• No results found

Breddad rekrytering och breddat deltagande i högskolan vad säger killar och tjejer? Och vad kan göras?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Breddad rekrytering och breddat deltagande i högskolan vad säger killar och tjejer? Och vad kan göras?"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Högskolestudier - intresse, planer och finansiering: Ett samarbete mellan UHR, UKÄ och CSN

1

Breddad rekrytering och breddat deltagande i

högskolan – vad säger killar och tjejer? Och vad

kan göras?

(2)

…är stor, väldokumenterad och påfallande envis

Övergången till högskolan uppdelad på förkunskaper och social bakgrund i årskullen födda 1991

Snedrekryteringen till högskolan…

(3)

• Skillnader i studieplaner mellan olika grupper

• Könsbundna val

• Angivna skäl till att vilja studera på högskolan

• Angivna skäl till inte att vilja studera högskolan

3

Gymnasieungdomars studieplaner

(4)

Skillnader i studieplaner mellan olika grupper (andel Ja)

(5)

5

16%

64%

61%

5%

Skillnader i studieplaner mellan olika grupper (andel Ja)

(6)

67%

50%

89%

68%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kvinna Man Kvinna Man

Född i Sverige Utrikesfödd

Skillnader i studieplaner mellan olika grupper (andel Ja)

(7)

7

87%

73% 71%

43%

60%

47%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man

Båda föräldrar med eftergymnasial utbildning

En förälder med eftergymnasial utbildning

Ingen förälder med eftergymnasial utbildning

Skillnader i studieplaner mellan olika grupper (andel Ja)

(8)

Mer benägna att planera högskolestudier:

• Kvinnor

• Födda i utlandet

• Föräldrar med högre utbildning

• Läser högskoleförberedande program

Precis samma mönster som senare syns bland högskolenybörjarna i registerdata.

Skillnader i studieplaner mellan olika grupper

(9)

.

2020-09-08 9

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Kvinna Man

Könsbundna val

(10)

.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

För att kunna få ett mer intressant jobb

För att kunna få ett jobb med hög lön

För att öka chanserna att få ett

jobb

För att högskoleutbildning ger högre status och

Annat För att det är roligt att studera

På grund av vänner och familj

För att jag hellre studerar än arbetar

Varför vill du läsa på universitet/högskola?

(11)

.

11

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Jag är trött på att studera

Jag vill börja arbeta inom yrken som

inte kräver högskoleutbildning

Jag vill göra andra saker, t.ex. resa, ta det lugnt eller ägna

mig åt mina intressen

Jag vill läsa på universitet/högskola

någon gång i framtiden men inte

inom de närmaste tre åren

Annat Jag tror inte jag klarar av högskolestudier

Jag vill inte ta studielån

Jag vet för lite om att studera på

högskola

Jag är orolig för att bli diskriminerad på

högskolan

På grund av vänner eller familj

Vad beror det på att du inte planerar att läsa på

universitet/högskola inom de närmaste tre åren?

(12)

Studiemedel gör det möjligt att studera

• Studiemedel gör studier mer lönsamma.

• De bidrar därmed sannolikt till att fler ungdomar väljer att börja studera.

• Detta gäller alla ungdomar – men det kan tänkas att personer från lägre

socio-ekonomiska förhållanden är särskilt beroende av studiemedel för

att kunna påbörja studier.

(13)

13

Hur mycket känner du till om återbetalningen av studielån?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite

Kvinna Man

Kunskaperna om studiemedel och återbetalning är låga

(14)

Hur mycket känner du till om hur mycket bidrag och lån du kan få när du

studerar? Andelen som planerar att studera vidare vid universitet eller högskola de närmaste tre åren.

Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite

Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite

Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite Båda föräldrar med eftergymnasial utbildning

En förälder med eftergymnasial utbildning

Ingen förälder med eftergymnasial utbildning

De som har två föräldrar med eftergymnasial utbildning planerar att fortsätta studera oavsett kunskaper om

studiemedel

(15)

15

• Av ungdomarna har 43 procent aldrig pratat med sina föräldrar om studielån…

• …och 64 procent har aldrig pratat med sina vänner om lånet.

Ungdomar pratar sällan om studielån med föräldrar eller

vänner

(16)

Vad har dina vänner generellt sett gett dig för råd när det gäller att ta studielån?

Ungdomar födda utomlands diskuterar oftare studielånet med vänner och föräldrar

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

De har uppmuntrat att ta studielån De har avrått från studielån De har inte sagt något om studielån De har förklarat hur studielån fungerar men inte gett något råd

Vill inte svara

Född i Sverige Utrikesfödd

(17)

17

Vad tänker du om studielån? -Jag vill inte ta lån för att studera. Andel som planerar att studera vidare vid universitet eller högskola de närmaste tre åren.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Instämmer helt

Instämmer till stor del

Instämmer till viss del

Instämmer inte alls

Ingen åsikt

Instämmer helt

Instämmer till stor del

Instämmer till viss del

Instämmer inte alls

Ingen åsikt

Högskoleförberedande programYrkesförberedande program

Att vilja undvika lån tycks bara ha betydelse på

yrkesförberedande program

(18)

Tack!

www.uhr.se

References

Related documents

Markera även med ett kryss efter varje ämne om Du skulle föredra att få informationen/utbildningen enskilt eller i grupp.. Den reumatiska sjukdomen, vad händer vid

Resultaten från denna undersökning följer Hällstens studie och visar på att det finns en förändring mellan de olika födelsekohorterna och i vertikal riktning,

Författarna anser att det i likhet med flertalet studier som ligger till grund för detta arbete (b.la. SOU 2017:9; Arbetsförmedlingen, 2016) att ämnet kön är av stor betydelse för

Nästa del är olika motiv till att behålla eller inte behålla sitt fackliga medlemskap som ska förklara hur individer upplever att fackföreningarnas arbete påverkar dem samt hur

För att tillgodose och inkludera alla elever är det av relevans att involvera samtliga fyra sinnespreferenser (visuell, auditiv, kinestetisk och taktil) i

Som jag ser det kommer denna rörelsefrihet till uttryck när elever och lärare i min studie positionerar sig i relation till de föreställningar eller diskurser som finns om

Ja, alltså de från Gottsunda hade väl generellt mindre pengar, så de hade kanske inte råd att göra lika mycket på fritiden.. Och sen är det såklart att man har det lättare i

TOTALT Öckerö Tjörn Stenungsund Partille Mölndal Lilla Edet Lerum Kungälv Kungsbacka Härryda Göteborg Alingsås Ale.. Mycket nöjd