Granskning
kapitalförvaltning
Halmstads kommun
Jacob Gellerstam
Christian Jarehov
Innehållsförteckning
Inledning 4
1.1. Bakgrund 4
1.2. Syfte och revisionsfråga/-or 4
1.3. Revisionskriterier 4
1.4. Kontrollmål 4
1.5. Avgränsning och metod 4
Iakttagelser och bedömningar 6
2.1. Har kommunens kapital utvecklats ändamålsenligt över tid? 6 2.2. Är ansvarsfördelningen inom finansområdet ändamålsenlig? 7 2.3. Står avkastningen i proportion till kommunens risktagande? 8
2.4. Sker analys av kostnader, risk och avkastning? 8
2.5. Sker upphandling av de finansiella tjänsterna? 9
2.6. Är finanspolicyn ändamålsenlig? 10
2.7. Genomförs uppföljningar av gjorda placeringar? 10
2.8. Beaktas hållbarhet vid investeringar? 11
Revisionell bedömning 12
3.1. Rekommendationer 12
Bilagor 13
4.1. Ordlista 13
Sammanfattning
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har PwC genomfört en granskning av kapitalförvaltningen. Syftet med granskningen har varit att bedöma ifall kommunsty- relsen har ändamålsenliga placeringar som ligger i linje med den av fullmäktige antagna finanspo- licyn.
Vi bedömer att kommunstyrelsen inte helt har ändamålsenliga placeringar som ligger i linje med den av fullmäktige antagna finanspolicyn.
Nedan ses bedömningen för varje kontrollmål. För fullständiga bedömningar se respektive kontrollmål i rapporten.
Kontrollmål Kommentar
Har kommunens kapital utvecklats ändamålsenligt över tid?
Delvis uppfyllt
Totalt sett har förvaltningen ut- vecklats något under uppsatt av- kastningskrav.
Är ansvarsfördelningen inom finans- området ändamålsenlig?
Uppfyllt
Tydliga instruktioner och rutiner finns.
Står avkastningen i proportion till kommunens risktagande?
Ej uppfyllt
Svårt att få en tydlig bild då upp- följningen till kommunstyrelsen saknar riskmått. Rapport från KPMG tyder på att de inte får be- talt för tagen risk.
Sker analys av kostnader, risk och avkastning?
Delvis uppfyllt
Upphandlade fondrabatter finns.
Riskmått saknas och kopplingen mellan avkastning och tagen risk saknas i löpande rapporter.
Sker upphandling av de finansiella tjänsterna?
Delvis uppfyllt
För respektive produkt görs en prisförhandling.
Är finanspolicyn ändamålsenlig? Uppfyllt
Finanspolicyn täcker de övergri- pande frågorna väl.
Genomförs uppföljningar av gjorda placeringar?
Delvis uppfyllt
Uppföljning sker i form av procen- tuell avkastning, ej med riskmått och mot jämförelseportfölj.
Beaktas hållbarhet vid investeringar? Delvis uppfyllt
Merparten av innehaven uppfyller grundläggande krav men ökad hänsyn bör tas vid framtida inve- steringsbeslut.
Rekommendationer
• En total hållbarhetsbedömning på portföljen bör genomföras i enlighet med punkt 4.3 i finans- policyn.
• Riskmått så som standardavvikelse, sharpekvot etc. bör kompletteras i rapporter för att på så sätt kunna göra relevanta konkurrentjämförelser.
• En tydlig normalportfölj som jämförelse för att underlätta kvalitetssäkringen.
• En total kostnadssammanställning, enligt punkt 2.6.1 i detta dokument, bör upprättas. Detta för att säkerställa att den egna förvaltningen är kostnadseffektiv jämfört med en externt upphand- lad förvaltning. För att göra det behövs information om respektive produkts kostnad.
• Vi rekommenderar att förvaltarrisk (vilken motpart sköter förvaltningen) är en fråga att ta upp i policyn. Förvaltarrisk kan belysas ur en operationell synvinkel innebärande att motpar-
ten/förvaltnings-/fondbolaget ska ha en tillräckligt stor organisation och inte vara helt beroende av ett fåtal individer. Motparten/förvaltnings-/fondbolaget bör inte heller vara beroende av en eller ett fåtal investerares investerade kapital. En vanlig metod för att minska risken är att sprida mandaten mellan ett flertal externa förvaltare.
• Vi rekommenderar att kommunstyrelsen utreder ifall upphandling av kapitalförvaltningen om- fattas av bestämmelserna inom LOU.
• Strukturerade produkter medför i vissa fall höga underliggande kostnader. Om dessa används i förvaltningen framöver bör de kräva en redogörelse för produkternas totala kostnad samt att dokumentation om bedömd emittentrisk finns. Vi vill göra Halmstads kommun uppmärksamma om att dessa risker är svåra att överblicka vid olika marknadshändelser och att stor försiktighet bör råda vid denna typ av investering.
Inledning
1.1. Bakgrund
Halmstads kommun har finansiella placeringar på ca 2,5 mdkr (2018-12-31), fördelat på följande portföljer: pensionsmedelsportfölj, medelsförvaltning samt en stiftelseförvaltning. Idag förvaltas merparten av kapitalet genom egna interna beslut. Kapitalets syfte är att se till så att kommunen kan hantera sina åtaganden. Under 2019 har en åtgärdsplan aktualiserats avseende kapitalförvalt- ningsfrågor och uppföljningsdokumentation.
Kommunfullmäktige har fastställt en finanspolicy och den är antagen 2017-10-24.
Enligt kommunstyrelsens reglemente senast reviderat av kommunfullmäktige den 15 oktober 2018 ansvarar kommunstyrelsen för kommunens medelsförvaltning.
Områden som har uppmärksammats i revisorernas riskbedömning.
1.2. Syfte och revisionsfråga/-or
Har kommunstyrelsen ändamålsenliga placeringar som ligger i linje med den av fullmäktige an- tagna finanspolicyn?
1.3. Revisionskriterier
▪ Kommunallagen
▪ Halmstads kommuns finanspolicy
1.4. Kontrollmål
För att besvara granskningens övergripande revisionsfråga kommer följande kontrollmål att vara styrande för granskningen:
▪ Har kommunens kapital utvecklats ändamålsenligt över tid?
▪ Är ansvarsfördelningen inom finansområdet ändamålsenlig?
▪ Står avkastningen i proportion till kommunens risktagande?
▪ Sker analys av kostnader, risk och avkastning?
▪ Sker upphandling av de finansiella tjänsterna?
▪ Är finanspolicyn ändamålsenlig?
▪ Genomförs uppföljningar av gjorda placeringar?
▪ Beaktas hållbarhet vid investeringar?
1.5. Avgränsning och metod
Granskningen har genomförts med hjälp av ett antal telefonintervjuer med budgetchef samt kom- mundirektör. Utöver detta har vi granskat översända dokument och rapporter:
▪ Halmstads kommun – Finanspolicy daterad 2017-10-24
▪ Halmstads kommun – Finansrapport helår, 2016, 2017, 2018 och delår 2019 jan-aug
▪ Halmstads kommun – KPMG portföljrapport, helår 2016, 2017 och 2018
▪ Halmstads kommun – Sammanträdesprotokoll daterat 2013-11-26
▪ Halmstads kommun – Beslut om vidaredelegering daterat 2019-04-24
▪ Halmstads kommun – Rabattavtal med E.Öhman J:or Fonder AB (ej daterat och underskrivet av Öhman), SPP Fonder AB (2018-05-09), Evli Fondbolag Ab (2015-03-31), Swedbank Robur Fonder AB (2018-05-16), Handelsbanken Fonder AB (2014-01-31)
▪ Halmstads kommun – Teckningsanmälan Garantum nr 3246 & 3116, Affärsbekräftelse Struk- turinvest nr 1665 & 1170
▪ Halmstads kommun – Avtal med Coin Investment Consulting Group 8020 i Sverige daterat 2019-10-07
Rapporten har sakavstämts med kommunens budgetchef 2019-12-05.
Iakttagelser och bedömningar
2.1. Har kommunens kapital utvecklats ändamålsenligt över tid?
2.1.1. Iakttagelser
Kommunen har ett avkastningskrav på 3,5% real avkastning för pensionsmedelsportföljen, vilket är tydligt uppsatt i Halmstads kommuns finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige. Förvaltningen sköts i egen regi och likviderna investeras i finansiella instrument hos ett antal finansiella institut.
Medelsförvaltningen upphörde och flyttades över till pensionsmedelsportföljen i juli 2019. Dessför- innan var riktlinjerna för medelsförvaltningen ett jämförelseindex som bestod av 50% OMRX Total
& 50% OMRX TBill, dvs ett jämförelseindex bestående av 50% av stats- och bostadsobligationer med blandad löptid över 1 år samt till 50% av en korg av statsskuldväxlar kortare än 1 år.
Stiftelseförvaltningens målsättning är att uppnå en acceptabel avkastning med hänsyn till den risk- nivå som skall föreligga vid denna typ av stiftelseförvaltning. Förvaltningen sköts i egen regi.
I finansrapporten som avser helåret 2018 framgår att pensionsmedelsförvaltningen inte nått upp till det avkastningsmål som är uppsatt i finanspolicyn. Avkastningen ser ut enligt följande:
2016 nominell avkastning: 4,5% real avkastning rullande 5 år: 6%
2017 nominell avkastning: 4,8% real avkastning rullande 5 år: 5,4%
2018 nominell avkastning: -2,2% real avkastning rullande 5 år: 2,5%
201901-201908 nominell avkastning: 9,6% real avkastning rullande 5 år: 3,3%
KPMG har på uppdrag av kommunen gjort en portföljrapport daterad till 2018-12-31 där det fram- går att pensionsmedelsförvaltningens jämförelseindex gått 10,8% medan portföljens utveckling varit 8,4% sedan 2014-12-31.
Pensionsmedelsportföljen har ett relativt högt avkastningsmål. Utifrån dagens räntenivå är en real avkastning om 3,5% en utmaning att nå. Enligt finansrapporten 2018 samt KPMG:s rapport 2018- 12-31 har portföljen inte nått sitt avkastningsmål under det senaste året eller under den senaste femårsperioden. Halmstads kommun är medvetna om att målet är utmanande och väl högt i förhål- lande till portföljens normalfördelning och rådande ränteläge.
Medelsförvaltningen är i linje med index. Portföljen är under avveckling och medlen förs över till pensionsmedelsportföljen.
För stiftelseförvaltningen finns inget tydligt avkastningsmål. I finansrapporten, 2016,2017 och 2018 jämförs den mot en ”normalportfölj”. Jämfört med normalportföljen har den avkastat marginellt sämre under dessa tre år.
Ett förändringsarbete är pågående och beräknas vara klart senast 2019-12. Medelsförvaltningen avslutas och slussas över till pensionsmedelsportföljen samtidigt som en extern konsult/rådgivare (Coin Investment Consulting Group) anlitats för att stötta Halmstads kommun i kapitalförvaltningen.
2.1.2. Bedömning
Vår bedömning är att kapitalförvaltningen över tid, senaste 5 åren, utvecklats något under det upp- satta avkastningsmålet.
Bedömningen grundar sig dels på att avkastningen, de senaste rullande fem åren, dvs från och med 2018-12-31 och fem år tillbaka, inte nått uppsatt avkastningsmål. Studerar vi finansrapporter- na 2016 och 2017 så uppnåddes avkastningsmålet och prognosen för helår 2019 indikerar att det finns goda möjligheter att målet nås.
2.2. Är ansvarsfördelningen inom finansområdet ändamålsenlig?
2.2.1. Iakttagelser
I befintlig placeringspolicy finns en tydlig ansvarsfördelning uppställd som säkerställer beslutsfat- tandet i förvaltningen, punkt 4.2 och dess underpunkter samt i dokumenten ”Beslut om vidaredele- gering enligt kommunstyrelsens delegationsordning - kommunledningsförvaltningen” daterat 2019- 04-24 och ”Sammanträdesprotokoll” daterat 2013-11-26. Kommunens ordinarie attestregler och delegationsordning ser ut enligt följande:
I Halmstads kommuns Finanspolicy, punkt 4.2.4 framgår att placeringsansvaret och tillhörande beslut är delegerat till Stadskontoret.
I beslutet om vidaredelegering, från kommunstyrelsen, framgår att kommunchefen delegerat place- ringsansvaret till budgetchef, redovisningschef och finanscontroller var och en för sig. För att ge- nomföra förändringar dvs teckna avtal enligt kommunens finansiella riktlinjer ska avtal underteck- nas av ekonomichef, budgetchef, redovisningschef och finanscontroller två i förening enligt kom- munstyrelsens sammanträdesprotokoll daterat 2013-11-26.
2.2.2. Bedömning
Vi bedömer att ansvarsfördelningen inom finansområdet är ändamålsenlig. Förvaltningens an- svarsfördelning utgår ifrån kommunfullmäktiges placeringspolicy samt att kommunstyrelsen dele- gerat ansvar till Stadskontoret. Kommunchefen har därefter delegerat placeringsansvaret till bud- getchef, redovisningschef och finanscontroller var för sig enligt vidaredelegeringsprotokollet daterat 2019-04-24. För att teckna avtal avseende att placera medel krävs två i förening av antingen eko-
nomichef, budgetchef, redovisningschef och finanscontroller enligt kommunstyrelsens sammanträ- desprotokoll daterat 2013-11-26.
Halmstads kommun uppfyller den ansvarsfördelning som policyn förespråkar.
2.3. Står avkastningen i proportion till kommunens risktagande?
2.3.1. Iakttagelser
Avkastningssiffor finns presenterade i de finansrapporter vi mottagit (2016, 2017 och 2018). Utifrån de innehav som finns så anser budgetchef inom Halmstads kommun att de har en lägre risk än vad policyn tillåter. Vi saknar dock, i rapporterna, ett riskmått i form av standardavvikelse samt en jämförelse mot en ”normalportfölj”.
En ”normalportföljs” riskmått bör redovisas så att respektive portfölj kan jämföras mot detta ”nor- malläge”. Det underlättar analysen så att berörda parter kan se om risken är högre alternativt lägre än normalt och på så sätt få en förståelse för kapitalförvaltningens utveckling.
Halmstads kommun använder KPMG för att göra en årlig kontroll av pensionsmedelsportföljen.
Under 2016 och 2017 redovisades riskmått samt avkastning. Rapporterna visar att de haft en lägre avkastning än motsvarande index samt att den riskjusterade avkastningen varit lägre. Rapporten 2018 saknar riskmått samt att portföljen har underpresterat mot jämförelseindex.
2.3.2. Bedömning
Utifrån de finansrapporter som vi mottagit brister Halmstads kommun i den löpande analysen av den risk som finns i respektive portfölj.
Kopplingen mellan risk och avkastning är ej möjlig att göra. Praxis är att standardavvikelse an- vänds som riskmått.
2.4. Sker analys av kostnader, risk och avkastning?
2.4.1. Iakttagelser
Vi har studerat de avtal som Halmstads kommun tecknat med de fond- och produktbolag som an- vänds i förvaltningen. Avtalen specificerar upphandlade fondrabatter som Halmstads kommun erhållit. Rabatterna är marknadsmässiga i förhållande till investerat kapital.
I de alternativa produkterna (strukturerade produkter) saknas relevant avgiftsstruktur och den to- tala produktkostnaden är okänd.
För obligationsportföljen saknas kostnadsuppgiften dvs vilka spreadar de är handlade till.
Risk/avkastning – Analys/uppföljning av avkastningen sker i samtliga portföljer men kopplingen till tagen risk saknas då det inte finns något relevant riskmått i portföljrapporterna.
2.4.2. Bedömning
Vår bedömning är att kommunstyrelsen uppfyller avkastningsanalysen, delvis brister inom kost- nadsanalys och ej uppfyller finanspolicyn avseende riskanalys.
Enligt den information vi erhållit saknas relevant riskmått vilket innebär att det inte går att kontrol- lera om portföljerna hamnar under önskat riskmått.
Den totala kostnaden för portföljerna framgår inte och de strukturerade produkternas faktiska kost- nader är svåra att identifiera.
2.5. Sker upphandling av de finansiella tjänsterna?
2.5.1. Iakttagelser
Halmstads kommun sköter sin upphandling själva men saknar en strukturerad upphandlingspro- cess för finansiella instrument. De förvaltar pensionsmedelsportföljen samt stiftelseportföljen i egen regi. Tidigare fanns diskretionära mandat hos olika förvaltare men dessa är avslutade. Några av anledningarna var höga kostnader och icke oberoende förvaltning/rådgivning.
Då kapitalet förvaltas i egen regi så har Halmstads kommun förhandlat fram rabattavtal hos ett antal fondbolag.
För strukturerade produkter betalar Halmstads kommun inget courtage. Normalt sett har dessa produkter höga dolda underliggande kostnader som påverkar avkastningen över tid. Information om produkternas totala kostnadsuttag saknas.
Halmstads kommun har påbörjat en omstrukturering i sina portföljer. Enligt samtal med budgetchef gjordes en förfrågan kring rapportering, uppföljning och viss rådgivning till storbankerna samt till tre mindre aktörer. Någon regelrätt upphandling för kapitalförvaltning i sin helhet har ej gjorts i närtid.
Förfrågan resulterade i att Halmstads kommun anlitar Coin Investment Consulting Group för att sammanställa portföljrapporter med relevanta riskmått och avkastningshistorik. De kommer även stå för löpande rådgivning kring investeringar och allokering.
Halmstads kommun har inte delgivit oss någon total kostnadsbild av nuläget vilket gör det svårt för oss att göra någon bedömning om de har en marknadsmässig kostnad för sin kapitalförvaltning.
Coin kommer, från och med 2020, sköta rapportering samt viss finansiell rådgivning. För att be- räkna den totala kostnaden bör Halmstads kommun beräkna sin egna interna kostnad i form av tid, kostnad för Coin samt de underliggande produkternas samtliga avgifter och kostnader så som spreadar i obligationer, underliggande arrangörsarvode i strukturerade produkter, depåavgifter, fondförvaltningsavgifter, courtage etc.
Halmstads kommun har en egen förvaltning för att värna om sitt oberoende. Det finns en enklare investerings- filosofi/-beskrivning i Halmstads kommuns finanspolicy, punkt 4.3 samt 4.5.4 och dess underpunkter. Då de sköter förvaltningen i egen regi ställer det högre krav på de anställda inom kommunen som sköter kapitalförvaltningen. Det arbete som utförs med hjälp av Coin bör utvärderas löpande av oberoende part då Coin:s råd blir vägledande för Halmstads kommuns allo- kering.
2.5.2. Bedömning
Vi bedömer att kommunstyrelsen delvis uppfyller sitt åtagande avseende upphandling av finansi- ella tjänster och produkter.
De fonder som används är marknadsmässigt prissatta med tillhörande rabattavtal.
De strukturerade produkterna saknar redogörelse för dess totala kostnadsbild.
Vi saknar information om pris (spread) för handeln med obligationer och kan då inte göra någon bedömning av detta tillgångsslag.
Vi saknar en total kostnadsbild för hela förvaltningen för att göra bedömningen om kapitalförvalt- ningen som helhet är kostnadseffektiv och marknadsmässigt prissatt. Någon strukturerad upp- handling för kapitalförvaltningen som helhet har inte genomförts.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen utreder ifall upphandling av kapitalförvaltningen omfattas av bestämmelserna inom LOU.
2.6. Är finanspolicyn ändamålsenlig?
2.6.1. Iakttagelser
Övergripande mål är att förvaltningen ska skötas med stor aktsamhet, punkt 4.1.1 i finanspolicyn, samt att de finansiella kostnaderna ska hållas så låga som möjligt, punkt 4.1.2. Det innebär att förvaltningen måste ha kontroll på den totala kostnadsbilden och inte bara kostnaden för respek- tive produkt. Detta ska även kopplas till den risk och avkastning som placeringarna ger. Finanspo- licyn är väl formulerad och tydlig avseende detta.
Finanspolicyn och vidaredelegeringsdokumentet, daterat 2019-04-24, och kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll, daterat till 2013-11-26, har en tydlig besluts- och ansvarsfördelning. Det finns även tydliga allokeringsmandat för aktier, räntor och alternativa placeringar, punkt 4.11.8.2 i Halmstads kommuns finanspolicy.
Med hänsyn till att förvaltningen ska skötas aktsamt så är ett realt avkastningsmål på 3,5% ag- gressivt i rådande marknad med låga till negativa räntor. Marknaden förväntar sig ett ränteläge som är fortsatt lågt till negativt (i bästa fall 1%) och prognosen på aktiemarknaden framöver ligger på realt ca 4,5 - 6,5%/år enligt marknadens större aktörer.
Baserat på marknadens övre avkastningsförväntningar och Halmstads kommuns normalviktade limiter blir det teoretiska resultatet enligt följande:
60% räntor (bidrag på 60%*1%=0,6%) 40% aktier (bidrag på 40%*6%=2,4%) Resultat = 3% real avkastning.
2.6.2. Bedömning
Vår bedömning är att policyn täcker de övergripande frågorna väl, den är uppdaterad och antagen av kommunfullmäktige 2017-10-03.
Punkt 4.11.8.2 – limiter – är tydligt uppställt i policyn.
Vi rekommenderar att en översyn av finanspolicyn sker för att säkerställa att avkastningsmålet är rimligt utifrån de marknadsförutsättningar som råder kombinerat med en översyn av befintliga limi- ter.
2.7. Genomförs uppföljningar av gjorda placeringar?
2.7.1. Iakttagelser
Halmstads kommun redovisar sitt förvaltningsresultat regelbundet enligt 4.12.1 i finanspolicyn.
Kommunstyrelsen får regelbundna rapporter från stadskontorets ekonomiavdelning. Rapporterna innehåller bla avkastning samt innehavens vikt. Dock saknas relevanta riskmått i rapporterna.
En extern rapport/granskning görs årligen av pensionsmedelsförvaltningen via KPMG, där framgår det väsentliga så även ett riskmått samt avkastningsjämförelse mot ett portföljindex. Dock sakna- des riskmått i rapporten 2018-12-31. Rapporten 2018-12-31 visar att jämförelseindex slagit deras egna förvaltning de senaste 5 åren.
I nuvarande rapporter saknas även vad respektive produktslag (aktier, räntor/obligationer, alterna- tiva placeringar) ger för portföljbidrag. Detta bör redovisas så att korrekt utvärdering och analys kan göras.
Enligt intervjuerna är förvaltningen medvetna om nuvarande brister och har inlett en åtgärdsplan.
Från och med 2019-12 har Coin börjat stå för den löpande rapporteringen. Avsikten med detta är att få kontroll på risk och avkastning så att policyn efterlevs enligt punkt 4.12.1.
2.7.2. Bedömning
Förvaltningen uppfyller kraven om uppföljning avseende avkastning och innehav men brister i form av risk och kostnader.
Inom alternativa placeringar/ strukturerade produkter brister Halmstads kommun i sin analys av kostnader/risk och avkastning då de ej är tillräckligt genomlysta/transparenta och information från emittent saknas. En förklaring till detta kan vara att dessa är tecknade innan 2018-01-03 då MiFID II (se ordlista) trädde i kraft.
Vår bedömning är att Halmstads kommun delvis uppfyller kontrollmålet.
2.8. Beaktas hållbarhet vid investeringar?
2.8.1. Iakttagelser
Utöver avvägningen mellan risk och avkastning ska förvaltningen enligt punkt 4.3 i Halmstads kommuns finanspolicy även beakta hållbarhetsaspekten vid val av investering. Halmstads kommun har tecknat fem rabattavtal varav fyra, Öhman, SPP, Swedbank och Handelsbanken, tydligt arbe- tar med hållbarhet och ansvarsfulla investeringar. Den fondförvaltare som inte är lika tydlig i sitt hållbarhetsarbete är Evli.
Samtliga fonder följer de generella regler och de hållbarhetskrav som policyn förespråkar utifrån FN:s barnkonvention, ILO:s kärnkonventioner och FN:s principer för ansvarsfulla investeringar.
Generellt sett betygsätts fonder utifrån: Hållbarhet och ESG-pelare (miljö, socialt ansvar och bo- lagsstyrning). Betyg ges i form av en gradering från ett till fem. De fonder som Halmstads kommun investerat i har ett hållbarhetsbetyg i varierande skala.
När det gäller enstaka obligationer och strukturerade produkter kan vi inte uttala oss då det inte har varit möjligt att granska respektive obligation/företag respektive produkt/emittent och dess innehåll.
2.8.2. Bedömning
Vår bedömning är att kommunstyrelsen delvis uppfyller målet om hållbara och ansvarsfulla inve- steringar.
Vi grundar bedömningen på rapport från KPMG daterad 2018-12-31. De fonder som finns uppfyller grundläggande krav men större vikt bör läggas på fonder med bra/höga hållbarhetsbetyg.
Strukturerade produkter och obligationer har vi inte någon uppfattning om då någon etisk- /hållbarhetsanalys inte finns att tillgå i det material vi mottagit.
En total hållbarhetsbedömning på portföljen bör genomföras i enlighet med punkt 4.3 i finanspoli- cyn.
Revisionell bedömning
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har PwC genomfört en granskning av kapitalförvaltningen. Syftet med granskningen har varit att bedöma ifall kommunsty- relsen har ändamålsenliga placeringar som ligger i linje med den av fullmäktige antagna finanspo- licyn.
Vi bedömer att kommunstyrelsen inte helt har ändamålsenliga placeringar som ligger i linje med den av fullmäktige antagna finanspolicyn.
3.1. Rekommendationer
• En total hållbarhetsbedömning på portföljen bör genomföras i enlighet med punkt 4.3 i finans- policyn.
• Riskmått så som standardavvikelse, sharpekvot etc. bör kompletteras i rapporter för att på så sätt kunna göra relevanta konkurrentjämförelser.
• En tydlig normalportfölj som jämförelse underlättar kvalitetssäkringen.
• En total kostnadssammanställning, enligt punkt 2.6.1 i detta dokument, bör upprättas. Detta för att säkerställa att den egna förvaltningen är kostnadseffektiv jämfört med en externt upphand- lad förvaltning. För att göra det behövs information om respektive produkts kostnad.
• Vi rekommenderar att förvaltarrisk (vilken motpart sköter förvaltningen) är en fråga att ta upp i policyn. Förvaltarrisk kan belysas ur en operationell synvinkel innebärande att motpar-
ten/förvaltnings-/fondbolaget ska ha en tillräckligt stor organisation och inte vara helt beroende av ett fåtal individer. Motparten/förvaltnings-/fondbolaget bör inte heller vara beroende av en eller ett fåtal investerares investerade kapital. En vanlig metod för att minska risken är att sprida mandaten mellan ett flertal externa förvaltare.
• Vi rekommenderar att kommunstyrelsen utreder ifall upphandling av kapitalförvaltningen om- fattas av bestämmelserna inom LOU.
• Strukturerade produkter medför i vissa fall höga underliggande kostnader. Om dessa används i förvaltningen framöver bör de kräva en redogörelse för produkternas totala kostnad samt att dokumentation om bedömd emittentrisk finns. Vi vill göra Halmstads kommun uppmärksamma om att dessa risker är svåra att överblicka vid olika marknadshändelser och att stor försiktighet bör råda vid denna typ av investering.
2019-12-01
Carl-Magnus Stenehav Christian Jarehov
Uppdragsledare Projektledare
Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av Halmstads kommun enligt de villkor och under de förutsättningar som fram- går av projektplan. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport.
Bilagor
4.1. Ordlista
Diskretionär förvaltning: Kapitalägaren överlåter förvaltningsansvaret enligt ramverket i finanspoli- cyn till annan part.
Sharpekvot: Används för att se hur en portfölj av tillgångar har utvecklats för att kunna jämföra olika portföljer mot varandra. Ju högre sharpekvot desto bättre har portföljen varit på att skapa avkastning till den risk man tagit. Ju större sharpekvot- tal desto bättre avkastning.
Allokeringsmandat: Beskriver hur portföljens tillgångar får placeras inom placeringspolicyns regel- verk
Agenda 2030: Med 17 globala mål för hållbar utveckling som syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Glo- bala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling:
den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
MiFID II: Den 3 januari 2018 trädde det uppdaterade regelverket ’Markets in Financial Instruments Directive’ (MiFID II) och Markets in Financial Instruments (MiFIR) i kraft. Det nya regelverket utgör en grundlig revidering och påbyggnad av det existerande regelverket MiFID (från 2007).
MiFID II påverkar huvudsakligen information som delas med kunder, produktstyrningsregler, er- sättningar banker och fondkommissionärer tar emot, orderutförande, transparensregler före och efter en transaktion, transaktionsrapportering och skyldigheter i samband med värdepappershan- del.
