NORMER OCH SEX - NÄR, HUR, VARFÖR, VAD OCH VEM?

Akademin för hälsa, vård och välfärd

NORMER OCH SEX

- NÄR, HUR, VARFÖR, VAD OCH VEM?

En diskursanalytisk studie om hur tonåringars sexualitet konstrueras i nutida tonårsfilmer.

LOVISA DIMBERG CLARA RUIZ

Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Socionomprogrammet

Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete

Handleare: Eric Svanelöv

Seminariedatum: 2022-01-13 Betygsdatum: 2022-01-24

Vi vill tacka vår handledare Eric; utan din hjälp hade detta inte varit möjligt!

Vi riktar även ett stort tack till våra nära och kära för stöttning och uppmuntran.

Vi vill även tacka varandra för ett bra samarbete.

NORMER OCH SEX

Författare: Lovisa Dimberg, Clara Ruiz Mälardalens universitet

Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet

Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Hösttermin 2021

SAMMANFATTNING

En central aspekt genom människors liv är sexualiteten och den är även av vikt för

identitetsskapande, och det är just under tonåren som människan börjar skapa sig sin egen identitet i ställning till samhället och världen runt omkring. En faktor som påverkar

tonåringars identitetsskapande är filmindustrin, vilket bidrar till skapande och

upprätthållande av olika sexuella skript. Det är av vikt att tonåringar får uppleva olika sexuella skript för att minska risken för sexuellt riskbeteende. Denna studie analyserar hur tonåringars sexualitet konstrueras i nutida tonårsfilmer och för att samla in och analysera empiriskt material har en diskursanalys utförts. Resultatet och analysen riktar in sig på tre identifierade diskurser från filmerna: förvandlande, risktagande och avvikande. För att analysera resultatet används tidigare forskning samt teorierna kritiskt feministisk teori, socialkonstruktionism och sexuella skript. Studien bidrar till en större förståelse för hur sexuella skript och övriga sexuella normer i tonårsfilmer påverkar tonåringars sexuella risktaganden.

Nyckelord: tonåringar, film, sexuella risktaganden, sexuella skript, filmanalys

NORMS AND SEX

Authors: Lovisa Dimberg, Clara Ruiz Mälardalen University

School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program

Thesis in Social Work, 15 credits Fall term 2021

ABSTRACT

A central aspect through human life, and an important factor when it comes to creating identities, is sexuality. It is during adolescence humans actively create their own identity in relation to their surrounding society and world. One factor that affects construction of identity is the movie industry, and the movie industry also contributes to the construction and enforcement of sexual scripts. It’s of importance that adolescents experience different types of sexual scripts to minimize the risk of sexual risk-taking. This study analyses how teenager’s sexuality is constructed in current teen movies and to gather and analyse the empirical material discourse analysis was used. The result and analysis of the study presents three different discourses from the movies: changing, risk-taking and deviating. To analyze the results previous studies have been used as well as critical feminist theory, social

constructivism, and sexual scripts. Furthermore, the consequences of these discourses will be discussed. The study contributes to a greater understanding of how sexual scripts and other sexual norms in teen movies affect teens sexual risk-taking.

Keywords: teenagers, movies, sexual risk-taking, sexual scripts, movie analysis

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ... 1

1.1 Syfte ... 3

1.2 Frågeställning ... 3

1.3 Centrala begrepp ... 3

2 TIDIGARE FORSKNING ... 4

2.1 Sexuella risktaganden ... 4

2.2 Avvikande identiteter ... 6

2.3 Normativ sexualitet ... 6

2.4 Reflektioner angående tidigare forskning ... 7

3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 8

3.1 Diskursanalys som teori ... 9

3.2 Kritisk feministisk teori ... 10

3.3 Sexuella skript ... 11

4 METOD OCH MATERIAL ... 13

4.1 Val av metod ... 13

4.2 Litteratursökning ... 13

4.3 Urval ... 13

4.4 Databearbetning och analysmetod ... 14

4.4.1 Diskursanalys som metod ... 14

4.5 Tillförlitlighet och trovärdighet ... 15

4.6 Metoddiskussion ... 16

5 RESULTAT OCH ANALYS ... 17

5.1 Förvandlande ... 18

5.2 Risktagande ... 20

5.3 Avvikande ... 23

6 DISKUSSION ... 25

6.1 Maktobalans ... 26

6.2 Sexuella skript gällande våldtäkt ... 27

6.3 Konstruktion av avvikande beteende ... 28

7 SLUTSATSER ... 29

7.1 Förslag till fortsatt forskning ... 29

REFERENSLISTA ... 31

1 INTRODUKTION

Sexualitet är en central aspekt genom människors liv för deras hälsa och identitetsskapande.

En människas sexualitet är någonting som påverkar och påverkas av socialt samspel mellan olika faktorer i samhället samt det biologiska inom oss. Exempel på dessa faktorer är

samhälleliga kulturer, ekonomi samt religion (World Health Organization, 2021). Individers sexualitet formas även genom sociala processer och de normer som bildas genom dem. Dessa normer hjälper oss att förstå och förutspå vad som händer och kommer att hända i olika sexuella kontexter och situationer. De normer som berör sex och sexualitet och sätter upp sociala regler rörande hur sex bör gå till och vad som anses som normalt och inte benämns som sexuella skript. Sexuella skript hjälper alltså oss människor att förstå när, hur, varför, vad och med vem när det kommer till våra sexuella handlingar, sexuella beteenden och sexualitet (Knutagård, 2016; Gagnon & Simon, 2005).

Sex är idag en del av individer och är därav tätt knutna till deras identiteter (Knutagård, 2015). Dessa identiteter kan ses som diskursiva, vilket betyder att de består av olika berättelser individer tar till sig, genom bland annat media, och i och med detta blir

identiteterna impregnerade av en form av makt. Att hitta en punkt där en individs kan skapa en form av genuinitet utanför dessa berättelser som påverkar identiteten kan därför bli svårt. När sex och sexualitet ses som socialt, och inte enbart biologiskt, går det att utläsa att det skapas genom berättelser och narrativ och att det inte finns någon simpel lösning till var gränsen kan dras mellan vårt vardagsliv och medias diskurser (Hammarén & Johansson, 2009).

Det är i dagens samhälle vanligt att yttre faktorer från tonåringars omgivning påverkar deras tankar kring sex. Exempel på dessa faktorer är kompisar, partner, media och däribland filmer (RFSU, 2021). Dagens filmindustri har stort inflytande på miljarder människor världen över.

Med dagens globalisering och ökning samt spridning av teknik i hemmet blir möjligheten att se på filmer mycket större. Dagens filmer skildrar ofta sociala- samt hälsoproblem och har inflytande på de som ser filmen i form av förebilder samt skapandet och spridningen av normer. Dessa normer kan komma att beröra faktorer som exempelvis sex och sexuella risktaganden. Det finns studier som visar att medier i alla dess former influerar oss människor; ett exempel på detta är att produktplaceringar i bland annat filmer, serier och musikvideor är populärt. En studie utförd bland tonåringar i USA som engagerar sig i riskfyllt beteende gällande sexuella aktiviteter, samt brukande av droger, visar på att

tonåringar, för 16 år sedan, spenderade allt mellan tre och sex timmar dagligen med att titta på olika form av medier, och däribland Netflix (Gunasekera et al., 2005) vilket kan jämföras med idag då 47% av alla 00-talister, som idag består av majoriteten tonåringar, använder sig av streamingtjänster dagligen (Svenskarna och internet, 2021). Tonåringar är också den åldersgrupp som kollar på film allra mest med ett snitt på ungefär 31 filmer per år (Nielsen, 2009).

Tonårstiden är den tid då individer försöker skapa sig en egen identitet (RFSU, 2021).

Tonårsperioden är även en turbulent tid fullt av sökande, revolterande, skapande av

relationer och experimenterande. Det är även under tonårsperioden som en individs identitet blir alltmer definierad och får tydligare och skarpare konturer. Parrish (2012) lyfter att det enligt Eriksons psykosociala teori är under tonåren individer börjar söka efter en trygg självbild. Denna självbild skapas bland annat genom socialt utforskande och diskussioner. I samband med detta går även kroppen igenom fysiska förändringar. Eriksons teori menar att individers främsta mål under tonåren är att skapa sig en egen identitet i förhållande till sin omgivning och värld, och tillhörighet till exempelvis gäng eller olika kompisgrupper är ett sätt varpå tonåringar kan ge sin identitet uttryck. En annan viktig del som ingår i tonåringars process i att skapa en identitet och en trygg självbild är kärleken; att bli kär och att inte längre vara det. Parrish (2012) lyfter även Freuds utvecklingsteori och att det enligt Freud är under tonåren människan blir fysiskt mogen, puberteten startar och det existerar nu en möjlighet till att sätta barn till världen. Detta kallar Freud för den genitala fasen och den äger rum hos människan från tolv till tjugo år och sedan uppåt. Ett utav de viktigaste målen under denna fas är att individen skapar en mer vuxen identitet, samt skapandet av sexuell

tillfredställelse.

Som tidigare nämnts är en individs identitet starkt kopplat till dennes sexualitet: de två påverkar varandra (Knutagård, 2016). Enligt Stier (2019) ger media utrymme för skapande av identiteter och sexualiteter och media är även en bidragande faktor för skapandet av olika sexuella skript. De sexuella skript som skapas och upprätthålls genom media och film kan i vissa fall ses som destruktiva vilket kan leda till sexuellt destruktiva beteenden och olika former av sexuella risktaganden (jmf Knutagård, 2016; Myers & Milner, 2007). Relationen mellan hur en individ skapar och förstår sin sexualitet och hur sex och sexualitet porträtteras i media kan förstås vara som mest aktuell i individens tonårsperiod, där skapandet av

identitet är som mest pågående. Det är därför av vikt att belysa hur tonåringars sexualitet framställs och porträtteras i media, så som i filmer. På så sätt kan rådande normer och föreställningar om sex och sexualitet, och dess implikationer, avtäckas samt diskuteras.

Inom socialt arbete är det av vikt att beröra och förebygga olika problem som är förknippade med sexualitet och sex. Exempelvis kan socialarbetare komma i kontakt med och behöva föra samtal med klienter som är utsatta för eller utövar sexuellt våld samt klienter som har frågor kring sin sexualitet eller sexuella funktion. Varje människa är unik och vad sexualitet innebär för varje individ är också unikt och på grund av detta är det av stor vikt att sex och sexualitet kan diskuteras och talas om i en öppen och trygg miljö. När sex blir någonting som ses som tabu skapar det murar och leder till att ämnet blir marginaliserat (Prior & Wegner, 2013). Det finns många områden i det sociala arbetets praktik där det är av vikt att ha förståelse för vilka normer som konstrueras kring tonåringars sexualitet, så som vid olika typer av

ungdomsmottagningar, i kuratorsverksamhet eller kommunala stödverksamheter riktade till köpare av sexuella tjänster och människor i prostitution. I sådana verksamheter kan

socionomer och socialarbetare komma i kontakt med, och behöva föra samtal med, individer som har frågor kring sin sexualitet eller som är utsatta för, eller utövar, sexuellt våld. Denna studie kan bidra med viktig kunskap för denna typ av verksamheter då olika former av media är en påverkade faktor för konstruktionen av tonåringars sexualitet och även kan komma att påverka deras förståelse av den.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att analysera hur tonåringars sexualitet konstrueras i nutida tonårsfilmer.

1.2 Frågeställning

• Vilka diskurser samt sexuella skript kan identifieras i nutida tonårsfilmer?

• Hur framställs manlig och kvinnlig sexualitet i de diskurser samt sexuella skript som identifieras?

• Vilka implikationer kan dessa diskurser samt sexuella skript få för tonåringars förståelse av sexualitet?

1.3 Centrala begrepp

Följande centrala begrepp klargör för hur begreppen används i studien.

Avvikande – ett motsatsord till det som i samhället klassas som normalt utifrån rådande normer och diskurser (Svensson, 2007).

Heteronormativitet – ett begrepp som används då heterosexualitet i dagens samhälle är den dominerande samt rådande normen vad gäller sexualitet (Knutagård, 2007).

Risktaganden - risktagande kan ses både som ett substantiv och ett verb för eventuella hälsoskadliga beteenden och risker hos tonåringar som kan leda till personlig förlust, hot mot välbefinnande och hälsa samt en bidragande faktor för ohälsa när individen når vuxen ålder (DiClemente et al., 1998; Jessor, 1998; Johnson & Malow-Iroff, 2008).

Sex – all form av konsensuell sexuell kontakt (RFSU, 2021).

Sexualitet – i arbetet används begreppet sexualitet för att benämna den aspekt av

människors liv som berör att ha sex, könsidentitet, roller, sexuell läggning, sexuell njutning, erotik, intimitet samt reproduktion (World Health Organization, 2021).

Tonårsfilm – en film som är avsedd och producerad specifikt för tonåringar (definition.net, 2021).

2 TIDIGARE FORSKNING

Under granskningen av tidigare forskning har tre teman identifierats utifrån studiens syfte och frågeställning samt för att en förkunskap ska kunna skapas inför studiens

genomförande. De teman som identifierades var: sexuella risktaganden, avvikandeidentiteter samt normativ sexualitet.

2.1 Sexuella risktaganden

Under detta delavsnitt används begreppet sexuella risktaganden vilket är ett diskursivt konstruerat begrepp. Där tillkommer att begreppet är fyllt med normer och normativa föreställningar kring vad som inom sex anses som ”rätt” och ”fel”. Under insamlingen av tidigare forskning påträffades detta begrepp i ett flertal studier och därav togs ett medvetet val att inkludera de studier rörande begreppet trots dess normativa laddning då det

upplevdes vara relevant.

Ungas risktagande har en koppling till hur riskutsatthet ser ut. Inom sexuell hälsa berör ungas riskutsatthet strukturer som ses som diskriminerande, negativt kopplade

förväntningar, diskriminerande behandling i sociala sammanhang och dåliga

socioekonomiska förhållanden. Sexuella risktaganden hos tonåringar uppstår beroende på olika riskfaktorer. Exempel på dessa är bland annat erfarenhet av sexuella ofredanden och övergrepp, högt intag av alkohol och andra droger, sexdebut innan 15 års ålder samt hopplöshetskänslor (Lindroth & Löfgren-Mårtensson, 2013). Att riskfaktorer bidrar till sexuella risktaganden påvisas bland annat i studien UngKAB09 som är en enkätstudie av Tikkanen m.fl. (2011) och utfördes år 2009 för att studera ungdomars och unga vuxnas sexualitet. Lite drygt 15 000 deltagande i åldrarna 15–29 år besvarade enkäterna och studien hade som syfte att utforma insatser gällande olika könssjukdomar och oönskade graviditeter.

Tillvägagångssättet var att undersöka och mäta deltagarnas attityder samt beteende gällande sexualitet. Studien fokuserar på deltagarnas syn på bland annat könssjukdomar, sexuellt risktagande, droger, alkohol och preventivmedel.

I en rapport av Svedin och Priebe (2009) bestående av två studier, en enkätstudie bland gymnasieelever i årskurs tre samt en enkätstudie med medlemmar mellan 18 och 25 år från RFSL, där alkoholkultur och prostitutionserfarenheter studerats kunde det konstateras att två mönster trädde fram bland unga: ett markant “sexualiserat liv” med multipla partners, tidig sexdebut och omfattande erfarenhet av sexuella aktiviteter samt vad som kallas för ett

“utagerande och gränsöverskridande beteende” vilket kännetecknas av ökad risk för

narkotikamissbruk, rökning och intag av alkohol. Studierna visar även att en del ungdomar uppvisade sexuella beteenden vilket kan liknas en förövares beteende, dock att detta

troligtvis kan kopplas till egna upplevelser av trauman och sexuella övergrepp under dennes uppväxt.

En longitudinell kvantitativ studie av O’Hara et al. (2012) som utfördes mellan åren 2003 och 2009 i USA visar att en hög exponering av sex i filmer påverkar tonåringars sexuella

risktagande genom exempelvis högre antal sexpartners och tillfälliga sexuella förbindelser

där kondom ej används. Studien uppnådde detta resultat genom att randomiserade deltagare besvarade enkätfrågor via telefonsamtal där frågorna berörde movie sexual exposure [MSE], sensation seeking, age of sexual debut samt covarities. Telefonenkäterna utfördes vid fyra separata tillfällen, där de tre senare tillfällena var uppföljningssamtal, under de sju åren studien utfördes. Efter att de säkerställt att deltagarna inte haft sin sexuella debut innan MSE kvarvarade 1,228 deltagare mellan 12 och 14 år. Vid studiens slut var dessa deltagare mellan 18 och 21 år gamla. Av de 1,228 deltagarna var 611 män och 617 kvinnor.

Mitchell et al. (2021) har utfört en online-studie där 2 425 amerikanska tonåringar mellan åldrarna 14 och 17 deltog. Studien hade som syfte att mäta tonåringarnas exponering för våld och sex i filmer. Resultatet av studien visar på att exponering av karaktärer som i filmer har både sex och engagerar sig i olika våldsamma situationer har stor inverkan på och kan associeras med högre risk att de tonåringar som tittar på filmerna själva engagerar sig i liknande situationer. En studie av Martino et al. (2005) använde sig författarna av en metod där de jämförde resultatet från olika grupper bestående av totalt 1 292 ungdomar för att hitta ett eventuellt samband mellan exponering för sexuellt innehåll på TV och initiering av sex.

Studiens resultat visade på att ungdomar som är exponerade för sexuell media på TV är mer benägna att påskynda sin sexuella debut som konsekvens av social inlärning.

L’Engle et al. (2006) har publicerat en studie där 1011 ungdomar från 14 olika

mellanstadieskolor i sydöstra USA deltog i en enkätstudie angående deras medieanvändning.

I samband med detta utfördes även intervjuer enligt Audio-CASI vilket är ett program där deltagaren till studien lyssnar på frågorna enskilt i ett datorprogram och sedan spelar in när de besvarar dem muntligt. De frågor som ställdes berörde deras sexuella beteenden samt sexuella avsikter. Författarna utförde även en analys av de 264 olika medieformerna som deltagarna exponerades för. Syftet med studien var att mäta exponeringen för sexuell media och hur denna media upplevs uppvisa ett stöd för tonåringars sexuella beteende. Studien påvisar att högre intag av sexuella scener i filmer under en individs tonår förutspår sex vid tidigare ålder samt sexuella risktaganden i vuxen ålder. Det förutspår även att den sexuella debuten sker tidigare då sökandet efter njutning blir större än vad som är ”normalt” bland dagens tonåringar. Bevittnandet av sexuella scener i filmer har även en påverkan på attityder till sex samt sexuella skript. Detta påvisar även studien av O’Hara et al. (2012).

Kastbom (2015) har publicerat en rapport angående skolungdomars sexuella beteenden, debut och identitet. Rapporten är uppdelad i tre studier och i den första studien besvarade föräldrarna till 418 barn enkätfrågor angående deras barns allmänna och sexuella beteende. I den andra studien genomförde 3432 18-åriga gymnasieelever från svenska gymnasieskolor en enkät angående deras sexualitet, hälsa och eventuella övergrepp. I den tredje studien besvarade 362 medlemmar inom RFSL, där medelålder landade på 21,4 år, samma enkät.

Studien påvisar att sexuell debut före 14 års ålder är förknippat med ett ökat antal

sexpartners, inkonsekvent kondomanvändning samt en ökad risk för sexuellt överförbara infektioner. Flickor hade även ökad erfarenhet av sexuella övergrepp, jämförelsevis med flickor vilka hade en senare sexuell debut. Likaså hade pojkar negativa erfarenheter med tidigt debuterande: låg självkänsla, större erfarenheter av fysiskt våld och psykisk ohälsa. Vidare visade studien att ungdomar vilka debuterade senare än vid 18 års ålder rapporterade bland annat färre antisociala handlingar, var mindre benägna än deras

jämnåriga motsvarighet att röka och dricka alkohol, och hade mindre erfarenhet av sexuella övergrepp.

2.2 Avvikande identiteter

I en analysstudie av Mayer et al. (2014) belyser författarna hur ungdomar vilka identifierar sig som homo- eller bisexuella beskrivs ha en lägre livskvalitet likaså högre risk för riskfullt sexuellt beteende än jämnåriga heterosexuella. Kastbom (2015) utvecklar detta ytterligare och menar att ungdomar inte bara behöver hantera de svårigheter vilket förknippas med att bli vuxen utan även den process vilket ligger bakom att “komma ut” i ett heteronormativt samhälle. Tornello et al. (2014) har med hjälp av data från USA:s National Survey of Family Growth analyserat sexuell och reproduktiv hälsa bland kvinnor mellan åldrarna 15 och 20 år nått fram till resultatet att ungdomar vilka identifierar sig som homo-, bi- eller transsexuella uppvisade större sexuell aktivitet och tidig sexuell debut och större erfarenhet av oralt och analt sex.

Gillig och Murphy (2016) utförde en studie med 469 deltagare, 362 av dem var

heterosexuella och 107 av dem ingick i HBTQI+¹, där deltagarna slumpmässigt tilldelades att antingen delta i den narrativa eller icke-narrativa delen av studien. Deltagarna i den

narrativa delen av studien exponerades för videoklipp som skildrade en relation mellan två karaktärer från ett TV-program och blev instruerade att besvara en enkät efter att hela klippet hade spelats upp. Denna enkät användes för att bedöma ungdomarnas uppfattning om karaktärernas berättelse från videoklippet samt deras attityder och inställning till HBTQI+-personer. Deltagarna i den icke-narrativa delen av studien fick besvara samma enkät utan att ha sett på videoklippet. Studien visade att de ungdomar som ingick i HBTQI+

såg en spegling av sig själva i de två homosexuella karaktärernas identitetsbyggande. Vilket kan stärka upplevelsen av starka positiva känslor av hopp. Vidare påvisar Kirk et al. (2015) att positiva erfarenheter inom den egna gruppen kan leda till positiva känslor hos de som upplever sig känna tillhörighet med sagda grupp.

2.3 Normativ sexualitet

En innehållsanalytisk studie av Timmermans och Van de Bulck (2018) där författarna mätte frekvenser samt skildring av olika sexuella beteenden inom nio olika TV-program med amerikanskt ursprung visar att det i dagens populärfilmer är minst lika vanligt att uppvisa tillfälliga sexuella relationer som det är att visa upp kärleksrelationer. Det har även

uppmärksammats att det som visas mellan de tillfälliga sexuella relationerna är explicita sexscener medan det som visas mellan de mer traditionella kärleksrelationerna är

passionerade kyss-scener. Studien påpekar att detta kan leda till att de som tittar på dessa

1 HBTQI+ är en akronym där h:et står för homosexuella, b:et bisexuella, t:et transsexuella q:et för individer med queera identiteter samt uttryck, i:et för intersexpersoner och pluset är menat att inkludera övriga sexualiteter och identiteter (Eskilstuna kommun, 2021).

filmer får intrycket att tillfälligt sex är det nya normativa sexuella skriptet. Ur filmerna uppmärksammade studien även det faktum att majoriteten av de som tog initiativ till

tillfälligt sex var kvinnor, det kan då tänkas att om detta visas upp i filmer upprepade gånger kommer det så småningom skapa nya sexuella skript. Vidare visade även filmerna att

tillfälligt sexuella relationer var vanligast mellan individer som tidigare haft en romantisk partnerrelation till varandra vilket även det kan påverka sexuella skript gällande tillfälligt sex.

När det kommer till sexuella skript i filmer för HBTQI+ personer finns det en stor skillnad i vad som visas på film och vad som stämmer överens med verkligheten. Tidigare forskning av Creager (2019), som genom en kvalitativ innehållsanalys undersökt sexuella skript kring homosexuella män i HBTQ-kategorin på Netflix, förklarar att det som homosexuella män berättar om deras sexliv och hur det går till inte alls speglas i det som visas i filmer. Detta kan skapa svårigheter för tonåringar och ungdomar inom HBTQI+ när de ska experimentera och utforska sin sexualitet. Saknaden av sexuella skript i filmer för unga HBTQI+ individer och relationer kan resultera i att dem upplever en känsla av att deras sexualitet inte tillhör

normen. En kvalitativ studie av Mutchler (2002), i form av semistrukturerade intervjuer med homosexuella män mellan 18 och 24 års ålder, visar att graden av kunskap om sexuella skript påverkar i vilken utsträckning unga homosexuella män kan kontrollera sina sexuella liv och unga män som har sex med en äldre man med mer erfarenhet befinner sig i en sårbar position då den äldre mannen i större mån kan ta kontroll över den sexuella interaktionen (Mutchler, 2002). Vidare påvisar även studien av Creager (2019) att sex mellan HBTQI+

personer oftast skedde i samband med alkohol och droger. Det upplevdes även en saknad av diskussioner i relationerna angående vad de har för sexuella preferenser och vad de gillar och inte gillar. Detta kan således bidra till att de sexuella skript som HBTQI+ personer bör leva upp till är att alkohol och droger är förknippat med sexuella handlingar samt att de bör ha vetskap om vad de ska göra, och hur, i en sexuell situation utan att ha diskuterat det med sin partner innan.

2.4 Reflektioner angående tidigare forskning

Vid insamlingen av tidigare forskning uppfattades en avsaknad av studier vars syfte är att se hur skildringen av sex i tonårsfilmer kan påverka tonåringars sexuella risktagande samt identitet. Bland annat O’Hara et al. (2013) lyfter detta som ett problem. Trots detta kunde ett antal artiklar relevanta för studien identifieras och dessa artiklar berör främst hur ungdomar och tonåringar eventuellt kan påverkas av det de ser på film och TV, men även hur det som presenteras i filmer och på TV påverkar deras identitetsskapande samt hur de bidrar till produktionen och reproduktionen av samhälleliga normer och diskurser.

Sammanfattningsvis indikerar den forskning som framtagits att sexuella risktaganden är knutet till olika riskfaktorer hos tonåringar, som exempelvis drog- och alkoholbruk. Vidare påvisar forskningen att tonåringar och ungdomar som exponeras för sex i olika typer av media, och däribland filmer, har en påverkan på deras sexuella risktaganden som en form av social inlärning genom att filmerna producerar och reproducerar sexuella skript samt

diskurser. En faktor som lyfts upp i flera studier är att exponering för sex i filmer leder till en

påskyndad sexdebut hos tonåringar, och en tidig sexuell debut är knutet till övriga sexuella risktaganden som exempelvis inkonsekvent användning av preventivmedel och ökad risk för olika sexuellt överförda infektioner och/eller sjukdomar. Den tidigare forskningen visar även att filmer spelar en roll i skapandet av normer och diskurser angående olika sexualiteter och kan skapa svårigheter för tonåringar och ungdomar inom HBTQI+ gällande att våga ”komma ut” i ett heteronormativt samhälle, samt att de sexuella skript som presenteras för dessa ungdomar inte alltid stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten. Kortfattat kan det då påstås att filmer eventuellt producerar destruktiva sexuella skript för dessa tonåringar och ungdomar. Det som presenteras i filmer rörande sex bidrar även till skapandet av en

normativ sexualitet och ett normativt sätt att ha sex på, också kallat olika sexuella skript. Då syftet med denna studie är att analysera hur tonåringars sexualitet konstrueras i nutida tonårsfilmer samt att se vilka diskurser och sexuella skript som presenteras i dem och hur manlig och kvinnlig sexualitet framställs i dessa anses den insamlade tidigare forskningen vara relevant för studiens analys. Målet med denna studie är att bidra med en större förståelse över hur tonåringar kan komma att uppfatta sex och sexualitet genom hur dess diskurser konstrueras och presenteras i nutida tonårsfilmer. Detta för att kunna motverka samt förebygga att tonåringar tar till sig sexuella skript som är av skadlig karaktär.

3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

Det som presenteras i filmer har inflytande över de som konsumerar film. Detta sker bland annat genom skapande och upprätthållande av normer (Gunasekera et al., 2005). I relation till normer är kritisk feministisk teori av vikt då den kan användas för att analysera och förstå hur exempelvis kvinnor, män och olika sexualiteter framställs i filmer och hur denna

presentation influerar samhället i stort (Mattsson, 2021). Teorin kring sexuella skript är relevant för studien då den kan användas för att utläsa de diskursiva sexuella skripts vilka framställs och presenteras i de aktuella filmerna (jmf Knutagård, 2016). I analysen av studiens resultat kommer dessa två teorier, i samband med diskursanalys som teori, användas för att se hur filmer eventuellt skapar och/eller upprätthåller samhällets normer.

Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är socialkonstruktionism.

Socialkonstruktionism innebär att det som vi människor till vardags ser som verklighet anpassar sig efter vår sociala kunskap (Payne, 2015). Med detta menas den kunskap som människor kommer överens om tillsammans. Vi människor kommer alltså tillsammans överens om vad som ses som passande beteende genom att vi delar med oss av våra tolkningar och tankar kring verkligheten genom olika sociala processer. Dessa överenskommelser kan exempelvis handla om hur vi bör bete oss när vi handlar i en mataffär, eller hur vi beter oss när vi sitter på ett tåg eller en buss. De aktiviteter vi gör i sociala sammanhang blir till självklarheter och vanor och genom detta blir våra tankar om hur saker och ting är och bör göras accepterade och därmed sanning. Med detta menas att överenskommelserna blir institutionaliserade och därmed sociala regler för hur vi bör bete oss. Med utgång från socialkonstruktionism kan människan ses som en produkt av

samhället; vi alla växer upp och fostras till att acceptera en förståelse som realitet. Genom detta bidrar människan till skapandet och upprätthållandet av olika sociala innebörder och samhället skapar då i sin tur, genom människors delaktighet, sociala regler som människor sedan beter sig enligt. Det hela kan ses som en cirkulär process (Payne, 2015).

Ett begrepp som är relevant för socialkonstruktionism är heteronormativitet då detta

begrepp berör de normer för hur kvinnor kontra män bör bete sig, de sätt de bör vara på och hur de bör förhålla sig till varandra. Detta begrepp innebär dock även att den normala livsformen och utgångspunkten är heterosexualitet. De sexuella handlingar som är

accepterade av samhället är de som sker inom hemmet, är monogamt mellan två individer (en man och en kvinna i detta fall) och från samma generation. All form av sex som

överträder dessa gränser ses av samhället som någonting icke-normalt och onaturligt samt dåligt (Knutagård, 2007, 2016).

3.1 Diskursanalys som teori

Ordet diskurs betyder från början ”konversation” eller ”tal” (Svensson, 2019) men har även andra betydelser. Exempelvis definieras diskurs i Nationalencyklopedin som samtal och i Svenska Akademiens ordlista som ett sätt att diskutera inom ett specifikt område. Diskurs definieras av Winther Jørgensen och Phillips (2000) som ”...ett bestämt sätt att tala om och förstå världen.” (s. 11). Diskursbegreppet har dock vidareutvecklats av Foucault och blev senare en välkänd term inom de sociala vetenskaperna (Frølund Thomsen, 2007). Diskurser innebär samspel mellan grupper av människor, människor som individer samt individer och omgivning, det vill säga socialt samspel. Detta samspel visar sig i det språk som används och hjälper oss människor i grupp- och samhällssammanhang att skapa en gemensam förståelse för olika beteenden och strukturer (Payne, 2015). Dessa strukturer hör samman med sociala handlingar. Det vill säga, människor skapar dessa strukturer genom språk samt sociala handlingar och genom dessa strukturer skapas återigen vårt språk och våra sociala handlingar. Det kan beskrivas som att diskurserna konstruerar språk och på samma gång konstrueras av det. Det är dessa strukturer och diskurser som dikterar vad som förväntas av individer och grupper (Giddens, 1984; Meeuwisse & Swärd, 2002). Genom att se vilka diskurser som finns kan normer, uppfattningar och föreställningar utmanas och ifrågasättas (Mattsson, 2016). Då diskurser producerar och reproducerar tankar kring vad som är

accepterat beteende och inte kan begreppet knytas an till teorin kring sexuella skript som presenteras senare i avsnittet. Detta för att sexuella skript är en form av norm kring hur en individ bör bete sig i sexuella sammanhang (Knutagård, 2015).

Enligt Fairclough innefattar diskurs inte bara det som sägs och det som är skrivet utan kan även innefatta visuella bilder. En analys av texter som även innehåller visuella bilder behöver ta hänsyn till egenskaperna hos den visuella semiotiken, alltså hur olika betydelser kan komma att uppfattas och hur mening bildas, samt förhållandet mellan bilder och språk.

Diskurser ses som en form av social praktik som hamnar i en dialektisk ställning till andra sociala dimensioner i samhället. Med dialektisk ställning menas att argument ställs mot andra argument och att nya insikter skapas genom detta. Diskurser ställs alltså mot olika

sociala dimensioner och genom det skapas en ny förståelse. (Winther Jørgensen & Phillips, 2002).

3.2 Kritisk feministisk teori

Liberalfeminismen växte fram under slutet av 1700-talet och den senare delen av 1800-talet och är sprunget ur västvärldens medelklasskvinnors politiska engagemang.

Liberalfeminismen hade en stor politisk grund och koncentrerade sig på kvinnors uteslutning ur politiska samfund, arbete och kvinnors begränsande, ibland icke existerande, lagliga rättigheter. Dåtidens diskurs menade att skillnader mellan kvinnor och män var lika påtagliga som skillnaderna mellan växter och djur. Liberalfeminismen kontrade detta tänkande och menade att kvinnor förnuftskapacitet inte skiljde sig åt från männens och därmed fanns det inga anledningar att samma rättigheter och skyldigheter inte skulle tillfalla kvinnan så som mannen (Gemzöe, 2014; Wendt & Åse, 1996).

När den tidiga feministiska tankemodellen emottog inbördes kritik under 1900-talet från de grupper i samhället vilka inte kunde känna igen sig i den ursprungliga målgruppen,

exempelvis arbetarklassens kvinnor och lesbiska kvinnor, blev detta en avgörande vändning för ett intersektionalitistiskt tänk inom feminismen, vilket betyder en sorts skärningspunkt eller vägkorsning (Herz 2012; Mattsson, 2021). Detta myntades av medborgarrättsaktivisten och juristen Kimberlé Crenshaw (1989, 2006) som menar att intersektionalitet är en ansats till att förklara och lyfta fram gruppers olikheter och hur dessa gruppers olikheter kan

”överlappa”, påverka samt skapa inklusion/exklusion (Mclintlock, 1995). En viktig punkt sprunget ur den framförda kritiken var att kvinnor kunde ha mer gemensamt med män än med andra kvinnor. Exempelvis kunde svarta arbetarklasskvinnor ha mer gemensamt med svarta arbetarklassmän än med vita medelklasskvinnor. Dilemmat vilket skapas av denna problematik benämns ofta som the problem of difference och modern kritisk feministisk teori söker att undersöka och förklara de mångfacetterade tankarna om makt och kön, postkolonialism, rasism, heteronormativitet, klass och deras interaktion och deras växelverkan på varandra (Crenshaw, 1989, 2006; Mattsson, 2021).

Kritisk feministisk teori menar på att kön är mer än enbart det biologiska hos en människa.

Individer har länge stoppats in i olika fack som exempelvis man eller kvinna och beroende på vilket fack individen tillhör bör hen agera efter de föreställningar som existerar kring den kategorin. Kön har under en lång tid varit något som konstruerats; exempelvis associeras män och maskulinitet med aggression och styrka och kvinnor och femininitet associeras i sin tur med svaghet och passivitet. Dessa förknippningar har förändrats över en lång tid och förändras än idag och det är inget som är gjutet i sten. Inom den kritiska feministiska teorin spelar även tillgångar som klass och etnicitet en roll utöver endast kön, och dessa olika kategorier fortplantas i enlighet med aktuell politik och kultur. Inom denna teori är det därför av vikt att belysa ”könade” identiteter för att på så sätt kunna uppnå mer

självständighet samt jämställdhet för just kvinnor. Teorin åsyftar även det faktum att

kvinnan fortfarande skapas och interageras inom ett samhälle där det är männens behov och intressen som styr (Mattson, 2021).

3.3 Sexuella skript

Sexual Script Theory har ursprung i det socialkonstruktionistiska perspektivet och menar att människan essentiellt är socialt konstruerade varelser vilka använder socialt konstruerade roller, likt skript, i växelverkan med andra människor (Berger & Luckmann, 1966, 2007;

Frith & Kitzinger, 2001). Därtill menar Becker (2006) att det är genom definierandet av den avvikande på vilket människan skapar fundamentet till sin grupptillhörighet. I och med detta utpekande leder det till att samhället modellerar ett antal ”naturliga” och ”onaturliga”

sexuella beteenden (Knutagård, 2016).

Då en diskurs skapas av enskilda människor samt grupper av människor i samspel med dess omgivning skapar de genom språket en gemensam förståelse kring vad som är ett accepterat beteende och inte (Payne, 2015). Då sexuella skript har sin grund i rådande normer och används för att avgöra vad som är ”rätt” sexuellt beteende kan det även ses som en form av diskurs. Sex är inte endast någonting som en individ kan ha och utföra, det är även någonting som en individ är och är nära kopplat till individens identitet. Att sex inte längre endast är någonting man har, utan också någonting man är, påverkar sexualitetsdiskursen (Knutagård, 2015). Kortfattat kan alltså sexuella skript ses som en typ av diskurs.

Sexuell skriptteori menar att sexualitet och sexuellt beteende är sociala förlopp vilket bestäms av en uppsättning "scenarier" som används för att organisera och tolka sexuella möten i kontext genom vilka människor kan förutsäga vem som kommer att göra vad och när i ett givet sammanhang. Gagnon och Simon (2005) menar att det är mycket få

händelseförlopp där handlingar kan definieras som spontana. Enligt denna teori involverar konstruktionen av mänskligt beteende tre typer av skript:

• Cultural scenarios: sker på den kollektiva nivån. På denna nivå ges de

representationer, koder och värderingar som samhället sätter upp för att tillåta eller förkasta individers olika sexuella uttryck.

• Interpersonal scripts: interpersonella skript är verbala och ickeverbala signaler vilka skickas och tar emot om sexuella möten och de representerar mekanismen genom vilken lämpliga identiteter görs överensstämmande med önskade

förväntningar.

• Intrapsychic scripts: artikulerade med känslor, begär, fantasier, rädslor eller ångest involverade i sexuellt och affektivt liv.

Sexuella skript beskriver därmed vem, vad, var, när, hur och varför inom sexuellt beteende och vilket stegvis dikterar händelseförloppet från början till slut (Knutagård, 2016; Gagnon &

Simon, 2005). Detta händelseförlopp, att en individ ser någonting och sedan gör så som denne ser, kan anses vara en grov förenkling av en individs komplexitet och agens. Teorin om sexuella skript pekar dock på att rådande tankemönster om sexualitet och sexuellt beteende påverkar hur individen formar och förstår sin egen sexualitet, varför vi ändå anser det vara en lämplig teori för studiens analys. På individnivå kan existensen av sexuella skript upplevas reducera individers ångestnivå då skripten bidrar till vägledning och därmed ge en känsla av säkerhet och förutsägbarhet. Individen vet mer eller mindre vad de kan förvänta sig av den

andra, de delar liknande uppfattningar om de motiv och tillskrivna betydelser som den andra besitter och därmed är begränsade mängder av uttrycklig kommunikation eller förhandling nödvändig (Wiederman, 2005).

Skript är en del av handlingskompetensen, vilket innebär ett reflekterat handlande grundat i kunskap, vilka har fem samspelande huvudkomponenter: färdigheter, kunskap, kontroll över yttre betingelser, handlingsberedskaper och identitet. I kombination med sexuella skript leder detta till olika former och nivåer av känslor, handlingar och bearbetningsprocesser.

Identitet och sexualitet är tätt knutet till varandra: påverkas identiteten påverkas även sexualiteten och vice versa. Detta kan leda till olika former av självdestruktivt beteende så som destruktiva sexuella mönster och ätstörningar (Knutagård, 2016). Det är därför av vikt att individer innehar flera olika sexuella skript. Frånvarandet av sexuella skript kan

exempelvis vid avvikande händelser, så som kvinnor som blir våldtagna av män vilka de har en relation eller är bekanta med, kan leda till att kvinnorna har svårt att definiera det vilket har hänt som våldtäkt. Detta då det traditionella sexuella skriptet är att våldtäkt sker av en främling. Detta gäller även män vilka våldtas av män (eller kvinnor) då det traditionella skriptet begränsar det endast till dels en främling och främst att gärningspersonen är av manligt kön, samt att män inte kan bli våldtagna av kvinnor (Frith & Kitzinger, 2001).

Ytterligare problematik förekommer då män vilka har blivit våldtagna av andra män kan börja ses och behandlas som homosexuella, detta oavsett om offret identifierar sig som homosexuell eller ej. Det existerande sexuella skriptet dikterar att mannen troligtvis gav samtycke eller ville bli våldtagen, därmed är han homosexuell (Knutagård, 2016). Likväl som stigmatiserandet och märkandet av män vilka har blivit våldtagna av andra män varav en av konsekvenserna kan vara att denne då ses som homosexuell mot dennes vilja, kan

osynliggörandet av en persons sexuella läggning vara lika destruktivt. Genom att inte bli erkänd eller sedd som det vilket personen definierar sig som kan upplevas som än mer smärtsamt, än om ett negativt erkännande sker då detta trots allt ändå påvisar på

”existensen” av ens identitet (Heidegren, 2009).

Ungdomar som saknar en varierande repertoar av olika beteenden att luta sig mot för att kunna ta genomtänkta och informerade beslut har större benägenhet att ta till olika former av sexuella risktaganden (Knutagård, 2016; Myers & Milner, 2007). Media är en viktig

källa för att forma och se olika skript i verkan, utan att för den sakens skull delta i dem själva:

de är viktiga ”arenor” för identitetsskapande av bland annat sexualitet (Stier, 2019).

4 METOD OCH MATERIAL

4.1 Val av metod

För att besvara studiens syfte och frågeställning har kvalitativ metod valts ut i form av en diskursanalys. Det som ofta kännetecknar en kvalitativ metod är att vikten ligger på ord i stället för på siffror. Kvalitativ forskning har även fokus vid hur det objekt som studeras, samt forskaren själv, tolkar samt upplever den sociala verkligheten och hur denna sociala verklighet skapas, påverkas och påverkar samt förstås (Bryman, 2018). Denna studie anses vara abduktiv. Detta då forskare inom abduktiva studier har en teoretisk förståelse av det fenomen som ämnas studeras och därav följer studien inte den klassiska och traditionella studiegången där metoden väljs baserat på valt studieområde. Inom en diskursanalys kan det i stället diskuteras att metod, teori och analys sker jämlöpande (jmf Bryman, 2018). Studiens ontologiska ansats har varit socialkonstruktionism och denna ansats användes för att

redogöra hur sociala egenskaper skapas i samspel mellan människor (Payne, 2015). Vid val av inriktning i en studie är fenomenet en viktig utgångspunkt. I just detta fall är fenomenet att utforska och analysera hur tonåringars sexualitet konstrueras i nutida tonårsfilmer. Då kvalitativ metod kännetecknas av att skapa en förståelse för den sociala verkligheten var den inriktningen ett självklart val.

4.2 Litteratursökning

För att få en djupare förståelse för studiens ämne samt samla in information kring hur tonåringars exponering av sex i filmer påverkar dem inför studiens genomförande har 18 artiklar som är av relevans för syftet lästs igenom samt analyserats. Av de artiklar som valts ut är 4 av dem nationella och 14 av dem internationella. De sökord som används för att hitta dessa artiklar är ”adolescents”, ”sex in movies” ”portrayal of sex in movies”, ”teenagers”,

”Netflix” samt ”social work”. De databaser som användes var Google Scholar och Social Services Abstract. Under litteratursökningen exkluderades artiklar vars publiceringsår var innan år 2000 samt artiklar som endast berörde en viss etnicitet.

4.3 Urval

Med tidsbegränsningen i åtanke togs beslutet att en analys av filmer i stället för serier var mer passande och realistisk att utföra. För att begränsa urvalet av filmer till studien sattes två kriterier upp. Det första var att filmerna var tillgängliga på Netflix eftersom en av den

dominerande grupperna som nyttjar streamingtjänster för film är individer mellan 16 och 25 år. Bland denna målgrupp var det 79 procent som nyttjade Netflix, där 36 procent av dem använde streamingtjänsten dagligen (Svenskarna och internet, 2018). Det andra kriteriet var att filmernas målgrupp var tonåringar och för att detta kriterium skulle uppfyllas togs

beslutet att använda sig av Netflix egna kategori Teen Movies där det vid studiens utförande

fanns 42 filmer att välja mellan. Orsaken till att kategorin Teen Movies valdes är då tidigare studier visar att tonåringar som engagerar sig i bland annat sexuellt riskfyllt beteende kollar betydligt mer på filmer än övriga i samma ålder (Gunasekera et al., 2005). Dessa två

begränsningar sattes upp för att kunna få in ett material som på bästa möjliga sätt besvarar studiens frågeställningar och syfte. Ett medvetet val togs att ha med alla filmer under

kategorin Teen Movies på Netflix oberoende på vilket år filmen hade premiär. Detta för att ha ett större urval. Vid tidpunkten då urvalet genomfördes var den äldsta filmen under

kategorin Teen Movies från 2009 och därav definierades filmerna som analyserades i studien för nutida då de släpptes inom de senaste 14 åren.

Med tanke på studiens omfång togs beslutet att en analys utifrån tre filmer skulle vara tillräckligt för att studiens resultat skulle bli tillfredsställande. Detta beslut togs med motivation utifrån den föreliggande tidsbegränsningen samt att materialet från de tre filmerna hamnade på strax över fyra timmar. För att välja ut tre av de 42 filmer som under studiens utförande fanns under Netflix kategori Teen Movies gjordes ett obundet

slumpmässigt urval. Urvalsfraktionen till denna studie blev 3/42 där 3 är stickprovsstorleken och 42 är populationsstorleken. Detta gav varje film sju procents chans att komma med i urvalet. Därefter gjordes en förteckning på de 42 filmer som fanns under kategorin Teen Movies och de numrerades från 1 till 42 i den ordning som de presenterades på

streamingtjänstens hemsida. Med hjälp av en slumptalsgenerator valdes tre slumpmässiga tal mellan 1 och 42. Resultatet av slumptalsgeneratorn var följande:

• 6. Dude.

• 18. Easy A.

• 36. Oh, Ramona.

Dude, producerad av Milch släpptes 2017 och beskrivs av Netflix som en tonårsfilm, komedi samt drama. Easy A, producerad av Gluck och Devine släpptes år 2010 och beskrivs även den som en tonårsfilm samt komedi. Oh Ramona, producerad av Sârbu släpptes 2019 och skiljer sig från de två förstnämnda filmerna. Denna film är en tonårsfilm men utöver det

kategoriseras den som rumänsk och baserad på en bok (Netflix, 2021).

4.4 Databearbetning och analysmetod

4.4.1 Diskursanalys som metod

Då studien åsyftade att analysera samt belysa hur tonåringars sexualitet konstrueras i nutida tonårsfilmer har ett diskursanalytiskt perspektiv avvänts för att analysera insamlad empiri.

Utifrån studiens frågeställning visade det sig tidigt att diskursanalys var den självklara

metoden för att besvara dessa frågor då en diskursanalys åsyftar att analysera språk (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). I en studie där målet är att undersöka hur individers kunskaper kring det som är socialt samt språkligt konstrueras är diskursanalys enligt Börjesson och Palmblad (2010) en passande metod. Det faktum att denna diskursanalys haft som syfte att

identifiera diskurser i tonårsfilmer tillkommer det en del problem. Då det är författarna av studien som identifierat dessa diskurser ur de filmer som analyserats, och författarna är en del av det samhälle och den kultur där diskurserna produceras och reproduceras, kan de diskurser som identifierats och sedan granskats samt analyserats setts som självklara under genomgången av filmerna när det egentligen är denna självklarhet som bör ifrågasättas och kritiskt granskas (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

Trots tillgång till tidigare studier som utfört en diskursanalys, samt en rad olika böcker angående metodologiska tillvägagångssätt och specifikt diskursanalytiska tillvägagångssätt upplevdes en saknad av beskrivningar angående hur en diskursanalys går till samt hur den kan tillämpas på en analys av filmer. Metoden har under studiens gång upplevts som

komplex, teoretisk samt svåruppfattad. Trots detta har ett tillvägagångssätt diskuterats fram mellan författarna för att på bästa möjliga sätt kunna identifiera och lyfta de diskurser som upplevs som genomgående i de tre filmerna som analyserats.

Under genomgången av de tre filmerna identifierades samt antecknades citat rörande sex.

Även scenbeskrivningar där karaktärer i filmerna tog del i sexuella handlingar skrevs ned så noggrant som möjligt. Efter detta kunde mönster utläsas från det insamlade materialet och dessa omformulerades till begrepp som generellt beskrev scenerna samt citaten. När denna uppdelning var färdig hade alla scener och citat inordnats i tre olika diskurser; förvandlande, risktagande och avvikande. Dessa diskurser analyseras därefter utifrån studiens teoretiska ramverk.

4.5 Tillförlitlighet och trovärdighet

Genom studiens utförande har vikt lagts vid att säkerställa att studien genomförts i enlighet med de olika regler som existerar för att få ett så trovärdigt resultat som möjligt. Ett annat kriterium för trovärdighet i en kvalitativ studie är att resultatet bör rapporteras till de individer som deltagit i studien (Bryman, 2018). Då denna studie inte krävt kontakt med individer har inte resultatet återkopplas till någon, dock har det kontinuerligt genom studiens genomförande varit av vikt att säkerställa att studien utförts i enlighet med de forskningsregler som gäller inom kvalitativ forskning per genomläsning av litteratur och kontinuerlig kontakt med handledare.

Fokus bör även vara inställd på att stärka studiens pålitlighet genom noggrannhet i arbetet gällande redogörelse för de moment som utförts under forskningsprocessen. I detta

kriterium ingår även en bedömning av resultatet och hur korrekt det är (Bryman, 2018). I denna studie kan pålitligheten ses som varierande; det har utförts en redogörelse för de moment som gjorts i forskningsprocessen men på grund av bristen av tidigare forskning inom ämnet är det svårt att avgöra hur korrekt studiens slutsats är. I resultat- och analysavsnittet i studien presenteras dels citat ur filmerna, dels scen- och

handlingsbeskrivningar. Under insamlingen av material från filmerna noterades alla citat och scener rörande sex, och för att bibehålla trovärdigheten av resultatet av studien valdes de citat och scener som är av störts relevans för studiens syfte ut och presenterades i resultat- och analysavsnittet. För att höja trovärdigheten av resultatet har dock samtliga citat som

valts ut från filmerna ej översätts från engelska till svenska. Detta för att undvika risken att någonting faller bort under översättningen och för att hålla resultatet så autentiskt som möjligt.

Överförbarhet berör hur användbart en studies resultat är i andra situationer och sociala miljöer (Bryman, 2018). Då studien endast studerat tre filmer från streamingtjänsten Netflix kan studiens resultat anses vara överförbart till viss del, då resultatet skulle kunna se

annorlunda ut beroende på vilka filmer det är som analyseras. När det gäller överförbarheten gällande presentationen av sexuella skript i film är studien även där överförbar till viss del då överförbarheten endast är aktuell för studier som skulle komma att beröra detta fenomen och denna teori.

4.6 Metoddiskussion

Utförandet av studien har varit väldigt givande och intresseväckande, dock har det varit en del motgångar och svårigheter gällande inläsning av den metod som studien använt sig av och hur de kan användas för att analysera filmer. Under studiens utförande har olika fördelar samt nackdelar med filmanalys identifierats. De fördelar som igenkänns utifrån en filmanalys är att filmer på sätt och vis är ”skrivna i sten”; när en film har släppts så ändras inte filmen något mer efter det och filmen kommer alltid vara likadan. En annan fördel med filmanalys är att det ger en inblick i hur filmer påverkar det samhälle vi lever i, påverkar de normer som omringar oss samt de sociala regler vi lever efter. Filmer i sig är även skapade i en viss kontext och under en viss tid och blir därav ”ett barn av sin tid”. Att ha film som källa har även underlättat insamlingen av datamaterial. Det har även gått att identifiera en rad nackdelar med filmanalys och en utav dem är den mänskliga faktorn. Det kan diskuteras att om samma studie skulle utföras en gång till skulle den kunna få ett annorlunda resultat, trots analys av samma tre filmer, då den studien kanske skulle lyfta fram andra scener från

filmerna. Studiens urvalsmetod, obundet slumpmässigt urval, bidrar både till styrkor och svagheter och stärker trovärdigheten på samma gång som den även minskar trovärdigheten.

I och med urvalsmetoden har alla filmer under Netflix kategori Teen Movies haft samma chans till att vara med i studien och ingen personlig åsikt har färgat urvalet av dessa filmer.

Urvalsmetoden kan dock även leda till att de filmer som slumpmässigt väljs ut inte är de mest passande för studiens syfte och risken fanns även att filmerna inte innehåller någon form av sex eller omnämning av sex.

I en studie är det av vikt att forskare har en viss öppenhet kring att de är forskarna själva som skapar de ramverk som de väljer att ha fokus vid. I en filmanalys existerar redan materialet och därav lämnas det relativt fritt för personliga tolkningar. Detta kan jämföras med en intervju där forskaren kan återkoppla till intervjupersonerna för att säkerställa att de tolkat det de sagt korrekt. Med en filmanalys uppstår det risker angående forskarens tolkning och att den eventuellt inte stämmer överens med budskapet som avsändaren har haft i åtanke när filmen spelats in samt redigerats. Då syftet med denna studie är att analysera hur tonåringars sexualitet konstrueras i nutida tonårsfilmer är tolkningen av filmerna det som är av intresse.

Detta ställer en rad krav på läsaren då hen behöver vara medveten om att det som

framkommer i studien är forskarens tolkningar och att de inte behöver stämma överens med filmens egentliga budskap.

Studiens syfte samt frågeställning har under studiens utförande utformats fram och tillbaka för att passa det material som samlats in på bästa möjliga sätt. Både syfte och

frågeställningar har besvarats tydligt och utförligt och de slutsatser som presenteras är av relevans. De teman som presenteras i resultatet är även de relevanta och går att knyta till studiens syfte och frågeställning och det anses även att studien har en genomgående röd tråd.

Det hade varit önskvärt att komplettera resultatet med djupgående intervjuer med tonåringar som sett dessa filmer, eller med tonåringar som ser filmer generellt, och hur de personligen upplever att de påverkas av dem. Det var dock inte möjligt att komplettera studien med detta på grund av tidsaspekten. Trots detta anses studiens resultat samt slutsatser vara relevanta och intressanta.

Då denna studie inte krävt undersökningspersoner för att få fram ett resultat anses informationskravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet ej vara applicerbara.

Studien har heller inte orsakat att någon medblandad kunnat lida skada eller uppleva obehag, inga falska förespeglingar är föreliggande och studien har inte heller inskränkt på någons privatliv. Det krav som studien lagt vikt vid är nyttjandekravet och därav kommer allt insamlat material endast användas i forskningssyfte (Bryman, 2018). Vid en diskursanalytisk studie kan etiska frågor dock komma att beröra vilka diskurser och normer som produceras och/eller reproduceras genom studien (Andersson & Swärd, 2008). Då all typ av forskning och studie grundas ur samhällets rådande normer och kontext är det en stor del i processen kring valet angående studieobjekt och syfte, men det spelar även en del i begreppsval samt förhållningsposition i resultat och analys. Ett exempel på ett begrepp som används

genomgående i studien är sexuella risktaganden, vilket utgår ifrån normer och att det finns ett sexuellt beteende som anses som ”fel” och därav bidrar studien till tanken om att det finns

”rätt” och ”fel” inom sexuella kontexter. I denna diskursanalys har diskurser identifierats i de filmer som slumpmässigt valts ut till studien och därigenom riskerar studien även att

reproducera diskurser avseende bland annat sexuella beteenden, könsnormer samt normer angående sexuell läggning.

5 RESULTAT OCH ANALYS

I detta avsnitt behandlas resultat samt analys av det insamlade empiriska material av studien. Utgångspunkten i detta avsnitt som utgör kodningen av de diskurser som presenteras i filmerna är studiens valda teorier. Utifrån dessa teorier har den insamlade empirin delats in i tre olika diskurser: Förvandlande, Risktagande samt Avvikande. Det kan uppstå vissa upprepningar inom dessa diskurser då de går in i varandra, dock anses

uppdelningen ändå vara av vikt för att förtydliga de diskurser som identifierats.

Förvandlande berör hur olika karaktärer genomgår en förändring i relation till en

sexerfarenhet, risktagande utgör de olika risker som karaktärerna tar i filmerna och avvikande tar upp det som i filmerna presenteras som avvikande och onormalt.

I resultatet presenteras korta scener och karaktärerna i dessa scener heter som de gör i respektive film, nämligen:

• Oh Ramona: Andrei, Ramona, Anemona, Carla och Silviu.

• Easy A: Olive, Brandon, Evan och Rhiannon.

• Dude: Lily, Noah, Mike, Rebecka och Mr. Bemis.

5.1 Förvandlande

En diskurs som är genomgående i Dude, Oh Ramona och Easy A är att en eller flera karaktärer genomgår en form av förvandling genom att ha sex. Mannen framställs i stora drag som mer populär och coolare efter att ha haft samlag med en kvinna som i filmerna framställs som populär medan kvinnan, efter att ha haft samlag med en man, framställs som

”slampig” samt en ”hora”. Någonting som även visas är hur mannen genomgår en förvandling från en typisk “nörd” till “badboy” efter samlag.

Ett exempel på hur en man genomgår förändring efter att ha haft sex eller andra sexuella aktiviteter med en kvinna, som i filmen framställs som populär, ses både i Easy A och Oh Ramona:

En av pojkarna vilken har betalat Olive för att låtsas ha fått känna på hennes bröst uppger att han, efter att ryktet hade spridit sig, har fått hångla med flera kvinnor. I Oh Ramona blir Andrei kallad för en “insecure, gay, nerd loser” då han inte haft sex med en kvinna än. Andrei uppmanas att ha sex med en kvinna för att bli av med det som i filmen utmålas som ett dåligt rykte. I Easy A kan även motsatsen ses: efter att Olive till sin bästa kompis medger att hon haft sex med en man för första gången, trots att hon egentligen inte haft det, blir hon av denna kompis kallad en “super-slampa” och dessutom kallad hora av en kvinna som i filmen presenteras som väldigt religiös.

Utifrån kritisk feministisk teori och socialkonstruktionism kan detta kopplas till att kvinnors sociala status sänks och männens sociala status höjs, här i ett tillhörande sexuellt

sammanhang, genom konstruktionen av kön och vad de olika könen förknippas med eller bör förknippas med. De normer och sexuella skript som framställs och reproduceras för män är att de kan ”ligga runt” utan konsekvenser medan motsatsen presenteras för kvinnor. Social status skapas och upprätthålls av båda könen genom sociala konstruktioner av bland annat just kön samt hur människor bör bemöta individer utifrån hur de beter sig och vad de gör.

Representationen av social status utifrån kön och beteende i film leder till fortsatt skapande och upprätthållande av en maktobalans (Mattsson, 2021; Payne, 2015). När filmer visar på denna typ av förvandlande, där en man går från nörd till populär efter att ha haft samlag med en i filmen populär kvinna, kan denna typ av presentation hypotetiskt sett även komma att influera tonårspojkar att påskynda sin sexuella debut för att försöka höja sin sociala status. Detta hypotetiska påskyndande av sexuell debut kan då i sin tur eventuellt leda till

övriga sexuella risktaganden som ett högt antal sexpartners, inkonsekvent användning av preventivmedel och kondom vilket i sin tur kan leda till överföring av olika könssjukdomar (Kastbom, 2015; Martino et al., 2005).

I filmen Easy A upplever huvudkaraktären Olive sig som osynlig och menar på att hon efter endast ett samlag med en man skulle konstrueras som en bimbo och att folk genom det skulle veta vem hon är:

Olive har två vänner, Rhiannon och Brandon, och har aldrig varit tillsammans med eller ens kysst en man. I början av filmen ljuger Olive för sin vän om att hon har förlorat oskulden. När denna lögn sedan sprids och broderas ut så förklarar Olive sin nyfunna popularitet så här: ”Remember how I told you Google Earth couldn’t find me if I was dressed up as a ten-story building? Well, the next day it could find me if I was dressed as a crack on a sidewalk. That’s the beauty of being a girl in high school. People hear you had sex once and, bam, you’re a bimbo. I really didn't mean for the lie

to put me on the map... but I gotta admit, I kind of liked being on the map”.

Detta är ett exempel på hur det i filmen presenteras att kvinnor och män konstrueras på annorlunda sätt efter de uppfattas ha haft samlag. Kvinnan konstrueras som avvikande och

”märkt”, till skillnad från mannen som i samma film konstrueras som mer populär.

En annan förvandling som ses i både Oh Ramona och Dude är hur en manlig karaktär ändrar sitt beteende och/eller sitt utseende för att få ha sex med och imponera på den kvinna han är intresserad av:

I Oh Ramona genomgår Andrei en förvandling från osäker till cool, bestämd samt erfaren och helt plötsligt blir Ramona intresserad av honom igen. I Dude ser vi hur Noah och Lily sitter och pratar. Lily har tidigare under samma dag tackat nej till Noahs inbjudan till en skolbal där han sjöng en sång till henne och spelade ukulele. När de nu sitter och pratar ber Lily om ursäkt och säger upprepade gånger hur söt och rar Noah är. Noah tar tag i Lilys huvud, kysser henne och säger efter ett tag ”I’m not that nice”.

Efter detta ger Lily Noah hennes nummer och implicerar att om han vill ha sex med henne kan de ha det vid en senare tidpunkt, när de inte är fulla och påverkade.

Detta kan ses som en form av internalisering av ett sexuellt skript att ”spela cool” och bestämd för att i slutändan få någonting man vill ha (Knutagård, 2016). I detta exempel uppvisas hur Andrei går från att vara passiv och försiktig till en mer stöddig man som vågar ta för sig och hur Noah ändrar sitt beteende mot Lily för att inte vara den snälla och rara mannen längre och i stället visar han sig som någon som vet vad han vill. Sexuella skript, som skapar ramar för sexuella beteenden, kan hjälpa förutsäga hur individer kommer bete sig i olika sexuella möten. Ett utav dessa skript kallas interpersonellt skript och detta skript hjälper till att forma och skapa identiteter som stämmer överens med olika sexuella

förväntningar (Gagnon & Simon, 2005). Det som Andrei och Noah går igenom kan ses som en form av identitetsändring för att de ska passa in på det som förväntas av dem för att de i slutändan ska få det de vill ha. Enligt Erikssons psykosociala teori är det under tonåren en individs främsta mål att skapa en identitet, och detta skapande sker i relation till hur individens omgivning ser ut (Parrish, 2012). Omgivningen skapas i sin tur av olika sociala

förståelser och innebörder i form av normer som upprätthålls och uppstår genom

människors delaktighet (Payne, 2015). Då filmer bidrar till skapande och upprätthållande av samhällets normer, och samhället och normer i sin tur påverkar tonåringar och skapandet av deras identitet, är filmer följaktligen någonting som påverkar tonåringars skapande av en egen identitet.

5.2 Risktagande

En annan diskurs som är genomgående i de tre filmerna är risktagande, dels i en sexuell kontext och dels i en kontext som kan leda till sexuella aktivitet och risktagande. I Easy A ser vi hur Olive säljer fejk-sex till olika män vilket kan skapa sexuella skript kring exempelvis sexsäljande och/eller köpande av sex och att det för den som köper sexet inte får några negativa konsekvenser. I filmerna Oh Ramona och Dude ser vi hur tonåringarna i filmerna dricker alkohol samt brukar droger och är påverkade av dessa under vissa sexuella

handlingar, en avsaknad av användning av kondom och prat om övrigt preventivmedel samt könssjukdomar. I dessa två filmer ser vi även hur en karaktär ur respektive film utsätts för våldtäkt utan att det definieras som det i filmerna. I filmen Dude ser vi även hur en lärare och hans elev är romantiskt intresserade av varandra och hur detta presenteras som någonting normalt.

Alkohol och droger har stort utrymme i Dude och Oh Ramona och har påvisats öka risken för sexuellt risktagande bland ungdomar (Tikkanen m.fl., 2011; Lindroth & Löfgren-Mårtensson, 2013). Filmer har idag ett stort inflytande på dess konsumenter och filmer bidrar även till upprätthållandet av olika normer (Gunasekera et al., 2005) och i dessa två filmer presenteras normer kring tonåringar och deras förbrukning av droger och alkohol. Denna

normpresentation kan leda till att tonåringar brukar droger och/eller alkohol mot sin vilja, eller mer av droger och/eller alkohol mot sin vilja, då det kan upplevas förväntas av dem av sin omgivning. Brukning av alkohol och droger är ett risktagande i sig och ökar även risken för sexuellt risktagande. En annan konsekvens av denna normpresentation är att den skapar sexuella skript angående att sex är vanligt förekommande under påverkan av alkohol eller droger: dessa skript kan då bidra till tankar kring hur sex bör gå till och i denna kontext blir det att det sker i samband med intag av droger och/eller alkohol (Knutagård, 2016).

I Dude och Oh Ramona ser vi scener där de visar både skyddat och oskyddat sex. I Oh Ramona ser vi en scen där Andrei och Anemona har samlag på en toalett på en klubb, de är båda påverkade av alkohol. Vid denna scen uppfattas ingen form av preventivmedel

användas eller frågas om. I filmen Dude presenteras en scen där Noah och Lily möts upp för att ha sex och inte heller här nämns eller visas någon form av preventivmedel. Det är dock vissa scener i båda filmerna där preventivmedel syns och/eller diskuteras men det är endast vid ett tillfälle i respektive film. Det har tidigare påvisats att tonåringars exponering för sex i film kan vara en bidragande faktor till risktagande gällande sexuella relationer där

preventivmedel inte används, (O’Hara et al., 2012) och när det presenteras i filmer skapar det även en norm och sexuella skript kring att kondom och övriga preventivmedel inte är

normalt att använda och att det inte är normalt att fråga eller prata om innan, eller efter,