Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Bjästa skola... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten... 3 Bedömning av genomförandet... 6 Bedömning av förutsättningarna ... 9
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Bjästa skola den 7–9 no-vember 2006.. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt-ningar och resultat. Bedömförutsätt-ningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sam-manfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Örnsköldsviks kommunoch Bjästa skola, dels den information som samlats in under besöket.
Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I Bjästa skola intervjuades elever, personal skolans rektorer, elevhälsans perso-nal samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i olika årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av Bjästa skola
Bjästa skola Antal elever
Skolbarnsomsorg 80 Förskoleklass 30 Grundskola 448
Obligatorisk särskola 2
Bjästa ligger cirka två mil söder om Örnsköldsvik. Skolan ligger inom Nätra skolområde. Skolan leds av två rektorer och omfattar förskoleklass och årskur-serna 1–9. Skolbarnsomsorgen är lokal- och verksamhetsintegrerad i skolans lokaler. Skolan är huvudsakligen organiserad i åldersintegrerade klasser. Perso-nalen arbetar i arbetslag.
Hösten 2006 flyttade verksamheten över till helt nya lokaler. I den nybyggda skolan är huvuddelen av verksamheten inrymd, men förskoleklassen och års-kurserna 1–2 finns i en byggnad nära den nya skolan.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Bjästa skola och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övri-ga skolförfattninövri-gar.
Verksamheten vid Bjästa skola präglas av en vilja till utveckling. Den nya skolan har på många sätt bidragit till en positiv start och framtidstro. Personalen är ambitiös och arbetar på ett flertal sätt engagerat med värdegrundsfrågor. Trots detta visar inspektionen att det är viktigt att skolan ytterligare intensifierar detta arbete så att alla elever kan känna trygghet. Eleverna i de högre årskurserna upplever att elevrådet har ett inflytande över skolans vardag samtidigt som in-spektionen visar att elevinflytandet på klassnivå kan öka.
Inspektionen visar att det råder mycket stora skillnader i betygsresultat mellan pojkar och flickor. Inspektörerna bedömer att skolan behöver analyserar orsa-kerna för att kunna vidta adekvata åtgärder samt att det sker en mer systematisk uppföljning av elevernas samlade kunskapsutveckling över tid. Elevernas och föräldrarnas kännedom om de nationella målen behöver förbättras och det är viktigt att skolan följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen.
Kvalitetsarbetet med upprättande av kvalitetsredovisning och arbetsplan behö-ver förbättras. Inspektörerna anser att det är viktigt att rektorernas förutsätt-ningar och mandat för att bedriva ett pedagogiskt ledarskap analyseras.
Bjästa skola har former för att identifiera elever med behov av särskilt stöd. Det görs prioriteringar för att elever med de största behoven av stöd skall få hjälp.
Inspektionen visar samtidigt att det är viktigt att skolan analyserar hur organisa-tionsform och arbetssätt påverkar alla elevers möjlighet att få stöd och nå må-len.
SKOLVERKET
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2
§ grundskoleförordningen).
- Läsåret har mindre än 178 skoldagar (4 kap. 1 § grundskoleförordningen).
- Alla elever erbjuds inte undervisning så att de kan nå målen i ämnena hem- och konsumentkunskap och teknik i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleför-ordningen och bilaga 3 skollagen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skillnader i studieresultat mellan pojkar och flickor
- Uppföljning och analys av elevernas samlade kunskapsutveckling - Elevers och föräldrars kännedom om målen
- Elevernas trygghet och språkbruk - Personalens pedagogiska samsyn
- Elevernas förståelse av syftet med den individuella utvecklingsplanen - Alla elevers möjlighet att nå målen
- Analys och utvärdering av de särskilda undervisningsgrupperna - Rutiner för dokumentation vid olika elevvårdsmöten
- Skolans kvalitetsredovisning och arbetsplan
- Rektorernas förutsättningar och mandat för ett pedagogiskt ledarskap - Elevernas tillgång till datorer och läromedel
- Rutiner för att säkerställa att timplanen följs - Information om modersmålsundervisning - Skolans allmänna information
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna.
Kunskaper
Bjästa skola genomför nationella prov i årskurs 5 och 9. Diagnoser genomförs i svenska och matematik i årskurs 2. Inspektionen visar på att resultaten huvud-sakligen används för att följa upp den enskilde elevens kunskaper. Inspektörer-na sakInspektörer-nar en systematisk aInspektörer-nalys över tid av eleverInspektörer-nas samlade kunskapsutveck-ling (se även avsnitt om kvalitetsarbete).
Inspektörerna har svårt att dra några långt gående slutsatser av resultaten från nationella prov i årskurs 5, eftersom skolan själv inte gjort någon tydlig samlad analys. Inspektörerna kan dock konstatera att det finns relativt stora skillnader i resultat mellan de olika klasserna i årskurs 5. I en klass uppnåddes målen i de olika ämnesproven i genomsnitt av cirka två tredjedelar av eleverna.
Inspektö-rerna anser att skolan behöver analysera orsakerna till skillnaderna i kunskapsre-sultat.
Meritvärdet för eleverna i årskurs i 9 på Bjästa skola, jämfört med riket, visar att under perioden 2003–2005 har det genomsnittliga meritvärdet legat något över riksgenomsnittet. Under perioden 2001–2005 har eleverna haft en positiv kun-skapsutveckling då meritvärdet ökat från 184,9 till 208,7. Resultaten visar även att en större andel av eleverna än riksgenomsnittet har uppnått behörighet till nationellt program. Inspektörerna kan dock konstatera att det finns mycket stora skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor. Meritvärdet för år 2006 är 209 poäng. Fördelat på flickor respektive pojkar är värdet 233 och 191.
Inspektörerna bedömer det som mycket viktigt att skolan analyserar orsakerna och vidtar åtgärder för att minska skillnaderna i studieresultat mellan pojkar och flickor.
Inspektion visar att det finns en korrelation mellan satta betyg och resultat från nationella prov i årskurs 9. Dock får flickorna något högre betyg i relation till sina nationella provresultat än vad pojkarna får. Personalen berättar ett de för-söker på olika sätt säkerställa en likvärdig betygssättning genom att bland annat rätta varandras prov.
Under inspektionen framkommer att elever och föräldrar har en dålig känne-dom om målen, och att skolans dokumentation av elevernas kunskapsutveck-ling framförallt koncentreras på ämnena svenska, engelska och matematik. Det framkommer att det finns elever som fått betyg i ämnet teknik trots att de inte känt till att de haft ett ämne som heter teknik, vilket inte är acceptabelt. Inspek-törerna vill understryka vikten av att skolan redovisar elevernas kunskapsut-veckling i alla ämnen, samt att målen görs tydliga för elever och föräldrar. Ett arbete med att ta fram gemensamma mål från årskurs 1 till årskurs 6 har startat.
I dagsläget har personalen tagit fram mål för matematik, svenska och sociala mål. Personalen anser även att arbetet med att fram en modell för individuella utvecklingsplaner har aktualiserat behovet av att klargöra mål att uppnå och strävans mål för att uppnå en likvärdig utbildning för eleverna. Inspektionen visar även att det inte finns en progression av målen från årskurserna 1–9. In-spektörerna vill sammanfattningsvis påpeka att det är viktigt att skolan utveck-lar ett systematiskt arbetssätt för att följa elevernas samlade kunskapsutveckling i relation till uppsatta mål.
SKOLVERKET
Tabell 1: Betygsresultat årskurs 9 mellan 2003 - 2005
År/antal elever 2005 (102elever) 2004 (81 elever) 2003 (98 elever) Meritvärden på
227,2 192,3 237,8 193,8 221,2 198,5 Andel som nått
Bjästa skola genomför en trivselenkät. Enligt rektorerna visar resultaten att de flesta elever är trygga och trivs på skolan, men att det inte gäller alla elever. In-spektionen visar på samma sätt, att trots att de flesta elever verkar trivas i sin skola finns det elever som upplever utanförskap och att de inte är trygga. Per-sonalen är medveten om situationen, och arbetar på olika sätt för att lösa pro-blemen. Inspektörerna vill betona att det är viktigt att skolan säkerställer att alla elever kan känna sig trygga i sin skolmiljö. Inspektörerna anser även att de re-sultat som trivselenkäterna visar bör sammanställas på ett mer systematiskt sätt och göras mer kända hos personal, elever och föräldrar.
Personalen på skolan uppger att det förekommer lite skadegörelse och klotter på skolan, och att de flesta elever är rädda om sin nya skola. Elever och perso-nal uttrycker att sedan den nya skolan byggdes har det blivit lugnare och att den nya fina miljön kan ha bidragit till detta. När det inträffar incidenter upplever personalen att eleverna är bra på att berätta och att ta ansvar för sina handling-ar. Bjästa skola har en egen skolcafeteria som huvudsakligen sköts av ”PRO - School” som består av en grupp pensionärer som engagerat sig för att hjälpa skolan och eleverna. Det finns även anställda ”kisar” (kamratstödjare) på sko-lan. De arbetar i cafeterian och hjälper även eleverna, bland annat på rasterna.
Inspektionen visar att samarbetet mellan skolan och ”PRO– School” samt ”ki-sarna” är viktigt för elevernas trygghet.
Personalen på Bjästa skola arbetar på ett medvetet och engagerat sätt med vär-degrundsfrågor. Detta sker inom ramen för olika ämnen, men även som åter-kommande aktiviteter. Trots ett ambitiöst värdegrundsarbete berättar elever att det förekommer ett hårt språk särskilt bland äldre elever. Inspektörerna anser att det är angeläget att personalen intensifierar sitt värdegrundsarbete för att komma till rätta med språkbruket.
Bjästa skola har sedan tidigare en plan mot kränkande behandling som gäller för skolan och rektorsområdet. Planen beskriver arbetet när mobbning upptäcks och det förebyggande arbetet. Personalen har arbetat med att anpassa den gam-la pgam-lanen så att den motsvarar de krav som ställs på en likabehandlingspgam-lan. Vid inspektionstillfället är personalen i färd med att färdigställa den nya planen, men det återstår en del arbete innan den är helt färdig, bland annat att skall den nya planen ut på remiss till personalen. Krav på likabehandlingsplan gäller sedan den 1 april 2006. Den 15 oktober 2006 trädde även nya bestämmelser i kraft som innebär att likabehandlingsplanen skall upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.
I det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkningar finns kamratstödja-re bland eleverna som kallas NAMO, Nätras antimobbningsgrupp. Det finns även ett vuxenteam på skolan som arbetar tillsammans med eleverna. Inspek-tionen visar att kamratstödjarna har en viktig funktion att fylla, men att kamrat-stödjarnas funktion och roll måste tydliggöras för såväl elever som personal.
Inspektörerna anser att detta är viktigt för att kamratstödjarna skall ha förut-sättningar och fortsatt legitimitet för sitt uppdrag.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individan-passning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kva-litetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författ-ningar för respektive skolform.
Pedagogisk verksamhet
Bjästa skola arbetar med problembaserad skolutveckling (PBS) i enlighet med fastställda riktlinjer av Örnsköldsviks kommun. Det innebär kortfattat att per-sonalen identifierar pedagogiska problemområden och att perper-sonalen därefter gör en analys av området som utmynnar i olika lösningförslag. Personalen har bland annat bildat lärgrupper kring frågor om genus och matematik. I de olika arbetslagen finns kontaktpersoner som har till uppgift att vara kontaktpersoner mellan arbetslag och skolledning i det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Inspektionen visar att den pedagogiska samsynen behöver utvecklas på skolan.
Rektorer och personalen uppger att flytten till den nya skolan och de organisa-toriska förändringar som genomförts tagit mycket tid och kraft. Personalen berättar att det varit viktigt att få de nya arbetslagen att fungera, men att det samtidigt inneburit att arbetslagen i viss utsträckning isolerats från varandra.
Inspektörerna anser att det är viktigt att skolans ledning och personal verkar för en ökad pedagogisk samsyn.
Inspektörerna uppfattar att det finns en levande diskussion om hur Bjästa skola skall vara organiserad. Örnsköldsviks kommun var tidigt ute att organisera kommunens elevhälsa utifrån regeringens proposition om elevhälsa: Hälsa, lä-rande och trygghet. Inom Bjästa skolområde finns ett utbyggt elevhälsoteam som utgör en viktig del i arbetet med särskilt stöd och att skapa goda lärmiljöer.
Inspektörerna vill betona att det skapas förutsättningar så att elevhälsans
samla-SKOLVERKET
de kompetens också tillvaratas i organiserandet och utvecklingen av den nya skolan.
Bjästa skola har under hösten 2006 påbörjat arbetet med att upprätta individuel-la utvecklingspindividuel-laner, vilket även föregåtts av kompetensutveckling för persona-len och ett arbete med att ta fram en modell. Inspektionen visar dock att me-ning och syfte med de individuella utvecklingsplanerna måste tydliggöras för eleverna. Inspektörerna vill också betona att den individuella utvecklingsplanen på ett konkret sätt skall beskriva vilka insatser skolan skall vidta för att eleven skall utvecklas i riktning mot strävansmålen. Vid inspektionstillfället framkom-mer att det finns elever som saknar individuell utvecklingsplan.
Bjästa skola har en uttalad policy att särskilt stöd skall sättas in så tidigt som möjligt för de elever som behöver särskilt stöd. Skolan har rutiner för att identi-fiera elever som behöver särskilt stöd, bland annat genom olika diagnoser och nationella prov. Åtgärdsprogram upprättas och insatser sätts in för elever som inte når målen. Inspektörerna uppfattar att skolan gör tydliga prioriteringar för de elever som behöver särskilt stöd, men ser samtidigt tecken som pekar på att det finns elever som har svårt att få tillräckligt med stöd. Under inspektionen berättar personal, elever och föräldrar att det i en del klasser kan vara svårt att få arbetsro för eleverna och det är svårt för lärarna att hinna hjälpa eleverna i en orolig lärandemiljö, vilket drabbar framförallt elever som behöver extra stöd.
Inspektörerna anser att det är viktigt att skolan analyserar problemet och hur organisationsform samt olika arbetssätt påverkar alla elevers möjlighet att nå målen.
Det finns tre särskilda undervisningsgrupper på skolan, Kristallen, Kabyssen och Källan, som vänder sig till elever i olika åldrar. Grupperna leds av lärare och fritidspedagoger som tillsammans leder verksamheten. Inspektörerna be-dömer att skolan som en del av kvalitetsarbetet behöver tydligare och mer sys-tematiskt utvärdera effekterna av de särskilda undervisningsgrupperna på indi-vid och gruppnivå. Vid inspektionen framkommer att det saknas besvärshän-visning vid beslut av särskild underbesvärshän-visningsgrupp
När skolan behöver hjälp av elevhälsan görs en ansökan till elevhälsan inom skolområdet. Därefter vidtas lämpliga åtgärder. Trots att det finns en särskild ärendegång och tydlighet när det gäller bland annat ansökan till elevhälsan får inspektörerna en otydlig bild av hur dokumentation sker vid olika möten som behandlar elevers behov av stöd i olika former. Inspektionen visar att begreppet elevvårdskonferens används för flera olika typer möten och att det finns en osäkerhet hos personalen om vem som är ansvarig för att adekvata dokument upprättas och sparas på ett rättssäkert sätt. Inspektörerna bedömer det som ytterst angeläget att skolan utvecklar tydliga rutiner för elevvårdskonferensen och för hur olika former av dokumentation upprättas, arkiveras och vem som är ansvarig för att så sker.
Vid inspektionen framkommer att skolan erbjuder en del elever ett så kallat bonusår. Syftet är att elever som inte nått målen skall genom att gå om ett år få möjlighet att nå målen. Enligt grundskoleförordningen får rektorn efter samråd med föräldrarna besluta att en elev inte skall flyttas till högre årskurs, om det med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt anses lämpligast för eleven. Inspektörerna vill dock betona vikten av att lösningen med ett så kallat bonusår inte får utvecklas till ett systematiskt system i arbetet med elever i be-hov av särskilt stöd.
Inspektionen visar att eleverna i årskurserna 7–9 är mycket nöjda med elevrå-dets roll och möjlighet till inflytande. Inspektionen visar dock att klassrådens roll är otydliga för många elever. Inspektörerna kan se en möjlighet till att ele-vernas inflytande ytterligare kan förbättras om klassrådens betydelse stärks.
Under inspektionen får inspektörerna se mycket eget arbete, men har även un-der lektioner givits tillfälle att få lyssna på goda demokratiska samtal om lärande och kunskap i olika former.
Styrning ledning och kvalitetsarbete
Skolan leds av två rektorer. Den ena rektorn är ansvarig för förskoleklass till årskurs 6 samt två förskolor, den andre rektorn för årskurserna 7–9. Rektorerna som har rektorsutbildning ingår tillsammans med övriga rektorer inom skolom-rådet i ett ledningsteam som leds av en skolområdeschef. Rektorerna för Bjästa skola har sina tjänsterum på skolan där även områdeschefen är placerad. Sam-verkan inom skolområdet sker regelbundet varje termin kring olika övergripan-de frågor.
Rektorerna vid skolan har 40–50 anställda att ansvara för. Rektorerna upplever att det kan vara svårt att ha ett nära pedagogiskt ledarskap, eftersom det i ar-betsuppgifterna ingår en betydande del administrativa uppgifter. Örnsköldsviks kommun genomdrev för en tid sedan en ny organisation. I den gamla organisa-tionen fanns rektorer och biträdande rektorer. I nuvarande organisation har kommunen frångått detta system. Inspektionen visar dock att den nya lednings- organisationen inte är helt förankrad i verksamheten. De flesta elever som in-spektörerna pratar med svarar att det är skolområdeschefen som är deras rek-tor. Inspektionen visar även att personalen har en otydlig bild av vilket mandat och ansvar skolans rektorer har i förhållande till områdeschefen i olika frågor.
Enligt gällande författningar har rektorn ett stort ansvar för skolans måluppfyl-lelse. Inspektörerna anser därför att det är viktigt att skolans rektorer har ett tydligt mandat för sitt uppdrag och att både personal och elever känner till och förstår den nya ledningsorganisationen.
Örnsköldsviks kommun har bestämt att kvalitetsredovisningar skall upprättas på skolområdesnivå. I flera avseenden befinner sig skolor därför i ett brytnings-skede mellan ett gammalt och nytt kvalitetssystem. Inspektörerna anser att detta blir tydligt i bland annat skolans kvalitetsredovisning. Utifrån skolans befintliga kvalitetsredovisning har inspektörerna svårigheter att få en bild av i vilken ut-sträckning skolan når de nationella målen. Inspektörerna anser att det är viktigt att rektorn säkerställer att det på skolnivå upprättas en kvalitetsredovisning som på ett tydligare sätt beskriver i vilken utsträckning de nationella målen har upp-nåtts för utbildningen och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts (se även avsnittet om kunskaper).
Bjästa skolas arbetsplan utgörs av flera olika dokument som till stor del består av olika utvecklingsplaner från de olika arbetslagen. Det finns därför inget tyd-ligt dokument som samlar skolans olika måldokument, vilket gör det svårt att
Bjästa skolas arbetsplan utgörs av flera olika dokument som till stor del består av olika utvecklingsplaner från de olika arbetslagen. Det finns därför inget tyd-ligt dokument som samlar skolans olika måldokument, vilket gör det svårt att