• No results found

Socialt hållbar utveckling Bakgrund

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Socialt hållbar utveckling Bakgrund "

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1 GR 2008-10-14 1(3)

Sociala styrgruppen

Socialt hållbar utveckling Bakgrund

Förbundsstyrelsen antog den 16 maj 2006 mål- och strategidokument ”Uthållig tillväxt- mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” som grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. Syftet är att lägga en stabil grund för det fortsatta

gemensamma arbetet med att utveckla Göteborgregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att leva, bo och verka i, samt besöka.

När det gäller utvecklingen i Göteborgsregionen så är visionen att den ska vara hållbar ur tre dimensioner – miljömässigt, ekonomiskt och socialt.

Fokus i nyligen avslutade rådslag 4 har varit ”Strukturbild för Göteborgsregionen – En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är

långsiktigt hållbar”. Nu pågår en politisk återkoppling till alla medlemskommuner och i denna återkoppling redovisas bl a att GRs sociala styrgrupp för närvarande bereder frågan om ett kommungemensamt arbete med en socialt hållbar utveckling.

Den första rådslagsrundan, som inleddes i slutet av 2002, mynnade ut i att det fanns sex huvudområden att fördjupa diskussionen kring. En av dessa var social struktur. I den första rådslagsrundan uttryckte många kommuner en stark oro över de sociala klyftor och den geografiska polariseringen som finns inom Göteborgsregionen – det riskerar att begränsa regionens utveckling. Negativa effekter av en sådan struktur togs också upp som t ex risk för ökad brottslighet, otrygghet och långvarig arbetslöshet.

Ett kommungemensamt arbete med fokus på en socialt hållbar utveckling Arbetet med strategin för en uthållig regional tillväxt har väckt frågor om den sociala

dimensionen. Frågan om ett gemensamt arbete kring en socialt hållbar utveckling har väckts från olika håll under rådslagen. Vad som bör ingå i ett sådant arbete är inte preciserat. Ett konkret uppdrag är ej heller formulerat. I sociala styrgruppens förslag till viljeinriktning för 2009 anges att det är viktigt att belysa den sociala dimensionen som stöd för arbetet med en långsiktig hållbar utveckling.

Parallellt med beredningsarbetet kring en socialt hållbar utveckling planerar styrelsen att under våren 2009 arrangera ett antal seminarier som berör samarbetsområden, rollfördelning och ansvar mellan olika regionala och lokala aktörer i Göteborgsregionen. I detta arbete kommer bl a GR och välfärdsuppdraget att behandlas.

Sociala styrgruppens beredningsarbete.

Den 16 september 2008 inledde sociala styrgruppen sitt beredningsarbete för styrelsen.

Sociala styrguppens inledande diskussion om en socialt hållbar utveckling har en betydligt

bredare ansats än socialtjänst.

(2)

2 Beredningsarbetet syftar till att ringa in och föreslå vad ett framtida kommungemensamt arbete bör omfatta samt beskriva en struktur för arbetet som ger möjlighet till en nära dialog med medlemmarna. En dialog som också kan öppna för nya infallsvinklar. Syftet med dialogen är att identifiera frågor som inte stannar vid kommungränserna och

• de frågor som bedöms vara angelägna att driva gemensamt för regionens utveckling och där GR bedöms vara en bra plattform för det fortsatta arbetet

• de frågor av kommungemensam karaktär men där GR inte är den självklara plattformen

• de frågor som bäst främjas i den enskilda kommunen men där ett fördjupat erfarenhetsutbyte och/ eller forsknings- och utvecklingsarbetet är önskvärt Dialogen med medlemskommunerna förslås också i detta arbete ske via rådslag där

förbundsstyrelsen möter samtliga medlemmars fullmäktigeförsamlingar. Rådslagen syftar till att skapa en samsyn som kan ligga till grund för framtida överenskommelser om

gemensamma ansvarsområden, insatser och erfarenhetsutbyten.

Här bifogas en sammanfattning av sociala styrgruppens beredningsarbete den 16 september (bilaga). Här nedan ett koncentrat från denna:

• Styrgruppens enades om att för framtidens arbete använda sig av begreppet en socialt hållbar utveckling

• Begrepp/ benämningar ringades in som bör ingå i en vision för arbetet samt fem angelägna teman

• En diskussion om vad som är viktigt för att främja en socialt hållbar utveckling på- börjades.

• En tidplan för det fortsatta beredningsarbetet bestämdes.

Sammanträdet den 23 oktober

Den 23 oktober ges möjlighet för styrgruppen att skärskåda syftet med kommande arbete, komplettera underlaget från den 16 september samt ta ställning till föreslagen tidplan.

En föredragning av sociala styrgruppens beredningsarbete föreslås till förbundsstyrelsens sammanträde den 15 december. Detta inför förbundsstyrelsens ställningstagande om fortsatt arbete med en socialt hållbar utveckling den 27 februari 2009.

Det finns ett antal aktuella frågeställningar som bör närmas innan ett eventuellt arbete påbörjas t ex

- Fokus på generella, förebyggande insatser och / eller selektiva, riktade insatser?

Insatser i närtid eller på längre sikt? Hur identifierar vi de mellankommunala sambanden?

- Fokus på traditionella områden som utbildning, bostad och arbete? Andra betydelsefulla ”skärningspunkter”?

På styrgruppens sammanträde kommer ett förslag till struktur att redovisas som sammanfattar:

• Bakgrund, syfte och mål.

• Struktur för form och innehåll – en matris att utgå från i ett kommande rådslag om en socialt hållbar utveckling.

• Organisation, arbetsformer och redskap för hur arbetet framgent kan bedrivas.

(3)

3 Förslag till hur arbetet ska organiseras och ledas diskuteras efter att styrgruppen och

förbundsstyrelsen tagit ställning till vilka områden som bör behandlas i kommande rådslag.

Sociala styrgruppen föreslås besluta

att fortsätta beredningsarbetet enligt presenterad inriktning och tidplan

att innehållet i föredragningen för förbundsstyrelsen den 15 december stäms av vid sociala styrgruppens möte den 4 december

Göteborg den 14 oktober 2008

Kerstin Elias Gustav Höjer

(4)

K

OMMUNALFÖRBUNDET

GR

Kerstin Elias

Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen – anteckningar från Thorskogs slott 16/9 2008

1. Introduktion

Gustav Höjer inleder med en rekapitulation av uppdraget att fördjupa den sociala dimensionen. Som ett första steg genomfördes under mars-april en

”sonderingsrunda” med kommundirektörerna för att undersöka hur

medlemskommunerna politiskt formulerat sig kring utmaningen att säkerställa en socialt hållbar utveckling. Resultatet från denna sondering bekräftar

intrycket från tidigare rådslagsrundor, att det finns ett intresse och en vilja att föra en regional dialog kring frågor som rör den sociala dimensionen i en hållbar utveckling.

Syftet med dagens workshop är att ta nästa steg i en sådan process och börja bestämma fokus och innehåll för GRs arbete med en socialt hållbar

utveckling. Avsikten är att under nästa år genomföra ett rådslag (någon form för regional dialog) kring dessa frågor.

Kerstin Elias beskriver rådslagsprocessen.Tidigare rådslagsrundor har handlat om vad som är viktigt att samverka kring (rådslag 1, 2002), hur vi kan

samverka (rådslag 2, 2005), strategi- och måldokumentet Uthållig tillväxt (rådslag 3, 2006) och strukturbilden - en överenskommelse om att ta gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar (rådslag 4, 2008). Från dessa diskussioner kvarstår ett antal frågor relaterade till insikten att ”de sociala frågorna inte stannar vid kommungränsen”.

2. Vad betyder hållbar utveckling och sociala dimensionen?

Kerstin presenterar en politisk-historisk redogörelse för begreppet hållbar utveckling (se bifogad pdf) uppbrutet med bikupediskussioner.

I ”bikuporna” diskuterades bl a vilket begrepp sociala styrgruppen och GR vill använda i det fortsatta arbetet. Sociala styrgruppen enades om ”Socialt hållbar utveckling”. Ordet ”utveckling” är särskilt viktigt i sammanhanget eftersom det beskriver en progressiv, föränderlig vision – till skillnad från ”hållbarhet”

som snarare pekar mot en konserverande stabilitet.

(5)

K

OMMUNALFÖRBUNDET

GR

3. Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen

Workshopen fortsatte med en övning där var och en fritt fick associera ett eller flera ord till begreppet hållbar utveckling. Dessa skrevs upp på post-it lappar för att sedan gemensamt ordnas i tematiska kluster på whiteboarden. Orden ska ses som vägledande för en vision om en Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen. Följande ord sågs som så centrala i visionen att de sorterades i en egen, överordnad grupp:

• Alla

• Genusperspektiv

• Barnperspektiv

• Ansvar

• Trygghet

Förutom dessa identifierades fem tematiska kluster, utan inbördes rangordning

• Individ – samhälle

Ansvar, Tolerans,Valfrihet,Öppenhet, Tillfredsställelse, Glädje, Möljigheter

• Trygghet

Gemenskap, Mänskligt, Närhet, Välfärd

• Mötesplatser

Solidaritet, Gemenskap, Närhet, Trygghet

• Arbetsliv Sjukförsäkring

• Välfärd

Lagstiftning, Sjukförsäkring

I nästa steg delades styrgruppen in i tre mindre grupper (över såväl parti- som kommungränser) med uppgift att formulera frågeställningar eller

målsättningar utifrån de ord som kommit upp på tavlan. En vägledande

diskussionsfråga var: Vad tror vi är viktigt för att uppnå en socialt hållbar

utveckling? Syftet var att ringa in ett antal områden där GR kan följa

utvecklingen, eller på annat sätt understödja en dialog med och mellan

medlemskommunerna.

(6)

K

OMMUNALFÖRBUNDET

GR

Nedan har resultatet grupperats under fem rubriker, varav den första beskriver tre mer generella, överordnade perspektiv på utvecklingen.

• Tre perspektiv: unga/barn, åldrande befolkning, genusperspektiv Framtidstro – ungdomar

Planera för förändring i demografin, äldreomsorg etc.

Genusperspektiv

• Samhällsplanering – stadens och regionens kvaliteter Samhällsplanering/bebyggelse – hur planera för möten Samhällsplanering – inre/yttre niljö, barnperspektiv, trygghet

Skapa mötesplatser för sociala sammanhang (anpassat till vårt klimat) Kollektivtrafik – som mötesplats/trygg

Bostadsbeståndet tillgängligt för alla

• Människor i marginalen – vårt gemensamma ansvar Människor i utkanten av samhället, ”ambulerande personer”

Valfrihet?

Minska utanförskapet, socialt ansvarstagande, vad kan vi göra för att alla familjer individer ska passa in få plats

Drogproblematik – trygghet

• Samhällskontraktet – välfärd, grundtrygghet, ansvar Samarbete över myndighets- och kommungränser Tillit till institutionerna – urholkas?

Samhället bygger på grundtrygghet Vems ansvar- samhällskontraktet?

Generell välfärd Trygghetssystemen

• Mål och mening – sysselsättning

Meningsfull sysselsättning – olika grupper, ej bara arbetslösa Mer fritid (minskad arbetstid)

4. Processplan

Gustav presenterade en preliminär tidplan som reviderats nedan:

(7)

K

OMMUNALFÖRBUNDET

GR

NÄR VEM VAD

16 sept Sociala styrgruppen 1. Bakgrund, tidigare rådslag 2. Begreppet hållbar utveckling

3. Ringa in ett innehåll, börja prioritera 4. Process och arbetsform

3 okt Förbundsstyrelsens presidium

Lägesrapport – diskussionen på Thorskog, preliminary tidplan (Kerstin)

Hösten Förbundsstyrelsens presidium

Återkoppling rådslag 4 – okt-dec 23 okt Sociala styrgruppen Återkoppling efter Thorskog, fortsatt

discussion, förslag på möjlig struktur 28 nov Förbundsstyrelsens

presidium

Avstämning

15 dec Förbundsstyrelsen Muntlig presentation från sociala styrgruppen (presidiet, ev med stöd av Kerstin och Gustav)

? Sociala styrgruppen Återkoppling från förbundsstyrelsen, förslag till arbetsplan inför 27 feb.

27 feb Förbundsstyrelsen Förslag till arbetsplan med syfte, inriktning (struktur) och tidplan för arbetet med socialt hållbar utveckling.

Aug/sept 2009

Rådslag 5 ”Socialt hållbar utveckling i

Göteborgsregionen”

(8)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

Rådslagsprocessen - bakgrund

Det är förbundsstyrelsens avsikt att med

rådslagen som arbetsform föra en konstruktiv

dialog som grund för arbetet med att utveckla

Göteborgsregionen på ett sätt som säkerställer

en långsiktigt hållbar utveckling.

(9)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

• Rådslag 1 - Vad är viktigt att samverka kring?

(2002)

• Rådslag 2 - Hur kan vi samverka?

(2005)

• Rådslag 3 - Vi är överens om målen.

(2006)

• Rådslag 4 - Nu tar vi gemensamt ansvar!

(2008)

Rådslagsprocessen - bakgrund

(10)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

Rådslagsprocessen - bakgrund

Uthållig tillväxt

Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur

En del av det goda livet i

Göteborgsregionen

º

VISION

6ISIONEN MELLAN KOMMUNFyRBUNDEN ANTOGS

(11)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

De sociala frågorna stannar inte vid kommungränserna.

Integration – en av regionens största utmaningar Regionförstoringens möjligheter och konsekvenser Gemensamt hantera sociala svårigheter

Trygghet: kollektivtrafik, gängkriminalitet, bebyggelse...

Regional samverkan kring kultur och fritid Vi planerar för kommande generationer…

Rådslag 4: Strukturbilden

(12)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR Våra ungdomar - en gemensam fram- tid?

Det goda boendet...

Hur hanterar vi drogproblematiken?

Hur möter vi den demografiska utmaningen?

Jämställdhet: en viktig fråga!

Hur skapar vi en tryggt samhälle?

Vad är den sociala dimensionen?

Den glokala utmaningen: EU och internationalisering

Vilka sociala konsekvenser får regionförstoringen?

Hur säkerställer vi ett bra serviceutbud i hela regionen?

Mångfaldens möjligheter...

Medborgarkraft!

Sondering - fler frågor än svar...

(13)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

DEL II - HÅLLBAR UTVECKLING

Politisk historik

* bikupa

Begrepp & definitioner

* bikupa

Hur hänger dimensionerna samman

* bikupa

(14)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

1972 Stockholm

United Nations Conference on the Human Environment

Habitat (1978, 1996)

fokus på bostäder och senare städer

1987 Brundtland-kommissionen

första gången begreppet hållbar utveckling används

1992 Rio-deklarationen

internationell, politisk överrenskommelse betonar det lokala

1997 Kyoto-protokollet 2000 Milleniemålen

2002 Johannesburg (Rio+10)

partnerskap mellan olika aktörer

Mänsklig miljö

Balans

Det lokala

Styrmedel Människor Samverkan

Historik - FN

(15)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

1997 Amsterdam-fördraget

hållbar utveckling = unionens mål

1999 ESDP

icke-bindande srategi för teritoriell utveckling

2000 Lissabon-agendan

tillväxt och jobb

socialpolitiska agendan

2001 Göteborgsstrategin

Sustainable Development Strategy

2002 Barcelona

globalt perspektiv

2005/2006 Revidering

uppföljning och ansvarsfördelning

Balans

Ekonomi Socialt

Miljö

Ansvar

Historik - EU

(16)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

1998 Investeringsprogram (LIP och Klimp) 1999 Nationella miljömål

2002 Nationell strategi för Hållbar Utveckling 2005-2007 Hållbarhetsrådet

2007 Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entrepenörskap och sysselsättning

2007 Kommissionen för hållbar utveckling Miljö

Balans

Hållbarhet, tillväxt

& välfärd

Historik - Sverige

(17)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

Region & Kommun

Regionala utvecklingsprogram (RUP)

Strategi för regionalt tillväxtarbete.

Regionala tillväxtprogram (RTP)

Analys av regionens tillväxtförutsättningar.

Program för hållbar tillväxt ur ett näringslivsperspektiv.

EU:s Regionala strukturfondsprogram

”Hållbar tillväxt genom fler och växande företag som bidrar till nya jobb samt en hållbar stadsutveckling.”

Nätverk

HUT Väst HUR2050 GR:s grupper ...

• •

(18)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

*bikupa

Hur introducerades begreppet

”hållbar utveckling” för dig?

(19)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

Begrepps-utveckling

Miljö-frågan

(Naturens) begränsningar Globalt perspektiv

Solidaritet

90-tal 00-tal

3 dimensioner Win-win

Rätt fråga på rätt nivå

Ansvarsfördelning

(20)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

Kommunen

agenda 2

1

Regionen

Lissabon SDS Kyoto

RTP

miljömål st ru kt ur fo nd spr ogr am

Johannesburg

samverk an,

partner skap,utb yte

RUP ESDP

Flernivåstyrning & Konsensus

(21)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

Begrepp & Definitioner

Hållbar utveckling

> Solidaritet över generationer

> Bärkraft (naturens begränsningar) > Balans

> Globalt perspektiv

Uthållig tillväxt

> Tillväxt som inte sker på miljöns bekostnad > Miljödriven tillväxt

> Tillväxt som skapar resurser och är en förutsättning för hållbar utveckling

Hållbarhetsmodell

> Visualisering av begreppet hållbarhet

> Hur dimensioner/teman/perspektiv hänger ihop

Socialt hållbar utveckling Social dimension

Social uthållighet

Social hållbarhet

(22)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

*bikupa

Vilket begrepp vill Vi använda i arbetet med...

...socialt hållbar utveckling?

...den social dimensionen?

...social uthållighet?

...social hållbarhet?

(23)

Thor sk ogs slo tt 1 6 sep t - K er stin Elias - Sociala s tyrgruppen GR

Visioner, Verktyg & Viktiga frågor

Viktiga frågor

Strategisk nivå.

Riktade (akuta) insatser.

• •

Vision

Gemensamma etiska utgångspunkter.

Långsiktig målsättning.

Verktyg

Intikatorer, systematiserat arbete.

Kort-och långsiktig uppföljning

• •

References

Related documents

Bolman och Deal (2013, ss. 299-305) beskriver hur värderingar inom en organisation kan ge uttryck i olika symboler som företaget använder i sitt arbetssätt. I denna studie har

Då resultatet visar att förskollärarna alltför säl- lan reflekterar runt ett lärande för hållbar utveckling i miljöarbetet tillsammans med barnen så kan det leda till att

utveckling undergräver alltså inte bara möjligheterna att utnyttja storstadens mångfald och skalfördelar – en splittring som också kan medföra allvarliga motsättningar

utveckling undergräver alltså inte bara möjligheterna att utnyttja storstadens mångfald och skalfördelar – en splittring som också kan medföra allvarliga motsättningar

Andra dagen kommer huvudtemat att vara ”Socialt uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur”:. -Socialt hållbar utveckling – vad

Syftet med föreliggande mål- och strategidokument är att lägga en stabil grund för det fortsatta gemensamma arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och

100 ​  ​ Ingen av 

Till skillnad från Strandvik och resultat från enkäten anser Larsson Salo att det inte finns en efterfrågan från besökare att ett event ska vara hållbart, dock bör event