Etik En nyckel till verksamhetsutveckling

Beteckning: Rel C 22:V00

Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap

Etik

En nyckel till verksamhetsutveckling

Etikprojektet i den kommunala omsorgen i Rimbo

Eva Seilitz Horney Augusti 2000

C-uppsats, 10 poäng Religionsvetenskap

Religionsvetenskap C Handledare: Jari Ristiniemi

Högskolan Gävle-Sandviken

Institutionen för utbildningsvetenskap C-uppsats 10 poäng

Religionskunskap

ETIK;

en nyckel till verksamhetsutveckling

Etikprojektet i den kommunala omsorgen i Rimbo

Eva Seilitz Horney

Handledare Jari Ristiniemi Vårterminen 2000

INNEHÅLL Abstract

1. Inledning 1.1 Bakgrund

1.2 Fråga

1.3 Syfte

1.4 Metod

1.5 Avgränsning 1.6 Etikdefinitioner 1.7 Forskningsöversikt

2. Hur genomförde man Etikprojektet i Rimbo?

2.1 Hur mätte man dess effekter 2.2 Vad blev resultatet

2.3 Sammanfattning

3. Etikbegreppet i Norrtälje kommun

3.1 Vad är innebörden i ordet etik för olika personer?

3.2 Vilka gemensamma teman finns det?

3.3 Den etiska kartan i Norrtälje kommuns omsorgsförvaltning 4. Sammanfattande diskussion

Litteraturförteckning

Bilagor

Bakgrundsanalys till hela projektet

Utbildningsmaterialet till Etik i omsorgen Enkätsvar från slutredovisningen

Omslagsbild: ”Etiknyckeln” är gjord av slöjdläraren Bertil Carlsson i Bålbroskolan i Rimbo. Den kopierades i 50 exemplar och delades ut av ordförande för världens alla astronauter och kosmonauter i samband med en högtidsceremoni på Globen på FN-dagen 1998. Alla kommuner som aktivt förband sig att arbeta för ett bättre samhälle med tonvikt på miljöfrågor och barnens rättigheter fick var sin nyckel. Norrtälje kommun representerades förutom gåvan med nycklarna med ett etikprojekt från Rodengymnasiet i Norrtälje. Det spegelvända R:et i form av ett hjärta är logotypen för Rimbo.

”etik bygger på mina värderingar och andras värderingar, men där vi ändå måste mötas för att kunna arbeta tillsammans”

Kajsa Hansson, ordförande i Omsorgsnämnden i Norrtälje kommun

1. INLEDNING

Intresset för etikens roll i samhället ökar, samtidigt som man konstaterar att alltfler människor mår dåligt på sina arbetsplatser - inte minst inom vårdsektorn.

Effekterna av sparkrav och ständiga nedskärningar kan avläsas i ökad sjukfrånvaro och långtidsjukskrivningar. Termen ”moralisk stress” blir ett alltmer flitigt använt begrepp i media för att belysa den utbrändhet och brist på mening i arbetslivet som många uppenbarligen känner.

I en tillvaro som dominerats mer av ekonomi än kvalitén i relationerna mellan människor tvingas man att söka nya vägar för att råda bot på djupgående problem. Utan tvekan står vi inför ett vägval i samhället om vilka värden som ska gälla, och hur vi ska väga olika värden gentemot varandra när vi ska fatta beslut.

Går det att skapa en verksamhet inom omsorgen där etik och ekonomi går hand i hand, och där de mänskliga värdena får företräde framför ett kortsiktigt

ekonomiskt tänkande?

Bristen på tid för reflektion kring gemensamma värderingar och hur man ser på sin egen roll i arbetsgemenskapen bidrar till ökad ohälsa, menar forskaren Tomas Brytting, som nyligen avslutat ett forskningsprojekt i ämnet. Han anser att det med den ökade rörligheten i samhället blir allt viktigare för människor att kunna identifiera sig med de värderingar arbetsplatsen står för – att det finns en tydlig grund på vilken grund arbetsgemenskapen vilar. Det är enligt Brytting hög tid att införa ”den goda byråkratin”,¹ och att vi behöver regler och rutiner som avlastar oss i moraliska arbetssituationer. Detta behov gäller både

näringslivet och den offentliga sektorn. Hela samhället är i stort behov av en fördjupning i dessa viktiga frågor.

I funktionen som verksamhetsutvecklare i Rimbo omsorgsdistrikt har jag sedan årskiftet haft förmånen att få arbeta med ett praktiskt inriktat

etikutbildningsprojekt som ligger till grund för denna studie. Etik i omsorgen har haft dialogen och den gemensamma reflektionen som metod för att

tydliggöra värderingarnas roll i arbetsgemenskapen, och för att stärka den etiska medvetenheten inom organisationen.

Projektet har omfattat 210 personer anställda på 21 olika enheter i Rimbo

omsorgsdistrikt inom Norrtälje kommun. Utbildningsmaterialet har varit inriktat på praktiska övningsexempel, som speglat olika etiska frågeställningar med stark verklighetsanknytning till den dagliga verksamheten.

1 Dagens Nyheter, onsdagen den 19 april 2000, sid A 11

I samband med min projektledarroll för Etik i omsorgen har jag också intervjuat olika personer på olika befattningar inom Norrtälje Omsorgsförvaltning för att kartlägga vad själva ordet etik betyder för olika personer. Utifrån dessa

intervjuer har jag sammanställt en bild av hur etikbegreppet uppfattas inom kommunen utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Det innebär att jag har jämfört de individuella svaren och sammanställt dem i kategorier, och på så sätt skapat en sammanhängande bild av de olika uppfattningar som finns.

Mitt tack går till alla som medverkat i denna process, och speciellt till den vårdpersonal som arbetat fram utbildningsmaterialet med min företräderska, Kerstin Alvermo, som på grund av sjukdom var tvungen att avsäga sig uppdraget som projektledare. Mitt tack går också till Gunder Söderqvist, distriktschef på Rimbo omsorgskontor, som gav mig förtroendet att lotsa projektet vidare.

Ett ovärderligt stöd i sammanhanget har jag också fått av min lärare och handledare, Jari Ristiniemi, som genom sitt djupa kunnande om etik och dess praktiska tillämpningsprocesser har hjälpt mig att navigera när kursen har känts oklar.

Utan en fast och insiktsfull handledning hade mitt arbete inneburit mycket större risker när jag höll på att gå på grund. För att kunna stå stilla i cyklonens mittpunkt när det stormar som mest krävs det både kunskap och tillit till processen när prövningarna känns hårda. Det känns därför mycket tillfredsställande att detta projekt nu har kommit i hamn.

1.1 Bakgrund

Jag har sedan början av 70-talet varit intresserad av värderingarnas betydelse i samhällslivet, och jag har i en rad olika projekt arbetat med att gestalta visioner till praktiska förebilder. Ett av de större projekten av den kategorin är bostadsområdet Sfären – ett åldersintegrerat pilotprojektet i Solna kommun som byggdes i början av 90-talet. Mitt främsta stöd genom åren för denna typ av arbete har varit den amerikanske vetenskapsmannen Jonas Salk, (1914-1995) som genom sitt kunnande inom biologi och medicin gav mig kunskaper som jag kunnat överföra i mitt arbete med människor och utvecklingsprocesser där en vetenskaplig orientering varit nödvändig. Salk blev främst känd genom skapandet av poliovaccinet, och för sitt forskningsinstitut i San Diego, men han skrev även en rad böcker med djupt engagemang för mänsklighetens framtid.

När jag blev erbjuden funktionen som verksamhetsutvecklare och ansvarig för etikprojektet i Rimbo, såg jag det som en ypperlig chans att åter igen få vara

delaktig i ett nyskapande arbete utifrån verkliga behov som kändes ytterst viktiga. Kombinationen med mina studier i religionsvetenskap vid högskolan i Gävle, med fokus på etiken, har varit ett ytterst lyckat komplement i sammanhanget.

Stora utbildningsbehov

I samband med de organisatoriska förändringar som skett efter Äldrereformen 1992, och de kraftiga besparingar som drabbat vården och omsorgen i samhället befinner vi oss i en situation där det krävs stora utbildningsinsatser och

nytänkande för att nå de mål som staten har angivit för kommunerna.

I Bemötandeutredningen SOU 1997 anges klart att man ska ta större hänsyn till de individuella behoven, och att det behövs bättre yrkeskunnande och ökad professionalism för att man med större inlevelseförmåga ska kunna ta vara på de resurser som redan finns.

Från kollektiv till individuellt anpassad vård

Denna omställning från en kollektivt utformad vårdmiljö till en mer individuellt anpassad vård, som bygger på samverkan, ställer helt nya krav på både

arbetsledarna och vårdpersonalen. Den kommunala verksamheten som av tradition är mycket hierarkisk till sin natur står inför en djupgående förvandling där alla led påverkas inför en anpassning mot en mera dynamisk

nätverksrelaterad organisationsmodell. Ett paradigmskifte på alla nivåer som kräver stor öppenhet och villighet att lära och förändra sin verklighet inifrån, vilket är en omställning där alla måste ta ansvar i processen.

Denna förändring innebär att gemensamma värderingar, attityder och samarbetsförmåga kommer att spela en alltmer avgörande roll för hur man kommer att lyckas med att leva upp till sina mål och skapa ett mer kreativt arbetsklimat. Det kommer att kräva helt nya arbetsmetoder och former för hur man kan ta tillvara sina resurser på ett optimalt sätt.

Mot bakgrund av det ökade trycket av mer preciserade statliga och kommunala krav på vården, och det faktum att personalen behöver bättre utbildning för att kunna hantera en alltmer komplex arbetssituation bestämde man sig för att göra något konkret i Rimbo. Utbildningsnivån hos vårdpersonalen är relativt låg, och man behövde utbildningsinsatser som var anpassade till de konkreta behoven av att få personalen att fungera bättre både i sitt arbete hos hjälptagarna och bland sina arbetskamrater.

1.2 FRÅGESTÄLLNING

Bakgrunden och syftet är att beskriva ett praktiskt inriktat etikarbete och dess konsekvenser, och på så sätt besvara frågan om etikens funktion som en

praktisk kunskapsväg för att förändra en organisation inifrån. Genom att följa processen inom de olika grupper, som har deltagit i projektet, samt genom att samtidigt intervjua olika personer på olika nivåer inom kommunen, har jag velat kartlägga vad etik är och hur man ser på dess praktiska betydelse för sin

yrkesutövning.

1.3 SYFTET

Huvudsyftet med studien är att klargöra etiken roll i ett djupgående

förändringsarbete, och att stödja Norrtälje kommun i dess ambitioner att forma en tydlig yrkesetik och höja statusen inom vårdyrket. Förhoppningen är att genom denna studie kunna ge vägledning till andra organisationer som behöver förnya och utveckla sin verksamhet genom att skapa en medveten etisk

plattform för sitt gemensamma yrkesansvar.

1.4 METOD

I mitt arbete med att beskriva själva etikutbildningsprojektet har jag haft aktionsforskarens perspektiv. Det innebär att jag var direkt delaktig i själva processen som projektledare och ansvarig för att slutföra det arbete som min företrädare startat.

I min kartläggning av själva innebörden av etikbegreppet valde jag att intervjua personer som representerade olika nivåer inom den kommunala

omsorgsförvaltningen i Norrtälje kommun som jag har kategoriserat enligt den fenomenografiska metoden.

Jag har i detta sammanhang utgått från Bengt Starrin och Per Gunnar Svenssons arbete, och försökt relatera mina erfarenheter med syftet att ”återskapa händelse och upplevelser så att de blir kända av dem som inte var där”.²

Jag ställde en och samma fråga till samtliga personer och bandande intervjuerna som jag sedan jämförde. På så sätt kunde jag skapa mig en bild av

överensstämmelse och avvikelser i hur olika personer tolkade begreppet etik.

Genom att använda den fenomenografiska metoden kunde jag fånga in de individuella tolkningar som finns och bilda mig en uppfattning om den

gemensamma basen för etikbegreppet i Norrtälje kommuns Omsorgsförvaltning.

2 Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Bengt Starrin & Per Gunnar Svensson, Studentlitteratur 1994, sid 12

Min avsikt med hela studien har varit att synliggöra en process i förhoppningen att den lovvärda satsningen i Rimbo är en del av en större rörelse i samhället där man söker nya vägar för ³”åstadkomma en fungerande demokrati i en

organisation”, som den norske författaren Björn Gustavsen uttryckte det på en föreläsning vid Stockholms universitet, där han talade om aktionsforskningens roll för förändringsarbete.

1.5 AVGRÄNSNING

I och med att mitt fokus har legat på de praktiska konsekvenserna av en större medvetenhet och kunskap om vad etik är och vilka effekter denna kunskap kan innebära valde jag Rimboprojektet av följande skäl:

1) Verksamheten i Rimbo är tillräckligt varierad och vittförgrenad för att kunna studera dess allmängiltighet oavsett vad det är för slags arbete man utför eller gentemot vilka behovsgrupper man arbetar.

2) Norrtälje Omsorgsförvaltning består av fyra distrikt varav Rimbo är ett.

Rimbo Omsorgsdistrikt är geografiskt ganska omfattande, men själva samhället är relativt litet och det är på så sätt möjligt att överblicka i sin helhet.

Genom Norrtälje Omsorgsförvaltnings sätt att arbeta har Rimbo-projektet

kunnat tjäna som förebild för den egna kommunen. På så sätt borde studien även vara giltig för verksamheter av liknande slag i det övriga landet.

1.6 ETIKDEFINITIONER

Enligt den lilla skriften Etiska vägmärken 1, definieras begreppet etik utifrån två grekiska ord som är besläktade: ”ethos som betyder vana, sedvänja, oskriven lag (socialetik) och ethos betyder ståndpunkt, inställning, sinnelag (individetik). I sin ursprungsbetydelse har det alltså att göra med både individen och gruppen.⁴ Ordet moral kommer från latinet och betyder sed, sedvänja eller bruk.

5Svenska Nationalencyklopedin tillfogar innebörden av ordet etik med att det har med karaktären att göra, och man skiljer på etik och moral med att

a) etiken har med den teoretiska reflektionen att göra b) med moral avses människors handlande

Ett annat sätt att uttrycka förhållandet mellan etik och moral är att moralen är etikens praxis.

3 Aktionsforskning, Björn Gustavsen, Rapporter 1976, nr 13, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen

4 Etiska vägmärken 1, Etik – en introduktion, Statens Medicinsk-Etiska Råd, upplaga 2:2, 1995, sid 7

5 Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs 1994

I lärboken Livets Kurs definierar man etikens områden med att etiken är

området som sysslar med moralen i våra ord och gärningar, och där säger man direkt att ”en fungerande demokrati måste bygga på moraliskt medvetna

individer”.⁶

Där finns också en mycket tydlig och utförlig beskrivning av de olika etiska modellerna som man vanligtvis använder sig av om man vill pröva en utsagas hållbarhet från olika etiska perspektiv.

1.7 FORSKNINGSÖVERSIKT AV LITTERATUR

En enkel definition av etik och som säger något om moralfilosofins viktigaste uppgift har givits av Epikuros (grekisk filosof på 300-talet f.Kr):

” Etiken sysslar med det som bör sökas och det som bör undvikas, med levnadssätt och med ´telos´=det högsta goda, målet eller livets mening”

En annan tolkning som också överensstämmer med grundtemat och en sammanfattning av denna studie går att finna både i bibeln och koranen.

”Allt vad ni vill att människorna ska göra er, det ska ni göra dem”, är en gyllene regel som återkommer både i studiematerialet och i svaren från de intervjuade.

Förre professorn i praktisk filosofi i Stockholm, Harald Ofstad, säger så här:

”Moral är att ta det allvarliga allvarligt. Det som är allvarligt är att människor och djur lider, förnedras och har det svårt – här och nu. Att ta det allvarligt är att engagera sig, skaffa så säkra kunskaper som möjligt och försöka handla så att världen blir mindre ond.⁷”

Denna definition återfinner man i Gunilla Silfverbergs arbetsrapport Etik på arbetstid där hon också definierar begreppet yrkesetik och yrkesetikens syften.

Enligt Silfverberg hänger yrkesetiken ihop med yrkeskårens utbildning och den har speciella syften.

Den brukar syfta till att

- utgöra ett stöd för det egna förbundets medlemmar vid etiska ställningstaganden

- skydda individer och grupper

- upprätthålla förtroendet för yrkesutövningen hos allmänheten

6 Livets kurs, Stora boken, Ola Björlin, Bonniers Utbildning 1998, sid 41

7 Etik på arbetstid, Gunilla Silfverberg, FA-rådet 1992

Syftet med att träna sig i etik är behovet att få känna en större trygghet i sitt arbete, att öka den moraliska kompetensen genom att ha en medveten personlig hållning och att kunna erkänna de moraliska problemens existens. Man behöver därför någon form av forum där det finns möjlighet att reflektera över om ens val av handlingssätt var bra eller dåligt, och där man kan få ökad självkännedom så att man får större säkerhet i moraliskt handlande.

Det gäller att kunna handla efter egen övertygelse i medvetenhet om den

gemensamma uppfattningen. Att samtala kring yrkes/arbetsrelaterad moral blir således ett sätt att lära av varandra i arbetet och samtidigt ett sätt att minska de påfrestningar som är en följd av osäkerhet i handlingsval och handlingssätt.

Utgångspunkten är att man har både vilja och autonomi att handla moraliskt ansvarsfullt.

Villkor för samtalet och att det ska kunna ses som en etisk kunskapsprocess och bli ett fruktbart meningsutbyte utifrån vilket man kan enas om vissa normer är förknippat med vissa villkor:

- språket ska vara sakligt och entydigt och får inte vara sådant att det utesluter någon deltagare

- det ska finnas en uppriktig vilja att sätta sig in i den andres situation och ståndpunkt. Utan detta skapas ingen förståelse och äkta kommunikation uppstår inte

- allas deltagande sker på likvärdiga villkor

- utrymme ges åt såväl fakta som normer och värderingar

- man bör komma överens om vilka etiska principer som i varje särskilt fall är relevanta

För att inte samtalet ska gå i baklås behövs också en metod, baserad på någon allmän problemlösande struktur.

I boken Omvårdnadsmodeller – Människosyn – Etik av Håkan Thorsén behandlas begreppet omvårdnad utifrån en rad synsätt vad det gäller kriterierna för ett professionellt yrke:

1. Auktoritet

2. Samhällelig sanktion 3. Etiska koder

4. En gemensam kultur

5. Systematisk vetenskaplig teori

1. Auktoritet innebär att andra yrkesgrupper respekterar yrkesutövarna för deras yrkeskunskaper och färdigheter. Arbetsgivaren kan inte ersätta en

professionell yrkesutövare med vem som helst.

2. Formell sanktion av ett yrke som anses kräva professionalitet; det kräver specialutbildningar av olika längd och med olika krav. Efter färdig utbildning får man ett intyg eller bevis på att samhället garanterar att man är utbildad i detta yrke.

3. Alltfler yrken håller sig med egna etiska koder. Det innebär att man som yrkeskår ställer sig bakom vissa offentliga etiska principer.

4. Med gemensam kultur menas att yrkesutövarna känner samhörighet inom nationen och internationellt.

5. Den systematiska vetenskapliga teorin innebär att en professionell yrkesutövare har en teori och faktakunskaper som utgör bakgrunden till arbetet. En vetenskaplig grund ger ett gemensamt språk, vilket underlättar dokumentation, samtal, introduktion av nyanställda och målformuleringar för olika enheter. Genom en vetenskapligt grundad omvårdnad blir omvårdnaden bättre.

I publikationen Organisationen & den dolda kompetensen skriver författarna Jerndahl och Sahlqvist följande:

Kompetens är mer än kunskap. Kompetensen handlar om förmågan att lösa en uppgift. Det rymmer både teknisk och social förmåga. Det rymmer förmåga att samarbeta, att leda och ledas. Kompetens är relaterad till en uppgift, närmare bestämt till förmågan att lösa en förelagd uppgift. Kunskapen pekar ut vägen, men det krävs mer för att ta sig fram på den. För att cykla räcker det inte att veta hur en cykel fungerar – att förstå dess teori. Man måste skaffa sig färdigheten att använda den.

Gemensamt för alla kunskaper är att de kommer till nytta – att de förädlas genom att man använder dem.

Det etiska förhållningssättet avspeglar hur man tänker och handlar i sitt

moraliska avseende – vår förmåga att tänka igenom framtida konsekvenser av något vi står i begrepp att göra och att värdera den relationen.

Företaget/gruppens kompetens är beroende av det ledarskap som utövas. Varje medarbetare behöver stöd och uppmuntran av sin chef. Det är den dagliga vården av medarbetaren som ger energin till insatsen; att ta vara på

kompetensens olika delar och utnyttja dem för ett positivt resultat.

Ledarskapet innehåller emellertid också att visa riktningen. Det räcker inte att peka med hela handen om man inte håller den i rätt riktning.

I Omsorgens skiftningar av Ros-Marie Eliasson berörs konflikten i

”omsorgens väsen”. Denna innebär

- respekten för den enskilda unika människan, hennes självbestämmande och integritet

- det kollektiva ansvar vi människor har för varandra – i synnerhet då vad den danske filosofen Uffe Juul Jensen betecknar som en grundläggande princip i alla moral, nämligen om vården och ansvar för de svaga i samhället.

Eliasson berör också själen som begrepp och definierar det som det allra

innersta; det mest privata hos en människa. Våra innersta tankar och funderingar som är intimt förknippade med vår identitet och vår självbild.

I Etiska vägmärken 1 utgiven av Statens Medicinsk-Etiska Råd behandlas under rubriken ”Etikens aktualitet” farhågorna för att föraktet för de svaga och rädslan för det avvikande ökar i samhället. En sådan utveckling är ett hot mot försvaret av människovärdet. Frågan om prioriteringar inom vården har också blivit en av 90-talets stora frågor. Dessa frågor har etiska dimensioner och etiken har i det perspektivet kommit att framstå som det kitt som kan hålla människor samman oberoende av livsåskådning och bakgrund. Etisk kunskap får man genom att nalkas ett ställningstagande i dialog med andra människor.

Ur kravet att tillvarata långssiktiga värden som allt mänskligt liv bygger på håller en ny ansvarsetik på att växa fram, och där har vård- och medicinetiken sin givna roll för att främja framtida generationers hälsa och livsmöjligheter.

Teologen och forskaren Claes Trollestad har ägnat mycket tid och kraft åt att utforska etikens roll i näringslivet och nu senaste i rapporten, Etik och

organisationskulturer, där han även har studerat den kommunala verksamheten i en stadsdelsförvaltning i Stockholm. I sin studie har han koncentrerat sig på de värderingssystem som de företag och organisationer har haft för avsikt att utveckla, där han både har haft rollen som samtalspartner, seminarieledare och forskare. Han avslutar sin studie med att sammanfatta några punkter som är centrala för att man på ett framgångsrikt sätt ska kunna skapa en gemensam värdegrund med kommunikativa strategier.

Trollestad menar att det för att det ska vara⁸ en öppen och reflekterande dialog där alla är involverade, gäller att ledningen är tydlig i sitt initiativ och på ett begripligt sätt kopplar det till medarbetarnas arbetsliv. Han betonar

nödvändigheten av följande punkter

- Medarbetarna måste ges tydlig och begriplig information om ledningens avsikt med värderingsarbetet

8 Etik och organisationskulturer, Claes Trollestad, Svenska Förlaget 2000, sid 250

- Syftet med värderingsarbetet måste ges en tydlig koppling till den vardagliga verksamheten

- Betoningen i värderingsarbetet ligger på den öppna processen och inte på att konstruera ett nytt dokument

Trollestads sätt att arbeta och de erfarenheter och slutsatser han kommer till ligger Rimboprojektet mycket nära. Han har arbetat på ett likartat sätt genom att utgå från flera perspektiv samtidigt för att skapa en helhetsbild av det han

studerat.

ETISKA MODELLER

I boken Livets Kurs⁹ finns en sammanfattning av de olika etiska modellerna som man vanligtvis utgår från i etiska resonemang.

1) Den konsekvensetiska modellen är den etiska metod som används när man vill bedöma en handlings moraliska giltighet beroende på dess konsekvenser.

Var och en som använder sig av den här modellen måste bestämma sig för vilka värden som skall uppnås, och rangordna dem så man vet vad som ska prioriteras ifall olika värden kommer i konflikt med varandra.

2) Pliktetiken tillhör det område där jag väljer den slags handling som det är min plikt att utföra, som att alltid försöka rädda liv eller att aldrig överge någon i nöd. Här frågar jag inte vad handlingen har för effekter, utan det gäller att kunna rangordna sina plikter ifall det uppstår pliktkollisioner.

En pliktetiker kan fråga sig vem hon ska lyda:

- för att Gud säger så

- för att mitt förnuft eller samvete säger så - för att min känsla eller intuition säger så

2) Sinnelagsetik innebär att avsikten och värdet kommer från den handlandes motiv. Här är det viktigt att ta ställning till vad det är som är gott och

kärleksfullt. En judisk och kristen hållning är kärleksbudet som säger att man ska älska sin nästa såsom sig själv.

3) Situationsetik utgår från att man måste ta ställning till varje situation för sig eftersom den är unik – den liknar ingen tidigare situation som vi har upplevt.

Vanligtvis använder man ingen av dessa modeller renodlat, men man kan ha stor hjälp av att kunna använda olika utgångspunkter när man ska bearbeta ett

problem utifrån ett bredare spektra och på så sätt få ett tyngre beslut bakom ett etiskt ställningstagande i en fråga.

9 Livets kurs – Stora boken, Ola Björlin, Bonnier Utbildning 1998, sid 42

2. HUR GENOMFÖRDE MAN ETIKPROJEKTET I RIMBO?

Inspirationen till etikutbildningen i Rimbo fick man genom några föreläsningar i etik som anordnades av Norrtälje Omsorgsförvaltning under hösten 1998, och som hölls av föredragshållaren Gillis Herrlitz.

Istället för att gå den konventionella vägen och anlita en konsult eller någon ytterligare föreläsare, beslutande man sig i Rimbo för att tillsätta en analysgrupp som skulle undersöka möjligheterna att skapa en egen etikutbildning.

Analysgruppen uppdrag var att formulera ett konkret förslag om en

etikutbildnings för och nackdelar för hela distriktet. Gruppens arbete utmynnade i en rapport som man presenterade vid årsskiftet 98-99.

I rapporten föreslogs att man skulle skapa en resursgrupp bestående av vårdpersonal från de olika enheterna i organisationen. Denna grupp skulle tillsammans med projektledaren forma ett utbildningsmaterial.

Analysgruppen föreslog att utbildningen skulle omfatta samtliga grupper inom organisationen, och att den skulle bestå av fem träffar, där varje träff skulle vara 2-3 timmar lång.

Analysgruppen angav mål och delmålen för hela projektet. Visionen var att man år 2000 skulle ha ett väl utarbetat etiskt förhållningssätt som genomsyrar hela omsorgsorganisationen i Rimbo.

Man avgränsade projektet till att gälla yrkesetiken; mötet med hjälptagare kollegor och anhöriga. De förväntade effekterna var att man skulle få:

- en ökad förståelse för vikten av socialt arbete och klarhet om för vems skull man arbetar

- bättre diskussionsklimat i arbetsgrupperna - bättre kommunikationer i hela organisationen

- förutsättningar för en tydligare yrkesroll och högre yrkesstatus

En resursgrupp bestående av åtta personer från de olika vårdenheterna tillsattes.

Tillsammans med projektledaren arbetade man fram utbildningsmaterialet ”Etik i omsorgen - ett arbetshäfte”, som var indelat i fem kapitel med vardagsnära problemlösningar.

Samtliga grupper i Rimbo fick femton studietimmar till förfogande att arbeta med arbetshäftet. Det berörde frågor som yrkesstolthet, maktrelationer, mötet

mellan hjälpare, hjälptagare och arbetskamrater och utgick från ett etiskt perspektiv.

Kunskapen förmedlas genom förebilder

Forskaren Gunilla Silfverberg har ägnat speciell uppmärksamhet åt vilka krav på mänsklig kompetens och praktisk kunnande som vårdyrket kräver – kunskap som förmedlas genom de som varit länge inom yrket. Hon menar att

utbildningen inom vård och omsorg i hög grad förmedlas genom förebilder – de som arbetat länge blir kunskapsförmedlare till de nyanställda och de unga.

Arbetsplatsen eller arbetslokalen ”är den plats där vårdbiträdena utvecklar eller får sin identitet bekräftad”.¹⁰ Den insikten sammanfaller väl med det sätt på vilket man genomdrev Rimboprojektet. Man var också var helt klar över behovet av en utbildningsform som utgick från gruppens egna resurser i den egna arbetsmiljön.

Enligt Silfverberg hänger yrkesetiken ihop med yrkeskårens utbildning som är en nödvändig förutsättning för att skapa riktlinjer och koder för att stärka sammanhållningen inom en grupp.¹¹

Utbildningsmaterialets struktur

Varje kapitel hade ett avgränsat tema med praktiska exempel som utgjorde basen för diskussionerna. Första och andra träffen handlade om mötet med hjälptagaren och olika situationer som kan uppstå när det gäller att välja förhållningssätt för att lösa en situation på det etiskt bästa sättet. Här kompletterades materialet med de lagar och förordningar som reglerar äldreomsorgen och den särskilda omsorgen.

Tredje och fjärde träffen handlade om mötet med kollegorna där man fick ta ställning till mobbning, missbruksfrågor och lojaliteten gentemot arbetsgivaren.

Hur fungerar kommunikationerna mellan chef och personal?

Femte och sista träffen handlade om arbetsgruppens yrkesetiska förhållningssätt.

Vilka värderingar står gruppen för och vilka värderingar vill man att gruppen ska stå för? På så sätt skulle man formulera vilken yrkesetik man skulle ha i sitt eget arbetslag.

Avslutningsvis uppmuntrades gruppen att bestämma uppföljningsdatum för fortsatta träffar så att etikarbetet inte stannar av, utan att det ses som en naturlig del i ens dagliga arbete.

10 Att vara god eller göra rätt, Gunilla Silfverberg, Bokförlaget Nya Doxa 1996, sid 141

11 Etik på arbetstid, Gunilla Silfverberg, FA-rådet 1992

Samtliga grupper utom en genomdrev utbildningen i sin helhet. Anledningen till att en grupp valde att avstå berodde på att de skulle upplösas som grupp i en förestående omorganisation.

2.1 HUR MÄTTE MAN EFFEKTERNA MED UTBILDNINGSINSATSEN?

Redan i starten, när analysgruppen arbetade fram kriterierna för Rimbo-projektet beslöt man att man skulle mäta resultatet och de effekter etikutbildningsinsatsen hade givit.

Man sammanställde en enkät med 14 olika frågor som berörde

individen/gruppens förmåga att kommunicera och agera med betoning på de etiska aspekterna. Frågorna speglade t.ex. gruppens förmåga att diskutera etiska frågor på sina möten, hur man kan ge och ta beröm respektive kritik, om man har tid att handla etiskt gentemot hjälptagarna respektive sina kollegor etc.

Den första enkätundersökningen gjordes i början av etikutbildningen, precis innan man hade satt igång sina träffar, och den andra gjordes i slutet eller efter det man hade avslutat det avslutande utbildningstillfället. I den första omgången svarade 142 personer på enkäten, i den andra svarade 137 personer vilket

innebär att differensen var relativt låg.

2.2 VAD BLEV RESULTATET?

De största likheterna i svaren från de båda intervjutillfällena gäller det etiska bemötandet av personalen gentemot hjälptagarna och prioriteringen att tänka och handla etiskt gentemot sina kollegor. Där ligger siffrorna relativt jämt med första och andra intervjutillfället. Det visar att den etiska medvetenheten

gentemot hjälptagaren var relativt hög redan från början.

De fyra frågor som visar den mest markanta ökningen i positiv riktning och där man kan se påtagliga tendenser till en ändrad inställning gäller frågor som:

1) gruppens sätt att ge och ta kritik 2) gruppens sätt att ge och ta beröm

3) att det finns tid till att prata etiska frågor med sina kollegor i det dagliga arbetet

4) att man har tid att diskutera etiska frågor på sina arbetsmöten

Slutsats

Av resultatet att döma kan man se markanta skillnader till det bättre vad det gäller förmågan att kommunicera och dela med sig i grupperna. Därmed visas att man har uppnått målet att höja den etiska medvetenheten i sitt handlande mot arbetskamrater och hjälptagare.

Man har också uppnått målet att skapa ett gemensamt språk kring frågor som berör etiska ställningstaganden. Från början fanns det en stor skepsis till

projektet – man förstod inte meningen med att ”sitta och bara prata”. I samtliga grupper har man efteråt framhållit att det var just det man behövde. Att få tid till att tala om ”viktiga saker”.

För att bibehålla varaktiga effekter behövs kontinuerligt till den process som innebär ständig bearbetning av etiska frågor. Det är tydligt att behovet att öka sin självkänsla och att bli synlig i sin arbetsinsats är av stor betydelse för ens egen inlevelse och respekt för det arbete man utför.

I boken Organisation & Kunskap säger författarna Jernhall och Sahlquist att

”kompetens handlar om att lösa en uppgift. Det rymmer både teknisk och social förmåga. Det rymmer förmåga att samarbeta, att leda och att ledas. Kompetens är ”full hand” av kunskaper, färdigheter, erfarenheter, kontakter och värderingar, men också samordning och ledning”. ¹²

Erfarenheterna i Rimbo har lagt grunden för att medarbetarnas möjlighet att fortsätta att bygga sin etiska kompetens och att stärka den process som är igång tack vare utbildningen. En klar ledningsfråga är att ansvara för att ta vara på den kunskap och erfarenhet man förvärvat genom etikprojektet. I grunden handlar det om att hitta ett nytt förhållningssätt gentemot varandra i hela organisationen, så att alla blir sedda och bekräftade i sin roll och i sin funktion oavsett på vilken nivå man befinner sig.

Organisationen & den dolda kompetensen, Bengt Jernhall och Walter Sahlqvist, ISL Förlag AB 1996, sid 11

2.3 SAMMANFATTNING

Genom den öppenhet man har bejakat från ledningens håll och den uttalade viljan att alla ska ta ett större individuellt ansvar i sitt arbete, har man banat väg för en ny utveckling där möjligheten att påverka sin egen arbetssituation är mycket större än tidigare.

Utmaningen ligger i viljan och motivationen hos de olika medarbetarna och chefernas förmåga att leva upp till den anda som man har uttalat att man vill skapa.

Förutsättningarna finns för en medveten utveckling mot en verksamhet som skulle kunna bli ännu mer omväxlande och innebära en större glädje och frihetskänsla för den enskilde medarbetaren.

3. ETIKBEGREPPET I NORRTÄLJE KOMMUN

I syfte att bilda mig en uppfattning om den etiska medvetenheten i hela omsorgsförvaltningen, gjorde jag en ganska enkel undersökning där jag

intervjuade olika personer på helt skilda nivåer i Norrtälje kommun. Jag ville ha deras spontana tolkning av själva ordet etik – vad de direkt associerade till utan att kunna tänka ut några svar i förväg.

Jag använde bandspelare och skrev ut exakt ordagrant vad var och en sa, och jämförde svaren och delade in dem i kategorier.

Min enda fråga till samtliga intervjuade var:

- VAD BETYDER ORDET ETIK FÖR DIG?

Det råder en förvånansvärt stor samstämmighet om att etik handlar om ett förhållningssätt, och det är det starkaste temat genom samtliga svar. Det var också helt tydligt att man har ett gemensamt språk – en gemensam terminologi som genomsyrar hela organisationen. Ord som respekt, bemötande, värdighet, öppenhet var också ofta förekommande. En viss sammanblandning av etik och moralbegreppet fanns på alla nivåer.

Etikprojektet i Rimbo har fokuserats kring den normativa etiken; det område inom etiken där man behandlar frågan om vilken typ av skäl man anger när man bedömer om en handling är rätt. Frågor som har sina rötter i antiken med

Sokrates som portalfigur i sin kamp för det han ansåg vara det rätta vilket

kostade honom livet. ¹³ Han betonade vikten av att skärskåda fakta och att använda sitt förnuft på ett självständigt och kritiskt sätt.

Rent generellt sätt kan man skilja på fyra etiska principer:

1) Självbestämmande eller autonomiprincipen vilket innebär att man så långt som möjligt får bestämma över sitt eget liv och hur man vill ha det.

2) Godhetsprincipen; att vi gör det mesta goda av en situation, och att vi hjälper dom som har det svårt

3) Principen att inte skada. Det är förkastligt att medvetet skada någon annan människa och det är förpliktande att förebygga skada och att lindra lidande 4) Rättviseprincipen. Alla människor ska behandlas utifrån deras behov.

3.1 INNEBÖRDEN AV ORDET ETIK I NORRTÄLJE KOMMUN Sammanlagt intervjuade jag åtta personer inom Norrtälje Omsorgsförvaltning och en del av svaren var följande:

- Etik är ett förhållningssätt – hur man är mot varandra och mot omgivningen.

Man ska tänka igenom hur man vill bli behandlad och behandla andra så själv.

- Etik betyder för mig människosyn, respekt, moral, bemötande – och i jobbet mot de kollegor och dom vi arbetar med – pensionärer i mitt fall. Etik är ett oerhört stort och brett fält, så man kan egentligen prata om det hur länge som helst för att det finns så många aspekter på det. Det går inte att säga att det här är rätt eller fel för det kan ju i olika sammanhang vara olika saker. Etik är också en slags öppenhet i kommunikation i samspelet mellan människor.

- Etik är ett bra liv – ett gott liv –det tänker jag på. Att man är juste emot andra – att man är moralisk – att man är ärlig och har ett bra liv.

- Förmågan att utveckla etiken är genom samtal. Man kan ju ha olika synsätt på de här frågorna och det ska man ha rätt att ha. Någon medarbetare eller föreläsare kan komma med viktiga budskap så att man kan få en annan insikt och det är oerhört viktigt.

- Etik för mig är att ta emot information och förvalta den på ett sätt som känns bra för mig och som jag kan stå för både i min yrkesroll och i min privatroll, att jag behandlar den på ett värdigt sätt – att jag lyssnar – det är etik för mig.

13 Moral i verksamhet, T.Brytting, H.De Geer, G.Silfverberg, Natur och Kultur , 1993

- Etik är ett förhållningssätt som bygger på empati och förståelse för andra människor och insikten om sin egen förmåga och uppgift och ansvar. Det bygger på nåt vis på det här att man kan säga att vad ni vill att människorna skola göra eder skola ni göra dom. Just det här att man ska utgå från den människa och dom förhållanden man möter och göra det mest goda man kan förmå i samband med det då.

- En del kopplar ihop etik med religion – det gör inte jag. Religion kan vara en del i det – ett förhållningsätt som har att göra med respekten för den

människans syn – den människans livsåskådning – den människans krav på önskemål på hur de vill bli behandlade – hur de vill bli bemötta. Det är ett sätt att respektera andra människor utan att sudda ut sig själv.

- Etik är ett förhållningssätt till andra människor som bygger på mina

värderingar och andras värderingar, men där vi ändå måste mötas även om vi har olika värderingar för att kunna arbeta tillsammans eller jobba politiskt tillsammans eller vad det nu är – men det måsta man ändå hitta VAD det är vi har tillsammans.

3.2 GEMENSAMMA TEMAN

Det starkaste temat i undersökningen visar att det är begreppet förhållningssätt som är nyckelordet i hela kommunen. I det lägger man ord som empati,

bemötande, respekt, öppenhet, tolerans och att etik handlar om medvetenheten i hur man hanterar sina relationer med omgivningen, oavsett om det är dom man hjälper eller sina kollegor. Hur man uppträder mot varandra, att man respekterar att man är olika. Etik handlar om kommunikationen i samspelet mellan

människor - hur och på vilket sätt man säger saker och ting, och om man försöker leva efter sina ideal.

Empati är ett ord som man associerade till etik och som förekom högre upp i organisationen. Att man har inlevelseförmåga att kunna förstå hur andra människor kan uppfatta saker och ting – att man har omsorg om sig själv och andra. I det sammanhanget föreslog en person att man skulle pröva själv hur det är att vara blind och försöka ta sig över en gata, eller att sätta sig i en rullstol och försöka posta ett brev för att uppleva verkligheten utifrån den andres perspektiv.

Vårdbiträdena uttryckte sig nästan enhälligt sig om att etik handlade om hur jag är och vad jag står för i mitt sätt att vara med andra människor. Mycket av deras inställning speglade också det kristna kärleksbudet även om man inte medvetet uttryckte det så. Andemeningen var densamma; att man ska behandla andra såsom man vill bli behandlad själv.

Man kan också säga att den etiska plattformen handlar mycket om ett slags dygdetiskt perspektiv, där de flesta gav uttryck för att göra det moraliskt goda i varje situation – att handla efter det bästa omdömet i varje given situation.

Man framhåller vikten av de goda egenskaperna i umgänget med andra människor.

Inom dygdetiken är måttfullhet, klokhet, rättrådighet och mod framträdande egenskaper och man kan säga att utifrån de uttalanden som gjorts så är dessa kvalitéer normerande för socialetiken inom Norrtäljeförvaltningen. Med socialetik menar jag då det ”kitt” som genomsyrar hela nätverket inom organisationen.

- De flesta människor har ett naturligt etiskt förhållande till sin omgivning, andra behöver lära sig hur man uppträder respektfullt mot andra och de borde vara ett ämne inom t.e x gymnasiet ansåg en person.

Ingen hade någon direkt avvikande mening om vad etik är för något – den stora skillnaden låg mera i hur pass ordrikt man formulerade sig.

3.3 DEN ETISKA KARTAN I NORRTÄLJE KOMMUN

Det råder en mycket stor samstämmighet i att ordet etik handlar om ett förhållningssätt till sin omgivning, om respekt och tolerans för sina

medmänniskor, att kunna lyssna och förvalta information på ett värdigt sätt, att tolerera oliktänkande och om samarbete trots att man har olika värderingar.

Detta innebär inte att man fritt kan utgå ifrån sin egen personliga inställning utan att det finns vissa gemensamma ”etiska grundbultar” som alla har att ta hänsyn till. Sammanfattningsvis är dessa att

- bemöta andra såsom jag vill bli bemött själv

- värna om individens integritet och självbestämmande

Samtliga intervjuade verkade tycka att etik är något viktigt och som man ska ta på stort allvar både i sitt arbete och personliga liv.

Den etiska medvetenheten finns klart uttalad på olika nivåer och det råder en påtaglig samsyn i hela organisationen som baserar sig på en egen individuell uppfattning – det visar intervjusvaren.

Min uppfattning är att samtliga personer har en relativt god uppfattning om vad etik innefattar, och det egna ansvaret i hur man bemöter sina medmänniskor.

Samtliga intervjuade personer visade ett personligt engagemang som avspeglar att man kommit en bra bit på väg i sin strävan att få en samsyn i det etiska förhållningssättet i hela organisationen.

Om man ska göra en generalisering av hela materialet så är det konsekvensetiska och det dygdetiska perspektivet som är de dominerande inslagen i Norrtälje kommuns etiska karta.

4. SAMMANFATTANDE DISKUSSION

Om man ser på projektet Etik i omsorgen i sin helhet med resultatet av både den enkätundersökning som gjordes före och efter utbildningen samt den

fenomenografiska kartläggningen av själva etikbegreppet kan man konstatera följande:

- det finns klara tendenser som pekar på förbättringar i förmåga att kommunicera, acceptera oliktänkande och att kunna ge och ta kritik

- det finns stor överensstämmelse i själva grundbetydelsen av ordet etik och vad det innebär i praktiken i den dagliga yrkesverksamheten

- det finns ett gemensamt språk och gemensamma begrepp som återkommer på alla nivåer inom organisationen

- det finns en respekt för etik som ett viktigt kunskapsområde i sin yrkesutövning

Det är helt uppenbart att utbildningen har gett en större medvetenhet om den etiska dimensionen i förhållande till yrkesrollen och det personliga ansvaret som det medför. Resultatet överensstämmer i mångt och mycket med de bilder som förmedlas i boken ”Vår syn på Etik” där det inledningsvis står en vilsen inför ett vägskäl med en rad olika alternativ att välja mellan och hon är oförmögen att välja och således inte kommer någonstans.

I avslutningskapitlet när man passerat allt kunskapsmaterial och alla övningar ser man samma landskapsbild och person men från ett annat perspektiv. Där går samma gestalt med fast övertygelse framåt med stöd av en pekande skylt där det står ETIK . Personen bär på två kassar – en i vardera hand. På den ena kassen

står det FAKTA och på den andra står det VÄRDERINGAR. En sinnebild över vad en etisk kunskapsprocess i bästa fall förmedlar. ¹⁴

Genom utbildningen i etik så har man i Rimbo skapat en plattform utifrån vilken man kan bygga sin fortsatta verksamhet med ökad tydlighet. En process som kommer att kräva att man emellanåt gör nya åtgärder för att sjuda liv i det hela, och där ledningen måste vara det goda föredömet för den anda man vill skapa.

I visionen inom den särskilda omsorgen i Rimbo finns det uttalat att

”målsättningen är att alla brukare ska utifrån de egna förutsättningarna leva ett självständigt och tryggt liv, och allt stöd som ges ska kännetecknas av god kvalité och bra bemötande” och i Norrtälje kommun är de övergripande målen - största möjliga trygghet

- oberoende och självständighet

- god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen - miljömål enligt Agenda 21

Om man ser till arbetet i Norrtälje kommun i stort, och de ambitioner man har sammanfaller de med de rekommendationer som förespråkas i ”Etik för det nya millenniet”. Den tibetanske andlige ledaren Dalai Lama säger att ” en

måttstock på både individens och samhällets andliga hälsa är omsorgen om gamla, sjuka och andra som behöver vård och hjälp. Medkänslan bör vara grunden för årtusendets nya etik, och alla bör uppfostra sina barn så att de förvärvar både kunskaper och medkänsla med andra. Kunskap är viktigt, men ännu viktigare är hur kunskapens används”.¹⁵

I Rimbo finns en klar uttalad målsättning och ambition att arbeta i den

riktningen, och man kan se Etik i omsorgen som en mycket viktig nyckel till att öppna dörren för en sådan utveckling.

Den stora utmaningen är hur man tar tillvara de erfarenheter och insikter som projektet givit, både i de enskilda grupperna och för organisationen i sin helhet.

För att processen ska hållas levande krävs det ett aktivt arbete från ledningshåll för att av och till gjuta nytt liv i den etiska dialogen; ett arbete som aldrig ska bli färdigt, utan som ständigt ska utvecklas och utvidgas.

Ett praktiskt utvecklingsområde som skulle vara lämpligt att fortsätta med är miljöarbetet som inte är speciellt prioriterat. Med tanke på de Agenda 21-mål som finns i kommunens handlingsplan skulle det vara naturligt att implementera

14 Vår syn på etik, Omsorgsnämnden, Sture Gustafsson 1991

15 Metro, årgång 6, måndagen 15 maj 2000, sid 18

detta i praktiskt arbete som en tydlig värderingsfråga och som en naturlig del i ett helhetstänkande.

På så sätt skulle man kunna gå vidare i anda som vilar på en ny form av treenighet där etik- ekonomi och ekologi inordnas i ett naturligt kretslopp.

Edenalternativet

Ett konkret exempel på ett steg i den riktningen manifesterades i ”Djurens Dag”

som man ordnade på Birgittagården i slutet av juni. Birgittagården är ett äldreboende som arbetat mycket med att föra de äldre i närmare kontakt med naturen genom att utveckla en Sinnesträdgård. Inspirerade av den amerikanska modellen Edenalternativet anordnade man en dag där de äldre fick möta djur och natur tillsammans med anhöriga i olika åldrar ute i sommargrönskan.

- Vi vet hur viktigt det är att omge sig med välkända saker när man blir äldre, säger Elsa Wahlberg, föreståndare på Birgittagården. Därför växer det numera potatis och dill i trädgården, liksom doftande pioner, lupiner och klarblå riddarsporrar. Det är inte heller förbjudet att ha med sig husdjur för besökande.¹⁶

17Edenalternativet är ett kraftfullt verktyg för att förbättra livskvalitén hos

människor som bor i vårdanläggningar, och dess främsta uppgift är att eliminera ensamhet, hjälplöshet och leda.

Istället för att använda begreppet institution talar man om mänskliga boplatser där de naturliga sambanden mellan människor, djur och natur är ledtemat och den axel som vardagslivet kretsar kring.

Istället för toppstyrd byråkrati försöker man flytta beslutsbefogenheterna till de som befinner sig närmast hjälptagarna.

”Ett djurs tillgivenhet, att själv få vara den vårdande, om än bara för en liten stund, ger livet mål och mening och får en människa att må bra. Vi är både stolta och glada över att vara föregångare på det här området,” säger Elsa Wahlberg.

Britta Jansson har gått runt och klappat alla djuren. Om hon kunde, skulle hon säkert säga att det var rena rama lustgården”.¹⁸ En symbolisk start mot en ny utveckling inom den svenska omsorgsmodellen som baserar sig på en respekt av allt levande i ett helhetsperspektiv?

Jordmånen är väl förberedd för nya förhållningssätt som ter sig mycket lovande inom Rimbo omsorgsdistrikt.

16 Norrtelje tidning, fredagen 30 juni 2000, sid 9

17 www.edenalt.com

18 Norrtelje tidning, fredagen 30 juni 2000, sid 9

IV. Sammanfattning

Om man ser Rimboprojektet i ett samhällsperspektiv kan man säga att det har fler tankeväckande insikter att förmedla:

1) etikprojektet har inneburit en förändring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmärksamhet på etikfrågorna i hela omsorgsförvaltningen

2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt språk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten

3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sätt att ta vara på de resurser som finns inom organisationen har påvisats inom omsorgsförvaltningen Slutsats

Utbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt läge för att fortsätta att arbeta med etikfrågorna i förvaltningen för att tydligt formulera de värderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrån en gemensam målsättning där alla får delta på lika villkor.

HUR SER FÄRDRIKTNINGEN UT?

Om man ser på utfallet av Etik i omsorgen och att man faktiskt lyckats

medvetandgöra det individuella ansvaret i hur man kommunicerar och bemöter sina medmänniskor, så är det nu ledningens ansvar hur man går vidare och tar vara på de uppnådda resultaten.

Hur hittar man flexibla lösningar där man tar tillvara den kunskap och

kompetens som finns inom grupperna, så alla får en chans att växa och utvecklas vidare? Det handlar om att utveckla nya arbetsformer där man kan identifiera individuella styrkor som gynnar hela gruppen så att man på så sätt kan utvecklas tillsammans. Detta kräver ett ledarskap som släpper ifrån sig makt och kontroll till de underställda för att öppna för en samverkansform där alla kan delta på lika villkor.

Ett tydligt ledarskap är nödvändigt men ledarskapet inom den kommunala omsorgen måste förändras ifråga om relation mellan chef och anställda de hierarkiska strukturer, som man tidigare baserat sitt ledarskap på, måste upplösas.

Genom att utveckla en äkta demokratisk anda och avveckla gamla auktoritära arbetsledarmönster på gamla mönster kan man skapa en ny organisationskultur som bygger på varje enskild medarbetares kreativa problemlösning.

Genom att uppmärksamma och verkligen se individerna i organisationen och ta vara på de personliga resurser som finns så kan man skapa större arbetsglädje och medarbetarna kan uppleva äkta stolthet med det viktiga arbete som de uträttar.

Ett väl förankrat grundarbete är gjort – nu gäller det att fortsätta att arbeta för att utveckla ett samarbetsklimat med samma höga målsättning som när man började etikprojektet för två år sedan.

I så fall kan man räkna med ett nytt begrepp inom den kommunala omsorgen som skulle kunna betecknas som ”Rimboandan”.

I slutordet av boken Människokunskap och Människosyn säger författaren Johan Unger, docent i religionspsykologi, att ¹⁹enligt humanismen ”skall man aldrig ge upp. Framtiden är inte oundviklig, framtiden blir vad vi gör den till. Det är vi som skapar den. Om framtiden ska bli en tid som alltmer förverkligar

människans väl eller andra intressen, det beror på oss själva.”

En utmaning som gäller oss alla och envar.

19 Människokunskap och Människosyn, Johan Unger, SkeabVerbum, 1982, sid172

Litteraturförteckning

Brytting T. & De Geer, H. & Silfverberg, G.

(1993) Moral i verksamhet, Natur och Kultur 1993

Bråkenhielm, Carl-Reinhold, Människan i världen, Almqvist & Wiksell International 1994

Edlund, Lena, Etik i arbetslivet, Konsultförlaget 1995

Ekstedt, E. & Jönsson, G., Att leda platta organisationer, Publica 1997

Eliasson, Rosmari (red.), Omsorgens skiftningar, (1996) Studentlitteratur 1999 Gustavsen, Björn, Aktionsforskning, Rapporter 1976, nr 13, Stockholms

universitet, Psykologiska institutionen

Holm, Ulla, Empati – att förstå andra människor, (1987) Natur och Kultur 1989 Jonas, Hans, Ansvarets princip, (1979) Daidalos 1994

Lindström – Myrgård, Kerstin, Effektiva arbetsteam, Framsikt 1997 Moxnes, Paul, Vardagens ångest, Natur och Kultur 1991

Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs 1994

Omsorgsnämnden, Gustafsson, Sture, Vår syn på Etik, Stockholms Läns landsting 1991

Omsorgsverksamheten Landstinget Sörmland, Etik i omsorgen, Landstinget Sörmland 1993

Peck, M. Scott, Det svåra steget till gemenskap, Hagaberg1989

Pettersson, Thorleif, Bakom dubbla lås, Institutet för framtidsstudier, 1988 Silfverberg, Gunilla , Att vara god eller att göra rätt, Bokförlaget Nya Doxa, 1996

Silfverberg, Gunilla, Etik på arbetstid, FA-rådet 1992

SOU 1997:51, Brister i omsorg, Norstedts Tryckeri AB 1997

SOU 1997:52, Omsorg med kunskap och inlevelse, Norstedts Tryckeri AB 1997 SOU 1997:170, Bemötande av äldre, Norstedts Trycker AB 1997

Starrin, B. & Svensson, P.B., Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Studentlitteratur, 1994

Statens Medicinsk-Etiska Råd, Etik – en introduktion, Gotab 1995 Trollestad, Claes, Etik & Organisationskulturer, Svenska Förlaget 2000 Unger, Johan, Människokunskap och Människosyn, SkeabVerbum,1982

Bilaga

I arkivexemplaret (på papper) av uppsatsen som förvaras i arkivet för Institutionen för huma- niora och samhällsvetenskap vid Högskolan i Gävle med arkivsignum ”Rel C 22:V00” finns följande rapport bilagd uppsatsen:

Sammanställning av projektet Etik i omsorgen; Rimbo omsorgsdistrikt 2000; Resursgruppen.

Papperskopior kan beställas från Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap vid Hög- skolan i Gävle.

Rapporten består av 39 sidor som antingen är onumrerade eller består av underbilagor med sina egna sidnummer. Rapporten har skannats in och vissa skillnader kan därför finnas i jäm- förelse med originalet.

Översikt över rapporten och dess underbilagor

Sammanställning av projektet Etik i omsorgen;

Rimbo omsorgsdistrikt 2000; Resursgruppen.

Framsida (1 s)

Innehållsförteckning (1 s)

Etik i omsorgen i Rimbodistriktet (2 s)

(Sammanfattning av tvär/resursgruppen) Underbilaga 1. (8 s, 2 + 6 s)

Emapti, Taktfull Identitet, Känslor (ETIK) Rapport Hösten -98 av Elsa, Magnus och Kerstin Underbilaga 2. Analysrapporten 98 (18 s, 2 + 16 s)

Utbildningshäftet ”Etik i omsorgen”

Underbilaga 3. Enkätredovisningen 1999 och 2000 (9 s) - Jag tycker att gruppens sätt att ge och ta beröm är…

- Jag tycker att gruppens sätt att ge och ta kritik är…

- Jag tycker att kommunikationen i gruppen är…

- Jag tycker att vi i gruppen välkomnar idéer och nytänkande…

- Jag tycker att motsättningar i gruppen behandlas…

- Jag tycker vi i gruppen tillåts ha olika åsikter…

- Jag tycker att det finns tid till att prata etiska frågor i det dagliga arbetet med kollegor…

- Jag tycker att vi på våra möten i gruppen har tid att diskutera etiska frå- gor…

- Jag tycker att hela gruppen är samlad tillräckligt ofta…

Sammanställning av projektet

ETIK I OMSORGEN

Rimbo Omsorgsdistrikt 2000

Resursgruppen

INNEHÅLL

1. Sammanfattning av tvär/resursgruppen 2. Analysrapporten 98

3. Arbetshäftet Etik i omsorgen

4. Enkätredovisningen 1999 och 2000

Etik i omsorgen i Rimbodistriktet

Rimbo maj 2000

I januari 99 hade vi vår första träff. Under våren arbetade vi sedan fram häftet i etik i omsorgen - ett arbete som stundtals var mycket krävande. Innan vi tryckte upp häftena presenterade vi arbetsmaterialet för ledningsgruppen som godkände det rakt av.

Under arbetets gång hade vi regelbundna kontakter med Gillis Herrlitz om etikprojektets fortskridande. Som kick-off för hela projektet hölls 2

halvdagarsföreläsningar av Gillis Herrlitz där han till stor del utgick från etikhäftet.

Den dagen presenterade vi vårt arbete och gruppindelningarna för alla anställda i Rimbodistriktet. Fast vi var väl förberedda var det väldigt nervöst att tala inför 200 personer, men vi klarade det bra.

Efter den gången drogs projektet igång ute i grupperna med fem träffar i tretimmars pass per gång. Träffarna startade i juni och avslutades i december 99.

I januari 2000 startade steg 2 med rivstart för oss - vi skulle i all hast förbereda en etikdag för omsorgsnämnden i Norrtälje kommun. Under dagen fick

nämnden arbeta med levande exempel ur arbetsmaterialet som mottogs mycket positivt.

Under våren har vi varit på studiebesök på Stora Sköndal och haft en etikföreläsning av J a r i Ristiniemi som arbetar som lärare i etik vid deras Vårdhögskola.

Enkäten som personalen svarade på 99 innan projektet startade, skickades ut en andra gång efter man hade genomgått arbetsmaterialet för att kunna jämföra resultatet före och efter utbildningen. Enkätsvaren visade ett klart förbättrat resultat i de flesta grupper.

Projektet avslutades med att enkätsvaren och ett följebrev skickades ut till samtliga grupper som deltagit.

Vi i tvärgruppen var alla lika frågande inför vad Etikprojektet innebar, och vad det skulle leda till. Eftersom vi kommer från olika delar av omsorgen har vi delat med oss av våra olika erfarenheter.

Under resans gång har vi blivit ett väl sammansvetsat gäng som kommer att sakna varandra nu när projektet avslutas.

Vi som arbetat med Etik i omsorgen är:

Kerstin Alvermo, projektledare 99 Eva Seilitz, projektledare 2000 Meit Andersson, hemtjänst

Christina Åhman Williamsson, särskild omsorg Gunilla Sjögren, äldreomsorg

Taru Holmberg (deltog 99), äldreomsorg Carina Nordgren (deltog 99), särskild omsorg Gerd Eriksson, äldreomsorg

Carina Pousette Eriksson, hemtjänst Anna Eklund, hemtjänst

E m p a t i

Taktfull, tillit, tankeställare

Identitet, inlevelse, individ

Känslor, kompetens

Rapport Hösten -98 Elsa Magnus

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

•

Sammanfattning

•

Bakgrund/Metod 1.

•

Mål, Delmål, Vision 2.

•

_Syfte 2.

•

Projektorganisation 3.

•

Resursgrupp/Tvärgrupp 4.

•

Avgränsningar 4.

•

Mätning 4.

•

_Tidsplan 4.

•

Risker och Konsekvenser 5.

•

_Effekter 5.

•

Intressenter 6.

•

_Kostnader 6.

•

Dikt 6.

SAMMANFATTNING

Vid starten av analysarbetet gick mycket tid åt till att diskutera begreppet etik, vilken människosyn har jag?, Hur påverkar mina attityder och värderingar mitt arbete?

Kan man lära sig etik teoretiskt? Vad sker i mötet med andra människor? Vad är rätt och orätt?, vad är gott och ont? Varför handlar jag som jag gör?

Etik är stort och snart var vi överens om att vi skulle avgränsa projektet till yrkesetiska frågeställningar, och att det behövs stöd av teoretiska kunskaper för att formulera vad som "känns rätt" och få igång en process som hjälper mig att förstå mitt tänkande och konsekvenserna av det gentemot mig själv, arbetskamrater, hjälptagare och övriga.

Vi beslöt att en resursgrupp/tvärgrupp ska ta fram arbetsmaterial som stöd till arbetsgrupperna i sitt etiska arbete mot att nå målet.

Det vi i analysarbetet sett som värdefullt är att ha tid för diskussion och reflexion och vår förhoppning är att arbetsgrupperna får lika djupa veck i pannan som vi fick.

BAKGRUND/METOD

Norrtälje Kommuns omsorgsförvaltning genomförde hösten -98 ett antal föreläsningar för samtlig personal om etik och moral med Gillis Herrlitz som föreläsare.

Tanken var att varje omsorgsdistrikt på något sätt skulle fortsätta etikarbetet.

Gillis budskap var mycket igenkännande, "inkännande", uppväckande och uppskattat.

En av omsorgscheferna drev frågan om hur vi skulle gå vidare i Rimbodistriktet och det beslöts att tillsätta en tvärgrupp.

I samband med starten av etikprojektet gick omsorgsutvecklaren en projektledarutbildning och på detta sätt blev flugorna på smällen

En arbetsgrupp tillsattes för att göra en analys/förstudie och genom att metodiskt diskutera och tänka kom vi fram till denna rapport. Vi började med att enas om vad begreppet etik betyder för oss, så att vi skulle ha ett gemensamt tänkande under analysarbetets gång.

Gruppen har träffats 7 gånger, sammanlagt 32 tim. (okt-dec)

MÅL

Skapa ett arbetsklimat och samsyn i organisationen där individens och gruppens etiska tänkande har en naturlig plats och prioritet, inom vård och omsorgsarbetet.

DELMÅL

1. Kunskap om sin vardagliga roll (vardagsinlärning) - yrkesstolthet

- maktsituationen - hjälpare, hjälptagare

- mötet med arbetskamraterna

2. Redovisning av ovanståede delmål, grupperna väljer själva redovisningsmetod.

3. Diskussion kring värderingar, attityder, moral, etik VISION

År 2000 har vi ett väl utarbetat etiskt förhållningssätt som genomsyrar hela omsorgsorganisationen i Rimbo.

MÅLGRUPP

Personal i Rimbos hela omsorgsorganisation.

SYFTE

Tydliggöra vardagliga etiska ställningstagande för att främja ett öppet klimat som genomsyrar organisationen.

PROJEKTORGANISATION

Ledningsgrupp

Projektledare

Resursstöd

Resursgrupp/

Tvärgrupp

Personal i hela organisationen

3.

RESURSGRUPP/TVÄRGRUPP Består av 2 representanter från varje resultatenhet (8st.).

Syftet med tvär gruppen är att få större utbyte och plattform för diskussioner.

Gruppens uppdrag är att ta fram material och medel, som ska stödja samtliga i organisationen att nå målet.

AVGRÄNSNINGAR

Prioritera yrkesetiken - det vi möter i vårt arbete. Mötet med hjälptagare, kollegor och övriga kontakter.

MÄTNING

Genom enkätundersökningar mäter vi vår grad av måluppfyllelse.

Resultatet ska redovisas på 3 nivåer.

- Uppdragsgivaren (hela organisationsresultatet) - Övergripande för varje resultatenhet

- En för varje grupp

Mätningsansvarig: Projektledaren

TIDSPLAN

Upptaktsträff resursgruppen 10-12 Start för resursgruppens arbete Stopp för resursgruppens arbete Redovisning till ledningsgruppen Start för grupperna

Projektet avslutas vid årsskiftet 1999 - 2000.

14/1-99 vecka 3.

vecka 15 vecka 16 vecka 18

RISKER KONSEKVENSER Besparingsbeting på verk-

samheten.

Motivationen minskar, ett hårdare klimat på arbetsplatsen.

Projektet når inte ut till alla i organisationen.

Målet nås ej inom tidsramen, ingen enhetlig referensram för fortsatta diskussioner.

Ökad vårdtyngd med dagens Energin går åt till annat än att diskutera etik.

resurser.

POSITIVA EFFEKTER

- Ökad förståelse för vikten av socialt arbete, för vems skull arbetar jag?

- Skapar ett bättre diskussionsklimat i arbetsgrupperna.

- Kommunikationen blir bättre i hela organisationen.

- Skapar förutsättningar för en tydligare yrkesroll, vilket medför att

allmänhetens och vår egen respekt för yrket ökar. Ökad respekt för yrket gör det lättare att rekrytera nya medarbetare.

- Effektivare arbetsgrupper som genom tydligare kommunikation lättare kan göra prioriteringar i sitt dagliga arbete.

- De etiska dilemman vi möter i vardagen synliggörs, vilket gör att verksamheten utvecklas.

- Bättre omsorg, mindre energiförluster.

NEGATIVA EFFEKTER

- Ökad kostnad för organisationen till en början.

- Individer i organisationen kan känna sig kränkta till en början.

- Etiska surdegar kommer upp till ytan och ska tas om hand.