Inspektionsrapport från Skolverket 2007:23
Utbildningsinspektion i Karlskoga kommun 2005:64
Utbildningsinspektion i Örnsköldsviks kommun
Bes lut
Kommunrapport S kolrapporter
Kommunrapport Skolrapporter
Grundskolor Alneskolan Arnässkolan
Banafjälskolan, Idbynskolan och Hemlingskolan Bjästaskolan
Björnaskolan Bredbynskolan Domsjöskolan Geneskolan
Gottne och Mellansels skolor Haffstaskolan
Husumskolan Hållängetskolan Höglandskolan Järvedskolan
Köpmanholmenskolan
Myckelgensjö och Norrflärke skolor Mycklingskolan
Sidensjöskolan Själevadskolan
Skorped och Mo skolor Skärpeskolan
Solbergsskolan Sundskolan Sörlidenskolan
Trehörningssjöskolan och Gideå skola Ängetskolan
Örnsköldsskolan Gymnasieskolor Nolaskolan Parkskolan Vuxenutbildning
Beslut
Postadress: Nygatan 18-20 903 27 Umeå Besöksadress: Nygatan 18 - 20
Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 339 39
Örnsköldsviks kommun 891 88 Örnsköldsvik
2007-01-31 1 (14) Dnr 53-2006:1552
Genomförd utbildningsinspektion i Örnsköldsviks kommun
Skolverket har genomfört inspektion i Örnsköldsvik av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 6 sep- tember 2006 till den 15 december 2006.
Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.
Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomfö- rande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en hel- täckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergri- pande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.
Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för försko- leverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rappor- ter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen.
Detta beslut redovisar brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsni- vå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt kommunövergri- pande områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nöd- vändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden).
I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå, där kommunen i det fortsatta kvalitetsar- betet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.
Senast inom tre månader från dagen för beslutet, senast den 30 april 2007 skall Örnsköldsviks kommun redovisa till Skolverket, enheten i Umeå, vilka åtgärder som vidtagits i kommunen samt brister på skol- och verksamhets- nivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs.
Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.
Dnr 53-2006:1552
Skolverkets beslut med anledning av inspektionen
Skolverket bedömer att elever och studerande i Örnsköldsviks kommun får en ut- bildning av i huvudsak god kvalitet. Engagerad och välutbildad personal samt god tillgång till specialpedagogisk kompetens bidrar till detta. Skillnader i resultat mellan kommunens grundskolor och mellan pojkars och flickors resultat är dock stora och bör i högre utsträckning analyseras och följas upp. Sörlidenskolans anmärknings- värt låga resultat måste uppmärksammas och förbättras. Detsamma gäller de för- hållandevis stora skillnaderna i resultat mellan gymnasieskolans olika program. För- hållningssättet mellan elever och mellan elever och personal präglas av ömsesidig respekt. I grundskolans högre årskurser förekommer dock kränkningar och ett hårt språkbruk, en tendens som också märks bland yngre elever i vissa skolor. På några skolor behöver elevernas lärandemiljö förbättras, framför allt i årskurserna 7 – 9.
Kommunen måste därför försäkra sig om att det målinriktade värdegrundsarbetet förstärks i kommunens alla skolor och vidta åtgärder för att komma tillrätta med problemen.
Kommunen har inför innevarande läsår förändrat sin ledningsorganisation som redan nu är anpassad för en framtida elevminskning. Omorganisationen har varit i bruk endast en kort tid och många av rektorerna är nyanställda. Dessutom har ett nytt kvalitetssystem införts som bygger på arbetslagens inventering av vardagspro- blem. Mot bakgrund av detta är det svårt att bedöma hur kommunens styrning och ledning av skolverksamheten fungerar. Skolverket bedömer det dock som en brist att flertalet av de enskilda skolorna saknar både arbetsplan och kvalitetsredovisning, som svarar mot de krav som ställs i författningarna. Även kommunens kvalitetsre- dovisning är bristfällig, bland annat därför att den inte behandlar alla skolformer.
Den pedagogiska verksamheten bedrivs mestadels på ett professionellt sätt, men Skolverket bedömer att kommunen och skolorna i högre grad bör arbeta för att stimulera elevers och föräldrars medverkan i och inflytande över skolverksamheten.
Kommunen måste också ta ansvar för att alla elever får både undervisning i samtli- ga ämnen och den undervisningstid de har rätt till. Vidare gäller detta även för sko- lornas information om samt organisation och genomförande av elevens val, språk- val och modersmålsundervisning. På de flesta skolor behöver också dokumentatio- nen och uppföljningen av elevers resultat förbättras.
Kommunen behöver förbättra sin information till vårdnadshavarna om vad grund- skola respektive särskola innebär, samt vilka konsekvenser de båda alternativen får för barnet på kort och lång sikt. Det är också av vikt att kommunen utan dröjsmål påbörjar en utredning för att klargöra om eleven har rätt att tas emot i särskola och att vårdnadshavarna får väl avvägd information om de båda skolformerna för att kunna göra ett rimligt ställningstagande. Skolverket bedömer att kommunen måste ta ett större ansvar för att de elever, som bedöms ha rätt att tas emot i särskola, får en undervisning och ett innehåll som är anpassat till deras förutsättningar.
Kommunen måste också vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller be- lastar föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen.
Beslut
2007-01-31 3 (14) Dnr 53-2006:1552
Sammantaget måste kommunen således ta ansvar för att de författningar som gäller på skolans område också tillämpas ute i verksamheterna. Inspektionen visar att kommunens egentillsyn över verksamheten måste förbättras.
Skolverket bedömer att följande brister måste åtgärdas på kommunnivå.
- Kommunens styrning, ledning och egentillsyn säkerställer inte att verksamheter- na bedrivs i enlighet med bestämmelserna (1 kap. 12 § skollagen).
- Kommunens kvalitetsredovisning omfattar inte samtliga skolformer. Den inne- håller inte någon tydlig bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats eller en redogörelse för vilka åtgärder kommunen avser att vid- ta för ökad måluppfyllelse (1 § och 3 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Färdigställda likabehandlingsplaner saknas i de flesta skolor och i vuxenutbild- ningen (6 § lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behand- ling).
I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen måste åtgärda.
Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättrings- insatser.
- Elevers och föräldrars medverkan i och inflytande över verksamheten inom förskolan och grundskolan bör förbättras.
- Kommunens uppföljning och analys av skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor samt mellan olika grundskolor och mellan gymnasieprogram bör förbätt- ras.
- Kommunens och grundskolornas uppföljning och analys av elevernas kun- skapsutveckling i samtliga ämnen bör förbättras. Detta gäller även för elever mottagna i särskolan.
- Kommunen bör säkerställa att det bedrivs ett målinriktat värdegrundsarbete i kommunens alla skolor.
- Samverkan mellan förskola och skola bör förbättras.
- Kommunen måste ta ett större ansvar för att elever, som bedöms ha rätt att mottas i särskola, får en undervisning med ett innehåll som är anpassat till deras behov. Föräldrar måste ges väl avvägd information för att kunna göra ett rimligt ställningstagande.
- Förskolorna bör i högre grad medverka till att barn får möjlighet att utveckla sitt modersmål.
Dnr 53-2006:1552
På Skolverkets vägnar
Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef
Pererik Hagberg
Undervisningsråd
I ärendets slutliga handläggning har också deltagit juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark, undervisningsråden Agnetha Burström och Jonas Hedström samt enhetschef Elisabeth Ahlgren.
Kopia till
Enligt fastställd sändlista
Bilaga
Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder
Bilaga
5 (14)
Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgär- das
Förskoleverksamhet
- Kommunen bedriver verksamhet i form av så kallade dagbarnvårdarkollektiv, som inte motsvarar vare sig förskola eller familjedaghem (2a kap. 2 § skollagen).
Grundskolor
Alneskolan
- Skolan har ingen upprättad arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolans har inte upprättat en kvalitetsredovisning enligt författningarnas krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Alla elever erbjuds inte svenska eller engelska inom ramen för språkvalet (2 kap. 17 – 18 §§ grundskoleförordningen).
Arnässkolan
- Skolan saknar beslut avseende anpassad studiegång (5 kap. 10 § grundskoleför- ordningen).
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolan har inte upprättat en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbild- ningen och redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad mål- uppfyllelse (förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Banafjälskolan
- Skolan saknar beslut avseende särskilda undervisningsgrupper (5 kap. 5 § grundskoleförordningen).
- Skolan saknar beslut avseende anpassad studiegång (5 kap. 10 § grundskoleför- ordningen).
- Elever läser efter grundsärskolans kursplaner utan att vara mottagna i denna skolform (4 kap. 1 § skollagen och 2 kap. 6 § grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolan har inte en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning den enskilda skolan har förverkligat de nationella målen för ut-
bildningen och redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse (förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan erbjuder inte elevens val (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen).
Bjästaskolan
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Läsåret har mindre än 178 skoldagar (4 kap. 1 § grundskoleförordningen).
- Alla elever erbjuds inte undervisning så att de kan nå målen i ämnena hem- och konsumentkunskap och teknik i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen och bilaga 3 skollagen).
Björnaskolan
- Skolan bedriver inte ett målinriktat arbete för att motverka alla former av krän- kande behandling (1 kap. 2 § skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet).
- Skolan erbjuder inte eleverna den garanterade undervisningstiden i ett flertal ämnen (bilaga 3 skollagen).
- Eleverna ges inte förutsättningar att nå målen för årskurs 5 i hem- och konsu- mentkunskap (2 kap. 6 § grundskoleförordningen och förordningen om kurs- planer i grundskolan).
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte åtgärdsprogram (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).
- Skolans nivågruppering leder till att vissa elever inte kan nå alla betygssteg (lä- roplan för det obligatoriska skolväsendet och förordning om kursplaner för grundskolan).
- Skolan genomför inte alltid utvecklingssamtal varje termin (7 kap. 2 § grund- skoleförordningen).
- Kvalitetsredovisningen följer inte kraven i förordningen (förordningen om kva- litetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Elevens val erbjuds inte (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen).
- Elever har anpassad studiegång utan att beslut fattats (5 kap. 10 § grundskole- förordningen).
- Eleverna har inte möjlighet att välja endast ett av språken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).
Bredbynskolan
- Eleverna ges inte förutsättningar att nå målen för årskurs 5 i hem- och konsu- mentkunskap (2 kap. 6 § grundskoleförordningen och förordningen om kurs- planer i grundskolan).
Bilaga 7 (14)
- Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet erbjuds inte till de elever som har rätt till det (2 kap. 9–14 §§ och 5 kap. 2–3 §§ grundskole- förordningen).
- Eleverna har inte möjlighet att välja endast ett av språken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).
- Konfirmationsundervisning erbjuds inom ramen för elevens val (1 kap. läro- plan för det obligatoriska skolväsendet).
- Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte en årlig kvalitetsredovisning (förordningen om kvalitets- redovisning inom skolväsendet m.m.)
Domsjöskolan
- Elever har anpassad studiegång utan att beslut fattats (5 kap. 10 § grundskole- förordningen).
- Eleverna erbjuds inte undervisning i den omfattningen att de kan nå målen i teknik samt i hem- och konsumentkunskap för årskurs 5 (2 kap. 6 § grundsko- leförordningen och bilaga 3 skollagen).
Geneskolan
- Alla elever i behov av särskilt stöd får inte det (4 kap. 1 § skollagen).
- Skolan upprättar inte någon egen skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan har inte upprättat arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Eleverna har inte möjlighet att välja endast ett av språken svenska eller engelska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).
- Skolan genomför inte elevens val i enlighet med författningarnas krav (2 kap.
19 – 20 §§ grundskoleförordningen).
- Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet erbjuds inte till elever som har rätt till det (2 kap. 9 – 14 §§ och 5 kap 2 – 3 §§ grundskole- förordningen).
Gideåskolan
- Elevens val genomförs inte vid skolan (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordning- en).
- Hem- och konsumentkunskap genomförs inte vid skolan (2 kap. 6 § grundsko- leförordningen och bilaga 3 skollagen).
- Vid Gideåskolan erbjuds ämnet musik som ett frivilligt ämne i vissa klasser.
Ämnet musik är ett obligatoriskt ämne som ingår i timplanen (2 kap. 6 § grund- skoleförordningen och bilaga 3 skollagen).
Gottneskolan
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever. (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen i årskurs 5 i hem- och konsumentkun- skap (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).
- Skolan ger inte alla elever det stöd de har rätt till. (4 kap. 1 § skollagen).
- Skolan upprättar inte någon egen skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan saknar en upprättad arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
Haffstaskolan
- Kvalitetsredovisningen följer inte kraven i förordningen (förordning om kvali- tetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan ger inte alla elever det stöd de har rätt till (4 kap. 1 § skollagen).
Hemlingskolan
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolan har inte en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning den enskilda skolan har förverkligat de nationella målen för ut- bildningen och redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse (förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan erbjuder inte elevens val (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen).
Husumskolan
- Skolan har inte upprättat arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolan saknar kvalitetsredovisning enligt författningarnas krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Modersmålsundervisning erbjuds inte alla elever som behöver det (2 kap. 9-14
§§ grundskoleförordningen).
- Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte alla elever som behöver det (5 kap. 2–3 §§ grundskoleförordningen).
Bilaga 9 (14)
- Svenska som andraspråk anordnas inte för alla elever som har behov av det och undervisningen anordnas inte i stället för undervisning i svenska (2 kap. 15–16
§§ grundskoleförordningen).
- Alla elever erbjuds inte svenska eller engelska inom ramen för språkvalet (2 kap. 17–18 §§ grundskoleförordningen).
Hållängetskolan
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte någon egen skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan utarbetar inte någon arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
Höglandskolan
- Skolans kvalitetsredovisning lever inte upp till författningarnas krav (förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m).
- Skolan har inte upprättat arbetsplan (2 kap. 12 § grundskoleförordningen).
Idbynskolan
- Skolan saknar beslut avseende anpassad studiegång (5 kap. 10 § grundskoleför- ordningen).
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolan har inte en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning den enskilda skolan har förverkligat de nationella målen för ut- bildningen och redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse (förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan erbjuder inte elevens val (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen).
Järvedskolan
- Skolans kvalitetsredovisning följer inte gällande förordning (förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Köpmanholmenskolan
- Skolan ger inte alla elever det stöd de har rätt till. (5 kap. 1 § grundskoleförord- ningen)
- Skolan genomför inte elevens val (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte någon egen skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan har inte en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever. (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
Mellanselskolan
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever. (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen i årskurs 5 i hem- och konsumentkun- skap (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).
- Skolan ger inte alla elever det stöd de har rätt till (4 kap. 1 § skollagen).
- Skolan upprättar inte någon egen skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan har inte upprättat en arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
Moskolan
- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen i årskurs 5 i hem- och konsumentkun- skap (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).
- Modersmålsundervisning erbjuds inte alla elever som behöver det (2 kap. 9 – 14
§§ grundskoleförordningen).
- Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte alla elever som behöver det (5 kap. 2 – 3 §§ grundskoleförordningen).
- Skolan har inte upprättat arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolan har inte upprättat kvalitetsredovisning (förordning om kvalitetsredovis- ning inom skolväsendet mm).
Myckelgensjöskolan
- Skolan har inte utarbetat arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolan har inte upprättat egen kvalitetsredovisning (förordning om kvalitetsre- dovisning inom skolväsendet m.m.).
Mycklingskolan
- Kvalitetsredovisningen följer inte kraven i förordningen (förordning om kvali- tetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Bilaga 11 (14)
- Skolan genomför inte elevens val enligt författningarna (2 kap. 19–20 §§ grund- skoleförordningen).
- Utvecklingssamtal genomförs inte varje termin och har inte det innehåll som författningarna kräver (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
Norrflärkeskolan
- Skolan har inte utarbetat arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolan bedriver inte ett målinriktat arbete för att motverka alla former av krän- kande behandling (1 kap. 2 § skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet).
- Skolan har inte upprättat egen kvalitetsredovisning (förordning om kvalitetsre- dovisning inom skolväsendet m.m.).
Sidensjöskolan
- Skolan har inte fattat beslut om anpassad studiegång (5 kap. 10 § grundskole- förordningen).
- Skolan upprättar inte någon egen skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
Själevadskolan
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolan har inte upprättat en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning den enskilda skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen och redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse (förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Skorpedskolan
- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen i årskurs 5 i hem- och konsumentkun- skap (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).
- Modersmålsundervisning erbjuds inte alla elever som behöver det (2 kap. 9–14
§§ grundskoleförordningen).
- Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte alla elever som behöver det (5 kap. 2–3 §§ grundskoleförordningen).
- Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).
- Skolan har inte upprättat arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolan har inte upprättat egen kvalitetsredovisning (förordning om kvalitetsre- dovisning inom skolväsendet mm).
Skärpeskolan
- Skolan utarbetar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolan har inte upprättat en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbild- ningen. Vidare saknas en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse (förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Solbergskolan
- Solbergskolan har inte upprättat en kvalitetsredovisning som motsvarar författ- ningarnas krav (förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Sundskolan
- Skolan utarbetar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolan har inte upprättat en egen kvalitetsredovisning (förordningen om kvali- tetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan har inte upprättat arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
Sörlidenskolan
- Alla elever i behov av särskilt stöd får inte det stöd de behöver (4 kap. 1 § skol- lagen och 5 kap. 4 – 5 §§ grundskoleförordningen).
- Språkval innehåller alternativ som saknas i grundskoleförordningen och elevens val genomförs inte alltid för att bredda och fördjupa elevens kunskaper (2 kap.
17 § grundskoleförordningen och 2 kap. 19 § grundskoleförordningen).
- Studiehandledning på modersmål erbjuds inte för de elever som behöver det (5 kap. 2 – 3 §§ grundskoleförordningen).
- Lärandemiljön för skolans äldre elever är bristfällig och kränkningar är vanligt förekommande (1 kap. 2 § skollagen och läroplanen för det obligatoriska skol- väsendet).
- Vid betygssättning i ämnet idrott och hälsa används ett kriterium för betygsste- get mycket väl godkänd som saknar giltighet när det gäller betygssättning (7 kap. 8 § grundskoleförordningen).
- Läsåret har mindre än 178 skoldagar (4 kap. 1 § grundskoleförordningen).
Bilaga 13 (14)
Ängetskolan
- Skolan utarbetar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
- Skolans kvalitetsredovisning lever inte upp till författningarnas krav (förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Alla elever ges inte förutsättningar att nå målen för ämnet musik i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).
- Eleverna har inte möjlighet att välja endast ett av språken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).
Örnsköldskolan
- För skolan finns ingen kvalitetsredovisning (förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan erbjuder inte elevens val (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen).
- Skolan erbjuder inte modersmålsundervisning till alla som har rätt till sådan undervisning (2 kap. 9 – 14 §§ grundskoleförordningen).
- Skolan erbjuder inte studiehandledning på modersmålet (5 kap. 2 § grundskole- förordningen).
Gymnasieskolor
Nolaskolan
- Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet erbjuds inte för de elever som behöver det (5 kap. 7 § och 8 kap. 5 § gymnasieförordning- en).
- Betyg sätts inte alltid efter avslutad kurs (7 kap. 1 § gymnasieförordningen).
Parkskolan
- Utvecklingssamtal genomförs inte varje termin för alla elever (7 kap. 19 § gym- nasieförordningen).
- Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet erbjuds inte till elever som är berättigade till detta (8 kap. 5 § gymnasieförordningen och 5 kap. 7 § gymnasieförordningen).
- Elever på individuellt program följer gymnasiesärskolans kursplaner utan att vara mottagna i skolformen och får dessutom betyg enligt gymnasiesärskolefö- rordningen (6 kap. 7 § skollagen).
Vuxenutbildning
- Kommunen måste tydliggöra ledning och styrning inom den samlade vuxenut- bildningen och snarast upprätta en tydlig delegationsordning. (2 kap. 1 § skolla- gen och 6 kap. 36 § kommunallagen).
- Vuxenutbildningens kvalitetsredovisning innehåller inte en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats eller redogörelse för vilka åtgärder vuxenutbildningen avser att vidta för ökad mål- uppfyllelse (förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Kommunen verkar inte aktivt för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och motivera dem att delta i utbildningen (11 kap. 9 § skollagen).
- Betyg sätts inte på avslutad kurs eller delkurs inom den del av särvux som mot- svarar grundsärskolan eller inom gymnasial särvux (4 kap. 1 § särvuxförord- ningen).
Utbildningsinspektion i Örnsköldsviks kommun Dnr 53-2006:1552
Utbildningsinspektion i Örnsköldsviks kommun
Innehåll
Inledning ... 1
Underlag ... 1
Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället ... 2
Sammanfattande bedömning... 3
Bedömning av resultaten... 4
Bedömning av verksamheten ... 9
Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...17 Inledning
Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnom- sorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning i Örnsköldsviks kommun.
Skolverket sände den 11 maj 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomföran- de. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samt- liga skolor har besökts under perioden den 5 september till den 15 december 2006. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport och rappor- ter från skolorna.
Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyl- ler statens krav görs utifrån skollagen och riktlinjerna i läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Närmare information om inspek- tionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se /Inspektion).
De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut enligt separat skrivelse till huvudmannen för skolan/skolorna.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av inspek- törerna till företrädare för huvudmannen och verksamheterna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observa- tioner, intervjuer och samtal under besöket. Även annan information om kom- munen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat utgör underlag. I Örnsköldsviks kommun genomfördes inter- vjuer med representanter från barn- och utbildningsnämnden, humanistiska nämnden samt från båda förvaltningarna. Samtliga grundskolor, gymnasiesko-
lor, särskoleverksamheten och vuxenutbildningen har besökts. Intervjuer har genomförts med elever, föräldrar, personal och skolledning. Vidare har inter- vjuer genomförts med representanter för föräldrar och personal från ett antal förskolor. Även rektorer med ansvar för förskoleverksamhet har intervjuats.
Underlag från inspektioner i de kommunala skolorna redovisas i separata skol- rapporter.
Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna syn- punkter på sakuppgifterna i rapporten.
Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället
Örnsköldsviks kommun Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 2400 Skolbarnsomsorg 1520 Förskoleklass 501 Grundskola 6500 Obligatorisk särskola 33 Gymnasieskola 2285 Gymnasiesärskola 79 Kommunal vuxenutbildning 852 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 81 Svenskundervisning för invandrare 142
Antalet invånare i Örnsköldsviks kommun är cirka 55 000. Kommunen är vid- sträckt och 42 procent av eleverna åker skolskjuts till sina skolor. Utvecklingen pekar emot att elevantalet ökar i centralorten och minskar i glesbygd. Inom de närmaste åren förväntas dock elevantalet sjunka i kommunen som helhet och beräknas, enligt uppgift, ha minskat år 2008 med 700 elever. Detta är en av an- ledningarna till den omorganisation som trädde i kraft vid höstterminsstarten 2006.
Kommunens barn- och utbildningsnämnd ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasieskola. Den humanistiska nämnden ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen, svenskundervisning för invandrare samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda.
I kommunen finns en fristående grundskola och en fristående gymnasieskola.
Båda bedöms i egna rapporter.
Från att tidigare ha varit organiserad i 11 rektorsområden är idag förskoleverk- samheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan sedan höstterminen 2006 orga- niserad i sju skolområden, bestående av 36 grundskolor och ett femtiotal för- skolor samt familjedaghem. Skolbarnsomsorgen är mestadels organiserad som fritidshem med avdelningar som är integrerade i grundskolorna. Elever mottag- na i särskolan undervisas både integrerade i grundskoleklasser och i särskole- grupper.
Det finns två kommunala gymnasieskolor som tillsammans erbjuder utbildning på 15 nationella program. Från och med hösten 2006 är de båda gymnasieenhe- terna en gymnasieskola med två enheter, under ledning av en gemensam gym- nasiechef och ett antal rektorer. Vid gymnasieskolornas olika program integre-
SKOLVERKET
ras också elever antagna till riksidrottsgymnasier i ishockey och backhoppning samt elever antagna till regionalt fotbollsgymnasium och ett nystartat golfgym- nasium. Gymnasiesärskolans verksamheter finns i Parkskolans lokaler och be- nämns Resursgymnasiet.
I Örnsköldsviks kommun ansvarar sedan 1 januari, 2003 den humanistiska nämnden för verksamheten avseende kommunal vuxenutbildning, vuxenutbild- ning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi).
Humanistiska nämnden är en så kallad beställarnämnd, vilket innebär att nämn- den beställer utbildning och annan verksamhet av antingen kommunala eller externa utbildningsanordnare. Nämnden tecknar avtal med komvux (egenre- gin), som genomför 75 procent av beräknad utbildningsvolym. Resterande 25 procent skall upphandlas hos externa utbildningsanordnare. Detta inriktnings- beslut gäller även under 2006. Kommunen anser att en mångfald av anordnare underlättar för den enskilde att välja efter behov, mål och förutsättningar.
Komvux får sitt utbildningsuppdrag direkt från humanistiska nämnden medan de externa konkurrerar om uppdragen genom ett anbudsförfarande. Förvalt- ningschef eller vuxenutbildningschef beslutar enligt delegation vilka anordnare som blir aktuella för uppdragen.
Sammanfattande bedömning
Skolverket bedömer att elever och studerande i Örnsköldsviks kommun får en utbildning av i huvudsak god kvalitet. Engagerad och välutbildad personal samt god tillgång till specialpedagogisk kompetens bidrar till detta. Skillnader i resul- tat mellan kommunens grundskolor och mellan pojkars och flickors resultat är dock stora och bör i högre utsträckning analyseras och följas upp. Sörlidensko- lans anmärkningsvärt låga resultat måste uppmärksammas och förbättras. Det- samma gäller de förhållandevis stora skillnaderna i resultat mellan gymnasiesko- lans olika program. Förhållningssättet mellan elever och mellan elever och per- sonal präglas av ömsesidig respekt. I grundskolans högre årskurser förekommer dock kränkningar och ett hårt språkbruk, en tendens som också märks bland yngre elever i vissa skolor. På några skolor behöver elevernas lärandemiljö för- bättras, framför allt i årskurserna 7–9. Kommunen måste därför försäkra sig om att det målinriktade värdegrundsarbetet förstärks i kommunens alla skolor och vidta åtgärder för att komma tillrätta med problemen.
Kommunen har inför innevarande läsår förändrat sin ledningsorganisation som redan nu är anpassad för en framtida elevminskning. Omorganisationen har varit i bruk endast en kort tid och många av rektorerna är nyanställda. Dessut- om har ett nytt kvalitetssystem införts som bygger på arbetslagens inventering av vardagsproblem. Mot bakgrund av detta är det svårt att bedöma hur kom- munens styrning och ledning av skolverksamheten fungerar. Skolverket bedö- mer det dock som en brist att flertalet av de enskilda skolorna saknar både ar- betsplan och kvalitetsredovisning, som svarar mot de krav som ställs i författ- ningarna. Även kommunens kvalitetsredovisning är bristfällig, bland annat där- för att den inte behandlar alla skolformer.
Den pedagogiska verksamheten bedrivs mestadels på ett professionellt sätt, men Skolverket bedömer att kommunen och skolorna i högre grad bör arbeta för att stimulera elevers och föräldrars medverkan i och inflytande över skol- verksamheten. Kommunen måste också ta ansvar för att alla elever får både
undervisning i samtliga ämnen och den undervisningstid de har rätt till. Vidare gäller detta även för skolornas information om samt organisation och genomfö- rande av elevens val, språkval och modersmålsundervisning. På de flesta skolor behöver också dokumentationen och uppföljningen av elevers resultat förbätt- ras.
Kommunen behöver förbättra sin information till vårdnadshavarna om vad grundskola respektive särskola innebär, samt vilka konsekvenser de båda alter- nativen får för barnet på kort och lång sikt. Det är också av vikt att kommunen utan dröjsmål påbörjar en utredning för att klargöra om eleven har rätt att tas emot i särskola och att vårdnadshavarna får väl avvägd information om de båda skolformerna för att kunna göra ett rimligt ställningstagande. Skolverket bedö- mer att kommunen måste ta ett större ansvar för att de elever, som bedöms ha rätt att tas emot i särskola, får en undervisning och ett innehåll som är anpassat till deras förutsättningar.
Kommunen måste också vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen.
Sammantaget måste kommunen således ta ansvar för att de författningar som gäller på skolans område också tillämpas ute i verksamheterna. Inspektionen visar att kommunens egentillsyn över verksamheten måste förbättras.
I Skolverkets beslut finns närmare redovisat inom vilka områden i verksamhe- ten som kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. Vidare redovisas i beslutet sådana brister i verksamheten som kommunen snarast måste åtgärda.
I skolrapporterna framförs ytterligare brister i verksamheterna samt påpekan- den och rekommendationer avseende kvaliteten.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoris- ka skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Inspektörer- nas bedömningar av resultaten i kommunens skolor finns närmare beskrivna i respektive skolrapport. Nedan görs en bedömning av kommunens övergripan- de ansvar för resultaten i verksamheterna.
Förskoleverksamheten
Utveckling, lärande samt normer och värden
Enligt genomförda intervjuer arbetar personalen målmedvetet med att barnen ska trivas och känna sig trygga. Personalen stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande och arbetar aktivt för att ge dem nya erfarenheter och kunskaper. Barnens lek och kreativitet betonas och ges stort utrymme i det dag- liga arbetet. I kommunen pågår också ett utvecklingsarbete för att förbättra kvaliteten och måluppfyllelsen i förskolan.
Vid intervjuer framkommer att föräldrar i huvudsak är mycket nöjda med för- skolornas verksamhet. Föräldrar uppskattar personalens arbete och menar att verksamheten fyller en viktig funktion i barnens utveckling. Storleken på barn- grupperna har dock skapat en oro bland föräldrar för att deras barn inte ska bli
SKOLVERKET
sedda. Det framkommer också farhågor för att det pedagogiska arbetet med enskilda barns behov inte ska kunna tillgodoses i tillräckligt stor omfattning.
Förskoleverksamheten finns omnämnd i kommunens kvalitetsredovisning. Re- dovisningen saknar dock en bedömning av hur väl förskolorna arbetat i riktning mot läroplanens mål att sträva mot. Vidare saknas en bedömning av hur fakto- rer som exempelvis resurser, personalens kompetens, barngruppernas storlek, lokaler och miljö påverkar förskolornas möjlighet att arbeta enligt läroplanen.
Inspektörerna bedömer att kommunen bör förbättra sin uppföljning av försko- leverksamhetens resultat för att i högre grad kunna bedöma i vilken utsträck- ning verksamheten når de nationella målen.
Kunskapsutveckling
Barn- och ungdomsutbildningen
Nedanstående tabell visar att grundskoleelevernas resultat för år 2006 har för- sämrats något i jämförelse med de två föregående åren men att resultaten i stort är bättre än riksgenomsnittet. Dock kan noteras att det genomsnittliga merit- värdet i kommunens grundskolor har försämrats något sedan föregående år och nu ligger lägre än riksgenomsnittet. Det kan också noteras att betygsresultaten varierar mellan de olika skolorna. I Hållängetskolan har 87,5 procent av elever- na uppnått målen i samtliga ämnen, alla elever i Bredbynskolan var behöriga till nationellt program år 2006 och Höglandskolan har det högsta genomsnittliga meritvärdet på 222,3. I Sörlidenskolan däremot har en anmärkningsvärt låg andel av eleverna, 59 procent, uppnått målen i samtliga ämnen år 2006 och det genomsnittliga meritvärdet är endast 159,5. Det är därför angeläget för kom- munen att analysera orsakerna till detta och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra resultaten även på Sörlidenskolan.
Tabell 1: Betygsresultaten i Örnsköldsviks grundskolor år 2004 – 2006 Andel elever
som nått målen i alla ämnen
Andel elever som ej nått må- len i två eller fler ämnen
Andel elever behöriga till gymnasieskolan
Genomsnittligt merit- värde
År 2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Örnsköldsviks
kommuns grundskolor
83,4 82,9 80,2 9,6 9,2 13,2 92,0 91,9 89,8 213,8 209,2 201,9
Riket 75,9 75,5 76,0 14,5 14,5 14,4 89,6 89,2 89,5 206,9 206,3 206,8 Alneskolan 86,7 85,7 83,0 8,9 8,2 9,4 93,3 95,9 90,6 208,6 217,7 207,0 Bjästaskolan 88,9 83,3 81,6 8,6 6,9 9,7 95,1 93,1 90,3 217,7 208,7 209,9 Björnaskolan 73,5 85,2 81,3 10,2 7,4 15,6 98,0 100 92,2 213,8 219,1 207,6 Bredbynskolan 98,1 93,1 87,0 1,9 4,2 10,4 100 97,2 100 223,5 207,6 214,0 Geneskolan 83,3 72,6 80,7 10,7 15,0 11,9 91,7 84,1 86,2 214,0 196,0 190,1 Husumskolan 76,6 84,9 66,2 17,2 7,6 22,5 92,2 96,2 83,1 209,7 218,7 189,6 Hållängetsko-
lan
86,0 86,4 87,5 2,0 6,1 9,4 96,0 90,9 96,9 215,7 215,8 203,4
Höglandskolan 89,3 96,7 83,9 7,1 3,3 6,5 92,9 98,3 91,9 224,3 220,8 222,3 Själevadskolan 81,1 78,5 83,7 13,3 11,4 11,6 86,7 89,9 90,7 201,3 201,3 197,1 Sörlidenskolan 69,0 65,3 59,2 13,8 18,4 32,7 77,6 77,3 65,3 201,6 181,7 159,5 Ängetskolan 86,0 86,2 84,4 7,0 10,4 10,4 93,0 92,3 97,4 226,7 223,8 212,1
Källa: Skolverkets statistik
Inspektörerna konstaterar också att det finns stora skillnader mellan pojkars och flickors betygsresultat i kommunens grundskolor, vilket framgår av Skol-
verkets statistik och finns närmare beskrivet i respektive skolrapport. Det ge- nomsnittliga meritvärdet för eleverna i kommunens grundskolor år 2006 är för pojkar 187,9 och för flickor 217,6. Vidare framkommer att det är stora skillna- der i pojkars och flickors betygsresultat mellan ämnen. Exempelvis når flickor i betydligt högre grad betygssteget mycket väl godkänd i ämnena hem- och kon- sumentkunskap, religionskunskap och svenska jämfört med pojkarna. I övriga ämnen är skillnaderna mellan pojkars och flickors betygsresultat relativt små.
Flickorna har svårast att uppnå målen i årskurs 9 i ämnena fysik, matematik samt idrott och hälsa. Pojkarna har svårast att uppnå målen i ämnena engelska, kemi och samhällskunskap. Mot bakgrund av skillnaden i betygsresultat mellan grundskolorna, mellan elevernas betygsresultat i vissa ämnen och mellan poj- kars och flickors resultat, är det angeläget för kommunen att närmare analysera orsakerna till detta och låta den analysen ligga till grund för åtgärder.
Tabell 2: Resultat nationella ämnesprov årskurs 9 år 2005
Kommunen 2005 Riket 2005 Andel (%) som minst uppnått
resultatet G i Svenska
95 95
Andel (%) som minst uppnått resultatet G i Matematik
87 88
Andel (%) som minst uppnått resultatet G i Engelska
95 96
Källa: Skolverkets statistik
Inspektörerna konstaterar att andelen elever som uppnått minst godkänd på nationella ämnesprov i årskurs 9 i kommunen överensstämmer i stort med riks- resultaten. Av statistiken framgår dock att nära en fjärdedel av eleverna inte har genomfört det nationella ämnesprovet i svenska år 2005. Detta innebär således att statistiken i tabell 2 ger en missvisande bild av hur väl eleverna i kommunens grundskolor klarar målen i ämnesprovet i svenska. Inspektörerna vill påminna kommunen om att de nationella proven är obligatoriska och att det därför inte är acceptabelt att en så stor andel av eleverna inte deltar i provet i svenska.
Kommunen bör även analysera orsakerna till detta.
SKOLVERKET
Tabell 3: Örnsköldsviks kommuns gymnasieskolors resultat år 2004 och 2005 jäm- fört med riket
Nolaskolan Nolaskolan Parkskolan Parkskolan Riket
År 2004 2005 2004 2005 2005
Andel elever med slutbetyg,
86,6 86,1 82,2 85,7 82,8 varav behöriga till
universitets- och hög- skolestudier (procent)
89,3 94,1 93,6 93,5 89
Andel elever som fullföljde gymnasieut- bildningen inom fyra år (procent)
81,6 80,2 83,4 79,7 76
Andel elever med reducerat program (procent)
0,7 0,4 6,2 5,8 5
Andel elever med utökat program (pro- cent)
16,2 20,2 48,2 52,0 22
Genomsnittlig be- tygspoäng
14,8 15,3 13,9 13,8 14,1 Källa: Skolverkets statistik
Den genomsnittliga betygspoängen för eleverna i kommunens båda gymna- sieskolor ligger något under riksgenomsnittet för Parkskolan och en dryg poäng över för Nolaskolan. Variationen mellan olika program är stor. På många yrkes- förberedande program ligger betygsgenomsnittet betydligt lägre än genomsnit- tet för de studieförberedande programmen. År 2005 hade naturvetenskapspro- grammet det högsta genomsnittliga betygsvärdet på 17,8 och industriprogram- met det lägsta på 11,6. Inspektörerna bedömer att kommunen bör analysera orsakerna till dessa skillnader.
Andelen elever som får slutbetyg inom 4 år ligger över riksgenomsnittet, liksom även andelen elever med slutbetyg på nationella program i kommunen. En för- vånansvärt stor andel elever, framför allt på Parkskolan, får slutbetyg med ut- ökat program och många elever på exempelvis byggprogrammet och fordons- programmet har mellan 2500 och 3000 poäng i slutbetyget
Sammanställningar av elevernas resultat inom den obligatoriska särskolan eller av deras kunskapsutveckling görs varken på skol- eller kommunnivå. På grund- val av de besök och intervjuer som gjorts är inspektörernas intryck att gymna- siesärskolans elever ges goda möjligheter att utveckla sina kunskaper och fär- digheter. På övergripande nivå görs dock inte heller här några utvärderingar och uppföljningar, som visar i vilken grad eleverna når kursplanemålen. Detta har inte efterfrågats av förvaltningen och inspektörerna bedömer att kommunen bör utveckla rutiner för att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat.
Vuxenutbildningen
Andelen deltagare inom den grundläggande vuxenutbildningen, som fullföljt påbörjad kurs är 84,8 procent. Utöver denna redovisning görs inte någon ytter- ligare utvärdering eller analys kring verksamheternas resultat och inspektörerna bedömer att så bör ske. Andelen studerande inom den gymnasiala vuxenutbild- ningen som fullföljde påbörjad kurs uppgick till 82 procent våren 2006. De
studerande inom vuxenutbildningen avbryter sina studier i stor utsträckning, men anledningarna till studieavbrott är i många fall att den studerande fått arbe- te eller påbörjat andra studier.
Normer och värden
Barn- och ungdomsutbildningen
Skollagen slår fast att eleverna skall ha inflytande över skolarbetet. Inspektionen visar att elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet genom formellt infly- tande i olika samverkansorgan, till exempel klassråd, elevråd och i förekom- mande fall även skolkonferens, finns på de flesta skolor. Det finns dock stora skillnader mellan och inom skolorna om elever upplever att de har något reellt inflytande. På många håll finns rutinerna för det formella elevinflytandet, men ofta saknas intresset och engagemanget i de skolgemensamma frågorna.
Även elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen och det egna lä- randet varierar i hög grad mellan skolorna. Ofta begränsas denna möjlighet till inflytande och medverkan av att eleverna inte i tillräckligt hög utsträckning känner till målen för utbildningen. Det är inspektörernas bedömning att kom- munen och de enskilda skolorna måste lägga större kraft vid att stimulera ele- vers vilja till engagemang i skolgemensamma frågor och inflytande över under- visningen.
Inspektionen visar att skolorna arbetar med normer och värden. En enkätun- dersökning som gjordes i kommunen år 2005 bland barn och ungdomar i åld- rarna 10, 13 och 16 år visar att 90 procent av eleverna i årskurs 4, 7 samt i första året på gymnasieskolan, anser att de trivs bra eller ganska bra med skolarbetet.
Av inspektionen framkommer att det, på de flesta skolor, råder en god stäm- ning och att eleverna trivs och känner sig trygga.
Mobbning och kränkningar tycks förekomma i liten omfattning och incidenter som inträffar tas i de flesta fall upp av skolledning och personal. Det finns emellertid också exempel på att personalen inte reagerat och agerat tillräckligt kraftfullt när incidenter inträffat vid vissa skolor. På några skolor, framförallt i grundskolans senare årskurser, framträder även en bild av det råder ett klimat, där kränkningar och hårt språkbruk är vanligt. Tyvärr är detta en tendens som också märks i några skolor bland de yngre eleverna. Inspektörerna bedömer därför att det är angeläget för kommunen att försäkra sig om att skolorna för- stärker sitt målinriktade värdegrundsarbete och vidtar åtgärder för att komma tillrätta med problemen.
Skolverket vill i detta sammanhang uppmärksamma kommunen på att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Skolorna har kommit olika långt i arbetet med att ta fram sina likabe- handlingsplaner. Inspektörerna bedömer att flertalet skolor vid inspektionstill- fället saknar en likabehandlingsplan, men att det pågår ett arbete med att ta
SKOLVERKET
fram dessa planer. Inspektörerna vill understryka vikten av att kommunen ser till att dessa planer snarast färdigställs.
Vuxenutbildningen
Inspektionen visar att de studerande överlag är nöjda med sin utbildning. De studerande och den personal som intervjuats uppger att arbetsmiljön generellt sett är bra hos de olika anordnarna. De studerande känner att de har arbetsro och känner trygghet samt att de olika utbildningsanordnarna behandlar kvinnor och män jämlikt. De studerande beskriver arbetsmiljön på komvux som kultu- rellt berikande då många nationaliteter möts i studierna. Någon kränkande be- handling mellan studerande eller mellan personal och studerande förekommer inte. Om något sådant skulle inträffa eller om främlingsfientlighet skulle upp- täckas reagerar de studerande omedelbart eller tar kontakt med lärare eller skol- ledning.
Bedömning av verksamheten
Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kom- munikationen; kvalitetsarbetet; rättssäkerheten; individanpassning och stöd;
utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvali- teten inom dessa områden görs utifrån riktlinjer i skollagen, i läroplanerna och i andra förordningar för det offentliga skolväsendet. Inspektörernas bedömning- ar av verksamheterna i kommunens skolor finns närmare beskrivna i respektive skolrapport. Nedan görs en bedömning av kommunens övergripande ansvar för verksamheterna.
Ledning av verksamheten och kvalitetsarbete
Ansvaret för skolverksamheten i Örnsköldsviks kommun är, som tidigare nämnts, uppdelat mellan två nämnder. Barn- och utbildningsnämnden har an- svar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning i kommunen och humanistiska nämnden ansvarar för vuxenutbildning. Kom- munens vuxenutbildning i egen regi hör operativt till barn- och utbildnings- nämnden, medan externa utbildningsanordnare lyder under humanistiska nämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen och humanistiska förvaltningen stödjer sina respektive nämnder i deras arbete och utvecklingsavdelningen inom barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med utvecklingsfrågor, centrala upp- följningar och utvärderingar av verksamheterna.
Från och med höstterminen 2006 har verksamheten inom barn- och utbild- ningsförvaltningen omorganiserats så att den är indelad i 7 skolområden i stället för de tidigare 11 rektorsområdena. Varje skolområde leds av en skolområdes- chef och varje grund-, förskola och fritidshem inom respektive skolområde leds av en eller flera rektorer. I samband med omorganisationen fick de tidigare bi- trädande rektorerna istället benämningen rektor. Detta för att ytterligare under- stryka det ansvar varje rektor har för sin skolas verksamhet. Skolområdeschefen ansvarar för områdets kvalitetsarbete och ekonomi och skall också ha en kom- mungemensam strävan att utveckla verksamheten. Rektorerna bildar tillsam- mans med områdeschefen i varje skolområde områdets ledningsgrupp. De sju skolområdescheferna bildar ledningsgrupp för Örnsköldsviks för- och grund- skoleverksamhet.
Den nya ledningsorganisationen har medfört att föreståndare för förskolorna har ersatts med rektorer. Vanligt är att rektorerna ansvarar för flera förskolor och skolor, vilka kan vara spridda inom ett stort geografiskt område. Övergång- en från föreståndare till rektorer har inneburit att personal på förskolorna fått ta mera ansvar för exempelvis vikarieanskaffning, schema och ekonomi.
Rektorerna har även ansvar för tillsyn av de enskilda förskolor som ligger inom respektive skolområde. Rektorerna träffar förskolornas styrelse, föreståndare och personal kontinuerligt. Det är inspektörernas uppfattning att tillsynen av enskilda förskolor fungerar väl. Förvaltningen har ett centralt tillsyns- och upp- följningsansvar som är reglerat i avtalet mellan den enskilda förskolan och kommunen.
För gymnasieskolans del innebär omorganisationen att de båda gymnasiesko- lorna i kommunen från och med höstterminen 2006 betraktas som en skola, med en gemensam gymnasiechef och nio programrektorer. Tre av dessa rekto- rer delar sina tjänster mellan de båda gymnasieskolorna. Rektorsfunktionen för gymnasiesärskolan är delad på två rektorer. Dessutom finns två stabsfunktioner;
stab A ”Livsstil och hälsa” samt stab B ”Information och service”, vilkas tjäns- ter nyttjas av hela gymnasieorganisationen. Tillsammans med rektorn för stab A och verksamhetsledaren för stab B utgör programrektorerna och gymnasieche- fen ledningsgrupp för Örnsköldsviks gymnasieskola.
Vuxenutbildningens organisation gällande rektorsansvaret har endast varit igång sedan sommaren 2006 och en planerad organisationsförändring är tänkt till början av 2007. Vid inspektionen framkommer att delegationsordningen för kommunens vuxenutbildning i egen regi saknas. Inspektörerna bedömer att kommunen måste tydliggöra ledning och styrning för den samlade vuxenutbild- ningen och snarast upprätta en fungerande delegationsordning.
Nämnderna informerar sig om skolverksamheten i kommunen med hjälp av ett system med kontaktpolitiker, där politiker parvis är kontaktpersoner för ett skolområde. De har ett antal dagar per år till sitt förfogande att besöka sina skolor. Vid besöken fokuserar de på vissa frågor och delger övriga ledamöter i nämnderna sina iakttagelser.
Barn- och ungdomsförvaltningen håller sig underrättad om verksamheterna vid chefskonferenser en gång per månad. Vid chefskonferenserna är ambitionen att ha fördjupade diskussioner om speciella frågor som aktualiserats på de olika skolområdena. För att kontinuerligt få kännedom om verksamhetens utveckling har förvaltningen ofta kontakt med områdescheferna via e-post. Förvaltnings- chefen besöker också varje skolområdeschef och diskuterar vilka utvecklings- områden, som skolområdet arbetar med och träffar även ledningsgruppen för varje skolområde.
Inspektionen visar att rektorerna överlag är förtrogna med sina verksamheter och känner till sitt uppdrag. Barn- och utbildningsnämnden har en väl utarbetad ledarskapspolicy för rektorer, som bland annat innebär att i stort sett alla rekto- rer har genomgått eller skall genomgå den statliga rektorsutbildningen. Nämnd och förvaltning anser att rektorerna har rimliga förutsättningar att vara pedago- giska ledare, men uppger samtidigt att några av grundskolans skolområden idag är vidsträckta och att rektorerna har ansvar för många medarbetare. I dagsläget kan det variera mellan 35 och 60 anställda. Detta på grund av att den nya led- ningsorganisationen har anpassats efter den elevminskning som blir märkbar först 2008. För några rektorer innebär det långa avstånd mellan de skolor och
SKOLVERKET
förskolor de har ansvar för. Detta begränsar deras möjligheter att följa det dag- liga arbetet i verksamheterna. Inspektörerna bedömer att kommunen måste se över förutsättningarna för rektorerna för flera för- och grundskolor att ta ett tydligare ledningsansvar för den pedagogiska utvecklingen.
Den nya ledningsorganisationen har, vid inspektionstillfället, varit i bruk endast ett par månader. Många rektorer är också nyanställda. Dessutom har ett nytt kvalitetssystem införts som bygger på arbetslagens inventering av vardagspro- blem och i verksamheterna har man bara hunnit påbörja den processen. Den 1 april 2005 införde kommunen detta system, problembaserad skolutveckling (PBS), i samarbete med Karlstad universitet. Utifrån kommunens beslutsunder- lag är utgångspunkten för kvalitetsarbetet att ett systematiskt förbättringsarbete och en kontinuerlig självvärdering ska leda till ökad måluppfyllelse. Kvalitetssy- stemet införs successivt under en treårsperiod enligt beslut i barn- och utbild- ningsnämnden.
Inspektionen visar att den övergripande kommunala styrningen kring vilka mål som ska prioriteras är otydlig. I kommunens skolplan finns få konkreta mål formulerade. Kvalitetsarbetet innebär att alla skolor skall lyfta fram sina egna prioriterade mål och problemområden, men kommunen gör ingen övergripande uppföljning och analys av dessa områden. Inspektörerna bedömer att kommu- nen måste ta ett mer övergripande ansvar för att det utvecklingsarbete som sker på skolorna utgår från de nationella målen. Dessutom måste kommunens styr- ning, ledning och egentillsyn bli tydligare. Att verksamheterna inom flera viktiga områden inte följer författningarna, tyder enligt inspektörerna, på brister i kommunens övergripande kontroll av verksamheten.
Inspektörerna konstaterar att det i dagsläget saknas redovisningar och samman- ställningar av de flesta skolors resultat kring kunskap, normer och värden, samt analys, uppföljning och utvärdering med planerade åtgärder för att förbättra kvaliteten och öka måluppfyllelsen. I de flesta skolområden upprättas kvalitets- redovisningar, men i dem kan man inte läsa ut hur varje enskild verksamhet lyckas i förhållande till de nationella målen.
Enligt författningarna skall varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Inspektö- rerna bedömer att den senaste kvalitetsredovisningen för Örnsköldsviks kom- muns förskolor och skolor inte behandlar alla dessa verksamheter, exempelvis varken särskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen.
Kvalitetsredovisningen skall också innehålla en bedömning av i vilken utsträck- ning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall verksam- hetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Inspektionen visar att kommunens kvalitetsredovisning i liten om- fattning behandlar verksamhetens förutsättningar och arbete, men att den inte bedömer alls i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har för- verkligats.
Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisningar skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Inspektionen visar att skolorna behöver arbe- ta för att skapa större delaktighet i kvalitetsarbetet.
Inspektörerna konstaterar således att varken skolorna eller kommunen har kva- litetsredovisningar som uppfyller författningarnas krav.
Vuxenutbildningen har en kvalitetsredovisning för 2005. Redovisningen inne- håller en kort beskrivning av verksamhetens förutsättningar och en kort resul- tatbeskrivning i form av betygsstatistik samt avbrottsstatistik. Måluppfyllelse relaterat till de nationella målen och förslag till åtgärder redovisas inte. Inspek- törerna bedömer att vuxenutbildningens kvalitetsredovisning behöver utvecklas och förbättras.
Pedagogisk verksamhet
Förskoleverksamhet
Det finns ett stort intresse för pedagogik och att utveckla verksamheten inom förskolan. Satsningen på ”En förskola i världsklass” fokuserar på att utveckla estetiska uttrycksformer, utepedagogik och genus/jämställdhet. Personal har arbetat med att beskriva och dokumentera hur man vill utveckla dessa tre om- råden för att förbättra måluppfyllelsen i förskolans uppdrag. Arbetet följs regel- bundet upp genom träffar med rektorer, som har ansvar för förskolan. Inom vart och ett av fokusområdena har personalen erbjudits kompetensutveckling.
Likaså har lärgrupper bildats kring utepedagogik och genus. Inspektionen visar att de diskussioner som förts i dessa grupper även fått genomslag i skolan. Ex- empel på detta är ett växande intresse för utepedagogik vid flera skolor.
Överlag har förskolorna ett positivt samarbete med barnens föräldrar. I inter- vjuer framtonar dock bilden av att föräldrar på flera förskolor har marginella möjligheter till inflytande och påverkan på verksamheten. Föräldrar har inte heller kunskap om förskolans läroplan och mål. Mot bakgrund av detta bör kommunen förtydliga och förbättra föräldrarnas möjlighet till inflytande.
Samverkan med föräldrar sker via föräldramöten och utvecklingssamtal. Över- lag är föräldrar nöjda med utvecklingssamtalens innehåll och menar att de syn- liggör barnens utveckling på ett bra sätt. Metoder för att dokumentera och syn- liggöra barnens utveckling är portfolio och TRAS (tidig registrering av språkut- veckling). Individuella utvecklingsplaner (IUP) upprättas vid vissa förskolor medan andra för diskussioner om hur de ska kunna tillämpa denna dokumenta- tion. Flertalet förskolor utarbetar i samarbete med föräldrar åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd, där en anpassning av verksamheten lyfts fram.
Vid behov får personalen handledning av elevhälsoteamets specialpedagoger. I vissa fall arbetar specialpedagogerna direkt med enskilda barn. Det är dock vik- tigt för kommunen att ha i åtanke att läroplanen för förskolan inte har mål att uppnå och att begrepp som IUP och åtgärdsprogram inte finns i förskolans läroplan. Intentionen i förskolans läroplan är att förskolan skall ha verksamhets- fokus snarare än individfokus.
Inspektörerna kan konstatera att det varierar hur väl övergångarna och samver- kan mellan förskola och förskoleklass fungerar, varför det är angeläget för kommunen att utveckla detta område.
