• No results found

*Faktaruta 1 *Faktaruta 1 Ozon Partiklar Kvävedioxid luften

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "*Faktaruta 1 *Faktaruta 1 Ozon Partiklar Kvävedioxid luften"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

luften

MARS 2000

INFORMATION FRÅN DET REGIONALA LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMATION FRÅN DET R Forts. nästa sida

Kvävedioxid

Kvävedioxidhalterna har i stort sett legat stilla under 1999. I dia-gram 1, 2 och 3 på nästa sida vi-sas hur de olika mätvärdena för-håller sig till miljökvalitetsnor-merna (MKN) för kvävedioxid. Som synes klarar vi redan idag MKN för årsvärdet och timvär-det* vid mätstationerna i takhöjd. Kravet från naturvårdsverket är att de ska klaras till 2006. Dygns-värdet* pendlar dock kring mil-jökvalitetsnormen i takhöjd. På gator med mycket trafik, här representerat av mätstationen i Gårda, klarar vi inte miljö-kvalitetsnormerna. En utred-ning pågår om hur kvävedi-oxidhalterna kan tänkas bli år 2006. Den främsta orsaken till att inte kvävedioxidhalterna går ner snabbare, trots att avgasreningsutrustning nu finns på de flesta bilar, anses vara den ökande trafiken i regionen under 90-talet. Mellan 1991 och 1999 ökade till exempel trafiken över Göteborgs kom-mungräns med drygt 10 procent.

Ozon

Årsvärdet av ozon har varit nästan oförändrad jämfört med året innan, förändringen ligger inom felmargina-len.

Partiklar

För första gången mäts nu också par-tikelhalten i gatunivå. Enligt de sam-hällsekonomiska beräkningsmodeller som Statens Institut för Kommunika-tions-Analys har låtit ta fram är par-tiklar den luftförorening som ger mest hälsoskador, vilket gör dessa mätning-ar mycket angelägna. Mätningmätning-arna i gaturummet sker inom ramen för ett stort nationellt projekt för att få fram underlag för framtagande av miljökva-litetsnormen för partiklar som Natur-vårdsverket ansvarar för. Partikelhal-På gator med mycket trafik, här representerat av mät-stationen i Gårda, klarar vi inte miljökvalitetsnormerna.

*Faktaruta 1

årsvärdet medelvärdet för halten under hela året

dygnsvärdet den dygnsmedelhalt som överskreds under två procent av årets dygn timvärdet den tim-medelhalt som överskreds under två procent av årets timmar

takhöjd syftar på medelhalten av mätningar vid mätstationerna Femman, Järntorget och Mölndal. Dessa värden är representativa för hur stadsluften är, en bit ifrån föroreningskällorna.

(2)

ten mätt som PM10** har varierat kring 15 µg/m3 under 90-talet. En liten minskning kan skönjas, men precis som för kvävedioxid, så är minskningen långsam. I gaturummet (mätsta-tionerna Gårda och Järntorgets gaturumsstation) låg partikelhalten ungefär 10 µg/m3 högre än vid takstationen Femman.

Diagram 1

Diagram 4

Diagram 3

Diagram 2

Diagram 5

**Faktaruta 2

PM10 partiklar mindre än 10

mikrome-ter (0,01 mm). Dessa partiklar når lungorna utan att fastna i näsans och luftrörens flimmerhår.

**Faktaruta 2

Forts. från sida 1

Diagram 1

Årsmedelvärden av kvävedioxidhalten har minskat långsamt mellan 1991 och 1992. I gaturummet ligger halterna över miljökvalitetsnormen.

Diagram 2

Dygnsvärdet för kvävedioxidhalten (se faktaruta 1) på mätstation Femman har under hela 90-talet pendlat kring miljökvalitetsnormen.

Diagram 3

Timvärdet för kvävedioxid (se faktaruta 1) ligger under miljökvalitetsnormen vid takstationerna, men över normen vid gatustationen Gårda.

Diagram 4

Ozonhalten har ökat under 90-talet. Detta beror bl.a. på att kvävedioxidhalten har minskat (kvävedioxid ”för-stör” ozon i stadsluften).

Diagram 5

Partikelhalten minskar långsamt under 90-talet. En miljö-kvalitetsnorm för partiklar är på gång. EU har satt gränsvär-det 40 µg/m3 fr.o.m. 2005 och 20 µg/m3 fr.o.m. 2010

(3)

Lavar

och

luft-föroreningar

Vision Lundby

för smartare

transporter

i storstad

13 mars gick startskottet för ett spännande miljöprojekt i Göteborg. Då hölls en konferens där ett antal ef-fektiva, miljöanpassade och nydanan-de transportlösningar för storstad pre-senteras. Medverkande var bl a före-tagen i stadsdelen Lundby, biltillverkare och -uthyrare, bränsleleverantörer, kol-lektivtrafikföretag och kommunen. Syftet med projektet är att samla de krafter som behövs för att få igång framtidens transporttjänster för före-tag och boende i Lundby.

Den expansiva stadsdelen Lundby längs stans norra älvstrand blir testom-råde för miljöprojekt inom transport-sektorn, är det tänkt. Renare fordon och bränslen samt effektivare transpor-ter av människor och gods placerar Lundby i täten för utveckling av en

långsiktigt sund stadsmiljö. Trafikkon-toret i Göteborg samverkar i projek-tet med Norra Älvstranden Utveck-ling AB, Västtrafik AB och SDN Lund-by.

Bland delprojekten märks

• Bilpooler – där företag i Lundby nyttjar bilarna på dagtid och boen-de övrig tid

• Samtransportsystem för Lundbyföre-tagens gods, helst med miljöanpassa-de fordon

• Miljöanpassad kollektivtrafik, med bl a andra fordonstyper och bränslen • ”Grönt kort” som uppmuntrar rese-nären att välja bästa transportsätten. Idén är att med samma kort betala för kollektivåkande, ”grön taxi”, bil-pools-hyra, miljöanpassad flyttbil etc.

Diagram 6

Diagram 6 Årsvärden för bensenhalten, beräknat utifrån vinterhalvårsvär-den. Trenden är klart nedåtgåen-de, men avståndet mellan halten vid mätpunkten på Sprängkulls-gatan och den föreslagna miljö-kvalitetsnormen är stort.

V I S I O N L U N D B Y

Bensen

En tydlig minskning av bensenhalten syns i diagram 6. Avståndet ner till EU-gränsvärdet på 5 µg/m3 och den

före-slagna miljökvalitetsnormen på 2,5 µg/ m3 är dock stort. Om minskningen

fortsätter i samma takt så nås EU-gränsvärdet ca 2010 och miljökvali-tetsnormen ca 2015. Miljökvalitetsnor-men skall – enligt Naturvårdsverkets förslag – vara nådd år 2010.

I rapporten ”Lavar och Luft-föroreningar – Förändringar av lavfloran på trädstammar i Gö-teborgsområdet 1988-1999” avrapporteras de lavmätninga-rna i Göteborg, Partille och Mölndal som genomförts av Naturcentrum AB på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göte-borg och som Luftvårdspro-grammet har bidragit till.

Resultaten visar att en tydlig förbättring av lavfloran har skett under perioden, både i de starkt förorenade områdena i Göte-borgs tätort (Rya skog, centrum m fl.) och de mindre förorena-de områförorena-dena i Västra Frölunda och Mölndal. En kraftig kvä-vepåverkan märks dock fortfa-rande i hela området, kraftigast runt Rya Skog, centrala Hising-en och cHising-entrala Göteborg med omnejd medan påverkan är minst på landsbygden.

(4)

Produktion: Info g ruppen GR. Foto: T o n y Dahl (bil), Thomas Carlén (båt). Bildbearbetning: Info g ruppen GR. Tr yc k : Infor mT ryck et A B . Göteborgsregionens kommunalförbund

Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg

Tel 031-335 50 35 • Fax 031-335 51 17 • E-post gr@gbgreg.kommunalforbund.se

ALE ALINGSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ

Notiser Notiser Notiser Notiser Notiser

No

Vi finansierar luftvårdsprogrammet

www.gbgreg.kommunalforbund.se/regplan/luft

Kommunerna i Göteborgsregionen, samt:

Arla Färskvaror, Aspen Petroleum, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Göteborgs Lastbil-central (GLC), ICA-Handlarna i Väst, Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats,

Mölndal Energi, Nynäs, Preem Raffinaderier, Renova, Schakt i Väst, Schenker-BTL, Shell Raffinaderi, Stena Line, Taxi Göteborg, Tefco, Volvo Lastvagnar,

Volvo Personvagnar, Vägverket Region Väst, Västtrafik

Utsläppsdatabasen förnyas

Under ledning av Luftvårdsprogrammet genomförs en upprustning av Utsläppsdatabasen för Göteborgsregionen. Ett flertal konsulter arbetar under vintern och våren med detta projekt. Resultaten kommer att användas i arbetet med miljökvalitetsnormerna. Dessutom kommer en rapport att sammanställas över de aktuella utsläppen i Göteborgsregionen.

Luftvårdsdagen

Den traditionella luftvårdsdagen för 1999 hölls den 6 december i Göteborgs Hamns lokaler. Föredragen handlade om partiklar i luft samt om miljökvalitetsnormerna. Representanter för Hamnen berättade om ett samarbetsprojekt med Stora Enso, som syftar till att minska miljöpåverkan från deras tranporter.

Nya rapporter

Följande rapporter har tagits fram av Luftvårdsprogrammet under 1999. Rapporterna går att ladda ner som PDF-filer från vår hemsida. Vill du att vi skickar de med posten går det bra att beställa på 031–335 51 12. 118 VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg. Vinterhalvåret 1998/99

Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitut AB 99-08-25

119 Mätdataanalysen, luftföroreningsmätningar vid Järntorget och Mölndalsbro Leif Axenhamn, Miljöförvaltning Göteborg 99-08-25

120 Lavar och luftföroreningar, förändringar av lavfloran på trädstammar i Göteborgsområdet 1998-1999 Helena Gralén, Naturcentrum AB 99-12-09

Seminarium om

miljökvalitetsnormer

Luftvårdsprogrammet planerar att anordna ett seminari-um med temat: ”Klarar kommunerna miljökvalitetsnor-merna?” med medverkande från bl a Naturvårdsverket och Göteborgs kommun. Kontakta Herman Heijmans för mera information.

References

Related documents

På grund av omfattningen av överskridanden av NO2 och PMio i Stockholms län är det inte möjligt att fullt ut ange vilka åtgärder eller kombinationer av åtgärder som

Jämförs uppmätta halter för respektive mätperiod, kan det konstateras att för 1998 skulle halterna varit ca 30 % högre om de gjorts under ett helt år, medan för aktuell

Ny översiktsplan och trafikplan 9 Pågående projekt i Uppsala kommun 9 Problemanalys 11 Halter av kvävedioxid och partiklar i Uppsala 11 Utsläpp av kväveoxider och partiklar i

För halterna på gatunivå av NO 2 uppnåddes MKN år 2019 gällande års- och timmedelvärde (se figur 6 och 9), men inte för dygnsmedelvärde (se figur 7).. År 2018 uppnåddes

Arbetet handlar om att studera källor till PM10- partiklar samt att påpeka deras betydelse för människors hälsa i Örebro kommun..

Motivet till varför flytten gick till Valdemarsvik var för att de, förutom Linköping och Norrköping, beräknat fram högst halter av partiklar (PM10) jämfört med övriga kommuner i

De skärpta kraven avseende avgasrening på dieselfordon kommer dock att minska utsläppen av ultrafina partiklar i Europa som helhet vilket på sikt också minska den

Eftersom den miljökvalitetsnorm som generellt sett är svårast att klara inte överskrids, är slutsatsen att samtliga miljökvalitetsnormer för kvävedioxid klaras år 2015 i