Plan mot diskriminering och kränkande behandling

(1)

Plan mot

diskriminering och kränkande

behandling

Håstaby förskola

Upprättad Januari 2020

Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller

(2)

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen Håstaby förskola

Förbud mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan vilar på demokratisk grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. För alla som arbetar i förskolan är arbetet med värdegrunden ett övergripande uppdrag som ska genomsyra hela verksamheten – organisation, undervisning, alla möten och aktiviteter.

Skollagen 6 kap. 9 § Huvudman eller personal inte utsätta ett barn för kränkande

behandling. Kränkande behandling innebär att ett barns värdighet kränks. Har kränkningarna samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier.

Diskrimineringslagen 2 kap. 5 § Den som bedriver verksamhet får inte diskriminera något barn som deltar i verksamheten. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk mening.

Läroplan för förskolan Lpfö-18 Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön,

könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har

anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas.

(3)

Vår vision

Vi på Håstaby förskola skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna glädje, trygghet och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi personal ska vara förebilder för barnen och stärka deras identitet, självkänsla, självkännedom och självförtroende. Som förebilder för barnen ska vi sträva efter att skapa en gemensam förskola med vi-känsla, där alla barn är allas barn. Förskolan skall verka för barns rätt och allas lika värde och respekt för människors olikheter.

Jag vill! Jag kan! Jag vågar!

Planen gäller från 20200101

Planen gäller till 20201231

Ansvariga för planen

Arbetslag: Förskollärare, barnskötare och övrig personal vid Håstaby förskola Rektor: Inger Graveleij

Barnens delaktighet

Barnen som är tre år och äldre är delaktiga genom våra Qualis-enkäter.

I samband med kartläggningen (hur barnen trivs i förskolan) intervjuar vi barnen 3- 5 år 1/ggr termin, för att fråga var de trivs och om de känner sig otrygga

någonstans. Barnen blir delaktiga genom vårt systematiska arbete med pedagogiska dokumentation som synliggör det vardagliga arbetet med normer och värden. (vi intervjuar och observerar, beroende på om det är yngre eller äldre barn.) Vårt gemensamma tema är litteratur.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vid föräldramöten och vid inskolning informeras föräldrar om planen mot

diskriminering och kränkande behandling. Planen finns tillgänglig i föräldrapärmen och på vår hemsida. Även i forum för samråd, när vi återkopplar till föräldrar vilka svar som framkommit. Föräldrar får årligen besvara en Qualis-enkät där trygghet och trivsel finns med som en viktig del. Vid utvecklingssamtal finns planen med som en viktig del i hur vi lyfter vår verksamhet.

(4)

Personalens delaktighet

Vi arbetar kontinuerligt med kränkningar och de olika diskrimineringsgrunderna på avdelningsmöten, ATP och personalmöten. Vi har använt oss av material utifrån Barnkonventionen i vårt arbete med planen. Revidering av arbetsplanen görs varje november/december av personal och rektor. Vi reviderar planen tillsammans under kvalitetsdagen, för att all personal samt rektor ska vara delaktiga i planen.

Förankring av planen

Planen presenteras vid inskolning samt vid våra föräldramöten och genom pedagogisk dokumentation. Den finns tillgänglig i vår föräldrapärm och på vår hemsida. Tillsammans med barnen arbetar vi med planen i dagliga samtal vid olika samlingar och med hjälp av Kompismaterialet. Utifrån arbetet med

Barnkonventionen läser och arbetar vi med boken ”Alla barns rätt” genom t ex barnintervjuer. Det arbetet ger förankring hos personal och i vårt förhållningssätt.

Arbetet med planen finns med i kalendariet och i förskolans årshjul samt under kvalitetsdagar. Vi samtalar om normer och värden och planen ligger då som grund för diskussioner.

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Vid vår utvärdering gick vi igenom föräldraenkäten och personalens synpunkter, samt sett över vad vi behöver arbeta vidare med. Qualis-enkäter för personalen ligger som grund i det arbetet.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Pedagoger, föräldrar och barn på Håstaby förskola samtrektor.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Ett resultat utav arbetet är att vi liksom alla förskolor i vårt område har riktat vårt fokus genom vårt temaarbete: normer och värden. Vi har arbetat med det tidigare, men inte som temaarbete längre. Detta gjordes utifrån att säkerhetsställa alla barns trygghet och trivsel.

Barnen känner sig tryggare när vi vuxna sprider ut oss och är mer tillsammans med barnen. Organisationen både inne och ute gör det möjligt för barnen att dela upp sig i mindre grupper. Vi har arbetat fram en trygg, kreativ och lustfylld lärmiljö som utformas utifrån alla barns rättigheter. Vi personal försöker fördela oss så att vi finns över hela gården och i skogen. Arbetet med att registrera i LISA har förbättrats sedan föregående år, men är ett fortsatt förbättringsområde.

(5)

Årets plan ska utvärderas senast 20201231

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Utvärdering sker på en kvalitetsdag där samtliga personal deltar, samt på avdelningsmöten och reflektioner. Barn och föräldrar är delaktiga genom

qualisenkät, samt under forum för samråd med vårdnadshavare och alla personal.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Hur barnen har involverats i utvärderingen

Vi har haft barnintervjuer, resultat och utvärdering finns med i vår kartläggning.

Barnen får svara på den årliga Qualis-enkäten med hjälp av figurer med olika ansiktsuttryck. I den dagliga verksamheten samtalar vi med barnen om det vi ser och det som sker. Vi har involverat barnen genom att kartlägga vår lärmiljö inne och ute utifrån trygghet och trivsel.

1. Hur känns det när du är på förskolan?

2. Har du kompisar på förskolan? Vilka? Finns det fler som du skulle vilja leka med?

3. Vad brukar du få bestämma på förskolan?

4. Vilka rum brukar du leka i?

5. Finns det rum som du skulle vilja vara mer i?

6. Finns det något rum på förskolan där du inte vill vara i?

7. Är du rädd någon gång på förskolan?

8. Vad tycker du om att göra när du utomhus?

9. Är du rädd någon gång när du är ute?

Hur personalen har involverats i utvärderingen

Samtliga personal har diskuterat, reflekterat och reviderat planen, samt lyft och diskuterat våra förbättringsområden på våra kvalitetsdagar och personalmöten. Vi gör observationer i barngruppen och använder oss av pedagogisk dokumentation som verktyg. Vi arbetar utifrån kompismaterialet, Barnkonventionens material och boken Alla barns rätt. Vi som personal har också besvarat Qualis-enkäten.

(6)

Främjande åtgärder

Främjande handlar om att identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där barn känner sig trygga och utvecklas.

Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla barn och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem.

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

Mål och uppföljning 2020

Kränkande behandling:

Psykisk kränkning - Nolltolerans ex. miner, blickar, utfrysning, ignorans, suckar

Mål och uppföljning

Alla, vuxna som barn, ska mötas med respekt.

Uppföljning: Observationer i barngrupp, diskussioner i arbetslag och tillsammans med barnen.

Åtgärd

Personalens förhållningssätt gentemot barnen och varandra ska genomsyras av respekt. Vi ska främja barnens förmåga att träna empati och respekt för allas lika värde. Vi ska använda oss av kompismaterialet, Hur ska en bra kompis vara ?. Vi delar upp barnen i mindre grupper för att skapa goda relationer och att kunna ta tillvara på varandras likheter och olikheter.

Verbal kränkning - Nolltolerans

ex. skällsord, förolämpningar, sprida rykten, förtal

Nolltolerans ska råda och situationer som dyker upp i vardagen ska följas upp direkt. Varje barn ska få känna att de är en viktig del i vår verksamhet.

Åtgärd

Personalens ska vara lyhörd, närvarande och stärka de positiva förmågor som varje barn har.

(7)

Fysisk kränkning – Förebild

ex. slag, knuffar, tafsning, förföljelse, sabotage

All personal ska vara förebild med ett förhållningssätt som uttrycker respekt mot barnen och mellan varandra.

Uppföljning: Observationer i barngrupp, diskussioner i arbetslag och tillsammans med barnen.

Åtgärd

Situationer som uppkommer ska följas upp direkt. Arbeta med kompismaterialet.

Närvarande och lyhörd personal.

Diskrimineringsgrunder Kön – Lek på lika villkor

Barnen ska få utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön.

Åtgärd

Allt material ska vara tillgängligt och tillåtande för alla. Flickor och pojkar ska erbjudas lika stort utrymme och inflytande över verksamheten. Vuxna ska ha ett tillåtande förhållningssätt.

Könsidentitet eller könsuttryck – Genus

Barnen ska ges utrymme för att bejaka den egna identiteten.

Åtgärd

Personalen ger barnen tillgång till litteratur som väcker tankar och deras nyfikenhet om t ex familjekonstellationer. Oavsett föräldrars könsidentitet ska alla barn och familjer välkomnas och få ett gott bemötande.

Etnisk tillhörighet – Stolt för sitt ursprung

Alla ska känna sig stolta över sig själv och sin etniska tillhörighet.

Åtgärd

Personalen ska arbeta aktivt för att utveckla barnens kunskap och respekt förolika

(8)

kulturer och värderingar. Vi bejakar vårdnadshavares vilja att dela med sig av sitt ursprung.

Religion eller annan trosuppfattning – Religion i världen

Allas trosuppfattning och religion ska bemötas med respekt.

Åtgärd

Vid inskolning frågar vi om vad som gäller angående ex specialkost, kultur och andra för familjen viktiga saker. Vi gör alltid en förfrågan till vårdnadshavare innan besök i kyrkan vid högtider.

Funktionsnedsättning – Allas lika värde

Alla vuxna på förskolan ska arbeta för att olikheter ses som en tillgång.

Uppföljning: Observationer i barngrupp, diskussioner i arbetslag och tillsammans med barnen.

Åtgärd

Alla barnen ska erbjudas möjlighet att delta i verksamhetens olika aktiviteter utifrån sina egna förutsättningar och möjligheter. Personalen ska utforma miljön på förskolan så att det finns samma förutsättningar för alla som befinner sig där.

Sexuell läggning – Familjekonstellationer

Barnen ska göras medvetna om att det finns olika typer av familjekonstellationer och olika sätt att bilda familj. Alla ska känna stolthet för sin familj. Uppföljning:

Observationer i barngrupp, diskussioner i arbetslag och tillsammans med barnen.

Åtgärd

Barnens egna frågor och funderingar ska mötas med respekt och vi ska tillsammans ta reda på svar t ex genom bokläsning eller samtal.

Ålder – Mina förmågor

Skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder.

Åtgärd

Vi skapar mötesplatser för barnen utifrån deras intresse och nyfikenhet, inte utifrån ålder. Vi pratar med barnen om att vi alla behöver träna på olika saker både barn och vuxna oavsett ålder.

Bristande tillgänglighet – Likvärdighet

Mål och uppföljning

Miljön ska vara tillgänglig och tillåtande för alla så att alla kan delta på likvärdiga

(9)

villkor. Uppföljning: Observationer i barngrupp, diskussioner i arbetslag och tillsammans med barnen.

Åtgärd

Vi planerar för att alla aktiviteter i verksamheten ska vara möjliga för alla.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under året.

Hur barnen har involverats i de främjande åtgärderna

Vi har barnintervjuer och dagliga samtal med barnen. Barnen får svara på den årliga Qualis-enkäten med hjälp av figurer med olika ansiktsuttryck. I den dagliga

verksamheten samtalar vi med barnen om det vi ser och det som sker. Vi har involverat barnen genom att kartlägga vår lärmiljö inne och ute utifrån trygghet och trivsel. Vi arbetar med kompis-materialet samt med Barnkonventionens material om alla barns rätt.

Hur personalen har involverats i de främjande åtgärderna

Genom APT, avdelningsmöten, kvalitetsdagar samt dagliga reflektioner, berört de olika områdena. Vi gör observationer i barngruppen och använder oss av

pedagogisk dokumentation som verktyg. Vi arbetar utifrån kompismaterialet, Barnkonventionens material och boken Alla barns rätt. Vi som personal har också besvarat Qualis-enkäten. Vi personal arbetar vidare med att förankra plan för diskriminering och kränkande behandling och att rapportera i LISA.

Kompetensutveckling så all personal kan känna sig trygga och säkra i att använda dessa verktyg i det dagliga arbetet.

Kartläggning

Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och

kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat, ska analyseras och ligga till grund för de främjande, förebyggande och förhindrande åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande

behandling.

Kartläggning med intervjufrågor utifrån trygghet och trivsel, Qualisenkäter, observationer samt pedagogisk dokumentation.

(10)

Områden som berörs i kartläggningen

Hur barn har involverats i kartläggningen

Barnen har svarat på Qualisenkäter med hjälp av olika ansiktsuttryck, personalen intervjuar barnen om deras lärmiljö, både inne och ute, var de känner sig trygg resp.

otrygg utifrån trygghet och trivsel. I den dagliga undervisningen samtalar personalen med barnen om det vi ser och om det som sker.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Personalen arbetar utifrån kompismaterialet, barnkonventionens material,

husmodellen samt boken Alla barns rätt. Personalen besvarar även Qualisenkäten.

Vi gör observationer i barngruppen och använder oss av pedagogisk

dokumentation som verktyg. Personalen använder sig av språkdomänerna i samtal med vårdnadshavare.

Resultat och analys 2019 Resultat

Utifrån vår kartläggning av barnen i vår lärmiljö såg vi att barnen var trygga och vågade använda alla rum.

Qualis enkäter – Barnenkäten visar att 95% av barnen tycker om att vara på förskolan, 83% av barnen ser sig som en bra kompis, 93% har någon att leka med på förskolan och 83% har roligt när de leker med de andra barnen på förskolan.

Föräldraenkäten visar att 97% av vårdnadshavarna upplever att deras barn trivs på förskolan och 90% vet att förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och

kränkande behandling.

LISA – Tre fysiska kränkningar och en psykisk kränkning har förekommit under året.

Analys

Vi väljer att dela upp oss i mindre grupper för att kunna vara mer närvarande i barns utforskande, lek och samspel. Genom att vi tänker kring vår organisation hela dagen försöker vi förebygga diskriminering och kränkande behandling.

Qualis enkäter – 3 barn har ingen att leka med. Vet vi vem det är? Viktigt att vi fångar upp dessa barn^.Framåt behöver vi arbeta mer med att vara en bra kompis.

Kan vi förändra lekmiljöerna på något sätt som stödjer arbetet.

LISA – Arbete med att se och upptäcka kränkningar behöver intensifieras när det

(11)

gäller personal. Ta del av och diskutera olika dilemman och

fallbeskrivningar. Stärkas i vad som är/kan vara en kränkning. Uppdatering av vad som står i Skollagen, samt fortsätta utveckla rutin för att lägga in i systemet LISA.

Förebyggande åtgärder

Utifrån resultatet i kartläggningen formulera konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i vår verksamhet.

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling: Nolltolerans

Psykisk kränkning: ex blickar, ord, miner, suckar, undvika

Alla ska bli respekterad för den de är och känna sig trygg på förskolan.

Uppföljning genom observationer, kartläggning av rum och genom samtal med barn, vårdnadshavare och personal samt enkäter och genom pedagogisk dokumentation.

Åtgärd

Personalen ska arbeta empatiskt och med ett lyhört arbetssätt. Vi ska vara goda förebilder och tydliga ledare samt närvarande vuxna.

Motivera åtgärd

Alla ska bli sedd, känna sig trygga och bli lyssnade till på vår förskola.

Verbal kränkning: ex. skällsord, förolämpningar, sprida rykten, förtal

Nolltolerans ska råda och situationer som dyker upp i vardagen ska följas upp direkt. Varje barn ska få känna att de är en viktig del i vår verksamhet.

Åtgärd

Personalens roll blir att vara lyhörd, närvarande och kan på så sätt stärka de positiva förmågor som varje barn har.

Motivera åtgärd

Fysisk kränkning: ex slag, knuffar, tafsning, förföljelse, sabotage

(12)

Åtgärd

Närvarande vuxna som är tydliga ledare och goda förebilder.

Motivera åtgärd

Diskrimineringsgrunder Kön – Utrymme och material

Alla barn i verksamheten ska få samma förutsättningar att kunna prova på allt material. Alla barn ska ha lika stort inflytande på verksamheten oavsett kön.

Uppföljning genom observationer, kartläggning av rum och genom samtal med barn, samt utifrån pedagogisk dokumentation.

Åtgärd

Dela in barnen i mindre grupper, ökad möjlighet att lära känna varandra och varandras kompetenser. Skapa inspirerande, könsneutrala lärande miljöer.

Motivera åtgärd

Alla ska ha samma förutsättningar oavsett kön.

Könsidentitet eller könsuttryck - Tillåtande

Mål och uppföljning.

Alla ska få känna stolthet över sin egen könsidentitet.

Uppföljning sker i samtal i verksamheten.

Åtgärd

Ge barnen möjlighet att ta del av, höra böcker som tar upp olika könsuttryck.

Motivera åtgärd

Barnen ska ges möjlighet att vara stolta över sig själva!

Etnisk tillhörighet - Stolthet

Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Alla ska respektera andra människor oavsett deras etniska tillhörighet.

Uppföljning genom observationer och i dagliga samtal.

Åtgärd

Allas etniska tillhörighet ska benämnas på ett positivt sätt

Motivera åtgärd

Alla barn ska känna sig stolta över sig själv och sin tillhörighet.

(13)

Religion eller annan trosuppfattning – Respekt

Lyhördhet och respekt för vårdnadshavares önskemål. Uppmuntra barnen att dela med sig av sina traditioner.

Åtgärd.

Genom utvecklingssamtal och dagliga samtal med barn och vårdnadshavare.

Motivera åtgärd

Alla ska få känna att man blir bemött på ett respektfullt sätt.

Funktionsnedsättning – Viktighet

Alla barn ska ha samma möjligheter i utbildningen utifrån deras förmågor. Vi har alla olika förutsättningar och olikheter berikar vår förskola.

Uppföljning genom observationer, kartläggning av rum och genom samtal med barn, vårdnadshavare.

Åtgärd

Utbildningen ska anpassas med hänsyn till barns olika förutsättningar.

Motivera åtgärd

Alla är vi bra på olika saker, vi alla behövs och är viktiga.

Sexuell läggning – Familjekonstellationer Mål och uppföljning

Alla barn och familjer oavsett föräldrars sexuella läggning ska välkomnas till vår förskola.

Uppföljning sker i utvärderingar och dagliga samtal.

Åtgärd

All personal ska välkomna och bemöta alla familjer oavsett sexuell läggning på ett professionellt sätt. Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer genom exempelvis litteratur.

Motivera åtgärd

Kärlek ser ut på många olika sätt och inget är rätt eller fel!

Ålder – Jag kan!

Utbildningen ska utgå ifrån utveckling, behov och förmågor och inte ålder!

Undervisningen ska vara anpassad utifrån barnens nyfikenhet och intresse.

Uppföljning via enkäter och utvärderingar och i den pedagogiska dokumentationen.

Åtgärd

Vi utgår inte endast från barnens ålder utan vi ser var barnen är i sin utveckling och

(14)

Barnens utveckling och egna intresse ska tas tillvara. Personalen bemöter varje barn på sina egna villkor, förutsättningar och kunskaper.

Bristande tillgänglighet – Möjlighet Mål och uppföljning

Alla barn ska ha möjlighet att delta och vara viktiga i verksamheten.

Uppföljning genom observationer, kartläggning av rum och genom samtal med barn, vårdnadshavare, samt i pedagogisk dokumentation

Åtgärd

Ständigt arbete med våra lärmiljöer både inomhus och utomhus för att vi ska inkludera alla i vår verksamhet. Material ska vara tillgängligt för alla!

Motivera åtgärd

Att ge alla barn möjligheter!

Ansvarig

Hur barnen har involverats i de förebyggande åtgärderna

Personalen har intervjuer med barnen och dagliga samtal i verksamheten. Årligen får barnen som är från 3 år svara på Qualisenkäter med hjälp av figurer med olika ansiktsuttryck. Vi arbetar med kompismaterialet samt med barnkonventionens material. Vi involverar barnen genom att kartlägga vår lärmiljö både inne och ute utifrån trygghet och trivsel.

Hur personalen har involverats i de förebyggande åtgärderna?

Personalen har reflektion och dialog i arbetslagen, som följes upp kontinuerligt.

Observationer genomförs i barngruppen och pedagogisk dokumentation används som verktyg. Arbete utifrån Kompismaterialet, Barnkonventionens material och boken Alla barns rätt. Personal besvarar Qualis-enkäten. Personalen behöver förstärka arbete med att förankra plan för diskriminering och kränkande behandling och att rapportera i LISA.

Datum när det ska vara klart

Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under året.

(15)

Rutiner Policy

Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det är ett barn eller en vuxen.

Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling.

All personal ska vara nära eller i samspel med barnens lek, samt vara lyhörda för hur barn mår.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (2010:800) kap 6 § 10.

Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev kränkningar.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Föräldrar och barn kan vända sig till all personal eller rektor vid förskolan. Barnet eller föräldern väljer själv.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akut situation uppstår ska personal direkt agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindra fortsatt kränkande beteende.

Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Rektor informeras.

Utredning görs skyndsamt av personal och rektor. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade.

Rektor, personal och vårdnadshavare träffas för samtal och nödvändiga beslut tas.

Ett åtgärdsprogram upprättas. Uppföljning av åtgärdsprogram sker efter 2-3 veckor.

Ansvarig för dokumentation är rektor.

Ansvarig personal ansvarar för information till berörda vårdnadshavare och till övriga personal.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

När personal, hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska hen så fort som möjligt avbryta detta.

Vid grov kränkning tas genast kontakt med rektor. Rektor tar kontakt med

(16)

utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas.

Ansvarig för utredning och dokumentation är rektor.

Rektor kallar berörda till uppföljningsmöte.

Rutiner för uppföljning

Rektor kallar till uppföljningsmöte utifrån hur åtgärdsplanen fungerat.

Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev vårdnadshavare, dokumentation görs. Vid arbetslagsplanering sammanställs dokumentationen, samma information till all personal.

Eventuella kompletteringar görs till åtgärdsplanen.

Vårdnadshavare informeras om ev kompletteringar.

Rektor har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen upphört.

Rutiner för dokumentation

Utredning: Tidpunkt/-er, händelseförlopp, analys av ev. orsak till kränkning Dokumentation: Görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning vuxen – barn, då görs den av rektor.

Åtgärdsprogram: Åtgärder med tidsaspekt, personal och vårdnadshavare, där rektor dokumenterar.

Tillbud/Skada/Trakasserier skrivs in i Arbetsskadeanmälan(LISA) på Hint Rektor rapporterar till Vc Förskolan och återrapporterar till

Lärandenämnden(huvudman) på särskilt blankett.

Ansvarsförhållande