• No results found

PARSON RUSSELL TERRIER

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "PARSON RUSSELL TERRIER"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

PARSON RUSSELL TERRIER

Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto – Finska kennelklubben

Grupp 3

FCI-nummer 339

Originalstandard 2003-10-29 FCI-Standard 2003-11-28; engelska SKKs Standardkommitté 2001-09-26, ändrad 2003-10-08

(2)

Ursprungsland/

hemland:

Användningsområde:

FCI-Klassifikation:

Bakgrund/ändamål:

Helhetsintryck:

Viktiga

måttförhållanden:

Standard för

PARSON RUSSELL TERRIER

Storbritannien

Robust, ihärdig jaktterrier, särskilt lämpad för grytjakt.

Grupp 3, sektion 1

Rasens grundare kyrkoherde John (Jack) Russell föddes 1795 i Darthmouth, Devon. Han tjänstgjorde större delen av sitt liv som präst i Swimbridge, Devon. Som erfaren hästkarl och jägare blev han lidelsefullt engagerad i uppfödningen av terrier. När The Kennel Club i England bildades 1873 blev han en av dess första medlemmar. Han dog 1883 vid 87 års ålder. Under studietiden i Oxford köpte han sin första terrier, en vit strävhårig tik, vars huvudteckning liknade dagens standard. Jack Russell arbetade med korsning av olika arbetande terrier, både en- och flerfärgade.

Hans mål var hela tiden att förbättra jaktegenskaperna utan att i särskilt hög grad fästa vikt vid någon enhetlig rastyp. Traditionen att korsa olika terriertyper fortsatte länge. Han gjorde också kors- ningsförsök med andra raser men avkomman överensstämde inte med den ursprungliga jack russell-typen och dessa försök blev därför en besvikelse och övergavs.

Från slutet av andra världskriget ökade rasens popularitet på kon- tinenten, särskilt bland jägare och hästfolk. Den 22 januari 1990 erkändes rasen interrimistiskt av The Kennel Club under namnet parson jack russell terrier och definitivt FCI-erkännade fick rasen 2001 under namnet parson russell terrier.

Parson russell terrier skall ge ett arbetsdugligt intryck, vara aktiv och smidig, byggd för snabbhet och uthållighet. Helhetsbilden skall vara en balanserad och rörlig hund. Hedervärda ärr tolere- ras.

Kroppens längd från manke till svansrot skall vara något längre än avståndet från manke till markplan. Längden från nosspets till stop skall vara något kortare än avståndet från stop till nackknöl.

(3)

Uppförande/karaktär:

Huvud:

Skallparti

Stop Nostryffel Käkar/Tänder

Ögon

Öron

Hals:

Kropp:

Rygg Ländparti Bröstkorg

Svans

Rasen skall huvudsakligen vara en arbetande terrier med för- måga och konstruktion för att gå i gryt liksom att jaga med drivande hundar. Till temperamentet är den oförvägen och vän- lig.

Skallen skall vara måttligt bred och gradvis avsmalna mot ögo- nen. Hjässan skall vara flat.

Stopet skall vara svagt markerat.

Nostryffeln skall vara svart.

Käkarna skall vara starka och muskulösa. Bettet skall vara ett per- fekt, regelbundet och komplett saxbett.

Ögonen skall vara mandelformade, något djupt liggande och mörka till färgen med intensivt uttryck.

Öronen skall vara små, V-formade och måttligt tjocka. De skall falla framåt och bäras tätt intill huvudet, öronspetsen skall nå till ögonvrån. Det vikta örats överlinje skall inte synas ovanför skall- ens överlinje.

Halsen skall vara torr, muskulös, av god längd och gradvis bred- das mot skuldrorna.

Kroppen skall vara välbalanserad och hela kroppen skall vara något längre än mankhöjdsmåttet.

Ryggen skall vara stark och plan.

Ländpartiet skall vara svagt välvt.

Bröstkorgen skall vara måttligt djup och inte nå nedanför arm- bågsknölen. Man skall med medelstora händer kunna greppa om hela bröstkorgen bakom skuldrorna. Revbenen skall inte vara för välvda.

Svansen har traditionellt kuperats.

Kuperad svans: Svansen skall vara av en längd som harmonierar med kroppsformen och fungerar som handtag under grytjakt.

Den skall vara kraftig, rak, måttligt högt ansatt och väl uppburen under rörelse.

(4)

Extremiteter:

Framställ:

Skulderblad

Armbåge

Framtassar

Bakställ:

Knäled Has Mellanfot Baktassar

Rörelser:

Hud:

Päls:

Pälsstruktur

Färg

Okuperad svans: Svansen skall vara så rak som möjligt och av måttlig längd som ger hunden en balanserad helhet. Den skall vara måttligt högt ansatt och väl uppburen under rörelse.

SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE.

Frambenen skall vara starka. De måste vara raka och får varken vara utåt- eller inåtvridna.

Skulderbladen skall vara långa, sluttande, väl tillbakalagda med tydligt markerad manke.

Armbågarna skall ligga tätt intill kroppen och röra sig fritt utmed sidorna.

Framtassarna skall vara kompakta med hårda trampdynor. De får varken vara inåt- eller utåtvridna.

Bakstället skall vara starkt och muskulöst med god vinkling.

Knälederna skall vara väl vinklade.

Hasorna skall vara lågt ansatta.

Mellanfötterna skall vara parallella och medge kraftigt påskjut.

Baktassar som framtassar.

Rörelserna skall vara fria och väl koordinerade med parallella fram- och bakbensrörelser.

Huden måste vara tjock, och skall inte vara stram.

Strukturen skall vara naturligt hård, åtliggande och tät, antingen sträv eller släthårig. Kroppens undersida och buk skall vara behårade.

Enfärgat vit eller övervägande vit med tan, lemon eller svarta tecken, eller kombinationer av dessa färger. Tecknen skall helst begränsas till huvudet och/eller svansroten.

(5)

Storlek/vikt:

Mankhöjd

Fel:

Nota bene:

Testiklar:

Idealmankhöjden för hanhundar är 36 cm.

Idealmankhöjden för tikar är 33 cm.

Avvikelse på max 2 cm accepteras.

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhål- lande till graden av avvikelse.

Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

(6)
(7)

30

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40

Webbplats www.skk.se

Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30 E-post Informationsavdelningen info@skk.se

E-post Standardkommittén standk@skk.se

References

Related documents

Kupering ej tillåtet i Australien, vi föredrar att kalla pälsens tre olika hårlag för slät, sträv och broken.Tänk på att jack russell terriern är en liten hund som skall kunna

Alla dessa pälsar får förekomma och för att bibehålla en god raggig eller sträv päls måste man med jämna intervaller använda sig av en slät hund i avelsarbetet för att

Kupering ej tillåtet i Australien, vi föredrar att kalla pälsens tre olika hårlag för slät, sträv och broken.Tänk på att jack russell terriern är en liten hund som skall kunna

Sedda bakifrån skall bakbenen vara parallella, från haslederna till tassarna och varken för tätt eller för brett ställda. Låren skall vara kraftiga

Emellanåt glöms det bort att standarden klart säger att hunden faktiskt inte bara skall ha sträva täckhår, utan att hårlaget skall vara sådant att den sträva pälsen också

Stopet skall inte vara för markerat.. Nostryffeln skall

Frambenen skall vara raka från armbågarna ner till tårna, sedda såväl framifrån som från sidan. Framtassarna skall vara runda, hårda och kompakta, varken inåt-

Frambenen skall vara raka från armbågarna ner till tårna, såväl sedda framifrån som från sidan. Skulderbladen skall vara