Svar på remiss från byggnadsnämnden om Ny översiktsplan för Göteborg (utställningsskede)

(1)

Göteborgs Stad Funktionsstöd, tjänsteutlåtande 1 (9)

Svar på remiss från byggnadsnämnden om Ny översiktsplan för Göteborg (utställnings- skede)

Förslag till beslut

1. Nämnden för funktionsstöd tillstyrker förslaget till ny översiktsplan för Göteborg med de synpunkter som framkommer i tjänsteutlåtandet.

2. Nämnden för funktionsstöd översänder tjänsteutlåtandet som eget yttrande till byggnadsnämnden.

3. Nämnden för funktionsstöd förklarar paragrafen omedelbart justerad.

Sammanfattning

Nämnden för funktionsstöd har fått förslaget till översiktsplan (ÖP) på remiss.

Förvaltningen ställer sig generellt positivt till förslaget och översänder synpunkter till det fortsatta arbetet. ÖP har tre övergripande strategier som syftar till att planera för en nära stad, en sammanhållen stad och en robust stad. Förvaltningens synpunkter berör främst bristen på funktionsrättsperspektiv i ÖP, i såväl text som bildinnehåll, frånvaron av kopplingen till det nyligen antagna Göteborgs Stads program för full delaktighet men även de många positiva effekter som planen om en nära, sammanhållen och robust stad har för förvaltningens målgrupp. De positiva effekterna handlar om att planen väntas bidra till stärkta kopplingar till grönområden, till en nära kommunal service, ett fokus på hållbara resmönster genom stärkt kollektivtrafik och utbyggd gång- och cykelnät samt att tillgängliggöra grön- och idrottsområden vilket ger positiva effekter på bland annat folkhälsa.

Förvaltningen poängterar att målgruppens utsatta situation på bostadsmarknaden är något som bör betraktas och benämnas i ÖP som en utmaning för staden i dess planering av passande bostäder för alla. Förvaltningen ser positivt på att ÖP lyfter in principen om universell utformning som inriktning i de avsnitt som rör dels boendemiljöer, dels utformning av stadens gator och torg. Förvaltningen poängterar vikten av orienterbarhet och avläsbarhet kopplat till kulturmiljöaspekter, för att skapa en jämlik möjlighet att använda och förstå stadens historia genom dess karaktär, arkitektur och planering.

Bedömning ur ekonomisk dimension

En bedömning ur den ekonomiska dimensionen är svår att göra innan det finns en utbyggnads- och prioriteringsordning för ÖP. Beroende på vilka områden och projekt som prioriteras får det olika ekonomiska konsekvenser såväl för staden som för individen.

Göteborgs har snabb befolkningstillväxt vilket innebär att bostadsbehovet ökar snabbare än bostadsbyggandet. En stor utmaning är att möta behovet för betalningssvaga hushåll, Förvaltningen för funktionsstöd

Kvalitet och utveckling

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2021-05-26

Diarienummer N161-0779/21

Handläggare

Ida Kjellberg, Malin Hjalmarsson Telefon: 031-365 00 00 (växel)

E-post: fornamn.efternamn@funktionsstod.goteborg.se

(2)

där stora delar av förvaltningens målgrupper ingår. Försörjningsnivån hos personer med funktionsnedsättning, i synnerhet kvinnor, är ofta lägre än hos övrig befolkning. Många saknar löneinkomster och har ekonomiskt bistånd i form av aktivitetsersättning eller sjukersättning, transfereringar som tappar i köpkraft gentemot löntagarnas löneökning.

Samtidigt har gruppen ofta betydande utgifter för hälso- och sjukvård, läkemedel och olika hjälpmedel samt att hyran för bostäder i särskilt boende är ofta högre än

genomsnittlig hyra för jämförbara bostäder. Det finns en risk i att verksamheter med lägre betalningsförmåga inte har möjlighet att konkurrera i nyproduktion och att förtätning och omvandling i befintligt bestånd leder till att dessa får förläggas i ytterområden.

Bedömning ur ekologisk dimension

Den framtida markanvändningen ger relativt goda förutsättningar för att merparten av de som lever och verkar i Göteborg generellt ska kunna leva hälsosamt och hållbart.

Inriktningen att bygga vidare på befintliga strukturer och att i huvudsak förtäta i kollektivtrafiknära lägen är fördelaktigt ur ett ekologiskt perspektiv, jämfört med att sprida ut staden över större yta. Samtidigt så kan en förtätning innebära ett ökat tryck på kvarvarande grönområden vilka ska tillfredsställa behoven hos en större befolkning.

Natur- och kulturvärden riskerar här att påverkas negativt eller försvinna. Om strategierna i ÖP efterlevs i följande planeringsarbeten skulle det dock leda till att staden får mer parker och att tillgängligheten till befintliga grön- och naturområden förbättras. I områden som ska förtätas och omvandlas finns en problematik gällande buller, luftmiljö och risk för översvämningar. Åtgärder för att hantera dessa behövs parallellt med den planerade förtätningen.

ÖP förutsätter vidare en stor satsning på kollektivtrafik som kan försörja en växande befolkning. Strategierna för trafik och mobilitet är utvecklade både som en konsekvens av förtätning av staden och för att fler ska välja att gå, cykla eller åka kollektivt. Strategierna ger positiva miljökonsekvenser med minskad klimatpåverkan som resultat, minskade utsläpp av växthusgaser och lägre trafikbullernivåer. Människors hälsa påverkas också positivt, bland annat genom mer fysisk aktivitet.

Bedömning ur social dimension

Alla gynnas av goda livsmiljöer som bidrar till en trygg och säker stad. Grönområden, parker och andra offentliga rum kan bidra till välbefinnande, ge förutsättningar till sampel och ökad fysisk aktivitet. En alltför hög täthet däremot kan motverka måluppfyllelse och riskerar att påverka befintliga värden negativt samt att det blir underskott på friytor och vistelsemiljöer. Staden står inför utmaningar med fortsatt ökad segregation och fortsatta ojämlika livsvillkor för medborgarna samt att hålla utbyggnadstakten för bostäder även i infrastruktur och samhällsservice. Det saknas en strategi i översiktsplanen att säkra mark för samhällsservice i efterföljande planering, vilket gör konsekvenserna för

förvaltningens verksamheter svåra att bedöma. Trafikleder innebär barriäreffekter. ÖP förespråkar minskning av dessa men vissa åtgärder kan också bidra till att nya barriärer skapas. ÖPs strategi om en flerkärnig struktur kan ge som resultat att fler kan resa utan bil med fler vardagliga mål inom gång- och cykelavstånd, något som särskilt gynnar

förvaltningens målgrupp. Principen om universell utformning finns med som inriktning kopplat till utformning av stadens gator och torg samt boendemiljöer. Om detta efterlevs stärker det Göteborgs Stads arbete med att möjliggöra för personer med

funktionsnedsättning att nå full samhällelig delaktighet.

(3)

Samverkan

Information i ärendet lämnas i förvaltningsgemensam samverkansgrupp (FSG) den 7 juni 2021.

Bilagor

1. Översiktsplan för Göteborg, granskningshandling mars 2021

(4)

Ärendet

Byggnadsnämnden har översänt förslag på översiktsplan för Göteborg på remiss. Ärendet är i granskningsfas. Nämnden ska svara senast den 28 juni 2021.

Beskrivning av ärendet

I september 2017 gav kommunfullmäktige byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en ny översiktsplan för Göteborg. I uppdraget angavs att inriktningen skulle vara den täta, gröna blandstaden genom kompletteringar av den byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Enligt plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen spänner över flera tidshorisonter. Planen ska fungera som stöd i plan- och byggprocessen direkt när den antas, men planens olika inriktningar blickar också mot Göteborg 2035 eller 2050 och ibland ännu längre fram än så.

Översiktsplanen har även två fördjupningar vilka också är ute på remiss, en fördjupad för centrala Göteborg och en fördjupad för Högsbo-Frölunda med Dag Hammarskjöldsleden.

Efter samrådsskedet har översiktsplanen nu presenterats i en digital form där en interaktiv karta tillsammans med de olika kapitlens texter utgör innehållet. Ärendet är nu i

utställningsskede. Möjligheten att komma med förslag om nya inriktningar, stora omarbetningar eller liknande är begränsad i detta skede. Förvaltningen har därför valt att huvudsakligen utgå från de gamla stadsdelarnas samrådsyttranden och att fokusera på de delar som rör förvaltningens målgrupp samt att förstärka de delar som inte gav utslag till utställningsversionen, snarare än att komma med helt nya inspel.

Utgångspunkter, målbild och strategier

Hållbar stadsutveckling beskrivs vara det övergripande målet för översiktsplanen som tar sin utgångspunkt i tre utmaningar för Göteborg: att Göteborg är en delad stad, att staden förbrukar naturresurser och orsakar klimatpåverkan samt stadsbyggnadsdilemman.

Utgångspunkten att Göteborg är en delad stad syftar både på sociala såväl som fysiska faktorer. Det finns stora skillnader i livsvillkor och hälsa i staden. Översiktsplanen ska verka för att binda samman staden. Göteborg är även en stad som bidrar till utarmningen av världens resurser samt bidrar till klimatpåverkande utsläpp, staden behöver hitta strategier för att minska denna påverkan. Under utmaningen stadsbyggnadsdilemman lyfts bland annat den växande befolkningens positiva aspekter, men också den ökade konkurrens som sker på mark i staden när många olika behov behöver tillfredsställas.

För att möta dessa utmaningar innehåller översiktsplanen tre strategier som anger stadens övergripande inriktning avseende strukturer och utbyggnadsordning. Den första innebär att planera för en nära stad med blandade funktioner och minskade avstånd. Staden ska förtätas och dess tyngdpunkter ska utvecklas samtidigt som fler grönområden och offentliga rum byggs. Den andra strategin handlar om att planera för en sammanhållen stad genom att utveckla nätverket av gator och gångvägar, binda ihop staden med

kollektivtrafik, bygga ett varierat utbud av bostäder samt bevara och skapa nya intressanta målpunkter över hela staden. Den tredje strategin innebär att planera för en robust stad genom att planera för flexibilitet, hantera klimatförändringar, bevara och utveckla ekosystem, diversifiera näringslivet samt verka för en öppenhet i planprocessen.

Översiktsplanen ska möjliggöra för ett utbyggnadsbehov av bostäder, verksamheter och samhällsservice som motsvarar en befolkningstillväxt på ca 250 000 nya invånare. I utbyggnadsstrategin beskrivs inriktningar för innerstaden, mellanstaden och ytterstaden.

(5)

Göteborgs fortsatta utbyggnad föreslås framförallt att ske inom det sammanhängande stadsområdet. Här föreslås staden växa genom omvandling av tidigare hamn- och industriområden, viss infrastruktur, tillsammans med förtätning och

kompletteringsbebyggelse inom redan byggda stadsdelar. Genom att vidga innerstaden och utveckla tyngdpunkter i mellanstaden skapas förutsättningar för en bättre balans mellan olika stadsdelar. Detta är ett första steg mot en flerkärnig struktur, som ska stärkas av nya tvärkopplingar för kollektivtrafik och cykel mellan befintlig och nya

bebyggelseområden, längs dagens spårvagnsstråk och över älven.

Tidigare behandling av ärendet

De tidigare stadsdelsnämnderna yttrade sig över ÖP under samrådsfasen, då med fokus på hela den sociala dimensionen. Nämnden för funktionsstöd har inte yttrat sig över ÖP tidigare varför detta tjänsteutlåtande är mer omfattande än vad som normalt behövs i ett granskningsskede. Nämndens yttranden utgår från de tematiska inriktningar som ÖP beskriver och hur staden avser att hantera de utmaningar och uppnå de målsättningar som översiktsplanen syftar till.

Förvaltningens bedömning

Förvaltningen ser generellt positivt på förslaget till översiktsplan och anser att förslaget är väl bearbetat och belyser de målkonflikter som finns i stadsplaneringen. ÖP beskriver ett nuläge och en vision om vad som ska komma men mindre av hur förutsättningarna och hur vägen att nå dit ser ut. Planen beskriver till stora delar hur staden, i konkurrens med andra städer, ska locka de människor och verksamheter som man önskar ska bosätta sig och etablera sig där, inte lika mycket om hur förutsättningarna att leva hållbart ska förbättras för de som redan bor, lever och verkar i Göteborg. Genomförandekapitlet beskriver att en prioritering av planeringsrekommendationerna ska ske i senare skede.

Inriktningar, rekommendationer, strategier och mål är alla välformulerade, var för sig relevanta och fångar en bild av en hållbar stad. Vad som behöver väljas, eller väljas bort, i de målkonflikter som kommer uppstå för att visionen ska uppnås framgår inte. Utifrån förvaltningens verksamhet och målgrupp framförs synpunkter enligt nedan.

Avsaknad av funktionsrättsperspektiv

Översiktsplanen är det dokument där Göteborgs Stad sätter tonen för hur staden ska uppfattas i decennier framöver. Beskrivningarna i ÖP bidrar till att bygga upp berättelser och att visualisera stadens önskade utveckling. Personer med funktionsnedsättningar utgör ungefär en femtedel av befolkningen i Sverige, men omnämns bara några gånger i dokumentet. Andra viktiga värdeord som signalerar tillgänglighet såsom rullstol, permobil eller ledstråk nämns inte alls. Ordval bidrar till en mental bild av staden och vilka som där får synas eller finnas. Förvaltningen anser här att översiktsplanens ordval samt normerande effekt för stadsutvecklingen inte ska underskattas och att text och bildval bör ses över utifrån perspektivet.

De begrepp som ändå används kring tillgänglighet och personer med

funktionsnedsättning varierar i dokumentet. Förvaltningen ser gärna att en översyn över formuleringarna görs med utgångspunkt i Socialstyrelsens rekommendationer kring begrepp inom funktionshinderområdet. Ordet funktionshinder bör exempelvis i de flesta använda fall byts ut mot funktionsnedsättning, eftersom funktionshinder inte beskriver personen utan är ett begrepp som hänvisar till relationen mellan den omgivna miljön och individen.

(6)

Stadens strävan att fullt ut omsätta FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning och FN:s barnkonvention, kommer till uttryck i Göteborgs stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Programmet utgör värdegrunden för stadens inriktning inom funktionshinderområdet. Programmet anger exempelvis att personer med funktionsnedsättning ska ha en fungerande bostad på lika villkor som andra. Förvaltningen saknar kopplingar till programmet för full delaktighet och önskar att översiktsplanen gör en översyn i hur detta styrande dokument kan förstärka visionen om en nära, sammanhållen och robust stad.

Personer med funktionsnedsättning är ingen homogen grupp utan har som alla andra unika personligheter och intressen. Förmågor och svårigheter, till följd av exempelvis grad av funktionsnedsättning, ser olika ut och därmed varierar också behovet av

samhällets stöd. Planering för ett varierat utbud av olika former av bostäder; möjlighet att bo i ordinär bostad med tillgång till stöd och service samt i olika former av bostad med särskild service (BmSS), är därför viktiga aspekter att ha med sig i arbetet med såväl bostadsförsörjning som övrig stadsutveckling för målgruppen.

Barnperspektivet är genomgående starkt och väl integrerat i förslaget. Även inom

barngruppen finns dock stora skillnader på förutsättningar och livsvillkor. Barn med olika typer av funktionsnedsättningar utgör en grupp som inte hanteras särskilt i förslaget och förvaltningen ser gärna att några resonemang med ett mer intersektionellt perspektiv kopplat till ålder och funktionalitet tillförs till förslaget.

Universell utformning i gestaltad livsmiljö

En av de tematiska inriktningarna i ÖP är gestaltad livsmiljö. Riksdagen antog 2018 mål och delpreciseringar för politikområdet gestaltad livsmiljö. Ett av målen lyder att

miljöer ska gestaltas för att vara tillgängliga för alla, och att “En systematisk tillämpning av universell utformning och design, som säkerställer att miljöer, produkter och tjänster fungerar för personer i alla åldrar och med olika funktionsförmågor, bör därför vara ambitionen”. Förvaltningen anser att ambitionsnivån inom detta område i ÖP med fördel skulle kunna förtydligas. Förvaltningen ser också ett behov av att målet om tillgänglighet beaktas och behandlas, förslagsvis genom att addera ytterligare ett avsnitt i denna

tematiska inriktning; Tillgänglighet och universell utformning.

Inriktningen gestaltad livsmiljö lyfter också behovet av väl utformade offentliga rum inte minst då de fungerar som mötesplatser där stadens invånare kan mötas. Förvaltningen saknar dock en ambition av att lyfta in tillgänglighetsperspektivet här. Det samhälleliga deltagandet för förvaltningens målgrupp är ofta begränsat och till stor del avhängt just tillgängliga offentliga miljöer. Som ÖP beskriver är utformningen av det offentliga rummet avgörande för hur väl en plats fungerar som inkluderande och gemensam mötesplats, varför det också behöver belysas vikten av att skapa dessa utifrån principer om tillgänglighet, delaktighet och användbarhet ur ett funktionsrättsperspektiv.

Förvaltningen vill i detta sammanhang även belysa vikten av förståelse och möjlighet till att uppleva och avläsa samhällets utveckling genom stadens karaktär, arkitektur och planering. Det handlar om behovet av att tillgängliggöra kulturmiljön på olika sätt för olika målgrupper. Faktorer som avläsbarhet och orienterbarhet blir i detta

sammanhang mer betydelsefulla och viktiga för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

(7)

Göteborgs Stad Funktionsstöd, tjänsteutlåtande 7 (9) Parker, natur och vatten

Översiktsplanen har som mål att staden ska ha en robust grön infrastruktur samt god tillgång till parker och naturområden. Gällande den senare finns riktlinjer om att park eller naturområden ska finnas inom 300 meter från bostäder, skolor och arbetsplatser. För förvaltningens målgrupp är närhetsprincipen av stor vikt för att kunna ta del av de

hälsofrämjande och sociala aspekter som dessa platser innebär. Positivt för förvaltningens målgrupp är även den inriktning kring god tillgång till grönområden som handlar om att komplettera med plan parkmark i anslutning till bostadsnära naturområden. Detta för att tillgodose behovet av tillgängliga friytor och möjlighet till utveckling av kvaliteter, så att de kan användas och uppskattas även av personer som har svårt att röra sig i ojämn terräng eller inte är vana att vara i naturen. Vidare lyfter ÖP målet om en god möjlighet till rekreation och friluftsliv, där en inriktning som blir extra viktig för förvaltningens målgrupp är att värna samt förbättra tillgängligheten och orienterbarheten till de större natur- och rekreationsområden, genom exempelvis god och tillgänglig kollektivtrafik.

Mobilitet och infrastruktur

Översiktsplanens målsättning för ett hållbart samhälle ställer höga krav på förändrade resesätt. Därför läggs stor vikt vid att utveckla ett trafiksystem som enligt ÖP ska skapa en jämlik rörlighet och tillgång till staden samtidigt som fler ska vilja gå, cykla och åka kollektivt istället för att välja bilen. En satsning på en utbyggd kollektivtrafik är något som kan gynna förvaltningens målgrupp som många gånger är beroende av en effektiv, trygg och tillgänglig kollektivtrafik för att uppnå full samhällelig delaktighet. Utifrån samma perspektiv ser förvaltningen positivt på den förändring av kollektivtrafiksystemet från att vara en enkelkärnig struktur till en flerkärnig struktur där fler vardagliga mål lokaliseras inom gång- och cykelavstånd, samt att inte alla resor behöver gå via centrala Göteborg som med dess trafiktäthet upplevs som svår att orientera sig i för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Förvaltningen önskar dock att översiktsplanen i sin text påminner om att en ökad andel resenärer i kollektivtrafiken också ställer högre krav på att den ska vara än mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning (exempelvis genom fler anpassade platser). Risken finns annars att en ökad mängd resenärer inom funktionsnormen fyller bussar och spårvagnar och lämnar personer med rullstol till att vänta på nästa tur.

Förvaltningen välkomnar den inriktning för att uppnå en effektiv användning av befintlig infrastruktur som handlar om att säkerställa att stadens gator och torg har en universell utformning. ÖP är dock fåordig när det gäller de specifika behov som personer med funktionsnedsättningar upplever kopplat till mobilitet och infrastruktur. Positivt är den mening som belyser att staden måste säkerställa att ”gator och torg är tillgängliga och att trafiksystemet erbjuder personer möjlighet till full delaktighet i samhället oavsett

funktionsnedsättning, ålder, kön eller ekonomi. Trafiksystemet är effektivt först när det kan användas av alla.” Förvaltningen efterfrågar ett tydligare funktionsrättsperspektiv i avsnittet om mobilitet och infrastruktur, då detta är ett av de viktigaste områden för staden att utveckla ur ett tillgänglighetsperspektiv så att personer med

funktionsnedsättningar faktiskt kan uppnå full delaktighet i samhället.

Bostäder och samhällsservice

Generellt råder en stor brist på bostäder för personer med funktionsnedsättningar och andelen personer med funktionsnedsättning ökar i högre takt än befolkningsutvecklingen i Göteborg.Bedömningen att det under kommande tioårsperiod behöver tillkomma

(8)

ytterligare 750 BmSS-lägenheter för att tillgodose behoven. Då olika målgrupper har olika behov är nyproduktion av BmSS-lägenheter inte bara en fråga om antal lägenheter utan även om utformning och geografisk lokalisering. Behovet hos kommande

hyresgäster gör att BmSS-lokaler i stor utsträckning behöver byggas i en sammanhållen form. Denna utformning planeras bäst i egenproducerade byggnader där det finns en större möjlighet för flexibilitet. Det är därför viktigt att tillräckligt med tomtmark avsätts för detta ändamål. Majoriteten av den planerade produktionen av BmSS består av objekt i flerbostadshus, vilket alltså inte möter det bedömda utformningsbehovet. För att

utformningen av de BmSS som planeras i flerbostadshus ska kunna anpassas efter hyresgästernas behov av stöd är det nödvändigt att i ett tidigt skede kommunicera med entreprenörer.

Förvaltningen ser positivt på att en av inriktningar för att säkerställa en långsiktig utveckling av bostadsbeståndet är att ”skapa goda och hållbara boendemiljöer med god fysisk tillgänglighet i enlighet med principen om universell utformning”. Förvaltningen ser att universell utformning i nyproduktionen av bostäder har stor potential att bidra med många positiva effekter på en bostadsmarknad som verkar exkluderande för många personer med funktionsnedsättning, i synnerhet de som får insatser via förvaltningens verksamheter. Principen är även i enlighet med Göteborgs Stads program för full delaktighet. Däremot ställer sig förvaltningen frågande till varför det inte finns någon skrivelse i den förklarande texten om den specifika grupp som särskilt påverkas av principen av universell utformning.

En av inriktningarna för att ÖP ska bidra till god samhällsservice i stadens alla delar är att skapa förutsättningar för att samnyttja lokaler och mark mellan olika former av

samhällsservice och verksamheter. Till detta hör även ett ökat krav på flexibilitet vilket förvaltningen menar inte passar alla typer av verksamheter, i synnerhet inte delar av den målgrupp som förvaltningen ansvarar för. Vissa funktionsnedsättningar ställer högre krav på förberedelse, struktur, planering och igenkännbarhet för att kunna använda en plats.

Förvaltningen önskar att översiktsplanen problematiserar de målkonflikter som uppstår i samband med ett ideal om ökad samnyttjan även utifrån funktionsrättsperspektivet, likt man har gjort med barnperspektivet i meningen om att samnyttjande sker på barnens villkor.

Hälsa och säkerhet

En av inriktningarna för att skapa hälsosam luftkvalitet och goda ljudmiljöer är att värna och öka tillgängligheten till tysta områden, i vilka vistelse bidrar till återhämtning och stresslindring. Här lyfter ÖP fram vikten att värna de större naturområdena i ytterstaden.

Dessa områden är dock inte de som av sin natur är fullt fysisk och kognitivt tillgängliga, vare sig att ta sig till eller att ta del av väl på plats. Således är det viktigt att även belysa behoven av minskad bullernivå i de mer centrala och tillgängliga delarna av staden så att inte behovet av tysta områden enbart hänvisas till perifera och svårtillgängliga platser vilket gör att tysta oaser i framtida Göteborg blir få förunnat.

Hållbarhetsbedömning och social konsekvensanalys

En utmaning som ÖP står inför är att staden ska ha passande bostäder för alla. I kapitlet beskrivs hur tillgången till stadens resurser och till bostadsmarknaden är ojämlikt fördelad. Bostadsbristens konsekvenser belyses särskilt för de socioekonomiskt svaga grupper, de som har låga eller oregelbundna inkomster, saknar anställning, har ohälsoproblem eller är nya på bostadsmarknaden såsom unga och nyanlända.

(9)

Förvaltningen ser att även personer med funktionsnedsättning bör benämnas som en grupp som påverkas särskilt av bostadsbristens konsekvenser kopplat till ekonomiska förutsättningar. För många personer med funktionsnedsättning är tillgängligheten i och kring bostaden dessutom av särskild vikt, vilket gör att det är fler aspekter än den ekonomiska att ta hänsyn till för att hitta en passande bostad. Sammantaget är målgruppens utsatta situation på bostadsmarknaden något som bör betraktas och

benämnas i ÖP som en utmaning för staden i dess planering av passande bostäder för alla.

Camilla Blomqvist

Direktör

Linda Wenthe

Avdelningschef Kvalitet och utveckling