SAHLGRENSKA AKADEMIN
I
NSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGIA
RBETSTERAPI“V I HAR ALLA BITAR , VI SKA BARA LÄGGA IHOP PUSSLET ”
Arbetsterapeutens roll i arbetet med
beteendemässiga och psykiska symtom vid demens
Ramona Lotfi Sarah Gårdelöv
Examensarbete: 15 hp
Program: Arbetsterapeutprogrammet
Kurs: ARB341 Självständigt arbete i arbetsterapi (examensarbete)
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT 2022
Handledare: Kristin Lork, Leg arbetsterapeut, M. Sc. rehabkoordinator Examinator: Birgitta Gunnarsson, Docent, Leg arbetsterapeut
Sammanfattning
Examensarbete: 15 hp
Program: Arbetsterapeutprogrammet 180 hp
Kurs: ARB341 Självständigt arbete i arbetsterapi (examensarbete)
Nivå: Grundnivå
Termin/år: VT 2022
Handledare: Kristin Lork, Leg arbetsterapeut, M. Sc. rehabkoordinator Examinator: Birgitta Gunnarsson, Docent, Leg. arbetsterapeut
Sökord: Arbetsterapi, intervju, livsberättelse, personcentrerad vård
Bakgrund Arbetsterapeuter har ett holistiskt perspektiv på människan, vilket innebär en utgångspunkt i personen, dennes görande och miljön. För att nå detta holistiska
perspektiv är livsberättelsen en viktig aspekt, något som även har visat sig betydelsefullt i arbete med personer med demenssjukdom. Av de som drabbas av demenssjukdom får nio av tio personer även Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). Dessa symtom skapar mycket lidande för personen, dennes anhöriga och vårdgivare. Det påverkar bland annat personens aktiviteter i vardagen. Det nationella kvalitetsregistret BPSD-registret togs fram i syfte att reducera BPSD-symtom vilket i sin tur
förhoppningsvis leder till förbättrad livskvalitet. Arbetet med registret innebär att ett team observerar, analyserar och åtgärdar BPSD-symtom. Arbetsterapeuter kan vara en del i detta teamarbete, men det finns ett kunskapsgap gällande arbetsterapeuters roll i teamarbetet med BPSD-registret.
Syfte Syftet var att belysa arbetsterapeuters roll i teamarbetet med BPSD-registret.
Metod Då deltagarnas beskrivningar och erfarenheter stod i centrum i studien valdes en
kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex yrkesverksamma arbetsterapeuter med erfarenhet av arbetet med BPSD-registret. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Resultat Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier: Arbetsuppgifter i BPSD-registret, Förhållningssätt i BPSD-registret och Teamsamverkan i BPSD-registret.
För att ytterligare utveckla deltagarnas resonemang identifierades totalt åtta underkategorier.
Slutsats Arbetsterapeuterna i studien hade en central funktion i teamarbetet med BPSD-registret där de bidrog med att synliggöra det holistiska perspektivet kring personen. Detta gjordes främst genom användning av livsberättelsen i teamarbetet med BPSD-registret. Utifrån studiens resultat ses att arbetsterapeuter kan bidra under hela processen som BPSD- registret innefattar och därför bör komma in tidigt i detta arbete.
Abstract
Thesis: 15 hp
Program: Occupational Therapy program 180 hp
Course: ARB341 Bachelor thesis in Occupational therapy Level: First Cycle
Semester/year: ST 2022
Supervisor: Kristin Lork, Reg. Occupational therapist, rehab coordinator Examiner: Birgitta Gunnarsson, Associate Professor, Reg OT
Keyword: Interview, narration, occupational therapy, person-centered care
Background Occupational therapists have a holistic perspective on human beings, which means they look at the whole person, their occupation and the environment. One important aspect to achieve this holistic perspective is the lifestory, something that is also an important aspect in the work with people with dementia today. Of those affected by dementia nine out of ten people also have Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD). These symptoms cause great suffering for the person, their relatives, and caregivers. It can also affect a person's activities in daily life. A Swedish national quality register, BPSD-registry, was developed to reduce BPSD symptoms and improve quality of life for people with dementia. The work with the BPSD-registry is based on teamwork where the team is observing, analyzing and measuring BPSD symptoms. However, there is a knowledge gap regarding occupational therapists role in the teamwork with the BPSD-registry.
Aim The aim with this study was to illustrate occupational therapists role in the teamwork with the BPSD-registry.
Method As the participants' descriptions and experiences where at the center of the study, a qualitative method with an inductive design was chosen. Semi-structured interviews were conducted with six professional occupational therapists who worked in nursing homes. The material was analyzed and based on Graneheim and Lundman’s
qualitative content analysis.
Result: The qualitative content analysis resulted in three main categories: Tasks in BPSD- registry, Approach in BPSD-registry and Team collaboration in BPSD-registry. For further reasoning, a total of eight subcategories were identified from the three main categories.
Conclusion The participants in the study described that they had a central function in the teamwork with the BPSD-registry, contributing to a holistic perspective of the person. This was done mainly through the use of the lifestory in the teamwork with the BPSD-registry. Based on the results of the study, it is seen that occupational therapists can contribute throughout the BPSD-registry process, and should therefore be engaged in an early stage.
Innehållsförteckning
Bakgrund 1
Syfte 3
Metod 3
Metodval 3
Procedur 3
Urval 4
Databearbetning 4
Etiska överväganden 5
Resultat 6
Arbetsuppgifter i BPSD-registret 6
Utredning 7
Åtgärder 7
Utbildning 8
Förhållningssätt i BPSD-registret 8
Personcentrering 9
Vara närvarande 9
Holistiskt synsätt 9
Teamsamverkan i BPSD-registret 10
Arbetsterapeutens funktion i teamet 10
Betydelsen av teamarbete 10
Diskussion 11
Metoddiskussion 11
Resultatdiskussion 13
Slutsats 15
Referenser 16
Bakgrund
I arbetet som arbetsterapeut är mötet och relationen med personen viktig, arbetsterapeuter utgår från personen, dennes görande och miljö och samspelet mellan dessa (1). För att skapa relation och samla in information är personens livsberättelse ett verktyg, som beskrivs i Model of Human Occupation (MOHO) (1). Genom livsberättelsen får arbetsterapeuter en bild av vem personen är idag och vem denne har varit tidigare i livet. Detta ger information kring hur personen motiverar sina göranden, skapar ett aktivitetsmönster och hur göranden utförs inom en social och fysisk miljö, vilket ger arbetsterapeuter ett holistiskt synsätt på personen.
Ett samspel med personen som grundar sig i livsberättelsen har visat sig bidra till ett ökat välbefinnande för personer med demenssjukdom (2).
Demenssjukdom är en folksjukdom som ökar och i nuläget insjuknar 20 000–25 000 personer i Sverige varje år (3). I Sverige beräknas mellan 130 000–150 000 ha en demenssjukdom. År 2030 uppskattas 180 000 personer ha en demenssjukdom och 2050 kan antalet ha ökat till 250 000 drabbade i och med den ökade andelen äldre i befolkningen (4). Det finns olika varianter av demenssjukdomar (4) och dessa orsakar inte enbart lidande och försämrad livskvalitet för den drabbade personen utan även dennes anhöriga, vårdgivare och samhället drabbas både socialt och ekonomiskt (5, 6). Demens är ett samlingsbegrepp för olika symtom som uppstår på grund av en hjärnskada i någon del av hjärnan (4). Demenssjukdomarna är av
progredierande art och leder till funktionsnedsättningar av komplicerade sociala och psykologiska tillstånd (7). Symtomen kan visa sig på olika sätt beroende på vilka delar i hjärnan som skadats (4). Kognitiva förmågor som tex tidsuppfattning, minnesförmåga, orienteringsförmåga och språk kan påverkas. Likaså kan nedstämdhet, beteendeförändringar och oro finnas i personens sjukdomsbild och påverka hens göranden i vardagen (3, 4). Detta innebär att personer med demenssjukdom kan få svårigheter med att initiera, planera och utföra meningsfulla göranden (1).
Av de personer som drabbas av demenssjukdom är det ca 90 % som någon gång under sjukdomstiden även drabbas av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) (3, 8, 9). Det är ett begrepp som har tagits fram av International Psychogeriatric Association (IPA) (10) och heter på originalspråk Behavioral and Psycological Symtoms of Dementhia (BPSD). BPSD kan handla om vanföreställningar, hallucinationer, aggressivitet, ångest och dessa ingår i de psykiska symtomen (10, 11). I de beteendemässiga symptomen kan rop/skrik, plock-, vandrings- och upprepande beteende uppträda. Orsakerna kan vara mycket varierande, det kan bero på en reaktion på demenssjukdomen, andra sjukdomar, negativa upplevelser tidigare i livet eller något i miljön som orsakar symtomen (9). I sig orsakar BPSD stort
lidande för personen med demenssjukdom och kan vara svårt för närstående och vårdpersonal att bemöta (3). Det har även setts att BPSD ökar risken för att personer med demenssjukdom behöver flytta från sitt hem till vård- och omsorgsboende samt att det leder till förhöjd dödlighet (12, 13). Socialstyrelsen (3) rekommenderar att BPSD följs upp och att insatser sätts in för att förbättra bemötande vid BPSD.
För att möta Socialstyrelsens rekommendation att följa upp BPSD togs BPSD-registret fram 2010 (9). Detta är ett nationellt kvalitetsregister och stöds av Sveriges kommuner och regioner. Det utgår från Socialstyrelsens (3) nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (9). Registrets mål och syfte är att reducera BPSD och på så sätt
förhoppningsvis uppnå bättre livskvalitet och ökat välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Detta ska uppnås genom ett personcentrerat teamarbete med olika professioner där arbetsterapeut kan vara en av professionerna, andra professioner kan exempelvis vara sjuksköterska, omvårdnadspersonal och fysioterapeut. För detta
multiprofessionella team blir BPSD-registret ett arbetssätt, utöver att vara ett kvalitetsregister, som ger en struktur för att identifiera, åtgärda och följa upp BPSD. Detta görs genom att det multiprofessionella teamet observerar BPSD, analyserar orsaker till BPSD och upprättar personanpassade åtgärder. Observationen utförs med hjälp av en skattningsskala (Neuro Psychiatric Inventory Scale-Nursing Home, NPI NH-skalan) som kartlägger om och hur ofta BPSD förekommer samt hur det påverkar personen med demenssjukdom. Vid analysen av skattningen utreds vad som kan vara orsaken till de BPSD-symtom som personen uppvisar.
Utifrån vad som framkommer i analysen upprättas sedan de individanpassade åtgärderna och sedan sker en utvärdering av åtgärderna genom att upprepa processen med observation, analys och åtgärd (9). Enligt statistik från BPSD-registret (14) gjordes det totalt 34 517 registreringar i registret under 2021, av dessa utfördes 15 502 registreringar av ett team och arbetsterapeut deltog endast i 10 % av dessa registreringar. Exakt hur arbetsterapeuten ska arbeta med BPSD-registret framgår inte i anvisningarna, utan betoningen läggs vid det gemensamma teamarbetet för att få fram en personlig plan (11).
I BPSD-registret läggs stor vikt vid personcentrerad vård, där omvårdnaden ska utgå från personens vanor, värderingar och livsberättelse för att kunna se personen bortom
demenssjukdomen (2). Vidare betonas att alla har lika värde och ska bemötas med respekt.
Att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt är en av skyldigheterna arbetsterapeuter har i sitt yrkesutövande (15). Personcentrerad arbetsterapi beskrivs utifrån MOHO (1) som ett sätt att få en insikt i personens intressen, roller, upplevelse av egen förmåga och erfarenheter.
Vidare beskriver modellen (1) vikten av att ta reda på personens sammanhang, övertygelser och perspektiv. Den kan även appliceras på personer som inte själva har förmågan att vara delaktiga i samarbete eller i de fall där personerna inte klarar av att uttrycka sig verbalt, vilket kan vara fallet för personer med demenssjukdom. Som nämnts tidigare är livsberättelsen ett verktyg för att få en bild av vem personen är och har varit. Genom att se till personens meningsfulla göranden, viktiga relationer, tidigare livsroller och preferenser gällande vanor och rutiner kan både arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal tolka betydelsen av
problematiska beteenden och sätta dem i ett större livsperspektiv (1). Att använda
livsberättelsen är något som lyfts fram som viktigt även i arbete med BPSD-registret för att på bästa sätt kunna förstå och bemöta personer som lider av BPSD (16).
Läkemedelsbehandling är idag en åtgärd som används för att behandla BPSD, detta bör dock användas först efter noggrann utredning av bakomliggande orsaker samt behandling med icke-farmakologiska behandlingar (3). Tidigare forskning (17, 18) visar att icke-
farmakologiska interventioner har haft signifikant inverkan på att minska BPSD och öka livskvalitet. Interventioner där deltagarna fick utföra aktiviteter som hade utformats och anpassats utifrån personens förmåga och intresse visade sig ha god effekt på att minska BPSD-symtom (18). I en interventionsstudie (19) fick 141 taiwanesiska manliga veteraner med demenssjukdom genomgå ett interventionsprogram som bestod av en blandning av olika icke-farmakologiska interventioner. Arbetsterapeuter höll i interventionsprogrammet och träffade deltagarna en gång i veckan under sex veckor. De icke-farmakologiska
interventionerna som programmet bestod av var musikterapi, fysisk aktivitet,
verklighetsorientering, minnesterapi, konstterapi och trädgårdsterapi. Resultatet av studien
(19) visade på att interventionen minskade förekomsten av BPSD hos deltagarna och att deltagare med mer allvarlig BPSD och depressiva symtom vid start hade bäst effekt av interventionen.
I en rapport från Socialstyrelsen (20) framgår det att ett förbättringsområde, inom vård och omsorg vid demenssjukdom, är att fortsatta insatser behövs för att förbättra bemötande vid BPSD. Att använda BPSD-registret som ett interventionsverktyg har lett till minskad BPSD och förbättrad livskvalitet hos personer med demenssjukdom (21). Minskningen av BPSD var stabil genom den longitudinella studien (21) på 18 månader, men resultaten är fortfarande preliminära. Det finns dock ett kunskapsgap gällande arbetsterapeutens roll och betydelse i det teambaserade arbetet med BPSD-registret samt var i processen arbetsterapeuten kommer in. Vidare ses också att arbetsterapeutens kompetens kring sambandet och interaktionen mellan människa, miljö och görande kan vara ett kunskapstillskott i det teambaserade arbetet med BPSD-registret. Enligt en tidigare studie (22) framkom det att arbetsterapeutens roll i teamarbetet med BPSD-registret inte var helt tydliggjord. Därför ämnar denna studie belysa arbetsterapeutens roll i teamarbetet med BPSD-registret.
Syfte
Syftet var att belysa arbetsterapeuters roll i teamarbetet med BPSD-registret.
Metod
Metodval
Studien hade en design med kvalitativ ansats. Eftersom studien utgick från empirin och deltagarnas beskrivningar av det studerade fenomenet antogs en induktiv ansats (23).
Intervjuer valdes som datainsamlingsmetod då erfarenheter stod i fokus av studien.
Procedur
Vid val av forskningsfråga hade författarna kontakt med en expert inom demensområdet som ansvarade för det lokala demensnätverket i Göteborgs Stad för att diskutera potentiella forskningsfrågor inom demensområdet och kring BPSD-registret. När forskningsfrågan var bestämd kontaktades verksamhetschefen för rehabilitering inom Göteborgs Stad för
godkännande att inhämta deltagare via det lokala demensnätverket till studien. Sedan gjordes ett utskick till arbetsterapeuter i det lokala demensnätverket med en intresseförfrågan om att delta i studien. Utskicket genererade inte önskat antal deltagare och därför öppnade författarna upp för nationellt deltagande. Det gjordes ett inlägg i Facebook-gruppen “Arbetsterapeuter på Facebook” samt ett utskick via Gun Aremyrs (legitimerad arbetsterapeut och kunnig inom demensvård) nationella demensnätverk. Alla deltagare fick ett informationsbrev med samtyckesblankett skickat till sig efter att samtycke var inhämtat från deltagarens chef.
Urval
Ett strategiskt urval (23) gjordes av legitimerade arbetsterapeuter som var verksamma inom vård- och omsorgsboende och som arbetade eller hade arbetat med BPSD-registret.
Inklusionskriterier var att deltagare skulle vara yrkesverksamma och legitimerade
arbetsterapeuter som talade svenska och hade minst sex månaders erfarenhet av arbete med BPSD-registret. Totalt visade tio arbetsterapeuter intresse för att delta i studien, en valde att avbryta efter att den första informationen var lämnad och tre arbetsterapeuter uppfyllde inte inklusionskriteriet av att ha arbetat med BPSD-registret minst sex månader. Totalt
inkluderades sex arbetsterapeuter i studien. Geografiskt fanns deltagarna i södra och mellersta delarna av Sverige. Alla deltagare var kvinnor och deras yrkeserfarenhet varierade mellan två och tjugo år. Deltagarna hade varit verksamma inom vård av personer med demenssjukdom i två till arton år och deras erfarenhet av arbete med BPSD-registret varierade mellan två och elva år.
Datainsamling
Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med förutbestämda öppna frågor och följdfrågor (24). En intervjuguide med totalt 13 frågor skapades som vägledning för intervjuernas genomförande. De första sju frågorna var bakgrundsfrågor som ställdes för att kunna göra en presentation av deltagarna, sedan följde sex frågor som ämnade svara på studiens syfte. Frågorna berörde hur arbetsterapeuter arbetade med BPSD-registret, vilka arbetsuppgifter de utförde samt arbetsterapeutens roll i teamarbetet med BPSD-registret.
Utöver dessa ställdes också följdfrågor för att fördjupa deltagarnas svar under intervjuerna. I avslutningen av intervjun fick deltagaren möjlighet att fritt tillägga vad de ville kring
arbetsterapeutens roll i arbetet med BPSD-registret. Deltagarna fick även ge feedback till författarna kring hur de upplevde intervjun. Den första intervjun användes som pilotintervju, vilken lyssnades igenom samt transkriberades omgående för att se om frågorna i
intervjuguiden svarade på syftet. Några få justeringar i formuleringar gjordes i frågeguiden, det var inget som förändrade frågornas innehåll. Data från pilotintervjun kunde inkluderas i datainsamlingen då det svarade på studiens syfte. Intervjuerna genomfördes via videosamtal och inspelningarna varade i 20–40 minuter. Författarna delade på genomförandet av
intervjuerna, en höll i intervjun och den andre satt med som medlyssnare och hade möjlighet att ställa följdfrågor. Intervjuerna ljudinspelades via dator och mobiltelefon och
transkriberades löpande.
Databearbetning
Data lyssnades igenom för att få en helhetsbild av intervjun, sedan bearbetades materialet genom transkribering och analyserades enligt Graneheims och Lundmans (25) kvalitativa innehållsanalys. Författarna delade på transkriberingen av de sex genomförda intervjuerna.
Transkriberingen resulterade i 53 sidor transkriberad text. Författarna hade en förförståelse gällande personer med demenssjukdom, både genom personliga erfarenheter avseende närstående med demenssjukdom, tidigare perioder av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och tidigare yrkesval. Däremot var förförståelsen om BPSD-registret låg, endast en av författarna hade kommit i kontakt med registret vid en VFU-placering före studiens start.
Författarna hade en medvetenhet kring sin förförståelse under analysarbetet. I analysen plockades meningsbärande enheter ut ur data som sedan kondenserades till kortare enheter, för att därefter abstraheras till koder. Under analysprocessen pendlade författarna mellan koderna och vilka kategorier dessa skulle tillhöra, de flyttades runt och sammanfördes i kategorier som handlade om samma saker. Ur kategorierna identifierades även ett antal underkategorier. I tabell 2 ses ett utdrag ur dataanalysen.
Tabell 2. Exempel på studiens analysprocess med meningsbärande enhet, kondenserad meningsenhet, kod, underkategori och kategori.
Meningsbärande enhet kondenserad meningsenhet
Kod Underkategori Kategori
sen i miljön kan det vara tex att de sitter mycket framför tv.n och de kan få något sån här tv serie från USA, eller hemska nyheter eller ja mycket som förstärker oron liksom och så kan vi liksom föreslå vad de
ska titta på istället då, liksom lugnare program eller djurprogram,
det finns ju speciella såna här, nu kommer jag inte ihåg vad det heter,
men vissa program som är just för personer med demenssjukdom
I miljön kan det vara att de sitter mycket framför tv:n och vissa program kan förstärka oron, då kan
vi föreslå att de tittar på lugnare program. Det finns vissa program som
är för personer med demenssjukdom.
Föreslå förändring i
miljön
Åtgärder Arbetsuppgifter
men sen är det mycket att sitta bredvid, och titta på bilder tillsammans, det räcker inte med ta fram en ipad, här nu kan du se på en
fotbollsmatch och så går man, för det funkar inte utan du behöver.//..//
du får sitta där på typ golvet bredvid, eller i soffan bredvid eller i
närheten, väldigt nära, inte på två meters avstånd, utan det handlar om
precis bredvid så.
Det är mycket att sitta bredvid, titta på bilder tillsammans. Du får sitta
bredvid på golvet eller i soffan bredvid, väldigt nära, inte på två meters
avstånd.
Sitta bredvid Närvaro Förhållningssätt
att det är viktigt att det är teamarbete
och det är det ju och att vi alla är med liksom
Viktigt att det är ett teamarbete och att alla är
med.
Viktigt med teamarbete
Betydelsen av teamarbete
Teamsamverkan
Etiska överväganden
Författarna reflekterade utifrån de fyra etiska principerna; autonomi-, icke-skada-, rättvise- och göra gott-principen (26). Då studien utfördes inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå behövdes ingen etikprövning (27).
Risker med studien var att deltagarna behövde avsätta tid som de annars hade använt till andra arbetsuppgifter i verksamheten. Detta hanterades genom att inhämta samtycke för deltagande i studien från deltagarens verksamhetschef. För att undvika att intervjusituationen innebar
några emotionella risker tänkte författarna på att möta deltagaren på ett respektfullt sätt och på formerna för intervjusituationen.
Deltagaren skrev under en samtyckesblankett som intygade att denne deltog frivilligt och kunde avbryta sin medverkan när som helst, något som skickades ut för att upprätthålla autonomiprincipen. Konfidentialitet upprätthölls genom att data avidentifierades och
materialet förvarades på ett säkert sätt och på platser som endast författarna hade tillgång till.
Ljudfilerna raderades från författarnas enheter efter sammanställning av studien och förvaras vid Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi på Göteborgs universitet i 10 år enligt de riktlinjer som finns för hantering av datamaterial.
Nyttan med studien var att den kan bidra med ökad kunskap om arbetsterapeutens roll, kompetens och betydelse i teamarbetet med BPSD-registret och att det också kan bidra till att arbetsterapeuter kan få en mer självklar roll i teamarbetet med BPSD-registret. Utifrån detta sågs nyttan överstiga riskerna med studien.
Resultat
Analysen resulterade i att tre huvudkategorier identifierades som belyste arbetsterapeuters roll i teamarbetet med BPSD-registret. Dessa huvudkategorier var Arbetsuppgifter i BPSD-
registret, Förhållningssätt i BPSD-registret och Teamsamverkan i BPSD-registret.
Huvudkategorierna delades in i åtta underkategorier som förtydligade deltagarnas resonemang, se figur 1.
Arbetsuppgifter i BPSD-registret
Deltagarna i studien beskrev vilka arbetsuppgifter de utförde kopplat till arbetet med BPSD- registret och dessa kunde delas in i tre underkategorier: Utredning, Åtgärder och Utbildning.
Utredning
I teamarbetet med BPSD-registret var deltagarna delaktiga i att identifiera och utreda BPSD- symtom hos personer boende på vård- och omsorgsboende. Det kunde ske genom att
deltagarna i studien var med i de skattningar som görs utifrån BPSD-registret, där de olika BPSD-symtomen noteras. Att utreda kunde också ske utifrån redan genomförd skattning, där deltagarna var en del i att utreda vad orsakerna till BPSD-symtom kunde vara för att sedan kunna sätta in lämpliga åtgärder. Deltagarna beskrev att utredningarna kunde vara ett detektivarbete för att hitta alla bitar för att kunna hjälpa personen.
När vi gör vår bedömning och pratar med dem (omvårdnadspersonal) om alla de här sakerna, så brukar vi säga att vi har alla bitar, vi ska bara lägga ihop pusslet nu. Deltagare 3
Åtgärder
Deltagarna i studien beskrev att de åtgärder de föreslog och utförde i teamarbetet med BPSD- registret handlade om miljöanpassningar och struktur över dagen. När det kom till
miljöanpassningar kunde det handla om att anpassa matsituationen och se över social samvaro så att det passar personen. Åtgärderna sattes in i syfte att hantera BPSD-symtom och
åtgärderna följdes upp för att utvärdera om åtgärderna hade någon effekt.
Ja det handlar ju också ofta väldigt mycket om miljön. Det här med ljud och rörelser överhuvudtaget, var man är och om man är.. tillsammans med många andra eller om man behöver, mår bäst av att bara, inne hos sig själv, i sin egen lägenhet och man måste ju faktiskt inte äta med alla andra, alla gånger kanske, kanske aldrig, man kanske inte är van det när man flyttar in på boendet. Det är sådana här saker som man försöker och lyfta upp.
Deltagare 6
Deltagarna lyfte även fram andra åtgärder de utförde tillsammans med teamet, där det ofta handlade om aktiviteter, både att personer fick utföra aktiviteter samt att hitta balans mellan aktivitet och vila. Något deltagarna sammanfattade som att finna en struktur över dygnet.
och strukturen på hela dygnet, hur ser vilan ut, hur ser balansen ut mellan aktivitet och vila och vad händer under dagen. Deltagare 1
Deltagarna beskrev att när det kom till åtgärder kopplades arbetsterapeuten oftast ihop med hjälpmedel och framför allt omvårdnadspersonal kunde ha svårt att förstå vad en
arbetsterapeut skulle kunna bidra med i arbetet med personer med BPSD. Detta då BPSD- problematik sällan handlade om att hjälpmedel behövdes utan det handlade om
miljöanpassningar, bemötande samt förändringar i aktivitetsmönstret. Det var inte självklart att omvårdnadspersonalen uppfattade vad en arbetsterapeut kunde bidra med inom dessa områden och det var inte säkert att de kontaktade arbetsterapeuter i fall där grundärendet var BPSD-problematik som inte innefattade hjälpmedel.
Utbildning
I underkategorin utbildning beskrev deltagarna hur de på olika sätt utbildade sina kollegor inom andra yrkesområden både i användning av BPSD-registret, men också kring vad de som arbetsterapeuter kunde bidra med och rådgöra kring. Deltagarna lyfte fram att de i arbetet med BPSD-registret kunde vara delaktiga i att utbilda andra till att bli administratörer, de hade då en roll som certifierad utbildare. Administratörer var sedan de som hade ansvar att göra registreringarna i BPSD-registret i teamsamverkan. De yrkeskategorier som utbildades var alla som kan tänkas ingå i ett team som ska använda BPSD-registret, vilket innefattade sjuksköterskor, enhetschefer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal. I rollen som certifierad utbildare kunde det också förekomma att deltagaren hade ett ansvar för att implementera BPSD-registret på enheter som ännu inte hade inlett ett arbete med registret.
I början så utbildar vi ju kanske hela enheten, hela teamet för, när vi startade upp på alla olika boende och nu har vi ju alla startat upp sen några år tillbaka, så nu blir det sådana samlingsheat. Deltagare 6
Gemensamt för alla deltagare i studien var att de lyfte fram rådgivning som en central del i teamarbetet med BPSD-registret. Framför allt gav de rådgivning kring bedömning, åtgärder, omvårdnad och kring livsberättelsen. Rådgivning gavs i teamet under utredning där
deltagaren efterfrågade livsberättelsen och tipsade om kontakt med anhöriga för att kartlägga vem personen har varit tidigare. Sedan gav deltagarna rådgivning kring åtgärder både vid teammöten, men även i implementeringen av åtgärder. Denna rådgivande del var något som deltagarna upplevde behövde tydliggöras i BPSD-registret för det var delar som andra professioner inte alltid tänkte på att arbetsterapeuter kunde bidra med.
Men just det som jag sa innan vara en del av att se vem den här personen har varit borde en undersköterska också kunna men jag tror att vi behöver påminna om det. Ge förslag till, men kan du inte ringa anhöriga och fråga vilken musik gillar den här personen, vilken tv, vilken serie, har det varit något specifikt när de har varit yngre som de har tittat mycket på. Så mer den här rådgivande delen. Deltagare 1
Deltagarna i studien beskrev att de i sin roll ofta behövde framföra den kompetens de besitter och kan bistå med i teamarbetet med BPSD-registret. Det rörde sig om att lyfta fram den egna kunskapen till övriga i teamet kring vardagen, meningsfulla aktiviteter, miljön, vanor och roller. Vidare beskrev deltagarna att de även fick delge kunskap kring hur personer kunde fortsätta med aktiviteter och vara självständiga i sitt aktivitetsutförande. >
Förhållningssätt i BPSD-registret
Deltagarna beskrev hur de i teamarbetet med BPSD-registret ofta fick lyfta fram olika förhållningssätt för att få fram en helhetsbild av personens situation och som ett stöd i att hantera BPSD-symtom. Följande underkategorier identifierades: Personcentrering, Vara närvarande och Holistiskt synsätt.
Personcentrering
Deltagarna beskrev vikten av att se och ha personen med demenssjukdom i fokus och att det krävdes en fingertoppskänsla för att se tidiga tecken på BPSD. Deltagarna beskrev att det var viktigt att se hela personen när det kom till BPSD-problematik, för ofta var det avvikande beteendet ett sätt för personen att försöka påtala att något inte stämmer och då handlade om att försöka utröna vad personen ville få fram.
Men vad jag kunde känna som arbetsterapeut då, varför går hon runt så där mycket? Ja, men det kanske inte är hon kanske inte är orolig egentligen, det kanske är hennes vana och när vi började prata så kom det fram att men hon har varit en sån person som cyklat en mil om dagen, hon har aldrig varit still. Deltagare 4
Deltagarna lyfte även fram samtalet med personen som en viktig faktor för att se personen bortom sjukdomen, vem denne hade varit tidigare och hur det kunde förklara ett beteende som upplevdes störande eller besvärande för personen eller omgivningen idag. Deltagarna beskrev att i samtalet var bemötande viktigt och de beskrev att det kunde innefatta att ha ögonkontakt, sätta sig på huk och tala lågmält för att kunna bibehålla personen i fokus.
Vara närvarande
Deltagarna lyfte fram att de boende kunde vara för ensamma och såg därför närvaro som en viktig del i arbetet med personer med BPSD-symtom. Deltagarna beskrev att i mötet med personer med demenssjukdom och BPSD-symtom var det viktigt att sitta nära och att samtala.
Att vara närvarande handlade både om att deltagarna själva skulle finnas nära, men deltagarna beskrev också att de kunde stötta omvårdnadspersonalen i att vara mer närvarande med de boende. För deltagarna själva kunde det handla om att använda allmänna ytor som korridoren på boendet när de fixade med något hjälpmedel. Då kunde deltagarna fånga upp personer som vandrade och inleda ett samtal med dem och bygga relation. Att vara mer närvarande, beskrev deltagarna, kunde vara ett sätt att försöka skapa en familjär stämning som kunde lugna de boende med BPSD-symtom.
Sen är det ju mycket såna här saker som bemanning, att de (boende med BPSD-symtom) kan vara för ensamma, de behöver någon som sitter där bara helt enkelt eller liksom är mer närvarande än de kanske hinner vara personalen, då kan vi liksom stötta i det. Deltagare 2
Holistiskt synsätt
Deltagarna i studien beskrev att en del i teamarbetet med BPSD-registret var att ha ett helhetstänk kring aktivitet och koppla ihop miljö, aktivitet och person. Deltagarna lyfte även betydelsen av att de hade en överblick kring personens resurser och tillgångar och att det tillsammans med livsberättelsen var en viktig del i att få ett helhetsperspektiv i teamarbetet med BPSD. Detta var något deltagarna ofta bidrog med i teamarbetet med BPSD-registret.
Det är väl mer från mig själv jag ser det i och för sig, att jag (skratt) som arbetsterapeut ser ju liksom min roll i teamet utifrån att vi har ett annat perspektiv kring aktivitet och.. det som helheten. så det är väl egentligen det, att vi binder ihop alla delar, aktivitet och miljö och person. Deltagare 5
Teamsamverkan i BPSD-registret
Gemensamt för deltagarna var att de pratade om teamet och dess betydelse i arbetet med BPSD-registret samt den egna rollen i teamet. Inom denna kategori identifierades följande underkategorier: Arbetsterapeutens funktion i teamet och Betydelsen av teamarbete.
Arbetsterapeutens funktion i teamet
Deltagarna i studien hade alla en uppfattning om att de hade en viktig funktion i teamarbetet med BPSD-registret och utifrån det egna perspektivet hade de en central funktion i teamet.
Deltagarna beskrev att de ofta var den i teamet som lyfte fram hur helheten är viktig i arbetet med BPSD-problematik.
Jo… jag upplever ju att vi har en tydlig roll i teamet.. och… kanske en roll där vi ofta får peka lite på helheten … men att vi har med oss det liksom att vi ser till hela personen och miljö och vad man har för tillgångar och resurser och att det är en viktigt del att ha med i teamet och i teamdiskussioner, att bidra med den överblicken, för det kan ju ofta bli att ja men sköterskor har det medicinska och då blir det att man fokuserar på det och fysioterapeuten har liksom den mer den här fysiska fokusen så vi bidrar ju väldigt mycket med ett helhetstänk.
Deltagare 5
Bland deltagarna fanns olika erfarenheter av hur givet det var att de som arbetsterapeut inkluderades i teamet eller i vilka delar av teamarbetet med BPSD-registret de skulle vara med i. Några deltagare hade upplevelsen att de hade en funktion där de var den som
sammankallade till teammöten och drev processen medan andra beskrev att de fick påminna om att de skulle inkluderas i arbetet. Deltagarna lyfte fram att det var viktigt att vara en teamspelare i teamet där alla får ta plats.
Ja men alltså jag känner ju som arbetsterapeut jobbar jag ju, jag tycker jag passar som handen i handsken vad det gäller.. BPSD-registret. För det handlar ju så mycket om aktivitet och görandet, och hur man klarar att göra eller inte göra och vad är det i så fall som gör att man inte klarar och att skulle man behöva för att klara lite mer eller lite bättre, jag tycker jag är som handen i handsken i det här. Deltagare 6
Deltagarna lyfte även fram att deras funktion i teamet kunde vara otydlig för övriga professioner och att en del av detta kunde bero på hur arbetsterapeutens såg på den egna yrkesrollen. Att det handlade om hur väl de själva kunde sprida arbetsterapeutiska arbetssätt och idéer till andra professioner, att ta plats i teamet och lyfta fram det arbetsterapeutiska perspektivet.
Betydelsen av teamarbete
Teamet hade en betydande roll i teamarbetet med BPSD-registret enligt deltagarna. De beskrev att alla yrkesprofessioner är viktiga i teamet och att alla behövdes för att arbetet ska fungera väl. Deltagarna beskrev att det var i samverkan med andra professioner i teamet som de kunde komma fram till lämpliga åtgärder och BPSD-registret upplevdes som ett
arbetsverktyg för teamsamverkan.
Men just när man tänker med BPSD (registret), då är det så strukturerat och då pratar man om smärta och så får man liksom, alla i teamet säga sin åsikt och då kommer man ju ofta väldigt bra framåt. Deltagare 4
Vidare beskrev deltagarna att det var viktigt att alla i teamet är med i arbetet för att det underlättade implementeringen av de åtgärder som teamet kom fram till. Deltagarna beskrev även att samverkan med omvårdnadspersonal i verksamheterna var viktig utöver det som skedde i BPSD-teamen, att bli ett team med hela personalgruppen.
Diskussion
Metoddiskussion
Få tidigare studier har gjorts gällande arbetsterapeutens roll i teamarbetet med BPSD-registret och författarna ansåg därför att en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats var en lämplig metod för att ge ökad kunskap kring arbetsterapeutens roll i teamarbetet med BPSD-registret.
Detta då kvalitativa intervjustudier bidrar till reflektion och fördjupning av deltagarnas svar (24). Vid kvalitativ innehållsanalys kan trovärdighet bedömas utifrån begreppen
tillförlitlighet, giltighet, delaktighet och överförbarhet (25). Författarna har haft dessa begrepp med sig genom studien och nedan diskuteras några metodologiska aspekter som kan ha påverkat studiens trovärdighet.
Vid kvalitativa studier eftersöks ett variationsrikt material och deltagare som har olika erfarenheter av det studerade fenomenet (23). Detta för att stärka resultatets giltighet (25).
Denna studie utgick ifrån ett strategiskt urval för att rekrytera arbetsterapeuter med erfarenhet av arbetet med BPSD-registret och dessa söktes via olika demensnätverk och Facebooksidan
“Arbetsterapeuter på Facebook”. Då antalet deltagare som uppnådde studiens inklusionskriterier endast var sex stycken och studien ämnade att omfatta fem till sju
arbetsterapeuter inkluderades alla som uppnådde inklusionskriterierna. Detta resulterade i att alla deltagare var kvinnor, något som kan ha påverka resultatet. Arbetsterapeutyrket är dock ett kvinnodominerat yrke, 2019 utfärdades 94 % av alla arbetsterapeutlegitimationer till kvinnor (28). Det framgick även att 93 % av de yrkesverksamma arbetsterapeuterna var kvinnor 2018. Urvalet kan därför anses vara representativt för yrkeskåren och det studerade fenomenet. Vidare såg inte författarna att kön hade en avgörande betydelse i arbetet med BPSD-registret. Däremot var det önskvärt att deltagarna hade en varierad erfarenhet av att arbeta med BPSD-registret för att materialet skulle bli så variationsrikt som möjligt. Detta hade deltagarna i studien, allt från ett och halvt år upp till elva års erfarenhet, vilket kunde anses stärka studiens giltighet (25).
Att genomföra intervjuer var något författarna hade lite erfarenhet av sedan tidigare och det kan ha påverkat hur frågor ställdes. Författarna upplevde att i de första intervjuerna hamnade fokus i frågeguiden och det var svårt att ställa följdfrågor och lämna utrymme för pauser. Här blev det tydligt för författarna att det var en hjälp att båda deltog. Den medlyssnade
författaren hade lättare att koncentrera sig på deltagarnas svar och på så sätt identifiera lämpliga följdfrågor att förmedla till intervjuaren. Följdfrågorna ställdes vid ett passande tillfälle under intervjun, just för att bibehålla samtalet mellan intervjuaren och deltagaren. Allt eftersom studiens gång blev författarna tryggare i intervjutekniken och detta gav utrymme att vara än mer följsam under intervjuns gång och ta tillvara på naturliga pauser. Med mer kunskap och träning i intervjuteknik hade det möjligtvis kunnat generera mer uttömmande svar kring studiens syfte, vilket hade kunnat stärka resultatets trovärdighet (25).
Något som var viktigt att tänka på när båda författarna deltog under intervjun var att ge tydlig information kring rollfördelningen till deltagarna (24). Detta gjordes i inledningen av
intervjun där båda författarna presenterade sig och sedan flyttade den medlyssnade författaren ut ur bild. Detta gjordes i syfte att minska det maktförhållande som finns mellan intervjuare och deltagare och för att skapa en trygg intervjusituation för deltagaren. Att intervjuerna genomfördes över videosamtal hade både för- och nackdelar. Kroppsspråk, gester och ansiktsuttryck kunde ha betydelse för vad deltagarna beskrev (24). Författarna upplevde att det kunde vara svårare att uppfatta kroppsspråk och ansiktsmimik samt bibehålla ögonkontakt jämfört med ett fysiskt möte. Fördelen med att genomföra intervjuerna över videosamtal var att det tog mindre anspråk i tid, både för författarna och deltagarna då ingen behövde byta plats fysiskt för att närvara. Det fanns även en risk med att tekniska problem kunde ha uppstått som då kunde leda till att systematiska fel skedde i datainsamlingen. Inga sådana problem uppstod och författarna kunde inte identifiera att några systematiska fel uppstod på grund av tekniken, vilket ökade studiens tillförlitlighet (25).
Att genomföra en pilotintervju ger möjlighet att testa intervjuguiden och se att frågorna svarar på syftet (23). Vidare är det lämpligt att testa upplägget och tekniken inför att deltagarna intervjuas. Författarna gjorde ett tekniskt test innan intervjustudien påbörjades. Den första intervjun användes som pilotintervju med förhoppning om att inkludera materialet i studien, vilket kunde göras då frågorna i intervjuguiden svarade på studiens syfte. Författarna valde att lägga den första intervjun med marginal till nästkommande intervju för att hinna lyssna igenom och transkribera intervjun för att kunna bedöma om materialet svarade på syftet.
Under den första intervjun gjordes en omformulering av en fråga i intervjuguiden, utan att frågans innehåll gick förlorat, för att deltagaren skulle förstå frågan och därefter användes samma formulering i resterande intervjuer.
Studiens tillförlitlighet och giltighet kan ifrågasättas i och med att antalet deltagare i studien var lågt. Att båda författarna närvarande vid alla intervjuer stärkte tillförlitligheten då båda hade en gemensam uppfattning kring intervjuns kontext som kunde underlätta analysen.
Vidare stärktes tillförlitligheten av att analysen genomfördes gemensamt av författarna (25).
Dataanalysen bedöms ha hållits på en manifest nivå då dataanalysen har varit textnära i kondensering, kodning och kategorisering (25). Författarna identifierade inte något tema, vilket hade kunnat visa på en mer latent nivå av analysen. Studiens trovärdighet stärks genom att författarna presenterade citat, från samtliga deltagare, i resultatet.
Studiens överförbarhet kan ifrågasättas i och med det låga antalet deltagare i studien samt att den geografiska spridningen var begränsad. Författarna har dock presenterat urvalsprocessen, deltagarna, datainsamlingen och dataanalysen så transparent som möjligt för att öka
överförbarheten.
Utöver den förförståelse författarna hade om personer med demenssjukdom och BPSD- registret hade de även en förförståelse kring arbetsterapi i och med att de var
arbetsterapeutstudenter. Författarnas förförståelse kan ha påverkat hur materialet tolkades och analyserades. Att ha en medvetenhet kring sin förförståelse och hur den påverkar analysen är viktigt för forskare (25). Författarna diskuterade den egna förförståelsen under studiens gång för att bibehålla ett så öppet sinne som möjligt kring det studerade ämnet.
För att upprätthålla det etiska skyddet och för att bibehålla konfidentialitet valde författarna
att inte presentera vilken region deltagarna var verksamma i eller någon annan känslig information som kunde skada deltagarna. Det studerade ämnet ses inte av författarna vara känsligt och något som kunde skapa obehag för deltagarna.
Resultatdiskussion
Den här studien belyste arbetsterapeuters roll i teamarbetet med BPSD-registret och visade på betydelsen av att arbetsterapeuter bör ingå i detta arbete. Resultaten sammanställdes i de tre huvudkategorierna Arbetsuppgifter i BPSD-registret, Förhållningssätt i BPSD-registret och Teamsamverkan i BPSD-registret.
Deltagarna i studien beskrev hur de hade identifierat att de kunde bidra genom hela processen i arbetet med BPSD-registret, vilket innebar att de hade saker att tillföra redan i skattningen och registreringen av BPSD. Dock upplevde deltagarna att de blev påtänkta först när åtgärder skulle diskuteras i teamet och därför inte alltid var representerade i första delen av arbetet med BPSD-registret. Detta kunde också ses i att endast 10 % av arbetsterapeuterna har varit med vid registrering enligt statistik från BPSD-registret (14). Hur representativ denna statistik är över hur delaktiga arbetsterapeuter är i arbetet med BPSD-registret kan diskuteras. Den är egentligen bara representativ gällande registrering och inte huruvida arbetsterapeuter har varit delaktiga under någon del av processen, exempelvis framtagandet av åtgärder. Utifrån denna studies resultat ses det att arbetsterapeuter är involverade i arbetet, men inte alltid i hela processen, något som deltagarna själva ändå önskade vara. Att deltagarna inte var med från början kunde de se berodde på bland annat avsaknad kring kunskap om arbetsterapeutens kompetenstillskott i teamet. Arbetsterapeuten förknippades ofta med hjälpmedel och fanns inte hjälpmedelsbehov inkluderades inte alltid arbetsterapeuten. Detta är något som också har setts historiskt, att arbetsterapeuter besitter en kompetens som inte alltid syns och det är förmågan till professionellt resonemang som används för att guida arbetsterapeuter i sitt yrkesutövande (29). Vidare har det beskrivits att arbetsterapeuter delar många förmågor med andra yrkeskategorier och därför har yrkesrollen varit otydlig både för andra professioner, men även inom yrkeskåren. Författarna till denna studie kunde utifrån detta och deltagarnas beskrivningar se att det finns en utmaning i att tydliggöra arbetsterapeuters yrkesspecifika begrepp och få fram arbetsterapeuters professionella resonemang till andra yrkesprofessioner.
Miljööversyn och miljöanpassning är en kärnkompetens inom arbetsterapeutens område (29).
Detta var en vanligt förekommande arbetsuppgift arbetsterapeuterna i studien utförde kopplat till BPSD-registret. Enligt deltagarna i denna studie kunde miljöns utformning vara en
bidragande faktor som påverkade BPSD, både positivt och negativt. Att kartlägga och anpassa miljön går också i linje med Socialstyrelsens nationella riktlinjer (3), där framgår att i arbete med BPSD är det av vikt att se över och kartlägga personens närmiljö. Miljön kan ses utifrån tre dimensioner enligt MOHO (1), en fysisk, en social och en aktivitetsdimension, dessa interagerar med varandra och personen. Dessa olika dimensioner påverkar en persons möjligheter att vara delaktig i aktiviteter. Deltagarna i den här studien beskrev hur de i teamarbetet med BPSD-registret ofta diskuterade exempelvis matsituationen eller den sociala samvaron och vad som passade personen bäst. Utifrån det deltagarna beskrev kunde
författarna koppla ihop vikten av miljöns betydelse för personer med BPSD och att miljön kunde vara understimulerande eller överstimulerande. Detta kunde inverka på hur personer uppvisade eller hanterade BPSD-symtom. Detta är något som också har lyfts fram tidigare att det är av vikt att den fysiska miljön bidrar till igenkänning och att det kunde skapa ett lugn
och en trygghet för personer med demenssjukdom (30). Ytterligare beskrevs vikten av skapandet av en personcentrerad miljö, vilket har sin grund i personer med demenssjukdoms välmående, sociala relationer och trygghet samt att personens tillgångar, resurser och
önskemål tas tillvara. Att få en sådan helhet över personens liv kan ge förutsättningar för att kunna ge rätt personcentrerad vård.
Ett holistiskt synsätt var centralt både i mötet med personer med BPSD-problematik och i teamarbetet kring dessa personer enligt deltagarna i denna studie. Detta var något som deltagarna ofta fick vara med och synliggöra i teamarbetet med BPSD-registret. För att få denna helhetsbild lyfte deltagarna i denna studie fram vikten av livsberättelsen som kunde ge arbetsterapeuterna och teamet en större förståelse för orsaker till BPSD och vilka åtgärder som kunde vara lämpliga för att minska förekomsten av BPSD. Detta är också något som lyfts fram i BPSD-registret (16). Även i MOHO (1) framhålls livsberättelsen som en avgörande grund för att arbetsterapeutiska interventioner ska vara effektiva för personer med
demenssjukdom. Enligt deltagarna i denna studie möjliggjorde också användandet av livsberättelsen en personcentrerad vård och gav vägvisningar kring hur personer med demenssjukdom på bästa sätt kunde bemötas och vilka åtgärder som var mest lämpliga att sätta in. Att ta hänsyn till vad personen har gjort tidigare i livet kunde visa på att ett BPSD- symtom inte alltid behövde vara ett besvärande beteende för personen själv, det kunde istället vara ett svar på något personen var van att göra. Genom livsberättelsen kunde
arbetsterapeuterna och teamet identifiera om beteendet var något som personen gjort tidigare och kunde sedan arbeta sig fram till hur de bäst skulle bemöta BPSD-symtomet. I detta ingick också att stötta omvårdnadspersonal i vad som ingår i livsberättelsen och tipsa om kontakt med anhöriga när personen själv inte hade förmåga att berätta vad hen har gjort och tyckt om tidigare i livet. Utifrån deltagarnas beskrivningar kunde författarna se att utan en insamlad livsberättelse kunde det bli svårare att få fram rätt åtgärder för att hantera BPSD-symtom då bilden av personen istället blev uppdelad/fragmenterad och helheten gick förlorad. Detta holistiska synsätt på personen med demenssjukdom kan uppnås med hjälp av livsberättelsen tillsammans med de enskilda medlemmarnas perspektiv i ett multiprofessionellt team (31).
I arbetet med personer med demenssjukdom och BPSD har det setts att multiprofessionella team är gynnsamma för diagnostisering och behandling (32). Sammansättning i teamen kunde se olika ut, det viktiga var att de som ingick i teamet hade ett gemensamt engagemang för vårdens kvalitet samt att de enskilda medlemmarnas bidrag uppskattas av de andra i teamet. I denna studie framkom att när arbetsterapeuten var en del av teamet uppskattades deras tillskott, de bidrog ofta med infallsvinklar och aspekter som inte de andra i teamet hade tänkt på. Deltagarna i denna studie hade olika erfarenheter kring den egna funktionen i teamet, några upplevde sig ha en sammankallande funktion medan andra behövde påminna om sin existens. Detta kan kopplas med att arbetsterapeuters kärnförmågor kan vara dolda (29). Detta var något som deltagarna i denna studie även lyfte, att deras funktion i teamet blev tydligare ju bättre de själva kunde få fram det arbetsterapeutiska perspektivet. De framhävde vidare att i arbetet med BPSD-registret var just teamarbetet det viktiga, att alla professioner behövs. Det var genom diskussioner professionerna emellan som de upplevde att processen blev så optimal som möjligt och behandlingen blev anpassad efter personens förutsättningar.
Slutligen kunde författarna se att arbetsterapeuter har en kompetens som sammanfaller med BPSD-registret och att arbetsterapeuter är vana vid att arbeta med processer. Att utreda, åtgärda och följa upp är vad arbetsterapeuter utför i arbetsterapiprocessen gällande personers
aktiviteter i vardagen och likheter ses med BPSD-registrets process med observation, analys och åtgärd. Utifrån detta ses arbetsterapeuter som en viktig profession i teamarbetet med BPSD-registret.
Slutsats
Studiens deltagare beskrev att arbetsterapeuten har en central funktion i teamarbetet med BPSD-registret, där de bidrog med att synliggöra det holistiska perspektivet kring personen, dennes görande och miljön samt samspelet mellan dessa. Detta gjordes främst genom användning av livsberättelsen, en kompetens som arbetsterapeuter besitter och är vana att arbeta med i sitt yrkesutövande. Utifrån detta ses att arbetsterapeuter kan bidra under hela processen som BPSD-registret innefattar och därför bör komma in tidigt i processen. För att komma in tidigare och vara en profession som automatiskt inkluderas i teamarbetet med BPSD-registret behöver de arbetsterapeutiska perspektiven bli tydliga och synliggjorda för andra professioner. Avslutningsvis ses det att BPSD-registret är ett arbetssätt för
teamsamverkan och ett verktyg som bör användas av ett multiprofessionellt team för att kunna ge optimala åtgärder anpassade för den unika personen med BPSD.
Referenser
1. Taylor RR. Kielhofners Model of Human Occupation – teori och tillämpning. 2 rev.
uppl. Lund: Studentlitteratur; 2020.
2. BPSD-registret. Personcentrerad omvårdnad [Internet]. Malmö: BPSD-registret;
[Okänt år] [citerad 2021-12-06]. Hämtad från: https://bpsd.se/personcentrerad- omvardnad/
3. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017 [citerad 2021-12-02]. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-2.pdf
4. Svenskt Demenscentrum. Vad är demens [Internet]. Stockholm: Svenskt
Demenscentrum; 2008 [uppdaterad 2021-08-05; citerad 2021-12-03] Hämtade från:
https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vad-ar-demens
5. World Health Organization. Dementia [Internet]. Genève: World Health Organization;
2021[uppdaterad 2021-08-05; citerad 2021-12-07]. Hämtad från:
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/dementia
6. Banerjee S. The macroeconomics of dementia - will the world economy get Alzheimer’s disease?. Arch Med Res. 2012; 43 (8): s. 705-9.
7. Larsson M, Rundgren Å. Geriatriska sjukdomar. 3e uppl. Lund: Studentlitteratur;
2010.
8. Cerejeira J, Lagarto L, Mukaetova-Ladinska EB. Behavioral and psychological symptoms of dementia. Front Neurol. 2012; 3.
9. Information om BPSD-registret - ett svenskt kvalitetsregister [Internet]. Malmö:
BPSD-registret; 2021 [Uppdaterad 2021-08; citerad 2021-12-03]. Hämtad från:
https://bpsd.se/wp-content/uploads/2021/08/Information-om-BPSD-registret-version- 1-aug-2021.pdf
10. Finkel S. Introduction to behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). Int J Geriatr Psychiatry. 2000; 15 (S1): s. 2-4.
11. BPSD-registret. Vad är BPSD? [Internet]. Malmö: BPSD-registret; [Okänt år] [citerad 2021-12-03]. Hämtad från: https://www.bpsd.se/wp-content/uploads/2016/02/Vad-
%C3%A4r-BPSD.pdf
12. Toot S, Swinson T, Devine M, Challis D. Causes of nursing home placement for older people with dementia: a systematic review and meta-analysis. Int Psychogeriatr. 2017;
29 (2): 195-208.
13. Bränsvik V, Granvik E, Minthon L, Nordström P, Nägga K. Mortality in patients with behavioural and psychological symptoms of dementia: a registry-based study. Aging Ment Health. 2021; 25 (6): s. 1101-9.
14. BPSD-registret. Kvalitetsindikatorer [Internet]. Malmö: BPSD-registret; [uppdaterad 2022-01-20; citerad 2022-01-20] hämtad från: https://pharos.skane.se/bpsdj_ki#7 15. Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Sveriges
Arbetsterapeuter; 2018.
16. BPSD-registret. Levnadsberättelsen [Internet]. Malmö: BPSD-registret; [Okänt år]
[citerad 2021-12-06]. Hämtad från: https://bpsd.se/livsberattelsen/
17. Martini de Oliviera A, Radanovic M, Cotting Homem de Mello P, Cardoso Buchain P, Dias Barbosa Vizzotto A, Celestino L D, et al. Nonpharmacological interventions to reduce behavioral and psychological symptoms of dementia: a systematic review.
Biomed Res Int. 2015; 2015: s. 218980-9.
18. Travers C, Brooks D, Hines S, O’Reilly M, McMaster M, He W, et al. Effectiveness of meaningful occupation interventions for people living with dementia in residential aged care: a systematic review. JBI Database System Rev Implement Rep. 2016; 14 (12): s. 163-225.
19. Hsu T-J, Tsai H-T, Hwang A-C, Chen L-Y, Chen L-K. Predictors of non- pharmacological intervention effect on cognitive function and behavioral and
psychological symptoms of older people with dementia. Geriatr Gerontol Int. 2017; 17 (S1): s. 28-35.
20. Socialstyrelsen. Vård och omsorg vid demens - sammanfattning med
förbättringsområden [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017 [citerad 2021-12- 10]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-3-1.pdf
21. Mayer S, Granvik E, Minthon L, Nägga K. Improved quality of life by active intervention with the Swedish BPSD registry. Alzheimers Dement. 2014; 10 (4): s.
139-40.
22. Wulff E. Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med BPSD-registret
[magisteruppsats på internet]. Stockholm: Karolinska Institutet; 2017 [citerad 2021- 12-06]. Hämtad från: https://bpsd.se/wp-content/uploads/2018/01/Elin-Wulff-
Uppsatsen-171210-Arbetsterapeuters-erfarenhet-av-att-arbeta-med-BPSD-registret.pdf 23. Henricson M & Billhult A. Kvalitativ metod. I Henricson M (red). Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur;
2017. s. 111-9.
24. Danielsson E. Kvalitativ forskningsintervju. I Henricson M (red). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur;
2017. s. 143-54.
25. Kjellström S. Forskningsetik. I Henricson M (red). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2017. s. 57-80.
26. Graneheim UH, Lundman B. Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund Nielsen B &
Granskär M (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:
Studentlitteratur; 2017. s. 211-26.
27. Etikprövningsmyndigheten. Vanliga frågor [Internet]. Uppsala:
Etikprövningsmyndigheten; [okänt år] [citerad 2022-02-28]. Hämtad från:
https://etikprovningsmyndigheten.se/vanliga-fragor/
28. Socialstyrelsen. Statistik om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal 2019 samt arbetsmarknadsstatus 2018. [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020 [uppdaterad 2020-09-15; citerad 2022-03-06]. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/statistik/2020-9-6881.pdf
29. Turner A, Alsop A. Unique core skills: exploring occupational therapists’ hidden assets. BR J Occup Ther. 2015; 78 (12): s. 739-49.
30. Wijk H. Den fysiska miljön som stöd för mötet och omvårdnadens genomförande. I Edberg A-K. Att möta personer med demenssjukdom. Lund: Studentlitteratur; 2020. s.
185-203.
31. JG Grand J, Caspar S, WS Macdonald S. Clinical features and multidisciplinary approaches to dementia care. J Multidiscip Healthc. 2011; 4: s. 125-47.
32. Smith R, Martin A, Wright T, Hulbert S, Hatzidimitriadou E. Integrated dementia care: A qualitative evidence synthesis of the experiences of people living with dementia, informal carers and healthcare professionals. Arch Gerontol Geriatr. 2021;
97
