En kvantitativ studie samt kostnad-nyttoanalys av hanteringsmetoder för granulat

UPTEC W 20021

Examensarbete 30 hp Juli 2020

Mikroplastförluster från konstgräsplaner via snöröjning

En kvantitativ studie samt kostnad-nyttoanalys av hanteringsmetoder för granulat

Hanna Sund

Referat

Mikroplastf¨ orluster fr˚ an konstgr¨ asplaner via sn¨ or¨ ojning - En kvantitativ studie samt kostnad-nyttoanalys av hanteringsmetoder f¨ or granulat

Hanna Sund

Den ¨ okade anv¨ andningen av plast i samh¨ allet har lett till att plast ˚ aterfinns i naturen.

Mikroplaster ¨ ar plastfragment av storleken 1 µm till 5 mm. Mikroplaster f¨ orekommer i haven och kommer fr˚ an b˚ ade land- och havsbaserade k¨ allor. Nedbrytning av plast i natu- ren kan ta ˚ arhundraden till ˚ artusenden och plaster inneh˚ aller ofta tillsatskemikalier, vilka kan ha toxiska effekter hos organismer vid intag.

Svenska Milj¨ oinstitutet (IVL) gjorde en kartl¨ aggning av k¨ allor till och spridning av mikro- plaster i Sverige. I denna kartl¨ aggning bed¨ omdes konstgr¨ asplaner vara n¨ ast st¨ orsta k¨ allan till mikroplastspridning i Sverige. Slitage av v¨ agar och d¨ ack bed¨ omdes vara st¨ orsta k¨ allan.

Tredje generationens konstgr¨ asplan fylls med ifyllnadsmaterial som exempelvis kan vara granulat. Granulat ¨ ar plast eller gummi och ¨ ar mindre ¨ an 5 mm, vilket g¨ or att det klassas som mikroplast.

Mikroplaster sprids fr˚ an konstgr¨ asplaner av olika anledningar, men hur mycket som avl¨ ags- nas via sn¨ or¨ ojning ¨ ar i dagsl¨ aget, ˚ ar 2020, oklart. Syftet med denna studie var att un- ders¨ oka mikroplastf¨ orluster fr˚ an en konstgr¨ asplan via sn¨ or¨ ojning. Med f¨ orluster avses i detta projekt granulat som ¨ overf¨ ors fr˚ an konstgr¨ asplanen till planens uppsamlingsplats f¨ or undanr¨ ojd sn¨ o. Spridning fr˚ an idrottsplatsen, med konstgr¨ asplanen och uppsamlings- platsen, till omgivningen unders¨ oktes inte. Konstgr¨ asplanen Brantbrinks IP som ligger i Botkyrka kommun unders¨ oktes. Brantbrink ¨ ar en tredje generationens konstgr¨ asplan och

¨ ar fylld med R-EPDM-granulat, vilket ¨ ar en typ av gummigranulat. F¨ or att kvantifiera m¨ angden mikroplaster som avl¨ agsnas fr˚ an konstgr¨ asplanen via sn¨ or¨ ojning utf¨ ordes tre oli- ka m¨ atmetoder, varav en var den huvudsakliga m¨ atningen, den s˚ a kallade totalm¨ atningen, och de andra tv˚ a anv¨ andes f¨ or att verifiera totalm¨ atningen.

Dessutom unders¨ oktes m¨ ojliga hanteringsmetoder f¨ or granulatet som ligger kvar efter att h¨ ogarna med undanr¨ ojd sn¨ o sm¨ alt. Fyra olika hanteringsmetoder togs fram och en kostnad-nyttoanalys gjordes f¨ or var och en av dem, d¨ ar kostnaden f¨ or respektive alterna- tiv st¨ alldes mot vilken livsl¨ angd konstgr¨ asplanen tros f˚ a av de olika alternativen.

N¨ ar Brantbrink sn¨ or¨ ojdes lades den undanr¨ ojda sn¨ on i h¨ ogar p˚ a en uppsamlingsplats i anslutning till planen. N¨ ar dessa sn¨ oh¨ ogar sm¨ alt l˚ ag granulatet som f¨ oljt med den un- danr¨ ojda sn¨ on kvar. Metoden f¨ or totalm¨ atningen var att fylla hinkar med detta granulat och v¨ aga det f¨ or att erh˚ alla totala massan granulat som spridits fr˚ an Brantbrinks IP via sn¨ or¨ ojning denna s¨ asong.

M¨ atningen visade att det denna s¨ asong transporterades ca 257 kg granulat fr˚ an Brant-

brinks IP till uppsamlingsplatsen via sn¨ or¨ ojning. Den mest kostnadseffektiva hanterings-

metoden f¨ or granulat som avl¨ agsnats via sn¨ or¨ ojning ¨ ar, utifr˚ an kostnad-nyttoanalysen som

gjordes, att kommunens driftspersonal ˚ aterf¨ or granulatet till konstgr¨ asplanen f¨ or vidare anv¨ andning.

Slutsatser som kan dras utifr˚ an projektet ¨ ar att totalm¨ atningen var den mest tillf¨ orlitliga m¨ atmetoden, medan ¨ ovriga m¨ atmetoder inte var exakta nog. En betydande m¨ angd gra- nulat transporteras bort via sn¨ or¨ ojning och h¨ ojden p˚ a granulatet i en tredje generationens konstgr¨ asplan minskar troligen i stor utstr¨ ackning till f¨ oljd av att granulatet kompakteras.

Att ˚ aterf¨ ora granulat utan reng¨ oring, vilket var den mest kostnadseffektiva metoden, ¨ ar inte alltid m¨ ojligt d˚ a granulatet kan vara f¨ or smutsigt och d¨ arf¨ or beh¨ over tv¨ attas innan

˚ aterf¨ oring. F¨ or framtida studier kan m¨ atmetoderna f¨ or att best¨ amma m¨ angden granulat som avl¨ agsnas fr˚ an konstgr¨ asplaner utvecklas. ¨ Aven milj¨ oaspekten kan i framtida studier v¨ agas in i kostnad-nyttoanalysen vilket kan p˚ averka beslutfattande om hanteringsmetoder f¨ or spritt granulat. Dessutom kan m¨ angden mikroplaster som sprids till omgivningen till f¨ oljd av sn¨ or¨ ojning unders¨ okas.

Nyckelord: mikroplaster, konstgr¨ as, granulat, sn¨ or¨ ojning

Institutionen f¨ or geovetenskaper, Uppsala universitet, Box 337, SE-751 05 Uppsala, ISSN

1401-5765

Abstract

Loss of microplastics from artificial greens via snow clearance - A quantitative study and a cost-benefit analysis of management methods for granules

Hanna Sund

The increased use of plastics in society has led to plastic being found in nature. Micro- plastics are plastic fragments of the size of 1 µm to 5 mm. Microplastics occur in the seas and originate from both land- and sea-based sources. Decomposition of plastics in nature can take centuries to millennia and plastics often contain additives, which can have toxic effects on organisms at ingestion.

The Swedish Environmental Institute (IVL) conducted a survey of the sources and dis- tribution of microplastics in Sweden. In this survey, artificial greens were considered to be the second largest source of microplastics spread in Sweden. Wear of roads and tires was considered to be the biggest source. The third generation artificial green is filled with filling material which for example can be granules. Granules are made of plastic or rubber and are less than 5 mm in size, which makes it classified as microplastics.

Microplastics are spread from artificial greens for different reasons, but the amount due to snow clearance is today, year 2020, unclear. The purpose of this study was to investigate the transport of microplastics from an artificial green via snow clearance. Transport in this project means granules that are transported from the artificial green to the collec- tion site for cleared snow. Spreading from the sports ground, with the artificial green and its collection site, to the surroundings was not investigated. Brantbrinks IP, located in the municipality of Botkyrka, was investigated. Brantbrink is a third generation artificial green and is filled with R-EPDM granules, which is a type of rubber granulate. To quan- tify the amount of microplastics that were removed from the artificial green due to snow clearance, three different measurement methods were used, one of which was the main measurement and the other two were used to verify the main measurement.

In addition, possible management methods for the granules that remained after the piles of cleared snow melted were investigated. Four different management methods were in- vestigated and a cost-benefit analysis was done for each of them, where the cost of each alternative was set against the lifetime of the artificial green that is believed to be due to the different alternatives.

When Brantbrink was snow cleared, the cleared snow was put into piles on a collection site, adjacent to the green. When these snow piles melted, the granulate that followed with the cleared snow remained. The method for the main measurement was to fill buc- kets with this granulate and weigh it to obtain the total mass of granules that have been spread from Brantbrinks IP via snow clearance this season.

This project showed that about 257 kg of granulate was transported from Brantbrinks

IP to the collection site via snow clearance. The most cost effective method of handling

granules removed by snow clearance is that the maintenance staff returns the granules to the artificial green for further use.

Conclusions that can be drawn from the project are that the total measurement was the most reliable measurement method, while the other measurement methods were not accu- rate enough to measure how much granules are removed from an artificial green through snow clearance. A significant amount of granules are spread via snow clearance and the height of the granules in a third generation artificial green is mainly reduced as a result of compacting of the granules. Returning granules without cleaning, which was the most cost-effective method, is not always possible as the granules may be too dirty and the- refore need to be washed before returning. For future studies, the measurement methods to determine the amount of granules removed from artificial greens can be developed.

Also, the environmental aspect can be considered in the cost-benefit analysis, which can influence decision-making on the handling methods for dispersed granules. In addition, the amount of microplastics spread to the environment as a result of snow clearance can be investigated.

Keywords: microplastics, artificial turf, granulate, snow clearance

Department of Earth Science, Uppsala University, Box 337, SE-751 05 Uppsala, ISSN

1401-5765

F¨ orord

Detta examensarbete omfattar 30 hp och ¨ ar avslutet p˚ a civilingenj¨ orsutbildningen in- om milj¨ o- och vattenteknik p˚ a Uppsala universitet. Arbetet har utf¨ orts p˚ a Ecoloop AB i Stockholm i samarbete med Botkyrka kommun. Handledare p˚ a Ecoloop AB har varit Fredrick Regnell. ¨ Amnesgranskare har varit Monica M˚ artensson och examinator Fritjof Fagerlund vid Institutionen f¨ or geovetenskaper p˚ a Uppsala universitet.

Att utf¨ ora detta examensarbete har varit mycket l¨ arorikt och utvecklande. Flera personer har varit inblandade i arbetet och till dem vill jag rikta ett s¨ arskilt tack. Jag vill tac- ka Fredrick Regnell f¨ or st¨ od, v¨ agledning och stort engagemang genom hela arbetet. Jag vill tacka Monica M˚ artenssson som varit engagerad, hj¨ alpsam och gett v¨ ardefull feedback.

Jag vill ¨ aven tacka Ingela Jansson p˚ a Botkyrka kommun f¨ or svar p˚ a alla fr˚ agor jag st¨ allt samt framtagning av v¨ ardefull information som jag beh¨ ovt. Jag vill rikta ett tack till Andreas Nixon p˚ a Botkyrka kommun f¨ or hj¨ alp vid provtagningar, ink¨ op av material samt svar p˚ a fr˚ agor som jag haft. Jag vill ¨ aven tacka ¨ ovrig personal p˚ a Brantbrinks IP f¨ or hj¨ alp vid provtagningarna. Jag vill tacka Christian Cerna p˚ a Unisport f¨ or hj¨ alp med m¨ atningar samt f¨ or expertkunskapen jag har f˚ att ta del av.

I ¨ ovrigt vill jag tacka de anst¨ allda p˚ a Ecoloop f¨ or att jag k¨ ant mig v¨ alkommen sedan f¨ orsta stunden samt de andra examensarbetarna p˚ a Ecoloop som f¨ orgyllt denna termin.

Slutligen vill jag tacka f¨ or ˚ aren p˚ a W-programmet. Dessa ˚ ar har varit oerh¨ ort l¨ arorika.

Jag vill tacka alla som bidragit till att studietiden i Uppsala varit bland den roligaste tiden i mitt liv.

Hanna Sund

Stockholm, maj 2020

Copyright c Hanna Sund och Institutionen f¨or geovetenskaper vid Uppsala universitet.

UPTEC W 20 021, ISSN 1401-5765. Digitalt publicerad i DiVA, 2020, genom institutionen

f¨ or geovetenskaper, Uppsala universitet, Uppsala 2020.

Popul¨ arvetenskaplig sammanfattning

Mikroplastf¨ orluster fr˚ an konstgr¨ asplaner via sn¨ or¨ ojning - En kvantitativ studie samt kostnad-nyttoanalys av hanteringsmetoder f¨ or granulat

Hanna Sund

Den ¨ okade anv¨ andningen av plast i samh¨ allet har gjort att plast hamnat i naturen. Mikro- plaster ¨ ar plastbitar mindre ¨ an 5 mm. Mikroplaster har hittats i haven och kommer fr˚ an olika k¨ allor. Det kan ta ˚ arhundraden till ˚ artusenden f¨ or plast att brytas ner i naturen.

Plast inneh˚ aller ofta kemikalier som kan vara skadliga f¨ or djur.

Svenska Milj¨ oinstitutet (IVL) unders¨ okte k¨ allor till spridning av mikroplast i Sverige. I denna unders¨ okning bed¨ omdes konstgr¨ asplaner vara n¨ ast st¨ orsta k¨ allan till mikroplast- spridning i Sverige. Den st¨ orsta k¨ allan bed¨ omdes vara mikroplaster som uppst˚ ar n¨ ar v¨ agar och d¨ ack slits. En typ av konstgr¨ asplan som heter tredje generationens konstgr¨ asplan fylls ofta med granulat, vilket ¨ ar gjort av plast eller gummi. Granulat ¨ ar mindre ¨ an 5 mm och klassas d¨ arf¨ or som mikroplast.

Granulatet i konstgr¨ asplaner f¨ orsvinner fr˚ an konstgr¨ asplaner av olika anledningar, men hur mycket som f¨ oljer med sn¨ on n¨ ar konstgr¨ asplaner sn¨ or¨ ojs ¨ ar i dagsl¨ aget, ˚ ar 2020, oklart.

Syftet med denna studie var att unders¨ oka mikroplastf¨ orluster fr˚ an en konstgr¨ asplan via sn¨ or¨ ojning. Med transport menas i detta projekt granulat som transporteras fr˚ an konst- gr¨ asplanen till planens uppsamlingsplats f¨ or undanr¨ ojd sn¨ o, och inte vidare fr˚ an idrotts- platsen. Spridning fr˚ an idrottsplatsen, med konstgr¨ asplanen och uppsamlingsplatsen, till omgivningen unders¨ oktes inte. Konstgr¨ asplanen Brantbrinks IP som ligger i Botkyrka kommun unders¨ oktes. Brantbrink ¨ ar en tredje generationens konstgr¨ asplan och ¨ ar fylld med en typ av gummigranulat. F¨ or att best¨ amma m¨ angden mikroplaster som avl¨ agsnas fr˚ an konstgr¨ asplanen via sn¨ or¨ ojning anv¨ andes tre olika m¨ atmetoder, varav en var den huvudsakliga m¨ atningen, den s˚ a kallade totalm¨ atningen, och de andra tv˚ a anv¨ andes f¨ or att j¨ amf¨ ora resultatet med den huvudsakliga metoden.

Dessutom unders¨ oktes m¨ ojliga hanteringss¨ att f¨ or granulatet som ligger kvar efter att h¨ ogarna med undanr¨ ojd sn¨ o sm¨ alt. Fyra olika hanteringss¨ att unders¨ oktes. Den f¨ orsta me- toden inneb¨ ar att granulatet som ligger kvar efter att sn¨ oh¨ ogarna har sm¨ alt l¨ aggs tillbaka till konstgr¨ asplanen. Den andra metoden inneb¨ ar att granulatet f¨ orst reng¨ ors innan det l¨ aggs tillbaka till planen. Det tredje alternativet ¨ ar att granulatet avfallshanteras och att nytillverkat granulat l¨ aggs ut p˚ a planen. Det fj¨ arde alternativet ¨ ar att granulatet avfalls- hateras utan att n˚ agot nytt granulat l¨ aggs ut p˚ a planen. En kostnad-nyttoanalys gjordes f¨ or varje hanteringss¨ att. I en kostnad-nyttoanalys v¨ ags kostnaden med ett alternativ mot alternativets nytta. I denna studie v¨ agdes kostnaden f¨ or respektive alternativ mot vilken livsl¨ angd konstgr¨ asplanen tros f˚ a av de olika alternativen.

N¨ ar Brantbrink sn¨ or¨ ojdes lades den undanr¨ ojda sn¨ on i h¨ ogar p˚ a en uppsamlingsplats f¨ or

sn¨ o n¨ ara konstgr¨ asplanen. N¨ ar dessa sn¨ oh¨ ogar sm¨ alt l˚ ag granulatet som f¨ oljt med den

undanr¨ ojda sn¨ on kvar. Metoden f¨ or den huvudsakliga m¨ atningen var att v¨ aga granulatet

f¨ or att f˚ a reda p˚ a totala massan granulat som spridits fr˚ an Brantbrinks IP via sn¨ or¨ ojning denna s¨ asong.

Denna m¨ atning visade att det denna s¨ asong transporterades ca 257 kg granulat fr˚ an Brantbrinks IP till uppsamlingsplatsen via sn¨ or¨ ojning. Det mest kostnadseffektiva hante- ringss¨ attet, utifr˚ an kostnad-nyttoanalysen som gjordes, f¨ or granulat som avl¨ agsnats via sn¨ or¨ ojning ¨ ar att l¨ agga tillbaka granulatet p˚ a konstgr¨ asplanen.

Slutsatser som kan dras utifr˚ an projektet ¨ ar att totalm¨ atningen var den mest tillf¨ orlitliga m¨ atmetoden, medan ¨ ovriga m¨ atmetoder inte var exakta nog f¨ or att uppm¨ ata hur mycket granulat som avl¨ agsnas fr˚ an en konstgr¨ asplan via sn¨ or¨ ojning. En betydande m¨ angd granu- lat sprids via sn¨ or¨ ojning och h¨ ojden p˚ a granulatet i en tredje generationens konstgr¨ asplan minskar huvudsakligen till f¨ oljd av att granulatet kompakteras. Att ˚ aterf¨ ora granulat ut- an reng¨ oring, vilket var den mest kostnadseffektiva metoden, ¨ ar inte alltid m¨ ojligt d˚ a granulatet kan vara f¨ or smutsigt och d¨ arf¨ or beh¨ over tv¨ attas innan ˚ aterf¨ oring. F¨ or fram- tida studier kan m¨ atmetoderna f¨ or att best¨ amma m¨ angden granulat som avl¨ agsnas fr˚ an konstgr¨ asplaner utvecklas. ¨ Aven milj¨ oaspekten kan i framtida studier v¨ agas in i kostnad- nyttoanalysen vilket kan p˚ averka beslutfattande om hanteringsmetoder f¨ or spritt granulat.

Dessutom kan m¨ angden mikroplaster som sprids till omgivningen till f¨ oljd av sn¨ or¨ ojning

unders¨ okas.

Ordlista

Dagvatten regnvatten och sm¨ altvatten som

rinner p˚ a h˚ ardgjorda ytor

EPDM Etylen-Propylen-Dien-gummi

Granulat fyllnadsmaterial i

konstgr¨ asplaner

Granulatf¨ alla en ”f¨ alla” med filterp˚ ase som placeras i dagvattenbrunnar f¨ or att samla upp granulat

KNA kostnad-nyttoanalys (eng.

cost-benefit analysis)

Mikroplaster en plastpartikel som ¨ ar mellan 1 µm och 5 mm

Petroleum samlingsnamn f¨ or r˚ aolja och naturgas som ofta raffineras f¨ or att bilda olika produkter

Polymerer kedjeformiga molekyler som ¨ ar

uppbyggda av m˚ anga mindre molekyler

R-EPDM Recycled

Etylen-Propylen-Dien-gummi

SBR Styrenbutandiengummi

Spillvatten vatten fr˚ an exempelvis hush˚ all och industrier som leds till reningsverk

Tillsatskemikalier kemikalier som tills¨ atts till plast f¨ or att ge den vissa egenskaper

TPE Termoplastisk elastomer

Tredje generationens konstgr¨ asplan

En typ av konstgr¨ asplan som

fylls med ifyllnadsmaterial

Inneh˚ all

1 Inledning 1

1.1 Bakgrund . . . . 1

1.2 Syfte och m˚ al . . . . 2

1.3 Avgr¨ ansningar . . . . 2

2 Teori 3 2.1 Mikroplast . . . . 3

2.1.1 Nedbrytning . . . . 3

2.1.2 Effekter hos vattenlevande organismer . . . . 3

2.1.3 Effekter p˚ a m¨ anniskors h¨ alsa . . . . 4

2.1.4 Spridning . . . . 4

2.2 Konstgr¨ asplaner . . . . 5

2.2.1 Uppbyggnad . . . . 5

2.2.2 Granulat . . . . 6

2.2.3 Kompaktering . . . . 7

2.2.4 Drift och underh˚ all . . . . 8

2.2.5 Spridning av mikroplaster fr˚ an konstgr¨ asplaner . . . . 8

2.3 Hantering av granulat som spridits via sn¨ or¨ ojning . . . . 10

2.3.1 Svenska Fotbollsf¨ orbundets rekommendation . . . . 10

2.3.2 Alternativa hanteringss¨ att . . . . 11

2.4 Tidigare studier . . . . 11

2.5 Platsbeskrivning av konstgr¨ asplanerna i Botkyrka . . . . 13

2.5.1 Brantbrinks IP . . . . 14

2.5.2 Brunna IP . . . . 15

2.5.3 Systemgr¨ anser Brantbrinks IP . . . . 17

2.6 Kostnad-nyttoanalys . . . . 17

3 Metod 19 3.1 M¨ atningar . . . . 19

3.1.1 Totalm¨ atning . . . . 19

3.1.2 Stickprovsm¨ atning . . . . 21

3.1.3 Kompakteringsm¨ atning . . . . 27

3.2 Ber¨ akningar . . . . 29

3.2.1 Totalm¨ atning . . . . 29

3.2.2 Stickprovsm¨ atning . . . . 30

3.2.3 Kompakteringsm¨ atning . . . . 33

3.3 Kostnad-nyttoanalys . . . . 34

3.3.1 Alternativen . . . . 34

3.3.2 Kostnad . . . . 34

3.3.3 Nytta . . . . 35

3.3.4 Analys . . . . 36

4 Resultat 37

4.1 M¨ atning . . . . 37

4.1.1 Totalm¨ atning . . . . 37

4.1.2 Stickprovsm¨ atning . . . . 37

4.1.3 Kompakteringsm¨ atning . . . . 40

4.1.4 Sammanst¨ allning spridd granulat . . . . 41

4.2 Kostnad-nyttoanalys . . . . 41

4.2.1 Kostnad . . . . 41

4.2.2 Livsl¨ angd . . . . 43

4.2.3 Analys . . . . 43

5 Diskussion 45 5.1 Resultat . . . . 45

5.1.1 Totalm¨ atning . . . . 45

5.1.2 Stickprovsm¨ atning . . . . 45

5.1.3 Kompakteringsm¨ atning . . . . 46

5.1.4 J¨ amf¨ orelse mellan totalm¨ atningen och ¨ ovriga m¨ atningar . . . . 46

5.1.5 Kostnad-nyttoanalys . . . . 47

5.2 Potentiella felk¨ allor och os¨ akerheter . . . . 47

5.2.1 Totalm¨ atning . . . . 48

5.2.2 Stickprovsm¨ atning . . . . 48

5.2.3 Kompakteringsm¨ atning . . . . 49

5.2.4 Kostnad-nyttoanalys . . . . 49

5.3 Framtida studier . . . . 49

5.3.1 Utveckling av totalm¨ atning . . . . 49

5.3.2 Utveckling av stickprovsmetod . . . . 50

5.3.3 Livscykelanalys granulat . . . . 50

5.3.4 Mikroplastspridning till omgivningen . . . . 50

5.3.5 Milj¨ operspektiv hanteringsmetoder av granulat som ¨ overf¨ orts till uppsamlingsplatsen . . . . 51

6 Slutsats 54

A Bilaga: Totalm¨ atning 57

B Bilaga: Stickprovsm¨ atning 60

C Bilaga: Kompakteringsm¨ atning 65

D Bilaga: Ber¨ akning kostnader KNA 68

E Bilaga: Dokumentation sn¨ or¨ ojningstillf¨ allen 72

F Bilaga: Meteorologisk data 73

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Mikroplaster ¨ ar per definition syntetiska polymerer som h¨ arr¨ or fr˚ an petroleum eller bi- produkter fr˚ an petroleum. Icke-syntetiska polymerer, som exempelvis naturligt gummi, kan ocks˚ a klassas som mikroplaster (Anderson et al. 2015). F¨ or att plast ska r¨ aknas som mikroplast ska dess storlek vara mellan 1 µm och 5 mm (ibid.; K¨ arrman, Sch¨ onlau &

Engwall 2016; Sundt, Schulze & Syversen 2014).

Mikroplaster kan l¨ att intas av flera olika vattenlevande organismer (K¨ arrman, Sch¨ onlau

& Engwall 2016) och har hittats i alla niv˚ aer av den marina n¨ aringskedjan (Lassen et al. 2015). N¨ ar mikroplaster tas upp av en organism kan tillsatskemikalier i plasten l¨ acka ut i organismerna, vilket kan medf¨ ora en rad biologiska effekter (K¨ arrman, Sch¨ onlau &

Engwall 2016). Dessutom har mikroplaster hittats i f¨ oda relevant f¨ or m¨ anniskor (ibid.).

Mikroplasters effekt p˚ a m¨ ansklig h¨ alsa har fortfarande inte unders¨ okts i n˚ agon vidare ut- str¨ ackning, men tillsatskemikalier kan vara giftiga f¨ or b˚ ade djur och m¨ anniskor (Barboza et al. 2018).

En kartl¨ aggning av k¨ allor till och spridning av mikroplaster i Sverige har gjorts av Svens- ka Milj¨ oinstitutet (IVL) ˚ ar 2016 p˚ a uppdrag av Naturv˚ ardsverket och Regeringen. Denna kartl¨ aggning uppskattade att den n¨ ast st¨ orsta landbaserade k¨ allan till mikroplastspridning

¨ ar konstgr¨ asplaner, med en m¨ ojlig spridning till havsmilj¨ o. M¨ angden granulat uppskatta- des till 1640-2460 ton per ˚ ar (K. Magnusson et al. 2017).

Det finns ¨ over 1000 konstgr¨ asplaner i Sverige och det byggs ca 100 stycken nya per ˚ ar (Naturv˚ ardsverket 2020a). Det finns fyra olika typer av konstgr¨ asplaner. En av dessa ty- per, den s˚ a kallade tredje generationens konstgr¨ asplan, fylls med ifyllnadsmaterial. Ett exempel p˚ a ett s˚ adant ¨ ar granulat (Pers kom Cerna 2020a). Granulat ¨ ar plast eller gummi och ¨ ar till storleken mindre ¨ an 5 mm, vilket g¨ or att det klassas som mikroplaster. Gra- nulatet sprids fr˚ an konstgr¨ asplaner antingen via sn¨ or¨ ojning, spelares kl¨ ader och skor eller via dr¨ anering och avrinning (Naturv˚ ardsverket 2020a). Det ¨ ar enbart mikroplaster som sprids fr˚ an idrottsplatsen till omgivningen som bed¨ oms ha potentiella ekologiska konse- kvenser (Regnell 2017). I ett projekt utf¨ ort av Regnell (2019) m¨ attes och kartlades k¨ allor till spridning av mikroplaster fr˚ an konstgr¨ asplaner. I denna studie inkluderades inte att unders¨ oka mikroplastspridningen fr˚ an konstgr¨ asplaner via sn¨ or¨ ojning, till f¨ oljd av en mild vinter (Regnell 2019).

N¨ ar en konstgr¨ asplan sn¨ or¨ ojs l¨ aggs sn¨ on oftast i en h¨ og vid sidan av planen. Sn¨ oh¨ ogen sm¨ alter s˚ a sm˚ aningom, varp˚ a granulatet som har f¨ oljt med sn¨ on vid sn¨ or¨ ojningen ligger kvar p˚ a platsen, utanf¨ or planen (Naturv˚ ardsverket 2020a). Om mikroplaster hamnar i brunnar kan de utg¨ ora en milj¨ ofara. Dessutom kan det granulat som hamnat utanf¨ or planen ses som en resursf¨ orlust. Antingen ˚ aterf¨ ors granulatet till konstgr¨ asplanen f¨ or att

˚ ateranv¨ andas. Granulatet kan vara smutsigt och d¨ arf¨ or beh¨ ova tv¨ attas innan ˚ aterf¨ oring.

Ett annat alternativ ¨ ar att avfallshantera granulatet och tillf¨ ora nytt granulat till planen

(Pers kom Cerna 2020a).

1.2 Syfte och m˚ al

Syftet med detta projekt ¨ ar att kvantifiera m¨ angden mikroplaster som transporteras fr˚ an Brantbrinks IP i Botkyrka kommun till uppsamlingsplatsen f¨ or undanr¨ ojd sn¨ o via sn¨ or¨ ojning under en vinter. M˚ als¨ attningen ¨ ar att sammanst¨ alla en specifik rekommenda- tion till Botkyrka kommun f¨ or hantering av mikroplast som ¨ overf¨ orts till uppsamlings- platsen f¨ or sn¨ o fr˚ an konstgr¨ asplanen.

F¨ oljande fr˚ agest¨ allningar ska besvaras:

• Hur mycket mikroplaster avl¨agsnas fr˚ an Brantbrinks IP via sn¨ or¨ ojning vintern 2020?

• Vilken ¨ar den mest kostnadseffektiva metoden f¨or att hantera de avl¨agsnade mikro- plasterna fr˚ an konstgr¨ asplaner via sn¨ or¨ ojning ur ett h˚ allbarhetsperspektiv?

1.3 Avgr¨ ansningar

Projektet ¨ ar ett examensarbete p˚ a Uppsala universitet och ¨ ar begr¨ ansat till 20 veckor.

D¨ arf¨ or genomf¨ ordes alla m¨ atningar under vintern/v˚ aren 2020.

Projektet ¨ ar avgr¨ ansat till att kvantifiera m¨ angden mikroplast som ¨ overf¨ orts till upp- samlingsplatsen f¨ or sn¨ o fr˚ an en specifik konstgr¨ asplan via sn¨ or¨ ojning, n¨ armare best¨ amt Brantbrinks IP i Botkyrka kommun. Det b¨ ast l¨ ampade hanteringss¨ attet av avl¨ agsnad mikroplast via sn¨ or¨ ojning ur ett h˚ allbarhets-perspektiv utreddes, baserat p˚ a kvantifiering- en av avl¨ agsnade mikroplaster fr˚ an Brantbrinks IP. Den specifika rekommendationen som togs fram g¨ aller enbart f¨ or konstgr¨ asplanen som utreddes. Rekommendationen kan inte appliceras direkt p˚ a godtycklig konstgr¨ asplan, d˚ a f¨ orh˚ allandena f¨ or olika konstgr¨ asplaner kan variera.

I detta projekt avser ”mikroplaster” det granulat som ¨ ar ifyllnadsmaterial i konstgr¨ asplanen.

D¨ armed utreds inte mikroplaster i mindre storleksordning ¨ an granulatet, som exempelvis mindre mikroplaster som fragmenterats fr˚ an granulat eller mikroplaster som h¨ arr¨ or fr˚ an konstgr¨ asstr˚ ana.

I detta projekt unders¨ oktes transporten av mikroplaster fr˚ an konstr¨ asplanen till dess

uppsamlingsplats f¨ or undanr¨ ojd sn¨ o via sn¨ or¨ ojning. Projektet inkluderar inte att kvanti-

fiera m¨ angden mikroplaster som sprids fr˚ an idrottsplatsen, med konstgr¨ asplanen och dess

uppsamlingsplats, till omgivningen till f¨ oljd av sn¨ or¨ ojning. I projektet inkluderas inte en

bed¨ omning av milj¨ op˚ averkan fr˚ an mikroplast som sprids till omgivningen.

2 Teori

2.1 Mikroplast

Anv¨ andningen av plast i samh¨ allet har ¨ okat under de senaste ˚ artiondena, vilket har lett till att plast ˚ aterfinns i naturen (K. Magnusson et al. 2017). N¨ ar det g¨ aller mikroplaster i s¨ otvatten finns det m˚ anga kunskapsluckor, men det ¨ ar k¨ ant att mikroplaster f¨ orekommer i s¨ otvatten (Wagner et al. 2014). Det har gjorts fler studier om mikroplaster i hav ¨ an i sj¨ oar och vattendrag. I b¨ orjan av 2000-talet gjordes de f¨ orsta studierna om plast i hav (ibid.). Studier har visat att det avfall som ˚ aterfinns i hav domineras av plast (Essel et al.

2015). F¨ orutom stora plastf¨ orem˚ al som exempelvis flaskor och p˚ asar har ¨ aven f¨ orekomst av mikroplaster i hav verifierats (Wagner et al. 2014). Mikroplaster som ˚ aterfinns i ha- ven kommer fr˚ an b˚ ade land- och havsbaserade k¨ allor (K. Magnusson et al. 2017). Runt 6-10 % av plasten som produceras i v¨ arlden uppskattas bli marin f¨ ororening (Essel et al.

2015). Plastavfall har blivit erk¨ ant som ett globalt havsomr˚ adesproblem, d˚ a mikroplaster kan kvarst˚ a i naturen under ˚ arhundraden innan de bryts ner (Mor´ et-Ferguson et al. 2010).

Mikroplaster kan delas in i prim¨ ara och sekund¨ ara mikroplaster. Prim¨ ara mikroplaster ¨ ar de partiklar som ¨ ar tillverkade att vara mindre ¨ an 5 mm. Sekund¨ ara mikroplaster ¨ ar de partiklar som kommer fr˚ an st¨ orre plastbitar, som har fragmenterat och blivit mindre bitar (Anderson et al. 2015). De st¨ orre plastbitarna som hamnar i naturen kommer alla f¨ orr eller senare att fragmenteras och d¨ armed bilda mikroplaster (K. Magnusson et al. 2017).

2.1.1 Nedbrytning

Fullst¨ andig nedbrytning av plastpolymerer i naturen kan ta ˚ arhundraden eller ˚ artusenden (K¨ arrman, Sch¨ onlau & Engwall 2016). Under tiden som plasten finns kvar i naturen kan den f¨ ardas l˚ anga v¨ agar via vatten. De mikroplastpartiklar som ¨ ar l¨ attare ¨ an vatten flyter p˚ a ytan och blir med tiden sk¨ ora p˚ a grund av UV-str˚ alningen fr˚ an solen, vilken bryter ned plasten. Nedbrytningshastigheten f¨ or plast beror inte enbart p˚ a UV-str˚ alningen ut- an dessutom p˚ a typen av polymer samt hur mycket tillsatskemikalier plasten inneh˚ aller.

Mikroplaster i hav ˚ aterfinns inte bara p˚ a ytan, utan de partiklar som ¨ ar tyngre ¨ an vatten sjunker genom vattenmassan och ˚ aterfinns p˚ a djupet i sediment (ibid.).

2.1.2 Effekter hos vattenlevande organismer

Mikroplaster har hittats i bland annat filterorganismer, ryggradsl¨ osa djur, fiskar, f˚ aglar

och d¨ aggdjur. St¨ orsta orsaken till att mikroplaster tas upp av marina organismer tros

vara att de misstas vara f¨ oda. Upptag via passiv filtrering av vatten genom organismen

f¨ orkommer ocks˚ a (Barboza et al. 2018). Hos organismer med matsm¨ altningskanal kan

denna vid intag av mikroplaster skadas. ¨ Aven matsm¨ altningen kan f¨ orhindras genom att

intaget av f¨ oda blockeras (Essel et al. 2015).

Studier har visat att mikroplaster tas upp i mag-tarmkanalen hos organismer (K¨ arrman, Sch¨ onlau & Engwall 2016). Tillsatskemikalier i plasten som l¨ acker ut i organismen kan vara toxiska eller st¨ ora organismers endokrina system (Essel et al. 2015). Exempel p˚ a s˚ adana tillsatskemikalier ¨ ar mjukningsmedel, lim, flamskyddsmedel och pigment. Andra effekter som har p˚ avisats ¨ ar exempelvis p˚ averkad filtrering och minskad larvutveckling hos musslor, minskad reproduktion hos kr¨ aftdjur, levertoxicitet hos fiskar samt nedsatt allm¨ antillst˚ and hos f˚ aglar (K¨ arrman, Sch¨ onlau & Engwall 2016). Det ¨ ar inte enbart till- satskemikalier som kan l¨ acka ut n¨ ar mikroplaster tas upp av organismer, utan ¨ aven bi- produkter som finns kvar i plasten fr˚ an framst¨ allningsprocessen kan l¨ acka ut. Dessutom kan kemikalier fr˚ an den omgivande milj¨ on binda till mikroplastytan och d¨ armed ¨ aven tas upp av organismer (ibid.). Mikroplaster kan p˚ a grund av bindning till sin yta verka som transport¨ orer av f¨ ororeningar, invasiva arter och patogener (Essel et al. 2015).

2.1.3 Effekter p˚ a m¨ anniskors h¨ alsa

Allt fler studier om mikroplasters f¨ orekomst och spridning i marin milj¨ o g¨ ors, men in- te lika m˚ anga studier har gjorts om mikroplasters potentiella risker f¨ or m¨ ansklig h¨ alsa (Barboza et al. 2018). Studier visar att kr¨ aftdjur, musslor och fisk ofta ¨ ar kontaminerade med mikroplaster. Detta m¨ ojligg¨ or att m¨ anniskor vid intag av dessa djur exponeras f¨ or mikroplaster samt kemikalierna de inneh˚ aller. Mikroplaster har ¨ aven hittats i annan f¨ oda relevant f¨ or m¨ anniskor, s˚ a som honung, socker och ¨ ol. M˚ anga av de kemiska produkter som anv¨ ands i framst¨ allningen av plast ¨ ar giftiga f¨ or b˚ ade m¨ anniskor och djur. Dessa kemikalier kan bland annat vara carcinogener, endokrina st¨ orare samt neurotoxiska kemikalier (ibid.).

Barboza et al. (2018) har sammanst¨ allt rapporter som visar att mikroplaster som ¨ ar st¨ orre

¨ an 150 µm f¨ ormodligen inte absorberas i m¨ anniskokroppen. Mikroplaster mindre ¨ an 150 µm skulle dock kunna ta sig ut ur tarmarna och vidare till lymfsystem och blodomlopp.

Enbart mikroplaster mindre ¨ an 20 µm kan ta sig igenom organ och mikroplaster mindre

¨ an 10 µm skulle potentiellt kunna ta sig igenom cellmembran. Om detta skulle h¨ anda i en m¨ anniskokropp kan mikroplaster potentiellt hamna i muskler, lever och hj¨ arna. Enligt studier tros mikroplasters interagerande med immunsystemet leda till immunotoxicitet samt trigga effekter som nedsatt immunf¨ orsvar och inflammationer (ibid.).

2.1.4 Spridning

Mikroplaster sprids via dagvatten, men kan ¨ aven spridas via spillvatten. D˚ a ¨ ar k¨ allan till mikroplastspridning anslutna hush˚ all, f¨ oretag och industrier (K. Magnusson et al. 2017).

I reningsverken renas spillvatten vilket f¨ orhindrar en del av mikroplasterna att n˚ a vat-

tenrecipienter. Dagvatten sl¨ apps dock ofta ut orenat (J¨ onsson 2016).

2.2 Konstgr¨ asplaner

F¨ ordelarna med att anv¨ anda konstgr¨ as ist¨ allet f¨ or naturligt gr¨ as ¨ ar bland annat att spels¨ asongen f¨ orl¨ angs d˚ a konstgr¨ as ger en t˚ alig, j¨ amn och stabil yta att spela p˚ a st¨ orre delen av ˚ aret (Naturv˚ ardsverket 2020b). En naturgr¨ asplan kan nyttjas mellan 200 och 400 timmar per ˚ ar, medan antalet speltimmar f¨ or en konstgr¨ asplan ¨ ar 2000-2500 timmar (Upplands-Brokommun u.˚ a.). Konstgr¨ asplaners d¨ ampande egenskaper ¨ ar v¨ alfungerande oavsett v¨ aderf¨ orh˚ allande (Naturv˚ ardsverket 2020b). Kostnaden f¨ or att anl¨ agga en konst- gr¨ asplan varierar kraftigt beroende p˚ a vilken typ av konstgr¨ asplan det ¨ ar som anl¨ aggs, vil- ket ifyllnadsmaterial som anv¨ ands samt om man bygger planen med eller utan v¨ armesystem (Pers kom Cerna 2020a). I konstgr¨ asmattor anv¨ ands lim f¨ or att limma ihop remsor av mat- tan. F¨ orut anv¨ andes latex-lim f¨ or att limma ihop remsorna. Latex ¨ ar dock vattenl¨ osligt, vilket g¨ or att limmet i skarvarna mellan remsorna f¨ orsvinner. N¨ ar detta sker kan spelare snubbla p˚ a kanterna. P˚ a senare tid har PU-lim b¨ orjat anv¨ andas (polyuretan-lim), vilket inte ¨ ar vattenl¨ osligt (ibid.).

2.2.1 Uppbyggnad

Det finns fyra olika typer av konstgr¨ asplaner, som heter f¨ orsta, andra, tredje samt fj¨ arde generationens konstgr¨ asplan. Den klart vanligaste typen av konstgr¨ asplan i Sverige ¨ ar tredje generationens konstgr¨ asplan. Av de ca 1000 konstgr¨ asplaner som finns i Sverige

¨ ar runt ett trettiotal av dem fj¨ arde generationens konstgr¨ asplan. N¨ astan alla resterande konstgr¨ asplaner ¨ ar tredje generationens konstgr¨ asplan (Pers kom Cerna 2020b).

F¨ orsta generationen

F¨ orsta generationens konstgr¨ asplan best˚ ar av en filtmatta (Pers kom Cerna 2020a).

Andra generationen

Andra generationens konstgr¨ asplan har konstgr¨ asfiber samt sand som ifyllnadsmaterial.

Sanden i konstgr¨ asplanen brukar kallas f¨ or stabiliserings-infill (ibid.).

Tredje generationen

Tredje generationens konstgr¨ asplan har l¨ angre gr¨ asfiber ¨ an andra generationen. Den har

som den andra generationen sand men ¨ aven ett s˚ a kallat performance infill, vilket kan va-

ra gummigranulat, kork, kokos med mera. Syftet med performance infill ¨ ar att ge planen

goda speltekniska egenskaper (ibid.).

Fj¨ arde generationen

Fj¨ arde generationens konstgr¨ asplan har samma gr¨ ash¨ ojd som en tredje generationens konstgr¨ asplan, men ist¨ allet f¨ or performance infill har man s˚ a kallade krullfibrer. Dessa fibrer ger god struktur till konstgr¨ asplanen, men kan efter en viss tid av anv¨ andning pac- kas och bilda en v¨ aldigt h˚ ard yta att spela p˚ a. N¨ ar fibrerna p˚ a en fj¨ arde generationens konstgr¨ asplan viker sig kan man inte, som f¨ or tredje generationens konstgr¨ asplan, harva och borsta planen f¨ or att g¨ ora den mindre packad (Pers kom Cerna 2020a).

2.2.2 Granulat

Det finns idag flera olika typer av granulat och beroende p˚ a vilken typ som anv¨ ands beh¨ over en tredje generationens konstgr¨ asplan fyllas med olika stor m¨ angd. En annan faktor som avg¨ or hur mycket granulat en plan m˚ aste fyllas med ¨ ar hur h¨ ogt planens gr¨ asfibrer ¨ ar (ibid.). De vanligast f¨ orekommande typerna av granulat beskrivs nedan:

Styren-Butan-Dien-gummi

Den vanligaste typen av granulat i Sverige ¨ ar gummi fr˚ an ˚ atervunna bil- och maskind¨ ack, Styrenbutandiengummi (SBR). SBR anv¨ ands p˚ a ca 60-70 procent av Sveriges konst- gr¨ asplaner (Naturv˚ ardsverket 2020a). En 11-manna konstgr¨ asplan som fylls med SBR kan inneh˚ alla ca 51 ton granulat (S. Magnusson 2015). SBR kostar 2500-2700 kr per ton (Pers kom Cerna 2020a).

Etylen-Propylen-Dien-gummi

Etylen-Propylen-Dien-gummi (EPDM) ¨ ar nytillverkat f¨ argat gummigranulat med h¨ og resistens mot UV-str˚ alning och v¨ arme (Naturv˚ ardsverket 2020b). En 11-manna konst- gr¨ asplan som fylls med EPDM kan inneh˚ alla ca 61 ton granulat (S. Magnusson 2015).

EPDM kostar 18000-20000 kr per ton (Pers kom Cerna 2020a).

Recycled Etylen-Propylen-Dien-gummi

Recycled Etylen-Propylen-Dien-gummi (R-EPDM) ¨ ar ˚ atervunnet gummi fr˚ an exempelvis kablar och bilmattor (S. Magnusson 2015). R-EPDM-granulat har en bulkdensitet p˚ a 500 kg/m

. En 11-manna konstgr¨ asplan som fylls med R-EPDM kan inneh˚ alla ca 61 ton gra- nulat (ibid.). R-EPDM kostar 15000 kr per ton (Pers kom Cerna 2020a).

Termoplastisk elastomer

Termoplastisk elastomer (TPE) ¨ ar en typ av granulat som ¨ ar en blandning av plast och

gummi med h¨ og elasticitet (Naturv˚ ardsverket 2020a). En 11-manna konstgr¨ asplan som

fylls med TPE kan inneh˚ alla ca 87 ton granulat (S. Magnusson 2015). TPE kostar 18000- 20000 kr per ton (Pers kom Cerna 2020a).

Livscykelanalys granulat

I en studie av Johansson (2018) p˚ avisades att olika typer av granulat medf¨ or olika stor milj¨ op˚ averkan under sin livstid. I studien genomf¨ ordes en s˚ a kallad livscykelanalys. I en livscykelanalys identifieras den potentiella milj¨ op˚ averkan fr˚ an en produkt under dess livs- tid. Exempel p˚ a milj¨ op˚ averkan ¨ ar utsl¨ app av v¨ axthusgaser och anv¨ andning av energi eller resurser (Johansson 2018).

I studien genomf¨ ordes en livscykelanalys f¨ or fyra olika typer av ifyllnadsmaterial till konst- gr¨ asplaner. Typerna som unders¨ oktes var SBR, kork, EPDM och TPE. De milj¨ op˚ averkans- kategorier som unders¨ oktes var klimatp˚ averkan, fossil energianv¨ andning, f¨ orsurning, ¨ over- g¨ odning, markn¨ ara ozon, markanv¨ andning samt vattenf¨ orbrukning (ibid.). Resultatet som erh¨ olls var att SBR har l¨ agst milj¨ op˚ averkan j¨ amf¨ ort med de andra typerna av ifyllnads- material. Kork hade den st¨ orsta markanv¨ andningen och EPDM och TPE hade h¨ ogst koldioxidavtryck, med 15 respektive 28 g˚ anger h¨ ogre koldioxidavtryck ¨ an SBR (ibid.).

2.2.3 Kompaktering

N¨ ar en konstgr¨ asplan anv¨ ands kompakteras dess ifyllnadsmaterial, vilket inneb¨ ar att dess granulat packas och att planens granulath¨ ojd minskar. Alla konstgr¨ asplaner kompakte- ras i olika grad. Om ifyllnadsmaterialet kompakteras inneb¨ ar det att det blir mer fritt gr¨ asfiber, eftersom granulath¨ ojden har minskat. N¨ ar det blir f¨ or mycket fritt gr¨ asfiber riskerar gr¨ asfibrerna att brytas och g˚ a s¨ onder vid anv¨ anding av planen. F¨ or att motverka detta b¨ or planer harvas och borstas f¨ or att lyfta kompakterat granulat och p˚ a s˚ a s¨ att f˚ a tillbaka ursprunglig granulath¨ ojd. Om en plans ifyllnadsmaterial har kompakteras och den enda ˚ atg¨ arden som vidtas ¨ ar att fylla p˚ a granulat f¨ or att minska m¨ angden fritt fiber kommer konstgr¨ asplanen bli stum (Pers kom Cerna 2020a).

I en studie av Kirby & Spells (2006) visade det sig att planens speltekniska egenska- per f¨ ors¨ amrades vid kompaktering av ifyllnadsmaterialet. B˚ ade bollens f¨ orm˚ aga att stud- sa samt rotationsmotst˚ andet minskade n¨ ar planen hade anv¨ ants v¨ al under de senaste m˚ anaderna (Kirby & Spells 2006). I en annan studie av Fleming (2011) erh¨ olls resultatet att upplevelsen av en kompakterad och h˚ ard plan ¨ ar vanlig hos spelare och plansk¨ otare ef- ter att planen har anv¨ ants under en l¨ angre tid. Fleming (2011) skriver ¨ aven i sin rapport om ett projekt i Holland d¨ ar 50 stycken konstgr¨ asplaner unders¨ oktes. P˚ a dessa planer gjordes FIFA:s standardtest av konstgr¨ asplaner, d¨ ar planens h˚ ardhet och kompressibili- tet samt bollens studs- och rullningsf¨ orm˚ aga testas. Studien visade att planens h˚ ardhet

¨ okade och kompressibilitet minskade. Till f¨ oljd av detta minskade bollens studsf¨ orm˚ aga

och rullningsf¨ orm˚ agan ¨ okade. Effektivt underh˚ all av planer kan f¨ orsena eller till och med

f¨ orhindra att planen kompakteras (Fleming 2011).

2.2.4 Drift och underh˚ all

Tanken var att konstgr¨ asplaner skulle vara underh˚ allsfria, men det visade sig att underh˚ all

¨ ar n¨ odv¨ andig f¨ or att uppr¨ atth˚ alla de speltekniska egenskaperna samt s¨ akerheten f¨ or spe- lare. Exempelvis kan en f¨ or h˚ ard och kompakterad plan vara skadligt f¨ or spelare som ramlar p˚ a planen (McLaren, Fleming & Forrester 2012). Underh˚ all av konstgr¨ asplaner kan delas in i tre kategorier: sk¨ otsel, st¨ adning och uppluckring (eng: grooming, clea- ning and decompaction)(ibid.). Sk¨ otseln innefattar p˚ afyllnad av ifyllnadsmaterial. N¨ ar detta g¨ ors fylls gr¨ asstr˚ ana ut. St¨ adningen inneb¨ ar att all typ av skr¨ ap avl¨ agsnas fr˚ an planen, s˚ a som vegetation och jord. Uppluckringen inneb¨ ar att ˚ atg¨ arder vidtas s˚ a att kompakteringen av ifyllnadsmaterial motverkas (ibid.). I studien i Holland s˚ ags trenden att h¨ ogre anv¨ andningsgrad och mindre underh˚ all av planen ledde till att planens egen- skaper f¨ ors¨ amrades mer (Fleming 2011).

Livsl¨ angden p˚ a en konstgr¨ asplan varierar mellan 8-15 ˚ ar beroende p˚ a hur mycket planen anv¨ ands och hur v¨ al den underh˚ alls. Regelbundet underh˚ all av konstgr¨ asplaner kr¨ avs, d˚ a de f¨ orlorar granulat till f¨ oljd av anv¨ andningen. P˚ a grund av att granulat avl¨ agsnas fr˚ an konstgr¨ asplanen samt att granulatet kan kompakteras beh¨ over en konstgr¨ asplan fyllas p˚ a med granulat f¨ or att beh˚ alla planens egenskaper (Naturv˚ ardsverket 2020b). Hur mycket som beh¨ over fyllas p˚ a varierar kraftigt. Det som avg¨ or ¨ ar vilken typ av konstgr¨ asplan det ¨ ar samt vilket granulat den ¨ ar fylld med. Om planen nyttjas vintertid och d¨ armed sn¨ or¨ ojs avl¨ agsnas ¨ annu mer granulat. Granulat som hamnat utanf¨ or planen b¨ or fyllas p˚ a kontinuerligt (Pers kom Cerna 2020a).

Enligt Naturv˚ ardsverket (2020b) har den som ansvarar f¨ or anl¨ aggning, underh˚ all och sk¨ otsel av en konstgr¨ asplan skyldighet enligt milj¨ obalken att i egenskap av verksamhets- ut¨ ovare vidta ˚ atg¨ arder f¨ or att minska milj¨ op˚ averkan fr˚ an konstgr¨ asplanen. Exempel p˚ a s˚ adana skyldigheter ¨ ar att planera och kontrollera verksamheten f¨ or att motverka eller f¨ orebygga p˚ averkan p˚ a milj¨ on och skaffa sig kunskap f¨ or att skydda m¨ anniskors h¨ alsa och milj¨ on fr˚ an negativa konsekvenser (Naturv˚ ardsverket 2020b). Dessutom ska verk- samhetsut¨ ovaren anv¨ anda b¨ asta m¨ ojliga teknik samt undvika anv¨ andning av kemiska produkter f¨ or att s˚ a l˚ angt som m¨ ojligt undvika p˚ averkan p˚ a milj¨ o och m¨ anniskors h¨ alsa (Naturv˚ ardsverket 2019). Naturv˚ ardsverket har ¨ aven en rekommendation till verksam- hetsut¨ ovarna att ta fram en plan f¨ or att minska milj¨ op˚ averkan fr˚ an konstgr¨ asplaner. Pla- nen kan till exempel inneh˚ alla ˚ atg¨ arder f¨ or regelbunden utv¨ ardering av fyllnadsmaterial, minska svinn av granulat samt utbilda plansk¨ otare (ibid.). Vilka ˚ atg¨ arder som inkluderas varierar mellan olika konstgr¨ asplaner. Det som avg¨ or vad som inkluderas ¨ ar bland annat konstgr¨ asplanens ˚ alder, utformning samt dess placering i f¨ orh˚ allande till omgivande milj¨ o (ibid.).

2.2.5 Spridning av mikroplaster fr˚ an konstgr¨ asplaner

Granulatet som anv¨ ands i konstgr¨ asplaner ¨ ar ca 2-3 mm stora och klassas d¨ arf¨ or som

mikroplaster (Naturv˚ ardsverket 2020a), n¨ armare best¨ amt en prim¨ ar mikroplast d˚ a den

tillverkas i denna storlek. F¨ orutom att granulat kan spridas via sn¨ or¨ ojning, spelares kl¨ ader

och skor samt via avrinning och dr¨ anering, kan granulaten kan ¨ aven brytas ned och bil- da ¨ annu mindre mikroplaster. Dessutom kan mikroplaster uppst˚ a vid slitage av konst- gr¨ asstr˚ ana. Uppskattningsvis slits och sprids 5-10 % av konstgr¨ asstr˚ ana per ˚ ar (Lassen et al. 2015).

Mikroplaster som sprids fr˚ an konstgr¨ asplanen och idrottsplatsen till omgivningen bed¨ oms ha potentiella ekologiska konsekvenser (Regnell 2017). Mikroplastspridning fr˚ an konst- gr¨ asplaner i form av granulat samt slitage av konstgr¨ asstr˚ ana har flera m¨ ojliga sprid- ningsv¨ agar. Det kan antingen sprida sig till omgivande jord, asfalterade omr˚ aden runt planen med m¨ ojlig spridning till dagvatten via brunnar, eller via dr¨ aneringsvatten. Via dr¨ aneringsvatten kan mikroplasterna antingen f¨ ardas ned genom marken, hamna i av- loppssystemet eller hamna i vattendrag p˚ a grund av kraftigt regnfall (Lassen et al. 2015).

Granulat som sprids fr˚ an en konstgr¨ asplan kan utg¨ ora en milj¨ orisk om det hamnar i na- turen. Som tidigare n¨ amnt bryts mikroplaster ned l˚ angsamt i naturen och olika typer av granulat kan inneh˚ alla farliga ¨ amnen, vilka kan ha negativa effekter p˚ a organismer (Na- turv˚ ardsverket 2020a).

I studien utf¨ ord av Magnusson et al. (2017) uppskattades att endast slitage fr˚ an d¨ ack och v¨ agar ger st¨ orre spridning av mikroplaster ¨ an konstgr¨ asplaner i Sverige. I studien gjordes uppskattningen att 2300-3900 ton mikroplaster sprids fr˚ an konstgr¨ asplaner i Sverige varje

˚ ar. Rapporten reviderades ˚ ar 2017 och d˚ a ¨ andrades denna siffra till 1640-2460 ton. Denna siffra erh¨ olls dock inte med hj¨ alp av m¨ atningar utan genom att fr˚ aga ett antal kommuner om hur mycket granulat de fyller p˚ a sina konstgr¨ asplaner med ˚ arligen, vilket bed¨ omdes vara ca 2-3 ton per plan och ˚ ar. Denna siffra anv¨ andes sedan f¨ or att uppskatta hur myc- ket mikroplaster som avl¨ agsnas fr˚ an konstgr¨ asplaner i Sverige (K. Magnusson et al. 2017).

I projektet av Regnell (2019) uppm¨ attes att ca 66 kg mikroplaster potentiellt kan spri- das fr˚ an en konstgr¨ asplan per ˚ ar via exempelvis spelares kl¨ ader och skor. I denna studie var spridning till f¨ oljd av sn¨ or¨ ojning inte inkluderat. I projektet anv¨ andes fyra olika sy- stem med systemgr¨ anser, d¨ ar system 1 var konstgr¨ asplanen, system 2 idrottsanl¨ aggningen, system 3 mark utanf¨ or anl¨ aggningen och system 4 vattenrecipient. Figur 1 visar en

¨ oversiktsbild ¨ over konstgr¨ asplanen och de fyra systemen.

Figur 1: Figur ¨ over systemgr¨ anserna f¨ or konstgr¨ asplanen i Regnells (2019) projekt. Bild kopierad med tillst˚ and.

2.3 Hantering av granulat som spridits via sn¨ or¨ ojning

Det finns olika s¨ att att hantera granulatet som avl¨ agsnas fr˚ an planen via sn¨ or¨ ojning. An- tingen ˚ ateranv¨ ands detta granulat genom att det ˚ aterf¨ ors till konstgr¨ asplanen eller s˚ a samlas det upp och avfallshanteras (Naturv˚ ardsverket 2020b). Granulat som hamnat ut- anf¨ or planen b¨ or ˚ aterf¨ oras i st¨ orsta m¨ ojliga m˚ an. Om granulatet har blandats med l¨ ov, kvistar och annat organiskt material och skr¨ ap kan det renas i en granulatrensare, vilket ¨ ar som en stor trumma som snurrar och filtrerar bort det som inte ¨ ar granulat. Ibland rensas granulatet efter att det har ˚ aterf¨ orts till planen med en s¨ arskild maskin. Tidigare har det f¨ orekommit att granulat som spridits inte har tagits omhand, men sedan mikroplastsprid- ning fr˚ an konstgr¨ asplaner uppm¨ arksammades har olika hanteringss¨ att till¨ ampats (Pers kom Cerna 2020a).

2.3.1 Svenska Fotbollsf¨ orbundets rekommendation

Svenska Fotbollsf¨ orbundet tog ˚ ar 2018 fram en rekommendation f¨ or hur granulat som

hamnat utanf¨ or konstgr¨ asplaner till f¨ oljd av sn¨ or¨ ojning ska hanteras. F¨ or det f¨ orsta ska

man planera anl¨ aggandet av en konstgr¨ asplan s˚ a att det finns en plats i anslutning till pla-

nen som kan verka som sn¨ oupplag. Det kan antingen vara en asfalterad yta, en gruspl¨ att

med markduk eller en uttj¨ ant konstgr¨ asmatta (SvenskaFotbollsf¨ orbundet 2018). Svens-

ka Fotbollsf¨ orbundets rekommendation ¨ ar att det granulat som ligger kvar efter att den undanr¨ ojda sn¨ on har sm¨ alt ska samlas upp och ˚ aterf¨ oras till planen f¨ or att p˚ a s˚ a s¨ att

˚ ateranv¨ andas. Granulat som av andra anledningar hamnar utanf¨ or planen ska ¨ aven den- na ˚ aterf¨ oras (SvenskaFotbollsf¨ orbundet 2018).

2.3.2 Alternativa hanteringss¨ att

Ett alternativ till att ˚ aterf¨ ora det spridda granulatet till konstgr¨ asplanen ¨ ar att avfalls- hantera det och ist¨ allet tillf¨ ora nytillverkat granulat till konstgr¨ asplanen. Detta kan t¨ ankas vara en metod som ¨ ar l¨ amplig att anv¨ anda d˚ a det gamla granulatet har blivit utslitet, eftersom n¨ ar granulatet slits kan det fragmentera och bilda ¨ annu mindre mikroplaster (Lassen et al. 2015). Dessa mindre mikroplaster kan spridas och ¨ ar p˚ a grund av sin stor- lek sv˚ arare att hantera ¨ an granulat. Dessutom kan avfallshantering av granulat vara ett alternativ om granulatet anses vara f¨ or smutsigt f¨ or att rena. Kommuner har dock i st¨ orre utstr¨ ackning b¨ orjat, i st¨ orsta m¨ ojliga m˚ an, ˚ aterf¨ ora granulat som hamnat utanf¨ or konst- gr¨ asplanen, vilket g¨ or att granulat s¨ allan sl¨ angs (Pers kom Cerna 2020a).

2.4 Tidigare studier

Det finns ett antal tidigare studier som unders¨ okt mikroplastspridning fr˚ an konstgr¨ asplaner.

Ingen har dock tidigare unders¨ okt hur mycket mikroplast som sprids fr˚ an en konstgr¨ asplan via sn¨ or¨ ojning. Nedan presenteras n˚ agra tidigare studier om mikroplastspridning fr˚ an konstgr¨ asplaner.

Som tidigare n¨ amnt utf¨ orde IVL (K. Magnusson et al. 2017) en studie om spridning av mikroplaster i Sverige. D˚ a unders¨ oktes svenska k¨ allor och spridningsv¨ agar f¨ or mikroplaster i marin milj¨ o. Slitage av v¨ agar och d¨ ack ¨ ar enligt studien den st¨ orsta k¨ allan till mikro- plastspridning i Sverige, med ca 13000 ton mikroplaster per ˚ ar. Den n¨ ast st¨ orsta k¨ allan ¨ ar konstgr¨ asplaner, d¨ ar uppskattningsvis 1640-2460 ton mikroplaster sprids per ˚ ar. Denna siffra ¨ ar som tidigare n¨ amnt en uppskattning och ¨ ar inte baserad p˚ a m¨ atningar. Data ¨ over mikroplastinneh˚ all i dagvatten ¨ ar bristf¨ allig och det ¨ ar d¨ arf¨ or sv˚ art att avg¨ ora hur stor del av den spridda mikroplasten som hamnar i vattenrecipienter (ibid.).

Liknande studier som den utf¨ ord av IVL har gjorts i bland annat Norge, Danmark och

Tyskland. I en studie utf¨ ord av Sundt et al. (2014) kom man fram till att den st¨ orsta

k¨ allan till mikroplastspridning i Norge ¨ ar slitage av v¨ agar och d¨ ack. I studien av Essel et

al. (2015) l˚ ag det st¨ orsta fokuset p˚ a bland annat mikroplastspridning fr˚ an kosmetika och

reng¨ oringsmedel i Tyskland. I studien av Lassen et al. (2015) kom man ocks˚ a fram till att

slitage av v¨ agar och d¨ ack ¨ ar den st¨ orsta k¨ allan till mikroplastspridning, f¨ oljt av mikroplas-

ter fr˚ an konstgr¨ asplaner. Studien av Lassen et al. (2015) ¨ ar den enda av de tre n¨ amnda

studierna som liksom studien utf¨ ord av IVL unders¨ okte mikroplastspridning fr˚ an konst-

gr¨ asplaner. I studien av Lassen et al. (2015) uppskattade man att mikroplastspridningen

fr˚ an konstgr¨ asplaner i Danmark ¨ ar 450-790 ton per ˚ ar. Det som d¨ aremot inte unders¨ oktes

i studien av varken Magnusson et al. (2017) eller Lassen et al. (2015) ¨ ar hur mycket

av den spridda mikroplasten fr˚ an konstgr¨ asplaner som uppst˚ ar till f¨ oljd av sn¨ or¨ ojning.

I dessa tv˚ a rapporter listas endast sn¨ or¨ ojning som en k¨ alla till mikroplastspriding fr˚ an konstgr¨ asplaner.

I ett examensarbete utf¨ ort av Regnell (2017) var syftet att identifiera m¨ ojliga orsaker till spridning av mikroplaster fr˚ an en konstgr¨ asplan, med en djupare analys av spridningen till dr¨ anerings- och dagvattenbrunnar. Regnell kom fram till att orsakerna till mikroplast- spridning fr˚ an konstgr¨ asplaner ¨ ar aktivitet p˚ a planen, borstning av planen, sn¨ or¨ ojning och regn. I projektet anv¨ andes tv˚ a systemgr¨ anser: ett inre system som utg¨ ors av sj¨ alva konstgr¨ asplanen och ett yttre system som utg¨ ors av det n¨ arliggande omr˚ adet kring konst- gr¨ asplanen och kan likst¨ allas med idrottsanl¨ aggningen. Mikroplaster som sprids utanf¨ or yttre systemet ¨ ar de som kan ge ekologiska konsekvenser (Regnell 2017). Det uppskat- tades att det avl¨ agsnas 200-800 kg mikroplaster per plan och ˚ ar via sn¨ or¨ ojning. Dock sprids inte all denna mikroplast utanf¨ or yttre systemet, utan granulat kan ˚ aterf¨ oras till konstgr¨ asplanen f¨ or vidare anv¨ andning (ibid.).

I ett examensarbete utf¨ ort av Yvonne Trinh (2019) unders¨ oktes mikroplastspridning fr˚ an en konstgr¨ asplan i Uppsala. M¨ atningar gjordes i dagvatten i en dagvattenbrunn som ligger i n¨ ara anslutning till konstgr¨ asplanen f¨ or att erh˚ alla plastpartikel- och plastfiberkoncent- rationen. I dagvattnet p˚ atr¨ affades 6 partiklar/l och 6,4 fibrer/l, men inget gummigranulat p˚ atr¨ affades (Trinh 2019). I projektet uppskattades totala m¨ angden mikroplast som f¨ ardas med dagvatten fr˚ an konstgr¨ asplaner i Uppsala samt i hela Sverige. M¨ angden mikroplas- ter i Uppsala uppskattades med hj¨ alp av m¨ angden mikroplaster fr˚ an konstgr¨ asplanen i Uppsala vid vilken m¨ atningar gjordes. Denna m¨ angd mulitplicerades med antalet konst- gr¨ asplaner i Uppsala respektive i Sverige. M¨ angden mikroplaster som sprids via dagvatten i Uppsala uppskattades till 0,56 kg/˚ ar och f¨ or hela Svergie 48 kg/˚ ar.

I ett projekt utf¨ ort av Regnell, unders¨ oktes en konstgr¨ asplan i Kalmar. Under 2018-2019 utreddes hur stor spridningen av mikroplaster ¨ ar fr˚ an en modernt utformad konstgr¨ asplan med skydds˚ atg¨ arder mot spridning av mikroplaster (Regnell 2019). Flera spridningsv¨ agar f¨ or mikroplast fr˚ an konstgr¨ asplaner identifierades, bland annat via spelare, driftsfor- don, dagvattenbrunnar, ytvatten fr˚ an asfalterade ytor runt planen samt dr¨ aneringsvatten (ibid.). I studien j¨ amf¨ ordes potentiell mikroplastspridning fr˚ an ett ˚ atg¨ ardsalternativ med ett utg˚ angsl¨ age utan ˚ atg¨ arder. ˚ Atg¨ ardsalternativet innebar att det i anslutning till pla- nen fanns granulatf¨ allor och filter i brunnar, installerade borststationer f¨ or spelarna att borsta av sig, driftredskap samt att driftsfordon som l¨ amnar anl¨ aggningen borstas ef- ter varje driftstillf¨ alle. Utg˚ angsl¨ aget utan ˚ atg¨ arder innebar att det vid planen inte fanns n˚ agra granulatf¨ allor eller filter i brunnar, ingen borststation samt att driftsfordon l¨ amnar anl¨ aggningen dagligen utan att borstas (ibid.). Runt 66 kg mikroplaster ber¨ aknades poten- tiellt kunna spridas per ˚ ar om inga ˚ atg¨ arder vidtogs. Slutsatsen som kunde dras av projek- tet var att 99 % av den potentiella mikroplastspridningen fr˚ an konstgr¨ as kan f¨ orhindras.

De mikroplaster som inte kunde hindras fr˚ an att spridas till vatten uppskattades uppg˚ a

till ca 100 g per plan och ˚ ar, d¨ ar runt 10 % bed¨ oms vara gummigranulat (ibid.). Mikroplas-

terna som inte kan hindras fr˚ an att spridas till vatten visade sig ha som st¨ orst spridning

under det f¨ orsta halv˚ aret efter att konstgr¨ asplanen hade anlagts. Runt 96 % av sprid-

ningen skedde under det f¨ orsta halv˚ aret, medan resterande 4 % spreds under det andra

halv˚ aret (Regnell 2019).

De siffror ¨ over mikroplastspridning fr˚ an konstgr¨ asplaner som erh¨ olls i studierna ¨ ar s˚ aledes att i studien av Magnusson et al (2017) uppskattades m¨ angden mikroplaster som sprids fr˚ an konstgr¨ asplaner i Sverige till 1640-2460 ton per ˚ ar. I studien av Lassen et al (2015) uppskattades mikroplastspridningen fr˚ an konstgr¨ asplaner i Danmark till 450-790 ton per

˚ ar. I examensarbetet av Regnell (2017) uppskattades m¨ angden mikroplaster som sprids via sn¨ or¨ ojning till 200-800 kg per plan och ˚ ar. I examensarbetet av Trinh (2019) gjordes uppskattningen att 0,56 kg mikroplaster per ˚ ar sprids fr˚ an konstgr¨ asplaner i Uppsala. I projektet utf¨ ort av Regnell (2019) uppskattades att ca 66 kg mikroplaster potentiellt kan spridas fr˚ an konstgr¨ asplanen som unders¨ oktes om inga ˚ atg¨ arder f¨ or att f¨ orhindra mikro- plastspridning vidtas. De mikroplaster som inte kan hindras att spridas till vatten trots

˚ atg¨ arder uppskattades till 100 g per plan och ˚ ar (ibid.).

I denna studie unders¨ oktes som tidigare n¨ amnt ¨ overf¨ oringen av mikroplaster fr˚ an konst- gr¨ asplanen till uppsamlingsplatsen f¨ or sn¨ o via sn¨ or¨ ojning. Ingen studie har, som ¨ aven detta tidigare n¨ amnt, unders¨ okt hur mycket mikroplaster som sprids fr˚ an en konstgr¨ asplan till omgivningen till f¨ oljd av sn¨ or¨ ojning. Studien kan ses som ett f¨ orsta steg i den processen, d˚ a det i denna studie kartlades hur mycket mikroplaster som kan ¨ overf¨ oras fr˚ an en konst- gr¨ asplan till dess uppsamlingsplats via sn¨ or¨ ojning. Vidare kan det unders¨ okas hur mycket mikroplaster som sprids fr˚ an uppsamlingsplatsen till omgivningen.

2.5 Platsbeskrivning av konstgr¨ asplanerna i Botkyrka

Konstgr¨ asplanen som m¨ atningar gjordes p˚ a heter Brantbrinks IP. En annan konstgr¨ asplan, Brunna IP, anv¨ andes som referens d˚ a denna plan inte sn¨ or¨ ojdes under projektets g˚ ang.

B˚ ade Brantbrinks IP och Brunna IP ligger i Botkyrka kommun, s¨ oder om Stockholm.

Brantbrinks IP ligger i Tullinge och Brunna IP i Norsborg (se figur 2).

Figur 2: Figur med Brunna IP (A) och Brantbrinks IP (B) samt en m¨ atstation som v¨ aderdata laddades ned fr˚ an (r¨ od prick). c Lantm¨ ateriet (2020).

2.5.1 Brantbrinks IP

Brantbrinks IP ¨ ar en tredje generationens konstgr¨ asplan och ¨ ar fylld med R-EPDM-

granulat (Pers kom Cerna 2020a). Planen ¨ ar 64x110 m. Antal speltimmar i veckan p˚ a

Brantbrinks IP ¨ ar ca 20 timmar med 25-30 spelare p˚ a planen per tillf¨ alle (Pers kom

Jansson 2020a)). I anslutning till planen finns en mindre konstgr¨ asplan som ¨ ar uppsam-

lingsplats f¨ or undanr¨ ojd sn¨ o.

(a) Brantbrinks IP. (b) Uppsamlingsplats.

Figur 3: Brantbrinks IP och uppsamlingsplats f¨ or undanr¨ ojd sn¨ o.

Figur 4: ¨ Oversiktsbild ¨ over Brantbrinks IP med konstgr¨ asplanen som sn¨ or¨ ojdes (A) och uppsam- lingsplatsen (B). c Lantm¨ ateriet (2020).

2.5.2 Brunna IP

Brunna IP ¨ ar en tredje generationens konstgr¨ asplan och ¨ ar fylld med R-EPDM-granulat

(Pers kom Cerna 2020a). Planen ¨ ar 64x110 m. Antal speltimmar i veckan p˚ a Brunna IP ca

20 timmar med 25-30 spelare p˚ a planen per tillf¨ alle (Pers kom Jansson 2020a). I anslut-

ning till planen finns en mindre konstgr¨ asplan som ¨ ar uppsamlingsplats f¨ or undanr¨ ojd sn¨ o.

Figur 5: Brunna IP.

Figur 6: ¨ Oversiktsbild ¨ over Brunna IP med konstgr¨ asplanen (A) och uppsamlingsplatsen (B).

Lantm¨ c ateriet (2020).

2.5.3 Systemgr¨ anser Brantbrinks IP

Som tidigare n¨ amnt kvantifierades i detta projekt m¨ angden mikroplaster som spreds fr˚ an konstgr¨ asplanen till uppsamlingsplatsen via sn¨ or¨ ojning. Mikroplaster som spreds fr˚ an id- rottsplatsen till omgivningen kvantifierades inte. I figur 7 illustreras Brantbrinks IP med konstgr¨ asplan och tillh¨ orande uppsamlingsplats. Den svarta linjen markerar gr¨ ansen mel- lan idrottsplatsen, med konstgr¨ asplan och uppsamlingsplats, och omgivningen.

Figur 7: Ritning ¨ over Brantbrinks IP med konstgr¨ asplanen (A) och uppsamlingsplatsen (B). Den svarta linjen markerar gr¨ ansen mellan idrottsplatsen och omgivningen.

I detta projekt avser s˚ aledes spridning de mikroplaster som f¨ orflyttas fr˚ an A till B via sn¨ or¨ ojning och inte utanf¨ or figurens svarta linje (se figur 7). F¨ or att j¨ amf¨ ora med figur 1 unders¨ oktes i detta projekt mikroplaster som sprids fr˚ an system 1 till system 2, och inte vidare till system 3 och 4.

2.6 Kostnad-nyttoanalys

Kostnad-nyttoanalys (KNA) ¨ ar en teknik som kan underl¨ atta beslutsfattande om anv¨ andning

av samh¨ allets resurser (Schofield 1997). I en KNA v¨ ags nyttan med ett projekt eller en

f¨ or¨ andring mot dess kostnad. F¨ or att exemplifiera detta skriver Layard & Glaister (1994)

att ett hypotetiskt projekt A ska utf¨ oras om dess nytta ¨ overskrider nyttan som det n¨ ast

b¨ asta alternativet medf¨ or. F¨ or att ta det ett steg vidare skriver Layard & Glaister (1994)

att A ska utf¨ oras om dess nytta ¨ overstiger dess kostnad. Sv˚ arigheten med KNA ¨ ar hur

kostnad och nytta ska m¨ atas f¨ or att d¨ arefter kunna j¨ amf¨ oras. Om det teoretiska projektet

A visar sig vara ¨ overl¨ agset ett annat alternativ B i en aspekt, men d¨ aremot s¨ amre i en

annan, blir beslutet mellan de b˚ ada alternativen sv˚ arare ¨ an om A hade varit ¨ overl¨ agsen

B i alla aspekter (Layard & Glaister 1994).

Metoden f¨ or hur KNAn i detta projekt utf¨ ordes var p˚ a ett s¨ att som till f¨ orfattarens

k¨ annedom inte gjorts tidigare. Denna metod redog¨ ors f¨ or i avsnitt 3.3.

3 Metod

3.1 M¨ atningar

F¨ or att kvantifiera m¨ angden granulat som transporterades fr˚ an Brantbrinks IP till dess uppsamlingsplats via sn¨ or¨ ojning gjordes tre olika typer av m¨ atningar. Huvudm¨ atningen var den s˚ a kallade totalm¨ atningen. De andra tv˚ a m¨ atningarna anv¨ andes f¨ or att verifiera resultatet fr˚ an totalm¨ atningen samt f¨ or att utveckla alternativa m¨ atmetoder. Respektive m¨ atning beskrivs mer ing˚ aende i avsnitten nedan.

3.1.1 Totalm¨ atning

Totalm¨ atningen av granulat vid Brantbrinks IP gjordes 7 april. Planen hade sn¨ or¨ ojts tv˚ a g˚ anger och d¨ arf¨ or blev det tv˚ a sn¨ oh¨ ogar med undanr¨ ojd sn¨ o, en fr˚ an varje sn¨ or¨ ojningstillf¨ alle.

Sn¨ oh¨ ogen fr˚ an sn¨ or¨ ojningstillf¨ alle 1 ben¨ amns vidare som sn¨ oh¨ og 1 och sn¨ oh¨ ogen fr˚ an sn¨ or¨ ojningstillf¨ alle 2 ben¨ amns som sn¨ oh¨ og 2. N¨ ar sn¨ oh¨ ogarna sm¨ alt blev det tv˚ a h¨ ogar med granulat kvar, en fr˚ an respektive sn¨ or¨ ojningstillf¨ alle. F¨ oljande material anv¨ andes f¨ or att m¨ ata den totala m¨ angden spridd granulat:

• 1 sn¨oskyffel

• 5 hinkar ´ a 10 liter

• 1 badrumsv˚ ag

• 1 mindre v˚ ag

• sops¨ackar

• 1 sked

• plastp˚ asar

N¨ ar de tv˚ a sn¨ oh¨ ogarna p˚ a uppsamlingsplatsen vid Branbrinks IP hade sm¨ alt v¨ agdes m¨ angden granulat som l˚ ag kvar. Alla fem hinkar v¨ agdes och deras massa noterades. Sedan skyfflades granulatet som l˚ ag kvar p˚ a marken ner i de fem hinkarna och hinkarna med granulat v¨ agdes. Efter att granulatet v¨ agts lades det i sops¨ ackar och samma procedur upprepades tills allt granulat fr˚ an b˚ ada h¨ ogarna var v¨ agt. Allt granulat gick dock inte att skyffla upp d˚ a det fastnade i konstgr¨ asmattan p˚ a uppsamlingsplatsen. D¨ arf¨ or gjordes en uppskattning av hur m˚ anga hinkar ´ a 10 liter det kvarliggande granulatet skulle fylla.

Ber¨ akningar f¨ or detta ˚ aterfinns i Bilaga A.

Figur 8: Granulatet som var kvar efter att sn¨ oh¨ ogarna fr˚ an respektive sn¨ or¨ ojningstillf¨ alle hade sm¨ alt.

Figur 9: Hinkar fyllda med granulat.

Tv˚ a mindre p˚ asar fylldes med granulat fr˚ an respektive sn¨ oh¨ og med en sked. Detta f¨ or att kunna torka, v¨ aga och sedan ber¨ akna en viktprocent vatten f¨ or granulatet i respekti- ve h¨ og. Detta gjordes p˚ a samma s¨ att som torkning och v¨ agning av granulat i avsnitt 3.1.2.

3.1.2 Stickprovsm¨ atning

M˚ als¨ attningen med stickprovsm¨ atningen var dels att kunna j¨ amf¨ ora resultatet med to- talm¨ atningens resultat, men ¨ aven att utveckla en alternativ m¨ atmetod till totalm¨ atningen.

Med stickprovsm¨ atning kan m¨ atning och uppskattning av m¨ angden granulat i sn¨ oh¨ ogar med undanr¨ ojd g¨ oras utan att beh¨ ova inv¨ anta att sn¨ oh¨ ogarna har sm¨ alt f¨ or att g¨ ora en totalm¨ atning.

Stickprovsm¨ atningar i undanr¨ ojd sn¨ o fr˚ an Brantbrinks IP utf¨ ordes. Planen sn¨ or¨ ojdes tv˚ a g˚ anger under projektets g˚ ang, 26 januari och 27 januari. Det utf¨ ordes tv˚ a stick- provsm¨ atningar, en i varje h¨ og med undanr¨ ojd sn¨ o fr˚ an respektive sn¨ or¨ ojningstillf¨ alle, 27 januari och 3 mars.

Vid varje sn¨ or¨ ojning av Brantbrinks IP f¨ orde driftspersonalen dokumentation (se Bilaga E). Vid f¨ orsta sn¨ or¨ ojningstillf¨ allet plogades planen i 2,5 timmar. Sn¨ on bed¨ omdes av drifts- personalen vara fluffig och ca 5 cm h¨ og. Det var vid tillf¨ allet uppeh˚ allsv¨ ader och molnigt med en temperatur mellan -3 och 0 grader. Vid andra sn¨ or¨ ojningstillf¨ allet plogades planen i 4 timmar och 15 minuter. Sn¨ on bed¨ omdes av driftspersonalen vara fluffig p˚ a v¨ ag mot kramsn¨ o. Det sn¨ oade och var molnigt vid tillf¨ allet.

Provtagning

F¨ oljande material anv¨ andes vid provtagning:

• 1 sn¨oskyffel

• 5 hinkar ´ a 10 liter

(a) De fem 10-litershinkarna. (b) Sn¨ oskyffeln.

Figur 10: Material som anv¨ andes vid provtagning.

Fem hinkar fylldes med sn¨ o fr˚ an fem olika platser i sn¨ oh¨ ogen. Platserna valdes genom att inspektera sn¨ oh¨ ogen f¨ or att se hur granulatm¨ angden varierade i h¨ ogen. Sn¨ oh¨ ogen delades in i sektioner utefter hur mycket granulat delar av sn¨ oh¨ ogen inneh¨ oll. Prover togs fr˚ an varje del som sn¨ oh¨ ogen var indelad i, f¨ or att f˚ a med sn¨ o med olika m¨ angd granulat i.

Alla hinkar fylldes till bredden med sn¨ o och inneh¨ oll d¨ arf¨ or 10 liter sn¨ o vardera. Hinkar-

na st¨ alldes sedan inomhus, i n¨ ara anslutning till uppsamlingsplatsen, f¨ or att sn¨ on skulle

sm¨ alta.

(a) De fem hinkarna st˚ aendes p˚ a upp- samlingsplatsen, fyllda med sn¨ o fr˚ an sn¨ oh¨ ogen.

(b) De fem hinkarna st¨ allda inomhus f¨ or sm¨ altning av sn¨ o.

(c) Sn¨ oh¨ ogen som det f¨ orsta stickprovet togs ur.

(d) En n¨ arbild p˚ a sn¨ oh¨ ogen d¨ ar man kan se granulat i sn¨ on.

Figur 11: Bilder fr˚ an det f¨ orsta stickprovet p˚ a Brantbrinks IP.

Figur 12: Sn¨ oh¨ ogen det andra stickprovet togs ur.

Ber¨ akning av volym sn¨ o

Volymen i sn¨ oh¨ ogarna uppskattades genom att uppskatta hur m˚ anga hinkar ´ a 10 liter respektive sn¨ oh¨ og inneh¨ oll. Denna metod har ben¨ amningen stickprov (a). Dessutom gjor- des en ber¨ akning f¨ or hur stor volym sn¨ o h¨ ogarna inneh¨ oll med hj¨ alp av nederb¨ ordsdata.

Denna metod har ben¨ amningen stickprov (b).

Vid varje sn¨ or¨ ojning laddades timvis data ned f¨ or nederb¨ ord (mm) och lufttemperatur (

C) fr˚ an SMHI:s m¨ atstation i Tullinge (SMHI 2020a). Denna station ligger ca 1,5 km fr˚ an Brantbrinks IP (se figur 2).

F¨ or att ber¨ akna m¨ angden nederb¨ ord som landat p˚ a planen innan den b¨ orjade sn¨ or¨ ojas vid respektive sn¨ or¨ ojningstillf¨ alle summerades den timvisa m¨ angden nederb¨ ord, fr˚ an att det b¨ orjade sn¨ oa till att sn¨ or¨ ojningen p˚ ab¨ orjades. Enheten i datan ¨ ar mm nederb¨ ord i sm¨ alt form. Tumregeln ¨ ar att 1 cm sn¨ o motsvarar 1 mm nederb¨ ord i sm¨ alt form (SMHI 2020b). Med denna metod tas dock inte h¨ ansyn till att sn¨ on kan packas (ibid.). Sn¨ o kan packas av flera olika anledningar, exempelvis p˚ a grund av ovanliggande sn¨ o, vind eller solljus (Laurin 2010).

Den sm¨ alta m¨ angden nederb¨ ord multiplicerades med faktorn 10 f¨ or att erh˚ alla h¨ ojden

p˚ a sn¨ on som l˚ ag p˚ a planen. F¨ or att sedan ber¨ akna volymen sn¨ o, v

, som l˚ ag p˚ a planen

multiplicerades h¨ ojden sn¨ o, h

med planens bredd, b och l¨ angd, l:

v

= h

· l · b (1)

Filtrering

Filtrering av proverna gjordes 3 mars och 6 mars. F¨ oljande material anv¨ andes f¨ or att filtrera proverna:

• 1 granulatf¨alla f¨or dagvattenbrunnar (200 µm)

• 1 sked

• frysp˚ asar ´ a 3 liter

• f¨argade gem

Figur 13: Granulatf¨ allan.

N¨ ar sn¨ on i hinkarna hade sm¨ alt h¨ alldes sm¨ altvattnet fr˚ an respektive hink genom en granu-

latf¨ alla. Denna f¨ alla f˚ angar upp partiklar st¨ orre ¨ an 200 µm. D˚ a syfter med denna m¨ atning

var att erh˚ alla en massa f¨ or mikroplasterna bed¨ omdes partiklar mindre ¨ an 200 µm ha f¨ orsumbar betydelse viktm¨ assigt. F¨ allan st¨ alldes p˚ a marken och vatten ur en hink i taget h¨ alldes genom f¨ allan. Det filtrerade granulatet lades i frysp˚ asar och granulat som fastnade i granulatf¨ allan och granulat som var kvar i hinkarna ¨ overf¨ ordes med hj¨ alp av en sked till frysp˚ asarna. P˚ asarna f¨ orsl¨ ots genom knutar och m¨ arktes med f¨ argade gem.

(a) Hinkar med sm¨ altvatten och granulat innan filtrering.

(b) Granulatf¨ alla med granulat som f˚ angats upp vid filtrering.

(c) P˚ asar fyllda med granulat fr˚ an de fem hin- karna. P˚ asarna m¨ arktes f¨ argade gem i samma f¨ arg som siffrorna.

Figur 14: Bilder fr˚ an filtrering av det f¨ orsta stickprovet p˚ a Brantbrinks IP.

Torkning och v¨ agning av granulat

Torkning och v¨ agning av granulat gjordes 12, 13 och 16 mars. F¨ oljande material anv¨ andes vid torkning och v¨ agning av granulat:

• ugn