eller L.(E.り Ca′ ε′α′′ IPl(ScopOli),Vilka bada ar vanliga pa 01and.

Utbredningen av S. crFsrarrrs ar daligt kand, framst p.go a.dess shnsynthet men aven genom att moderna bearbetningar av Sρ /1′

εο″′s eJ har

eCkOJovakien,

Ungern, SovietuniOnen(Kiev, Sotschi), Kau‐

kasus,Osterrike(Wien, Oberweiden), Italien

1924,1934;もustera 1959;M6cz`r1967;Tum6s

1975)och Grekland(Rhodos)(9 i Naturhisto―

riska Riksmuseet,Stockholm).

Upptradandet av sydliga faunaelement i den svenska faunan ar spannande och den nu funna

arten utgё r ett intressant tillskott.(Dland ar ju

r sitt stora inslag av sydligaノ sydostliga

fё

rvinande att patraffa nya arter fё r Sverige har.

Sveriges bifauna ar emellertid daligt utforskad

och det ar sa langt tillbaka sonl 1903(Aurivillius)

utgavs

av gruppen i sig (taXOnonli, faunistik, biologi, m.m。 )men iven som aktё ^{rer i''lё}

1971).

Litteratur

Å

S′ ″

`Cο グ′ S bees(HymenOptera,Halictidac).― Z001.

SCr(in press).

Aurivillius,C 1903.Steklar Hymenoptera.I.Gadd―

steklar.Aculeata.― Svensk lnsektsfauna 13: 1-90.

Blithgen, P. 1923. Bcitrage zur Systematik der Bienengattung Sp力 ′εο′′ s Latr.―

itschr. 1923:441-513.

BItthgen, P 1924. Bcitrage zur Systematik der Be‐

inengattung Sρ 力′εο′′s Latr. II. ―

Zeitschr. 1924:457-516.

Blithgen,P. 1934.Die Wirte der palaarktischen Sp力 ′‐

cο グ

`s―

Arten. ― Zeitschr. Wiss. Insektenbiol. 27:

33-42,61-66.

Chinery,M 1976 Nordeuropas lnsekter.―

Bonniers,

Elfving,R1968.Die Bienen Finnlands.― Fauna Fenn.

21: 1-69.

von Hagens,D 1882.Ueber die rnannlichen Genitalien der Bienen― Gattung S′ 力′εο′ιs. ―

Zeitschr.26:209-228

Lomholdt,0 1977. De Danske Blodbier Sρ

力′ cο グ′ s

(Hymenoptera, Apidac)― Entomol. Meddr. 45:

99-108.

M6cz`r,M 1967.Halictidac.Hymenoptera III

― Fau‐

sll留

::話

echecho―

slowakischen Arten der Bienengattung Sphecodes Latr.―

180.

TumSs,V. 1975.Materiali Latvjas biSu(HymenOp‐

tera,Apoidea)faunai IH.― Zoologjas muzeia raktSi 13:3-21.

Wilson,E.0. 1971.The lnsect Societies.―