LVF 2005:6
Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 vid Danvikslösen
SLB-ANALYS, MARS 2005
2
Innehållsförteckning
Förord... 3
Sammanfattning ... 4
Miljökvalitetsnormer... 5
Kvävedioxid, NO2... 5
Inandningsbara partiklar, PM10... 5
Emissioner... 6
Stockholms och Uppsala läns emissionsdatabas ... 6
Trafik år 2015 ... 6
Exponering och hälsopåverkan ... 7
Beräkningsmodeller ... 8
Jämförelser mellan mätningar och beräkningar ... 8
Resultat ... 9
Utbyggnadsalternativ med Värmdöleden i tunnel - PM10-halter ... 9
Nollalternativ med Värmdöleden i ytläge – PM10-halter ... 11
Utbyggnadsalternativ med Värmdöleden i tunnel – NO2-halter... 12
Nollalternativ med Värmdöleden i ytläge – NO2-halter ... 13
Gaturumsberäkningar... 14
Beräkningar för tunnelluften ... 14
Referenser ... 15
Förord
Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholms stad. SLB- analys är operatör för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system för övervakning av luftmiljö. Uppdragsgivare för utredningen är Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm. Kontaktperson har varit Marianne Klint på Tyréns AB. Rapporten är en uppdatering och uppföljning av rapporterna LVF 2004:5 (maj 2004) och LVF 2004:27 (dec 2004).
Syftet med uppdraget är att beräkna halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10) för Danvikslösen. I projektet förläggs Värmdöleden i tunnel genom Henriksdalsberget.
Områden för bostäder och verksamheter frigörs därigenom.
Beräknade luftföroreningshalter för år 2015 jämförs med miljökvalitetsnormer för NO2 och PM10, vilka skall klaras fr o m den 1 januari 2006 respektive 1 januari 2005.
I beräkningarna har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissions- databaser använts. Haltbidraget från utsläppskällor utanför länen har erhållits genom mätningar. Till bakgrundshalten har det lokala bidraget från främst vägtrafiken i närheten av Danvikslösen adderats.
Rapporten har sammanställts av Lars Burman Stockholm i mars 2005.
Miljöförvaltningen i Stockholm Box 38024
100 64 Stockholm www.slb.nu
4
Sammanfattning
SLB-analys har fått i uppdrag att genomföra spridningsberäkningar för kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10) för området Danvikslösen. Syftet med beräkningarna är främst att avgöra om miljökvalitetsnormer klaras i området.
Värmdöledens dragning i tunnel genom Henriksdals- berget gör att luftföroreningshalter koncentreras vid respektive mynning.
Beräkningar har även gjorts för ett s k
nollalternativ år 2015, där Värmdöleden ligger kvar i sin nuvarande dragning runt Henriksdalsberget.
Trafikmängden på Värmdöleden väntas bli densamma i både utbyggnads- och nollalternativ.
I beräkningarna har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissions- databaser använts. Uppdateringar av databaserna har gjorts för det aktuella projektet med avseende på den nya trafiken. Beräkningarna har utförts med
förväntad reningsgrad på fordonsparken år 2015, enligt beslutade avgaskrav.
Beräkningar för NO2 och PM10 har gjorts för 98- percentil respektive 90-percentil för dygnsmedel- värden. Det motsvarar den luftföroreningshalt som erhålls under det 8:e respektive 36:e ”värsta” dygnet under året.
Beräkningarna visar att samtliga miljökvalitets- normer för NO2 klaras i området år 2015, både för utbyggnads- och nollalternativ. Detta gäller även för tunnelmynningarna där halten kvävedioxid (98- percentilen för dygnsmedelvärden) beräknas uppgå till ca 40-45 ug/m3. Det är lägre än motsvarande miljökvalitetsnorm på 60 µg/m3.
Att miljökvalitetsnormer för kvävedioxid klaras, trots trafikökningar beror på att fordonsparken förväntas minska sina utsläpp av kväveoxider fram till år 2015.
PM10-halten (90-percentil för dygnsmedel- värden) vid tunnelmynningarna år 2015 har beräknats till ca 60-65 ug/m3. Det är högre än
motsvarande miljökvalitetsnorm på 50 µg/m3. För nollalternativet klaras däremot normvärdet för området kring mynningarna.
Längre österut längs Värmdöleden sker över- skridande av normvärdet för PM10, både för utbyggnads- och nollalternativ. Halten där har beräknats till ca 55-60 µg/m3. (effekter av Södra Länkens tunnelmynning ingår ej).
Beräkningar för PM10 har även gjorts för ett utbyggnadsscenario år 2015 då användningen av dubbdäck vintertid i Stockholms län har minskat från 60 % av personbilarna (nuläget) till 30 %. Målet om halverad dubbdäckandel i länet finns med i det förslag till åtgärdsprogram som Länsstyrelsen i Stockholm har tagit fram.
PM10-halten vid tunnelmynningarna har för åtgärdsscenariot beräknats till ca 45-50 ug/m3. Det är något lägre än motsvarande miljökvalitetsnorm på 50 µg/m3. Längre österut längs Värmdöleden har PM10-halten beräknats till ca 40-45 µg/m3 (utan effekter av Södra Länkens mynning).
Dygnsmedelvärdet av PM10 i tunneln genom Henriksdalsberget har beräknats till ca 220 µg/m3 (nuvarande dubbdäckanvändning). För kvävdioxid har det högsta timmedelvärdet beräknats till ca 95 µg/m3 år 2015.
Miljökvalitetsnormer gäller enligt miljöbalken endast för utomhusluft, men den nivå som gäller för 90-percentilen av dygnsmedelvärden för PM10 riskerar med stor sannolikhet att överskridas i tunneln med nuvarande dubbdäckanvändning.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter vilka har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Normvärden och begrepp grundas på EG-direktiv och ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag.
En miljökvalitetsnorm ska klaras snarast möjligt, dock senast vid en för varje ämne angiven tidpunkt.
För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10), bensen, kolmon- oxid, svaveldioxid, ozon och bly [1].
Denna utredning omfattar endast haltberäkningar av kvävedioxid och PM10. Halterna av svavel-
dioxid, kolmonoxid, bensen och bly i Stockholm är så låga att de med god marginal underskrider miljö- kvalitetsnormerna.
Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitets- normerna. I plan- och bygglagen (PBL 2 kap. 2§) anges bl a att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds.
Till miljökvalitetsnormerna finns utvärderings- trösklar kopplade. Anledning till att man har dessa är bl a de osäkerheter som alltid finns i spridnings- beräkningar och för att lokala variationer alltid kan förekomma.
Kvävedioxid, NO
2Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid redovisas i Tabell 1. Med 98-percentil avses den halt som underskrids 98 % och överskrids 2 % av medel- värdestiden. När 98-percentilen för dygnsmedel- värdet redovisas så innebär det att det är medel- värdet under det åttonde värsta dygnet under ett år som redovisas.
I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i belastade miljöer i Stockholm och Uppsala län har 98-percentilen för dygnsmedelvärden av kväve- dioxid legat sämst till i förhållande till normvärdet.
I en kartläggning av kvävedioxidhalter över Stockholms och Uppsala län bekräftades även att normvärdet för dygn var svårast att klara [2].
Efter den 31 december 2005 får normen för kvävedioxid inte överskridas. Det finns också ett långsiktigt nationellt miljökvalitetsmål för
årsmedelvärde av kvävedioxid på 20 µg/m3. Värdet ska klaras senast år 2010.
Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid som ska klaras den 1 januari 2006 [1].
Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3)
Värdet får inte överskridas mer än Övre tröskel för utvärdering (µg/m3)
1 timme 90 175 timmar per år (98-percentil) 72
1 dygn 60 7 dygn per år (98-pecentil) 48
Kalenderår 40 får ej överskridas 32
Inandningsbara partiklar, PM10
Miljökvalitetsnormer för PM10 redovisas i Tabell 2. Med 90-percentil menas den halt som underskrids 90 % och överskrids 10 % av medel- värdestiden. När 90-percentilen för dygnsmedel- värdet redovisas så innebär det medelvärdet under det 36:e värsta dygnet under året.
I de mätningar som har utförts i olika belastade miljöer i Stockholms och Uppsala län har 90- percentilen för dygnsmedelvärden legat sämre till än årsmedelvärdet i förhållande till respektive
normvärde för PM10.
Nu gällande miljökvalitetsnormer för PM10 överensstämmer med EU:s gränsvärden som anges för etapp 1 i EG-direktiv 99/30/EG [3]. I direktivet anges dessutom gränsvärden för etapp 2 som ska klaras den 1 januari 2010 (Tabell 3). Ett antal arbetsgrupper tillsatta av EU har nyligen genomfort en översyn och föreslagit att man kompletterar gränsvärdet för PM10 med ett gränsvarde för partikelfraktionen PM2,5.
Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för partiklar, PM10, som ska klaras den 1 januari 2005 [1].
Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3)
Värdet får inte överskridas mer än Övre tröskel för utvärdering (µg/m3)
1 dygn 50 35 dygn per år (90-pecentil) 30 (98-percentil, värdet
får inte överskridas mer än 7 ggr per år)
Kalenderår 40 Får ej överskridas 14
Tabell 3: EU:s gränsvärden för partiklar, PM10, som ska klaras den 1 januari 2010 [3].
Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3)
Värdet får inte överskridas mer än Övre tröskel för utvärdering (µg/m3)
1 dygn 50* 7 dygn per år (98-percentil) 30 (98-percentil, värdet
får inte överskridas mer än 7 ggr per år)
Kalenderår 20 får ej överskridas 14
* motsvaras av ett 90-percentilvärde på 39 µg/m3, vilket är en haltgräns för kartorna i denna rapport.
Emissioner
Stockholms och Uppsala läns emissionsdatabas
Emissionsdata, d v s utsläppsdata, utgör indata för beräkningsmodellen vid framräkning av haltkoncentrationer i luften. I beräkningarna har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabaser använts [4]. Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl a vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten.
Vägtrafikens utsläpp av kvävedioxid och avgaspartiklar är beskriven med emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt Vägverkets EVA-modell 2.2 [5]. Förutom avgaspartiklar genereras och sprids också slitagepartiklar tillhörande PM10 från bl a däck, bromsar och vägbana. Emissionsfaktorer för dessa är erhållna utifrån kontinuerliga mätningar på Hornsgatan i centrala Stockholm. Korrektion har gjorts för att uppvirvlingen av slitagepartiklar ökar med hastigheten [6].
Sammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad har i detta fall beräknats utifrån förhållandena år 2015. För slitagepartiklar förväntas i stort sett samma emissioner framgent som i dagsläget så länge åtgärder inte vidtas mot utsläpp och spridning av dessa partiklar. För de totala utsläppen av PM10 i Stockholms län (där avgaspartiklar utgör en mindre del), förväntas en minskning på ca 5 % fram till år 2015 vid oförändrad trafikmängd.
Genom mätningar i Stockholms innerstad har dubbdäckanvändningens betydelse för PM10- halterna kunnat kartläggas. Dessa samband används i denna rapport för ett scenario år 2015 då dubbdäck- användningen vintertid har minskat från 60 % av personbilarna (nuläget) till 30 %. Målet om halverad dubbdäckandel finns med i Länsstyrelsens förslag till åtgärdskatalog för att klara miljökvalitetsnormer för PM10 till år 2005 [8].
Trafik år 2015
På Värmdöleden vid Henriksdalsberget passerar, enligt Gatu- och fastighetskontoret, 48 000 fordon per dygn i dagsläget. När leden flyttas till tunneln år 2015 beräknas trafiken ha ökat till 56 000 fordon per dygn (se figur nedan).
Trafiktunneln är ca 325 m lång genom berget, med ett separat tunnelrör för respektive körriktning.
Tunneln är självventilerad av bilarnas kolvverkan.
Vid normal trafik är hastigheten 50 km/h. Impuls- fläktar kommer att installeras för att klara en brand samt luftkvalitet vid kö. Emissionsfaktorer för
trafiken i tunnel avseende kväveoxider är hämtade från Scandiaconsult [7]. Vid den norra tunnel- mynningen planeras en överdäckning, fr o m
Henriksdals trafikplats, ca 75 m åt nordväst. Därefter följer en s k miljöskärm, vilken är utformad så att viss ventilering av avgaser sker längs en öppning ovanför vägen.
Kvarnholmsvägen kommer att vara tillfartsväg för den nya bebyggelsen som planeras på
Kvarnholmen. Trafikmängden beräknas öka till 25 000 fordon per dygn år 2015.
Hammarby Sjöstad förlängs norrut mot Henriksdalsberget. Esplanaden genom området (Lugnets Allé) väntas få 10 000 fordon per dygn mellan Sickla Udde och Danvikstull.
Exponering och hälsopåverkan
När det gäller hälsopåverkan av partiklar tyder allt mer på att olika partiklar har väsentligt olika hälsoeffekter och att det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga effekter uppkommer. Både den grova fraktionen av PM10, som främst kommer från slitage av vägbanorna och den ultrafina fraktionen, som främst härrör från fordonsavgaser, har påvisade hälsoeffekter. De grövre partiklarna påverkar i huvudsak andningsvägarna, medan de ultrafina dessutom kan ha effekter på hjärt- och kärlsystemen.
De ultrafina avgaspartiklarna har en betydligt mindre massa jämfört med slitagepartiklarna och ger därför litet genomslag på PM10-halterna. Vissa av de planerade åtgärderna för att minska PM10- halterna i Stockholms län påverkar enbart de grova
partiklarna. Detta gäller t ex åtgärder som leder till minskad dubbdäckandel i Stockholm. Andra åtgärder, som t ex gör att trafiken minskar, sänker halterna av både grova och ultrafina partiklar. Vad gäller ultrafina partiklar kommer dessa successivt att minska i framtiden p g a lägre utsläpp från nya fordon som introduceras.
En ytterligare aspekt är partiklar i inomhusluften.
En viktig faktor för inomhusmiljön är varifrån tilluften till fastigheten tas. Tilluft via taknivå eller innergård har generellt sett lägre partikelhalt jämfört med luft tagen via fasad som vetter mot en trafikerad gata. Ventilationssystemets utformning är också betydelsefull, där framför allt de grova partiklarna kan fångas upp i filter.
Tunnel genom Henriksdalsberget
Beräknade trafikmängder år 2015 med Hammarby Sjöstad och Kvarnholmen utbyggda. Fordon per dygn (Scandiaconsult 2004).
Saltsjön
Danviks- kanalen
Kvarnholmsvägen Värmdöleden
71 000
Värmdöleden
Beräkningsmodeller
Spridningsberäkningarna för kvävedioxid och partiklar har gjorts med hjälp av tre modeller, vindmodell, gaussisk spridningsmodell samt en gaturumsmodell (Canyon).
Vindmodellen genererar ett representativt vindfält över hela beräkningsområdet. Indata till modellen är en klimatologi, som baseras på mätningar från en 50 m hög mast i Högdalen i Stockholm under perioden 1990-2000. Mätningarna inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer och solinstrålning.
Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden.
Den gaussiska spridningsmodellen har använts för att beräkna halternas fördelning över
beräkningsområdet. I Gaussmodellen används en variabel gridstorlek som bestäms av storleken på beräkningsområdet och antalet gridrutor.
Beräkningsfönstret består här av 57 * 54 gridrutor om vardera 25*25 meter. För att få en beskrivning av haltbidragen från källor som ligger utanför beräkningsfönstret har beräkningarna gjorts för ett betydligt större område omfattande
Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor utanför länen har erhållits genom mätningar.
Gaturumsmodellen eller Canyonmodellen används för att beskriva hur utsläppen av luftföroreningar från trafiken fördelar sig i ett gaturum. Detta har gjorts för esplanaden genom den nya bebyggelsen i Hammarby Sjöstad.
Spridningsmodellerna genererar endast halterna av kväveoxider, NOx , d v s summan av kväve- monoxid, NO, och kvävedioxid, NO2. Utsläppen av NOx sker till största delen i form av NO. Andelen NO2 av den totala NOx-halten varierar olinjärt med NOx-halten.
I luften oxideras NO till NO2 vid reaktionen med framför allt markozon. Denna reaktion tar några minuter beroende på ozonhalt. NO2 sönderdelas i sin tur till NO p g a solljusets inverkan. Även denna process är relativt snabb och kan ske inom loppet av några minuter beroende på solinstrålningen. Med hjälp av mätningar under ett stort antal år på mer eller mindre utsläppsbelastade platser i och utanför Stockholm kan halterna av NOx relateras till halterna av NO2. De beräknade NOx-halterna kan därmed räknas om till NO2-halter.
Jämförelser mellan mätningar och beräkningar
För att få en uppfattning om den totala noggrannheten i hela beräkningsgången d v s emissionsberäkningar, vind- och stabilitets- beräkningar samt spridningsberäkningar har modellberäkningarna jämförts med mätningar av både luftföroreningar och meteorologiska parametrar i länet. Hänsyn har också tagits till intransporten av
luftföroreningar, baserat på mätningar vid Aspvreten för den södra delen och vid Norr Malma för den norra delen av länet.
För kvävedioxid är avvikelsen mellan mätningar och beräkningar mindre än ca 20 %. För PM10 är avvikelsen mindre än ca 30 %.
Resultat
Nedan redovisas resultat från den gaussiska spridningsmodellen för kvävedioxid och inandnings- bara partiklar, PM10. Observera att halterna i en gaussberäkning gäller för öppna och väl ventilerade platser. För att erhålla halter i gatunivå i slutna rum,
där ventileringen av avgaser är sämre, måste kompletterande beräkningar göras. Gaturums- beräkningar har gjorts för Lugnets Allé som går igenom Hammarby Sjöstad. För gaturum avser halterna nedan takhöjd.
Utbyggnadsalternativ med Värmdöleden i tunnel - PM10-halter
På kartorna som följer redovisas beräknad total halt av inandningsbara partiklar, PM10, under det 36:e ”värsta” dygnet (90-percentil). Miljökvalitets- normen är 50 µg/m3.
Kartorna nedan avser situationen år 2015 då Värmdöleden är dragen i en tunnel genom
Henriksdalsberget. Vid den norra tunnelmynningen är vägen i ytläge. Fr om Henriksdals trafikplats och ca 75 m åt nordväst följer en överdäckning
(betongtunnel), och en lika lång ”miljöskärm”.
PM10 - 90-percentil, dygnsmedelvärden (nuvarande dubbdäckandel)
HOTE LL
P-HUS ATLA S COPCO
Sickla Udde Danviksklippan
Hästholmsvägen
Lugnet etapp 1
Tpl Lugnet
Båtbyggarvägen
Ham marb y Fab riksväg
Värmdövägen
Sickla Industriväg
Saltsjöbanan
Värmdöleden DanvikCenter
Henriksdalsberget Kvarnholmsvägen
Danvikstull
Henriksdalsringen
Saltsjöbanan Lugnet etapp 2
Tpl Danvikstull
Henriksdalshamnen
Lugnets Allé Bageriberget
Sopsug
Tvä rban an Saltsjöbanan
7 45
89
8.2
8.6 8.8 9.4
9.8 10.0
12.2 11.7
16 .1 16.2 16 .8
15.6
17.2 17 .2
17 .7 17 .8
73 74
11.0 11 .2
13 .2 14.0 12.8
14 .1 14.9
15.1 16.6
17.2
17.0 17.6
70 11 70 12
73 73
15
15 .0
1 3
12 .3
14 .2 8.8
10.6
16
2322
22 2121 20
20
11 .2 11.0
8.0 12.2
18 .7
23
2 2
2 1
2 0252424.6
25 2 52 4
22.5
27 26
24 .9
30
313 0
3 0
29
33
36 .2 3 53 33 446
454 24 147
14 .9
21.3 22.2
27
25 .4 25.2
28
2 7 2 7262 6 3 0
28
32 .6 34 .0 34.1
31 .8 33.2 36 .4
36.0
3 5
3 2
3 2 4 0
4 8
14 .1 12.8
13 .2
2 2
28 .4 29 .0 30.4
28 .8 35 .5
3 9
3 8
2120
19.7 21.2 24 .1
15
15 .0
1 3
12 .3
14 .2 8.8
10.6
16
2322
22 2121 20
20
11 .2 11.0
8.0 12.2
18 .7
23
2 2
2 1
2 0252424.6
25 2 52 4
22.5
27 26
24 .9
30
3130
3 0
29
33
36 .2 3 53 33 446
454 24 147
14 .9
21.3 22.2
27
25 .4 25.2
28
2 7 2 7262 6 3 0
28
32 .6 34 .0 34.1
31 .8 33.2 36 .4
36.0
3 5
3 2
3 2 4 0
4 8
14 .1 12.8
13 .2
2 2
28 .4 29 .0 30.4
28 .8 35 .5
3 9
3 8
2120
19.7 21.2 24 .1
Alphyddan
Sickla Stn
2.41.4
0.4
76
1110 8
12 19
1716
2322 21
21 20
20 27
27 27
25
26.6
24 31
31
31 31 30
30 30 29
29 29
29.6
28
28 28
3 5 35
3 5 35
3 5 33
33
33
3 4 34
34 32
32
32 32
34 .0
39
3 9
3 9 3 9
39
38 .2
38
3 8 38
3 8 3 7
3 73 7 37
37 3 6 36
3 6
3 6
38.0 36 .5 35.2
42 42 42
42 42
42 .0 41 .6
42 .8
41 41
41
4 0 40
40
40 40
40 40
41
40
39 .2 39.8
46
46
46
46
46 46 45
45 45
45
45
45
45
45
45 .1 44 .9 45.2
45 .2 45 .1
45 .1 45 .3
43 43
44
4443 4 34 444
44 4343 .4
43 .5
44 .7 44 .6
43 .8
50
50
50
50
505050 49
4949 49 4 8
48
48 4 8 47
474747
47 47
47
47 .6 47 .0
47.8
47 .7
47.5
53
52
5252
52
52
51.551.551 .5
5151
51
51
51
50.8 50 .8 51.4
¯
0 50100 200m
> 50 µg/m3 39 – 50 µg/m3 33 – 39 µg/m3 27 – 33 µg/m3
Beräkningen ovan gäller för ett scenario där inga särskilda åtgärder har vidtagits för att minska PM10- halterna i länet. PM10-halten vid tunnelmynningarna har beräknats till ca 60-65 ug/m3. Det är högre än motsvarande miljökvalitetsnorm för PM10 på 50 µg/m3.
Längre österut längs Värmdöleden sker överskridande av normvärdet för PM10. Det beror främst på den stora trafikmängden och den högre hastigheten. Halten där har beräknats till ca 55-60 µg/m3 (effekter av Södra Länkens mynning ingår ej).
PM10-halten lokalt består till relativt stor del av de partiklar som finns i den bakgrundsluft som förs in över Stockholm (ljusgult intervall). I närheten av starkt trafikerade vägar och gator beror den förhöjda halten till största delen på slitagepartiklar från bl a vägbana, däck och bromsar. Speciellt under vinter och vår binds och ackumuleras dessa partiklar på våta vägbanor för att sedan virvla upp vid torrt väder.
Biltunnel
10
PM10 - 90-percentil, dygnsmedelvärden (halverad dubbdäckandel)
HOTE LL
P-HUS ATLA S COPCO
Sickla Udde Danviksklippan
Hästholmsvägen
Lugnet etapp 1
Tpl Lugnet
Båtbyggarvägen
Ham marb y Fab riksväg
Värmdövägen
Sickla Industriväg
Saltsjöbanan
Värmdöleden DanvikCenter
Henriksdalsberget Kvarnholmsvägen
Danvikstull
Henriksdalsringen
Saltsjöbanan Lugnet etapp 2
Tpl Danvikstull
Henriksdalshamnen
Lugnets Allé Bageriberget
Sopsug
Tvärb anan Saltsjöbanan
7 45
89
8.2
8.6 8.8 9.4
9.8 10.0
12.2 11.7
16 .1 16.2 16 .8
15.6
17.2 17 .2
17 .7 17 .8
73 74
11.0 11 .2
13 .2 14.0 12.8
14 .1 14.9
15.1 16.6
17.2
17.0 17.6
70 11 70 12
73 73
15
15 .0
1 3
12 .3
14 .2 8.8
10.6
16
2322
22 2121 20
20
11 .2 11.0 8.0
12.2
18 .7
23
2 2
2 1
2 0252424.6
25 2 52 4
22.5
27 26
24 .9
30
3130
3 0
29
33
36 .2 3 53 33 446
454 24 147 14 .9
21.3 22.2
27
25 .4 25.2
28
2 7 2 72 62 6 3 0
28
32 .6 34 .0 34.1
31 .8 33.2 36 .4
36.0
3 5
3 2
3 2 4 0
4 8
14 .1 12.8
13 .2
2 2
28 .4 29 .0 30.4
28 .8 35 .5
3 9
3 8
2120
19.7 21.2 24 .1
15
15 .0
1 3
12 .3
14 .2 8.8
10.6
16
2322
22 2121 20
20
11 .2 11.0 8.0
12.2
18 .7
23
2 2
2 1
2 0252424.6
25 2 52 4
22.5
27 26
24 .9
30
3130
3 0
29
33
36 .2 3 53 33 446
454 24 147 14 .9
21.3 22.2
27
25 .4 25.2
28
2 7 2 72 62 6 3 0
28
32 .6 34 .0 34.1
31 .8 33.2 36 .4
36.0
3 5
3 2
3 2 4 0
4 8
14 .1 12.8
13 .2
2 2
28 .4 29 .0 30.4
28 .8 35 .5
3 9
3 8
2120
19.7 21.2 24 .1
Alphyddan
Sickla Stn
2.41.4
0.4
76
1110 8
12 19
1716
2322 21
21 20
20 27
27 27
25
26.6
24 31
31
31 31 30
30 30 29
29 29
29.6
28
28 28
3 5 35
3 5 35
3 5 33
33
33
3 4 34
34 3232
32 3 2
34 .0
39
3 9
3 9 3 9
39
38 .2
38
3 8 38
3 8 3 7
3 73 7 37
37 3 6 36
3 6
3 6
38.0 36 .5 35.2
42 42 42
42 42
42 .0 41 .6
42 .8
41 41
41
4 0 40
40
40 40
40 40
41
40
39 .2 39.8
46
46
46
46
46 46 45
45 45
45
45
45
45
45
45 .1 44 .9 45.2
45 .2 45 .1
45 .1 45 .3
43 43
44
4443 4 34 444
44 4343 .4
43 .5
44 .7 44 .6
43 .8
50
50
50
50
505050 49
4949 49 4 8
48
48 4 8 47
474747
47 47
47
47 .6 47 .0
47.8
47 .7
47.5
53
52
5252
52
52
51.5 51 .5 51.5
5151
51
51
51
50.8 50 .8 51.4
¯
0 50100 200m
> 50 µg/m3 39 – 50 µg/m3 33 – 39 µg/m3 27 – 33 µg/m3
Beräkningen ovan gäller för ett scenario där åtgärder, enligt Länsstyrelsens förslag till program, lett till att dubbdäckandelen vintertid i Stockholms län har halverats (från 60 % till 30 %). förslag till åtgärdsprogram som Länsstyrelsen i Stockholm
De högsta PM10-halterna vid tunnelmynningarna har i detta scenario beräknats till ca 45-50 ug/m3. Det är något lägre än motsvarande miljökvalitets- norm för PM10 på 50 µg/m3.
Vid halverad dubbdäckandel sjunker halterna vid mynningarna med ca 20-25 %. Miljökvalitets- normerna för PM10 klaras därmed i
beräkningsområdet. Även längs östra delen av Värmdöleden klaras normvärdet för PM10. De högsta halterna där har beräknats till ca 40-45 µg/m3 (effekter av Södra Länkens mynning ingår ej).
Biltunnel
Nollalternativ med Värmdöleden i ytläge – PM10-halter
På kartan redovisas beräknad total halt av inandningsbara partiklar, PM10, under det 36:e värsta dygnet (90-percentil). Kartan avser situationen år 2015 med nuvarande dragning av
Värmdöleden runt Henriksdalsberget.
Dubbdäckanvändningen är oförändrad i jämförelse med nuläget.
PM10 - 90-percentil, dygnsmedelvärden (nuvarande dubbdäckandel)
Dan
Folkungagatan
20.6
19. 8 19.0 18. 3 18. 1
HOTELL
P-H US AT LAS COPC O
STAT OIL 2.8
66
7
Sickla Udde Värmdöleden Hästholmsvägen
Kanalvägen Danviksklippan
Saltsjöbanan
Sickla Indu striv äg Värmdövägen
Ham marby F
abrik sväg
Värmdöleden
V Henriksborgsv
Ö Henriksborgsv
Henriksdalsringen Saltsjöbanan
Kvarnholmsvägen
Henriksdalsberget DanvikCenter
Lugnets Allé
Båtbyggarvägen
Tpl Lugnet
Lugnet etapp 1
¯
0 50100 200m
> 50 µg/m3 39 – 50 µg/m3 33 – 39 µg/m3 27 – 33 µg/m3
Även i nollalternativet (inga särskilda åtgärder vidtagna) överskrids miljökvalitetsnormen för PM10 längs den östra delen av Värmdöleden. Halten där har beräknats till ca 60 µg/m3 (effekter av Södra Länkens mynning ingår ej).
I jämförelse med utbyggnadsalternativet (biltunnel), är PM10-halten lägre för området vid
tunnelmynningarna, och högre nedanför Henrikdalsberget. Miljökvalitetsnormen klaras nedanför Henriksdalsberget enligt gauss-
beräkningarna ovan. Med tanke på trafikmängden 56 000 fordon per dygn, kommer dock
miljökvalitetsnorm för PM10 överskridas ifall vägen sluts med bebyggelse.
12
Utbyggnadsalternativ med Värmdöleden i tunnel – NO2-halter
På kartan nedan redovisas beräknad total halt av kvävedioxid, NO2, under det 8:e värsta dygnet (98- percentil). Kartan avser situationen år 2015 då
Värmdöleden är dragen i tunnel genom Henriksdalsberget.
NO2 - 98-percentil av dygnsmedelvärden
HOTELL
P-HUS AT LAS COPCO
Sickla Udde Danviksklippan
Hästholmsvägen
Lugnet etapp 1
Tpl Lugnet
Båtbyggarvägen
Ham marby Fab riksväg
Värmdövägen
Sickla Industriväg
Saltsjöbanan
Värmdöleden DanvikCenter
Henriksdalsberget Kvarnholmsvägen
Danviks tull
Henriksdalsringen
Saltsjöbanan Lugnet etapp 2
Tpl Danvikstull
Henriksdalshamnen
Lugnets Allé Bageriberget
Sopsug
Tvärb anan Saltsjöbanan
7 45
4.9
89
4.3 8. 28. 68.8 9. 49.8
10 .0 12 . 2 11 .7
16 .1
16 .2 16 .8
15 . 6 17. 2 17 .7
73
11 .0
11 .2 13 .2
14 . 0
12 . 8
14 .1 14 . 9 15 . 1
16 . 6 17. 2
17 .0 17 . 6
70 11 70 12
73 73
15
15. 0
1 3
12 . 3
14 .2
8.8
10 . 6
16
2322
22 2121 20
20
11 .2 11 .0
8.0
12 . 2
18 .7
23
22
2 1
2 0252424 .6
25
2 52 4
22 .5
27 26
24 . 9
30
3130
3 0
2 9
33
36. 2 3 53 33 446
45424147
14 . 9
21 . 3 22 .2
27
25 .4
25 .2
28
27 272626 3 0
28
32. 6 34. 0
34 . 1
31 . 8 33 .2 36 .4
36 . 0
35
3 2
3 2 4 0
4 8
14 .1 12 . 8
13 .2
30
28 .8 35 .5
39
38
2120
19 . 7 24 . 1
15
15. 0
1 3
12 . 3
14 .2
8.8
10 . 6
16
2322
22 2121 20
20
11 .2 11 .0
8.0
12 . 2
18 .7
23
22
2 1
2 0252424 .6
25
252 4
22 .5
27 26
24 . 9
30
3130
3 0
2 9
33
36. 2 3 53 33 446
45424147
14 . 9
21 . 3 22 .2
27
25 .4
25 .2
28
27 272626 3 0
28
32. 6 34. 0
34 . 1
31 . 8 33 .2 36 .4
36 . 0
35
3 2
3 2 4 0
4 8
14 .1 12 . 8
13 .2
30
28 .8 35 .5
39
38
2120
19 . 7 24 . 1
Alphyddan
Sickla Stn
2.41.40. 4
76
11108
12 19
1716 2322
21
21 20
2027
27 27
25
26 .6
24 31
31
31 31 30
30 30 29
29 29
29 .6
28
28 28
3 5 35
35 35
35 33
33
33
3 4 34
34 32
32
32 3 2
34 . 0
39
3 9
39 39
3 9
38 .2
38
38 38
3 8 37
3 73 7 37
37 36 36
36
36
38 .0 36 . 5 35 .2
4 2 42 42
42 42
42 . 0 41 . 6
42 .8
41 41
41
40 40
40
40 40
40 40
41
40
39 .2 39 . 8
46
46
46
46
46 46 45
45 45
45
45
45
45
45
45 .1 44 .9 45 . 2
45 .2 45 . 1
45 .1 45 . 3
43 43
44
4443 4 34 444
44 43
43 . 4 43 .5
44 . 7
44 . 6
43 .8
50
50
50
50
50
5050
4 9
4949 49 4 8
48
48 4 8 47
474747
47 47
47
47 .6 47 . 0
47. 8
47 . 7
47 . 5
53
52
5252
52
52
51 .5 51 . 5
51 .5
5151
51
51
51
50 . 8 50 . 8 51 .4
¯
0 50100 200m
> 60 µg/m3 48-60 µg/m3 36-48 µg/m3 24-36 µg/m3 16-24 µg/m3
Halten vid tunnelmynningarna har beräknats till ca 40-45 ug/m3. Det är lägre än miljökvalitets- normen på 60 µg/m3. Eftersom den miljökvalitets- norm som generellt sett är svårast att klara inte överskrids, är slutsatsen att samtliga miljökvalitets- normer för kvävedioxid klaras år 2015 i området.
Att miljökvalitetsnormer klaras beror på
minskade utsläpp av kväveoxider från fordonsparken p g a beslutade avgaskrav. Utsläppen av kväveoxider från fordonsparken kommer därmed minska trots att trafiken i området kommer att öka till år 2015, i jämförelse med nuläget.
Biltunnel
Nollalternativ med Värmdöleden i ytläge – NO2-halter
På kartan t v redovisas beräknad total halt av kvävedioxid, NO2, under det 8:e värsta dygnet (98- percentil). Kartan avser situationen år 2015 utan att
Värmdöleden är dragen i tunnel genom Henriksdalsberget.
NO2 - 98-percentil av dygnsmedelvärden
HOTELL
P-HUS ATLAS COPCO
Sickla Udde Danviksklippan
Hästholmsvägen
Lugnet etapp 1
Tpl Lu gnet
Båtbyggarvägen
Ham marb y Fab riksväg
Värmdövägen
Sickla Industriväg
Saltsjöbanan
Värmdöleden DanvikCenter
Henriksdalsberget Kvarnholmsvägen
Danviks tull
Henriksdalsringen
Saltsjöban Lugnet etapp 2 an
Tpl Danvikstull
Henriksdalshamnen
Lugnets Allé Bageriberget
Sopsug
Tvä rban an Saltsjöbanan
7 45
4. 9
89
4. 3 8.28. 68.8 9.49. 8
10 . 0 12 .2 11 . 7
16 . 1
16 . 2 16 .8
15 . 6 17 .2 17 . 7
11 . 0
11 . 2 13 .2
14 .0
12. 8
14 .1 14 .9 15 . 1
16 . 6 17 .2
17 . 0 17 . 6
70 11 70 12
73 73
15
15 .0
13
12 .3
14 .2
8.8
10 .6
16
2322
22 2121 20
2 0
11 . 2 11 . 0
8.0
12 .2
18 . 7
23
2 2
21
2 0252424 . 6
25 252 4
22 .5
27 26
24 . 9
30
3130
3 029
33
36 . 2 3 5333446
454 24 147 14 .9
21 . 3 22 .2
27
25 . 4
25 .2
28
27 272626 3 0
2 8
32 .6 34 .0
34 . 1
31. 8 33 . 2 36 .4
36 . 0
35
32
3 2 4 0
4 8
14 .1 12. 8
13 .2
35
3 9
3 8
2120
19 . 7 24 . 1
15
15 .0
13
12 .3
14 .2
8.8
10 .6
16
2322
22 2121 20
2 0
11 . 2 11 . 0
8.0
12 .2
18 . 7
2 3
2 2
21
2 0252424 . 6
25 2 52 4
22 .5
27 26
24 . 9
30
313 0
3 029
33
36 . 2 3 5333446
454 24 147 14 .9
21 . 3 22 .2
27
25 . 4
25 .2
28
27 2 72626 3 0
2 8
32 .6 34 .0
34 . 1
31. 8 33 . 2 36 .4
36 . 0
35
32
3 2 4 0
4 8
14 .1 12. 8
13 .2
35
3 9
3 8
2120
19 . 7 24 . 1
Alphyddan
Sickla Stn
2.41.40.4
76
1110
8
12 19
1716
2322
21
21 20
20 27
27 27
25
26 .6
24 31
31
31 31 30
30 30 29
29 29
29 . 6
28
28 28
3 5 35
35 35
35 33
33
33
34 34
34 32
32
32 32
34 . 0
39
3 9
3 9 39
3 9
38 .2
38
38 38
3 8 37
3737 37
3 7 3 6 36
3 6
36
38 .0 36 .5 35 .2
4 2 42 42
42 42
42 .0 41 .6
42 .8
41 41
41
40 40
40
40 40
40 4 0
41
40
39 . 2 39. 8
46
46
46
46
46 46 45
45 45
45
45
45
45
45
45 .1 44 .9 45 . 2
45 . 2 45 . 1
45 . 1 45 . 3
43 43
44
4443 4 34 444
44 43
43 .4 43 . 5
44 .7
44 . 6
43 .8
50
50
50
50
50
5050 49
4949 49 4 8
48
48 4 8 47
474747
47 47
47
47. 6 47 . 0
47 .8
47 .7
47 .5
53
52
525252
52
51 . 5 51 .5 51 . 5
5151
51
51
51
50 .8 50 . 8 51 . 4
¯
0 50100 200m
> 60 µg/m3 48-60 µg/m3 36-48 µg/m3 24-36 µg/m3 16-24 µg/m3
Även utan biltunneln skulle kvävedioxidhalten understiga miljökvalitetsnormen 60 µg/m3. I jämförelse med utbyggnadsalternativet är kvävedioxidhalten lägre för området vid tunnel- mynningarna och högre nedanför Henrikdalsberget.
Bebyggelse längs Värmdöleden där skulle medföra högre NO2-halter än de som redovisas
ovan. Miljökvalitetsnormen beräknas dock klaras.
Eftersom den miljökvalitetsnorm som generellt sett är svårast att klara inte överskrids, är slutsatsen att samtliga miljökvalitetsnormer för kvävedioxid klaras år 2015 i området, även för nollalternativet.
14
Gaturumsberäkningar
Gaturumsberäkningar har gjorts för utbyggnads- alternativet, d v s Värmdöleden i tunnel (nuvarande dubbdäckanvändning).
När bebyggelse uppförs längs den tidigare sträckningen av Värmdöleden skapas ett gaturum med bebyggelse på ena sidan och berget på andra.
Vägen genom området (Lugnets Allé) väntas få 10 000 fordon per dygn mellan Sickla Udde och Danvikstull. Beräkningar visar att samtliga miljökvalitetsnormer för NO2 och PM10 klaras år 2015.
Ny bebyggelse kommer även att uppföras vid Kvarnholmsvägen. Bebyggelsen är där glesare varför gaturumsberäkningar ej bedöms som relevanta. Med en trafik på 25 000 fordon per dygn görs
bedömningen att normvärde för PM10 kommer att klaras även för ett enkelsidigt gaturum, men ej för ett dubbelsidigt [9].
Beräkningar för tunnelluften
I tunneln beräknas trafiken uppgå till 1660 fordon per dimensionerande timme och det maximala luftflödet till 175 m3/s [7]. Utifrån dessa siffror har högsta timmedelvärdet för kvävdioxid beräknats till ca 95 µg/m3, för fordonsparken år 2015. I beräkningen ingår då antaganden om bakgrundshalt samt att allt ozon i tunneln förbrukas.
Det senare har visat sig i mätningar i Söderledstunneln.
Motsvarande beräkningar avseende emissionsfaktorer för PM10 ger ett högsta timmedelvärde på ca 310 µg/m3. Räknat för
medeldygnstrafiken ger det ett högsta
dygnsmedelvärde för PM10 på ca 220 µg/m3.
Antaganden är då gjorda att luftflödet i tunneln inte minskar p g a trafikminskningen (på dygnsbasis), vilken då kompenseras av en ökad hastighet. PM10- halterna avser trafik med nuvarande användning av dubbdäck.
Miljökvalitetsnormer gäller enligt miljöbalken endast för utomhusluft, men den nivå som gäller för 90-percentilen av dygnsmedelvärden för PM10 riskerar med stor sannolikhet att överskridas inne i tunneln med nuvarande dubbdäckanvändning.
+2 ,5 +4 ,1
+5 ,4 + 6,4 +7, 1 +6 ,2 +5, 0 +4 ,0
+ 3, 6 +4,3 +5,2 +6, 5
+8,0
+13,0
Kvarnholmsvägen
Lugnets Allé
