• No results found

Situationen på den svenska arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Situationen på den svenska arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Doktorsavhandling

Situationen på den svenska

arbetsmarknaden för personer

med funktionsnedsättning

TOMAS BOMAN

Disability Research

Studies from the Swedish Institute for Disability Research 96

2019

TO

MA

S B

OMA

N

Sit

ua

tio

ne

n p

å d

en s

ve

ns

ka a

rb

ets

m

ark

na

de

n f

ör p

er

so

ne

r m

ed f

un

kti

on

sn

ed

ttn

ing

tomas boman är verksam som adjunkt vid avdelningen för socialt arbete och kriminologi på Högskolan i Gävle. Han har en magis-terexamen i sociologi och har varit studierektor i ämnesgruppen för sociologi/socialt arbete. Tomas har varit bitr. projektledare för Hälsoinspiratörsprogrammet – en högskoleutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Han är idag ledamot i styrelsen för Include – ett nationellt nätverk som arbetar för breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning.

Mycket talar för att situationen på arbetsmarknaden skiljer sig mellan olika grupper av funktionsnedsatta. Avhandlingen bygger på fyra studier med syfte att belysa olika perspektiv som har betydelse för hur situationen på arbetsmarknaden ser ut för per-soner med olika typ av funktionsnedsättning. I tre studier indelades respondenterna med funktionsnedsättning i sex grupper (kommunikativ-hörsel, kommunikativ-tal-läsning, kommunikativ-syn, psykisk- medicinsk- och fysisk funktionsnedsättning) och i den fjärde studien i fyra grupper (kommunikativ, psykisk, medicinsk och fysisk funktionsnedsättning). De perspektiv som undersöktes var om respondenternas typ av funktionsnedsättning har betydelse för: deras möjlighet att få sysselsättning, deras möjlighet att få ett yrke som motsvarar deras utbildningsnivå, deras risk att utsättas för diskriminering på arbetsplatsen samt deras behov av stöd och anpassning för att få och behålla ett arbete. Betydelsen av respondenternas kön, ålder, etnicitet, bostadsregion, utbildningsnivå och arbetsförmåga beaktades också i studierna.

Utifrån avhandlingens resultat kan det konstateras att respondenternas typ av funktionsnedsättning är av stor betydelse för situationen på arbetsmarknaden, där personer med psykisk funktionsnedsättning stöter på hinder i högre utsträckning än övriga grupper, både svårigheter att få ett arbete och svårigheter på arbetsplat-sen. De upplever även att de utsätts för diskriminering och de har stort behov av anpassningar, både för att få ett arbete och på sin arbetsplats. Dessutom kan man dra slutsatsen att det finns diskriminerande mekanismer mot kvinnor, där de har svårare än män att få ett arbete, och att män, trots lägre utbildning, lättare kan av-ancera på arbetsmarknaden. För att uppnå inkludering och erkännande föreslås att faktorer i miljön behöver ändras och utvecklas, såsom existerande stödsystem samt att förändra fördomar som finns i samhället och på arbetsplatser gentemot personer med funktionsnedsättning. issn 1650-1128 isbn 978-91-7529-302-8

TO

MA

S B

OMA

N

Sit

ua

tio

ne

n p

å d

en s

ve

ns

ka a

rb

ets

m

ark

na

de

n f

ör p

ers

on

er m

ed f

un

kti

on

sn

ed

ttn

ing

References

Related documents

Resultatet av hälsoundersökningen påverkar inte din möjlighet att få stanna i Sverige. Migrationsverket får inte ta del av resultatet

Vi kan även notera att 140,49+161,49≈302 miljoner av besparingen består i att parallellimport- erade produkter hade lägre pris än deras direktimporterade motsvarigheter skulle ha

Föreliggande studie beskriver erfarenheter av hinder för att komma in på arbetsmarknaden hos personer med fysisk funktionsnedsättning från vetenskapliga

Dessa utsagor ger uttryck för att det kunde vara bättre för barnet att gå på en speciell förskola eller avdelning där det finns fler barn i behov av särskilt stöd och

Detta för mina tankar direkt till vad som står i (Skolverket, 2011) om en likvärdig utbildning. Där kan man läsa att undervisningen ska anpassas till varje elevs behov och ta

Men för att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att komma till tals, förstå vilket stöd de har rätt till och eventuella valmöj- ligheter behöver

Sedan 2004 (ändrat 2009) finns ett särskilt utjämningssystem för insatser enligt LSS som ska utjämna de skillnader som finns. 2015/16:1178) om assistansbehov uttalade

Totala antalet personer med insatser enligt LSS, exklusive råd och stöd, har ökat med 15 procent sedan år 2006. Motsvarande ökning det senaste året är 1,5 procent eller 900