2008:065 CIV
E X A M E N S A R B E T E
Förbättringsförslag för
kvalitetssäkring av nya artiklar
Anna Åberg Madelene Öhrn
Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet
Industriell ekonomi
Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Kvalitets- & miljöledning
2008:065 CIV - ISSN: 1402-1617 - ISRN: LTU-EX--08/065--SE
Förbättringsförslag för kvalitetssäkring av nya artiklar
Suggestions for improvements of Quality Assurance of new parts
Examensarbete utfört inom ämnesområdet kvalitetsteknik vid Luleå tekniska universitet och Scania CV AB i Södertälje
Anna Åberg Madelene Öhrn Södertälje 2008-01-20
Handledare:
Anna-Carin Törenholt, Scania CV AB Åsa Wreder, Luleå tekniska universitet
Uppdragsgivare:
Eva Ivrell Hedensjö, Scania CV AB
i
FÖRORD
Under hösten 2007 har ett examensarbete genomförts vid ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet och Scania CV AB i Södertälje. Examensarbetet omfattar 20 universitetspoäng och är huvudmomentet i kursen Examensarbete i kvalitetsteknik som ges vid Kvalitets- och miljöledning vid Luleå tekniska universitet.
Examensarbetet syftade till att utforma ett förslag på en förbättrad kvalitetssäkringsprocess vid arbete med kvalitetssäkring av nya artiklar. Arbetet har även innefattat hur kvalitetsläget kan förtydligas och visualiseras.
Vi vill härmed tacka all personal på Scania Global Purchasing som bistått med tid, hjälp och på annat sätt stöttat oss under examensarbetets gång. Ett särskilt tack riktas till Anna-Carin Törenholt, vår handledare på Scania, samt Eva Ivrell Hedensjö, vår uppdragsgivare på Scania, för allt engagemang och all hjälp. Vi vill även tacka Åsa Wreder vid Kvalitets- och miljöledning, Luleå tekniska universitet, för en givande handledning.
Södertälje den 20 januari 2008
____________________ ____________________
Anna Åberg Madelene Öhrn
ii
SAMMANFATTNING
Bra kvalitet brukar vanligtvis baseras på hur kundernas behov, krav och förväntningar tillfredsställs. Kundernas krav kopplas vanligtvis till specifika egenskaper hos produkten. Ett sätt för företag att tillfredsställa dessa krav är att arbeta med kvalitetssäkring. Syftet med kvalitetssäkring är således främst att se till att produkten efterlever de krav som är uppsatta för den. Om kvalitetssäkringen inte uppfyller sitt syfte eller om kvalitetssäkring saknas kan det leda till kostnader som uppstår till följd av brister i kvaliteten.
Under 2006 nådde försäljningen av tunga lastbilar i Europa den högsta nivån någonsin. För Scania har den ökande produktionsvolymen genererat ett växande behov av artiklar vilket lett till att de befintliga leverantörernas kapacitet inte räcker till. På grund av detta måste nya leverantörer tas in samtidigt som nya artiklar utvecklas. Detta är en av flera anledningar till att kraven på de nya artiklarnas kvalitetssäkring kommer att öka för Scania.
Detta examensarbete syftade till att finna arbetssätt som kan förenkla och effektivisera arbetet med kvalitetssäkring av nya artiklar på Scania globalt. Examensarbetet skulle även innefatta förslag på hur kvalitetsläget på en artikel kan förtydligas och visualiseras under införandet av den.
På Scania finns det vid författandet av examensarbetet ingen tydlig kvalitetssäkringsprocess som beskriver hur arbetet med kvalitetssäkring ska gå till. Processen är svår att följa och detta leder till ett osystematiskt och ostrukturerat arbetssätt, vilket inte är i enighet med en av Scanias värderingar som innebär att arbeta standardiserat.
Examensarbetet har utförts genom en kvalitativ studie innehållande intervjuer och dokumentstudier. Utifrån dessa har ett förslag på en ny kvalitetssäkringsprocess arbetats fram av författarna. Denna ska på Scania användas som hjälpmedel vid arbete med kvalitetssäkring av nya artiklar.
För att tydliggöra arbetet med kvalitetssäkring innehåller den process som utformats fem steg, vilka är; skapa kännedom om artikelns identitet, säkerställa att leverantören är införstådd med Scanias krav på process och artikel, säkerställa att leverantören är införstådd med PPAP (Production Part Approval Process), säkerställa produktion av artikel hos leverantör samt godkänna artikel för serieproduktion. Den främsta styrkan med denna process är att arbetet med kvalitetssäkring kan påbörjas tidigare jämfört med den befintliga kvalitetssäkringsprocessen. Detta på grund av att det första steget kan utföras utan att en leverantör är vald.
För att underlätta arbetet med kvalitetssäkring av nya artiklar rekommenderar författarna Scania att implementera den nya och mer konkreta kvalitetssäkringsprocessen som utformats.
Innan processen implementeras bör den verifieras ytterligare. För att visualisera kvalitetsläget på nya artiklar rekommenderas Scania att föra in en ny kolumn i datasystemet MATRIS innefattande uppföljning av kvalitetssäkringsstatusen. Uppföljningen ska ske beträffande de fem stegen i den nya kvalitetssäkringsprocessen. För att arbetet med uppföljningen inte ska ta för mycket tid anser författarna att en klassificering ska göras på alla artiklar samt att en kolumn rörande klassificering förs in i MATRIS. Klassificering föreslås ske på tre nivåer;
normal, hög och kritisk.
iii
ABSTRACT
Good quality is usually based on how customers’ needs, requirements and expectations are satisfied. Customers’ requirements are generally connected to specific product characteristics.
One way for a company to satisfy these requirements is to work with quality assurance. The purpose of quality assurance is generally to make sure that the product meets necessary requirements. If the quality assurance does not fulfill its purpose, or if the quality assurance is lacking, it may cause costs that occur as a result of poor quality.
During 2006 the sale of heavy trucks in Europe reached the highest volume ever. Scania’s increasing production volume has generated a growing need of parts. This fact has made it difficult for existing suppliers to keep up with the production. Due to this, new suppliers and new parts have to be admitted from unexplored markets. This is one of many reasons why the demands on the quality assurance of the new parts will increase for Scania.
The purpose of this master’s thesis is to find a way of working that can simplify and make the work more efficient concerning quality assurance of new parts at Scania. The master’s thesis also includes a proposal for how the quality situation can be clarified and be visualized during the introduction of a new part.
During the writing of this thesis, it has become clear to the authors that Scania has no obvious process for quality assurance that describes how to work with quality assurance. This leads to an unsystematic and an unstructured way of working, which does not agree with one of Scania’s core values; “standardized way to work”.
The master’s thesis has been performed through a qualitative study containing interviews and document studies. On the basis of these, a proposal on a new quality assurance process has been designed by the authors. This shall at Scania be used as an aid when working with quality assurance of parts.
To clarify the work with quality assurance a new process has been designed involving five steps; create knowledge about the part identity, secure supplier’s understanding regarding Scania’s requirements on part and process, secure supplier’s understanding regarding PPAP (Production Part Approval Process), assure production of part at supplier and approve part for serial production. The main strength with this process is that the work with quality assurance can start earlier compared to the existing process. This is because the first step can be performed before the supplier is chosen.
To make the work with quality assurance of new parts easier, the authors recommend Scania to implement the new and more concrete process for quality assurance. Before the process is implemented it should be verified by all SQAs (Supplier Quality Assurance). To visualize the quality situation of new parts Scania is recommended to introduce a new column in MATRIS containing follow-up on quality assurance status. The follow-up shall be on Step 1-5 in the new quality assurance process. To save time for the SQAs regarding the work with quality assurance the authors propose that a classification shall be made on all parts and that a column regarding classification is introduced in MATRIS. The classification is suggested to have three levels; normal, high and critical.
iv
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION ... 1
1.1BAKGRUND ... 1
1.2PROBLEMBESKRIVNING ... 2
1.3SYFTE ... 2
1.3.1 Mål... 2
1.4AVGRÄNSNINGAR ... 3
1.5TEKNISK UTFORMNING ... 3
1.5.1 Disposition ... 3
1.5.2 Termer ... 3
2 FÖRETAGSBESKRIVNING ... 5
2.1SCANIA CVAB ... 5
2.2INKÖPSAVDELNINGEN ... 5
3 METOD ... 9
3.1PDSA-CYKELN... 9
3.2METODVAL OCH ARBETSGÅNG ... 9
3.3PLANERA ... 10
3.3.1 Intervjuer ... 11
3.3.2 Fokusgrupp ... 11
3.4GÖR ... 12
3.4.1 Litteraturstudie ... 12
3.4.2 Dokumentstudie ... 12
3.4.3 Intervjuer ... 12
3.5STUDERA ... 13
3.5.1 Analys av dokumentstudie ... 13
3.5.2 Analys av intervjuer ... 13
3.5.3 Identifiering av förbättringsområden ... 14
3.5.4 Utformning av förbättringsförslag ... 14
3.6LÄR ... 15
3.6.1 Verifiering av förbättringsförslag ... 15
3.6.2 Resultat och rekommendationer ... 15
3.7METODUTVÄRDERING ... 16
3.7.1 Validitet ... 16
3.7.2 Reliabilitet ... 16
4 TEORETISK REFERENSRAM ... 17
4.1KVALITETSBEGREPPET ... 17
4.1.1 Definition av kvalitet ... 17
4.1.2 Kvalitetsdimensioner ... 17
4.2FRÅN KVALITETSKONTROLL TILL KVALITETSUTVECKLING ... 18
4.2.1 Kvalitetssäkring ... 19
4.3KVALITETSBRISTKOSTNADER ... 20
4.4KUNDTILLFREDSSTÄLLELSE ... 21
4.5KVALITETSLEDNINGSSYSTEM ... 21
4.5.1 ISO/TS 16949 ... 21
4.6VÄRDERINGAR, ARBETSSÄTT OCH VERKTYG ... 22
4.6.1 Visualisering ... 22
4.6.2 Advanced Product Quality Planning and Control Plan (APQP)... 22
4.6.3 Production Parts Approval Process (PPAP) ... 23
4.7PROCESSER ... 23
5 PRODUKTIONSSYSTEM OCH ARBETSSÄTT PÅ SCANIA ... 25
5.1SCANIAS PRODUKTIONS SYSTEM ... 25
5.2PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSEN ... 25
5.2.1 Produktutvecklingsmetoden ... 27
5.2.2 Visualisering ... 27
5.3ARBETSSÄTT OCH VERKTYG PÅ SCANIAS INKÖPSAVDELNING ... 28
v
5.3.1 Procurement 2000 ... 28
5.3.2 Processer på inköpsavdelningen ... 29
5.3.3 Automotive Purchasing Manual (APM) ... 30
5.3.4 Koppling mellan internationella standarder, manualer och Scanias arbetssätt ... 31
6 NULÄGESBESKRIVNING ... 33
6.1SAMMANFATTNING AV INTERVJURESULTAT ... 33
6.1.1 Bakgrund ... 33
6.1.2 Arbetssätt vid kvalitetssäkring ... 33
6.1.3 Uppföljning ... 35
6.1.4 Övriga synpunkter ... 37
7 IDENTIFIERADE FÖRBÄTTRINGSMÖJLIGHETER ... 39
7.1KVALITETSSÄKRINGSPROCESSEN ... 39
7.2KLASSIFICERING, UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTATION ... 40
8 UTFORMNING AV FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG ... 43
8.1VERIFIERING AV FRAMTAGEN PROCESS ... 43
8.1.1 Fokusgrupp ... 43
8.1.2 Utskick via E-post ... 44
8.2KLASSIFICERING, UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTATION ... 44
8.2.1 Fokusgrupp ... 44
9 FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG ... 47
9.1KVALITETSSÄKRINGSPROCESS ... 47
9.2KLASSIFICERING... 48
9.3UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTERING ... 49
9.3.1 Vad ska följas upp ... 49
9.3.2 Hur ska uppföljningen ske ... 50
10 SLUTSATSER ... 51
10.1REKOMMENDATIONER TILL FORTSATT ARBETE ... 52
11 DISKUSSION ... 53
11.1RESULTAT ... 53
11.2METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 53
11.3ALLMÄNT ... 54
REFERENSER ... 55
vi BILAGEFÖRTECKNING
Bilaga A Tidplan Bilaga B Intervjuguide
Bilaga C Underlag till fokusgrupp Bilaga D Beskrivning av PPAP-dokument Bilaga E Beskrivning av PPAP-process (APM147) Bilaga F Framtagen kvalitetssäkringsprocess (svenska) Bilaga G Framtagen kvalitetssäkringsprocess (engelska) Bilaga H MATRIS
FIGURFÖRTECKNING
Figur 2.1 Organisationsschema Scania CV AB Figur 2.2 Organisationsschema inköpsavdelningen
Figur 2.3 Överblick över olika roller i produktutvecklingsprocessen Figur 2.4 Koppling mellan SQA/Projektinköpare/Produktionsinköpare Figur 3.1 Metodval under examensarbetet
Figur 3.2 Aktiviteter i PDSA-cykelns respektive steg Figur 4.1 Utveckling av begreppet kvalitetssäkring
Figur 4.2 Samverkan mellan värderingar, verktyg och arbetssätt Figur 5.1 Scanias Produktionssystem
Figur 5.2 De fem faserna i kontinuerlig introduktion Figur 5.3 Scanias arbetsmodell
Figur 5.4 Samband mellan kvalitetssäkringsnivå och faktorer som påverkar nivån på en artikels kvalitetssäkring Figur 5.5 Quality Assurance process
Figur 5.6 Kvalitetssäkringsaktiviteter i kvalitetssäkrings- respektive produktutvecklingsprocessen Figur 5.7 Kopplingar mellan standarder, manualer och Scanias arbetssätt
Figur 8.1 Övergripande bild över kvalitetssäkringsprocessen Figur 8.2 Redigerad bild över process efter fokusgrupp
Figur 9.1 Framtagen kvalitetssäkringsprocess med huvud- och delresultat
vii
Förkortningar
APM Automotive Purchasing Manual APQP Advanced Quality Planning Process BAP Best Audit Practice
D Deliverables
DP Decision Point
ECO Engineering Change Order FMEA Failure Mode and Effect Analysis MD Main Deliverables
PD Product Development process PPAP Production Part Approval Process PRU Produktionsområden
PSW Part Submission Warrant RFQ Request for quotation
SOCOP Start of Customer Order Production SOP Start of Production
SPC Statistical Process Control SPS Scania’s Production System SQA Supplier Quality Assurance STD Standard
TPD Temporary Permission to Deliver
viii
Ordlista
Audit: Granskning
Automotive products: Produkter som kan kopplas till produktionen av själva fordonet (direkt material)
Commodity: En viss produkttyp inom en avdelning exempelvis elektronik på avdelning hytt Commodity manager: Chef för commodityt
Deliverables (D): Delresultat som bygger upp huvudresultaten (Main Deliverables) Deviation handling Process: Process rörande avvikelsehantering
ECO (Engineering Change Order): En informationsbärare för en artikel. Den kan innehålla olika sorters information, allt ifrån specifikationer till senaste uppdateringen
FRAS: System för felrapportering på Scania
Global Purchasing: Globala inköpsfunktionen, hanterar Scanias samtliga inköp världen över Interim Approval: Interimsgodkännande
Main Deliverables (MD): Det huvudresultat som ska redovisas vid fasövergång
MATRIS: System utvecklat av Scania med information om inköp, kvalitetssäkring med mera Non-automotive products: Produkter som kopplas till processerna kring själva fordonet såsom transport, verktyg och maskiner (indirekt material)
Research och Development: Forskning och utveckling
Segment strategy Process: Process rörande förändringar i segment
Sourcing Process: Inköpsavdelningens anskaffningsprocess, där leverantör och artikel blir kvalificerade för inköp
Special Characteristics: Utmärkande egenskaper för en artikel
Supplier Life cycle Process: Process rörande införande av ny leverantör Supplier Quality Assurance (SQA): Kvalitetssäkringsingenjör
Temporary Permission to Deliver (TPD): Tillfälligt tillstånd att leverera artiklar till Scania, uppstår då PPAP inte är godkänd
Quality Assurance (QA): Kvalitetssäkring
Quality Assurance Process: Kvalitetssäkringsprocessen
3-ring: Kontinuerliga möten mellan SQA, produktionsinköpare samt projektinköpare
Introduktion
___________________________________________________________________________
1
1 Introduktion
I detta kapitel beskrivs bakgrunden till examensarbetet samt de problem som ligger till grund för examensarbetet. Även examensarbetets syfte, avgränsningar och teknisk utformning presenteras.
1.1 Bakgrund
I dagens samhälle finns ständiga krav på ökad kvalitet och effektivitet. En förbättrad kvalitet påverkar bland annat en organisation genom att ge nöjdare kunder, lägre personalomsättning, minskade kassations- och omarbetningskostnader samt högre produktivitet. (Bergman &
Klefsjö, 2001)
För olika människor har begreppet kvalitet varierande innebörd. Bra kvalitet brukar vanligtvis baseras på hur kundernas behov, krav och förväntningar tillfredsställs (ibid). Att tillfredsställa behov och förväntningar hos kunderna kan vara svårt eftersom dessa kan vara dolda eller outtalade. Däremot kopplas kundernas krav vanligtvis till specifika egenskaper hos produkten.
Ett sätt för en organisation att tillfredsställa dessa krav är att arbeta med kvalitetssäkring.
Syftet med kvalitetssäkring är således främst att se till att produkten efterlever de krav som är uppsatta för den. Kvalitetssäkring är även ett förebyggande arbetssätt som ska förbättra produktens kvalitet och produktionens produktivitet genom att göra rätt från början. (Dale, 2003)
Om kvalitetssäkringen inte uppfyller sitt syfte eller om kvalitetssäkring saknas kan det leda till kostnader som uppstår till följd av brister i kvaliteten. Enligt Joseph Juran (refererad i Bergman & Klefsjö, 2001) definieras kvalitetsbristkostnader som ”de kostnader som orsakas av defekta enheter, ofullkomliga processer eller förlorade försäljningsintäkter”. En avsaknad av kvalitetssäkring kan även leda till minskad kundtillfredsställelse och minskad kundlojalitet på grund av att defekta produkter når slutkunden (Sandholm, 2001).
För att undersöka hur arbete med kvalitetssäkring kan genomföras har Scania i Södertälje studerats. Fokus har varit att finna ett arbetssätt som förenklar och effektiviserar arbetet med kvalitetssäkring av nya artiklar. Arbetssättet ska stödjas av Scanias värderingar, även kallade filosofier, vilka är; kunden först, respekt för individen och eliminering av slöseri.
“Our leadership focuses on working methods the result will come as a consequence of doing the right things right”
(Webbplats, Scania 2007) Under 2006 nådde försäljningen av tunga lastbilar i Europa den högsta nivån någonsin och en fortsatt hög efterfrågan förutspås. För att möta den växande efterfrågan ökar Scania sin produktionsvolym samt sin produktionskapacitet i samband med de pågående förändringarna i sin produktionsstruktur. (Årsredovisning Scania, 2006) Den ökande produktionsvolymen har genererat ett växande behov av artiklar vilket lett till att de befintliga leverantörernas kapacitet inte räcker till. På grund av detta måste nya leverantörer och nya artiklar tas in. En del av leverantörerna som kommer att producera de nya artiklarna är belägna i Östeuropa eller Asien, vilka är nya och relativt outforskade marknader för Scanias inköpsorganisation. Detta är en av flera anledningar till att kraven på de nya artiklarnas kvalitetssäkring kommer att öka.
(Ivrell Hedensjö, 2007)
Introduktion
___________________________________________________________________________
2
1.2 Problembeskrivning
Minskad lönsamhet och minskad kundtillfredsställelse är några av följderna som beskrivits kan uppkomma vid en otillräcklig kvalitetssäkring. För att undvika detta är det viktigt för företag att ha en fungerande kvalitetssäkringsprocess.
Det främsta problemet med kvalitetssäkring för Scania är att det vid tiden för detta examensarbete tar för lång tid att kvalitetssäkra nya artiklar. Detta är något som Scania vill förändra och för att åstadkomma detta måste arbetssättet med kvalitetssäkring effektiviseras och förenklas. En anledning till förändringen är bland annat att klara av planerade introduktionsdatum för slutprodukter på marknaden. På Scania utförs arbetet med att kvalitetssäkra nya artiklar av kvalitetssäkringsingenjörerna, som internt benämns som SQA:er (Supply Quality Assurance). (Ivrell Hedensjö, 2007) SQA:erna på Scania är specialiserade inom olika segment, produktslag, vilket innebär att de medverkar i flera olika projekt angående införande av nya artiklar. En SQA med specialitet aluminium ingår således i alla projekt där det sker inköp av artiklar bestående av aluminium. (Törenholt, 2007)
Vid författandet av examensarbetet finns en process som beskriver vad som ska göras i arbetet med kvalitetssäkring av artiklar. Denna process innehåller dock inga tydliga riktlinjer för hur kvalitetssäkringen ska utföras. Den innehåller enbart ett flertal steg som en ny artikel ska vara godkänd på för att den ska anses vara säkrad. Kvalitetssäkringsprocessen är uppdelad i fyra faser men idag dokumenteras det endast när artikeln är kvalitetssäkrad, alltså efter den sista fasen. Ingen strukturerad dokumentation av hur arbetet med kvalitetssäkring fortgår utförs således mellan de ingående fyra faserna. (Ivrell Hedensjö, 2007)
Kvalitetssäkringsprocessen på Scania saknar tydliga arbetssätt och rutiner för hur arbetet med kvalitetssäkring ska gå till rent praktiskt. Eftersom ingen strukturerad dokumentation sker på utförda kvalitetsaktiviteter är det svårt att få en bild över hur arbetet kvalitetssäkringen går. I och med detta är det även svårt att visualisera kvalitetsläget för artiklar i olika projekt. Detta leder till att bland annat kvalitetscheferna och projektledarna inte vet vilka artiklar som avviker från bestämd projekttidplan med avseende på kvalitet. Bristen på denna kunskap gör att det vanligtvis i slutet av processen blir tidsbrist, vilket leder till mindre tid för kvalitetssäkring för Scania och leverantören. Bristen på dokumentation försvårar även kvalitetssäkringsarbetet vid exempelvis sjukfrånvaro och nyanställning. Detta skulle tydligare dokumentation underlätta.
1.3 Syfte
Syftet med examensarbetet är att utifrån befintlig kvalitetssäkringsprocess utforma ett förbättringsförslag på hur processen rörande arbetet med kvalitetssäkring kan förbättras och förenklas. På Scania ska denna omarbetade process användas av SQA:erna vid kvalitetssäkring av nya artiklar. Examensarbetet ska även innefatta hur arbetet med kvalitetssäkringen kan förtydligas och visualiseras med hjälp av uppföljning, dokumentation samt klassificering.
1.3.1 Mål
Målet är att överlämna ett väl genomarbetat förslag på en kvalitetssäkringsprocess samt ge förslag på uppföljning som är anpassad till verksamheten på Scanias inköpsavdelning, nationellt som internationellt.
Introduktion
___________________________________________________________________________
3
1.4 Avgränsningar
Utifrån examensarbetets syfte har författarna gjort följande avgränsningar:
• Med hänsyn till examensarbetes tidsbegränsning och tillgänglighet av resurser innefattar examensarbetet endast framtagandet av kvalitetssäkringsprocessen och inte implementering av denna.
• Den framtagna processen är utformad utifrån kvalitetssäkring av nya artiklar. Detta med hänsyn till de skillnader som finns under början av kvalitetssäkringsarbetet mellan nya och befintliga artiklar.
• Examensarbetet ska enligt önskemål från Scanias resultera i ett konkret förslag som går att implementera. Därmed ska inga revolutionerande idéer tas fram.
1.5 Teknisk utformning
Detta avsnitt visar delvis hur författarna har valt disponera arbetet men även förtydligande av användandet av vissa termer och begrepp.
1.5.1 Disposition
Författarna till examensarbetet har valt att skriva rapporten i kronologisk ordning, vilket innebär att exempelvis ”empirin” från fokusgruppen presenteras i analyskapitlet.
1.5.2 Termer
Nedan förtydligas användandet av vissa specifika begrepp och termer.
• I löpande text har engelska ”begrepp” kursiverats och förklarats i ordlistan.
• I examensarbetet används ibland termen författarna vilket syftar till examensarbetets författare.
• Scanias inköpsavdelning heter Scania Global Purchasing, men i examensarbetet används för Global Purchasing benämningen inköpsavdelningen.
• På Scania benämns kvalitetssäkring som QA (Quality Assurance). I denna rapport kommer begreppet kvalitetssäkring att användas för att undvika förkortningar i löpande text. Detta innebär således att sammansatta ord, exempelvis QA-process eller QA-plan, skrivs ut till kvalitetssäkringsprocess respektive kvalitetssäkringsplan.
• I examensarbetet kommer kvalitetsingenjörerna att benämnas som SQA:er (Supplier Quality Assurance) eftersom det är deras arbetstitel på Scania.
• I kvalitetssäkringsprocessen benämns huvudresultat och delresultat som MD (Main Deliverables) och D (Deliverables). För att underlätta för läsaren används de utskrivna orden huvudresultat och delresultat i löpande text.
• På grund av Scanias krav på konfidentiellitet får vissa Scaniaunika figurer inte visas i sin helhet.
4
Företagsbeskrivning
___________________________________________________________________________
5
2 Företagsbeskrivning
I detta kapitel återfinns en presentation av Scania samt inköpsavdelningen.
2.1 Scania CV AB
Scanias historia börjar redan 1891 med att en fabrik för tillverkning av järnvägsvagnar startades. Namnet på företaget var Vagnfabriksaktiebolaget i Södertälje och detta förkortades så småningom till VABIS. 1911 gick VABIS samman med Maskinfabriksaktiebolaget Scania som då tillverkade cyklar, personbilar och lastbilar och Scania-Vabis bildades. Tillverkningen av cyklar och järnvägsvagnar upphörde medan tillverkningen av personbilar, lastbilar och bussar fortsatte. I slutet på 1960-talet fusionerade Scania-Vabis med Saab och blev Saab- Scania. År 1995 blev Scania åter ett självständigt bolag och året därpå introducerades företaget på börsen. (Peyron, 2007)
Produkterna idag består av lastbilar, bussar, industri- och marinmotorer, service och tjänster samt kundfinansiering. Scania var 2006 verksamt i ett hundratal länder och hade då drygt 32 000 anställda. Tillverkningen sker i Europa och Latinamerika, medan forskning och utveckling är koncentrerat till Sverige. (Årsredovisning, 2006)
Scanias vision lyder: ”Scania ska vara det ledande företaget i sin bransch genom att skapa bestående värden för sina kunder, anställda, aktieägare och övriga intressenter.” (ibid)
Scania byggs upp av av fyra huvudfunktioner, vilka är; Research and Development (R&D), Production and Procurement, Franchise and Factory Sales samt Sales and Service Management (Figur 2.1). I Production and Procurement ligger inköpsavdelningen, som kommer att beskrivas mer detaljerat med hänsyn till examensarbetets syfte.
Figur 2.1 Organisationsschema Scania CV AB (Källa: Scania InLine, 2007)
2.2 Inköpsavdelningen
Scania har en centraliserad inköpsavdelning, där en del är placerad i Södertälje och den andra i São Paolo, Brasilien. Inköpsavdelningen sköter anskaffning av direkt material (automotive products) samt indirekt material (non-automotive products). Direkt material innefattar nya och befintliga artiklar, komponenter och reservdelar medan indirekt material är artiklar som inte direkt är kopplade till produkterna, exempelvis olja. Uppdelningen av inköpsfunktionen visas tydligare i organisationsschemat i Figur 2.2.
Inköpsavdelningen
Företagsbeskrivning
___________________________________________________________________________
6
Figur 2.2 Organisationsschema inköpsavdelningen (Global Purchasing) (Källa: Scania InLine, 2007)
Inköpare finns utplacerade globalt där inköp av artiklar och komponenter sker.
Inköpsavdelningen är uppdelad i sex avdelningar varav fem är placerade i Södertälje och den sjätte ligger i São Paolo. Inköpsavdelningen i Latinamerika ansvarar för inköp av artiklar och komponenter till den produktion som finns där. (Scania InLine, 2007)
Scania köper idag in direkt material av 550 leverantörer i Europa samt av 230 leverantörer i Latinamerika. Indirekt material köps in av 1500 leverantörer i Europa och av 1100 leverantörer i Latinamerika1. (ibid)
Avdelningarna inom inköpsavdelningen; Drivlina, Hytt samt Chassi & buss är samtliga belägna i Södertälje och inrymmer flera olika arbetsroller. Det finns bland annat projektinköpare, produktionsinköpare, reservdelsinköpare samt SQA:er. Dessa roller beskrivs kort nedan.
Projektinköpare (Project buyer): Projektinköparen deltar i produktutvecklingsprocessen.
Denna har som huvudansvar att hantera inköp av nya produkter inklusive reservdelsbehov och prototyper. Produktutvecklingsprocessen innefattar för projektinköparen att utvärdera offerter från leverantörer, förhandling och avgöra om de är kvalificerbara som leverantör eller inte.
Det sistnämnda görs i samarbete med SQA:n. (ibid)
Produktionsinköpare (Production buyer): Produktionsinköparens (även kallad commodityinköpare) uppgift är att övervaka och utveckla status och prestation av utvald leverantör med hänsyn till kvalitet, miljö, leverans och totalkostnad. (ibid)
Reservdelsinköpare (Spare parts buyer): Ansvarar för att reservdelar finns tillgängliga.
Reservdelar kan även innefatta artiklar som idag inte längre används i produktion men som måste finnas tillgängliga för äldre maskiner och produkter som finns kvar ute i produktionen och på marknaden. (ibid)
SQA (Kvalitetssäkringsingenjör): SQA:erna har som huvudansvar att kvalitetssäkra nya och modifierade artiklar, utvärdera leverantörer med hänsyn till olika kvalitetsparametrar samt vara ett stöd vid uppkomna kvalitetsavvikelser. (ibid)
1 Sifforna är från 2007, men de är inte konstanta utan varierar över tiden Global Purchasing
Business Development Legal Advisor
Human Resources Senior Advisor
Purchasing
Power train Purchasing
Cab Purchasing
Non- Automotive
Products Purchasing
Special Areas LPO & JV Purchasing
Chassis &
Bus
Purchasing Region Latin
America
Företagsbeskrivning
___________________________________________________________________________
7
Figur 2.3 förtydligar rollfördelningen i produktens utveckling, produktion och eftermarknad.
Figur 2.3 Överblick över de olika rollerna i produktens utveckling, produktion och eftermarknad
Avdelningarna inom inköpsavdelningen arbetar i commoditygrupper. Ett commodity innefattar ett antal segment med likartade artiklar och innehåller minst en projektinköpare, en produktionsinköpare och en SQA. Medarbetarna inom ett commodity arbetar även i så kallade 3-ringar, vilka innehåller en projektinköpare, en produktionsinköpare samt en SQA. SQA:n finns med i flera olika 3-ringar på grund av att de ofta spänner över flera segment. Genom att arbeta på detta sätt hålls bland annat kontakterna nere gentemot leverantörer, problem kan lösas enklare samt att de inblandade lättare får en överblick över vad som ska göras eller har gjorts. (Törenholt, 2007) Figur 2.4 visar hur de olika rollerna och aktiviteterna hör samman.
SQA
Produktions/Commodity inköpare Projektinköpare
3-ring Commodity
SQA
Produktions/Commodity inköpare Projektinköpare
SQA
Produktions/Commodity inköpare Projektinköpare
3-ring Commodity
Figur 2.4 Koppling mellan SQA/Projektinköpare/Produktionsinköpare med commodity och 3-ring
Produktutveckling
• Projektinköpare
• SQA
Produktion
• Produktionsinköpare
• Reservdelsinköpare
• SQA
Eftermarknad
• Reservdelsinköpare
• SQA
8
Metod
___________________________________________________________________________
9
3 Metod
I detta kapitel presenteras och motiveras de metodval som gjorts under examensarbetet.
Vidare presenteras hur insamling av data utförts samt hur analysen genomförts. Kapitlet avslutas med en diskussion kring examensarbetets metodproblem.
Enligt Bergman & Klefsjö (2001) är det vid allt arbete med kvalitetsförbättringar viktigt att man angriper problemen noggrant och systematiskt. Utifrån influenser från Walter A.
Shewhart utvecklade W. Edwards Deming PDSA-cykeln, en förbättringscykel som är ett problemlösningsverktyg att använda vid arbete med ständiga förbättringar. (Bergman &
Klefsjö, 2001)
PDSA-cykelns (Plan-Do-Study-Act) arbetssätt har använts för att uppnå examensarbetes syfte. Anledningen till att PDSA-cykeln har använts är att den av författarna anses som ett systematiskt sätt för att angripa ett problem samt att den är välbekant hos författarna sedan tidigare. Genom att dela upp arbetet i olika steg fås ett tydligt och visuellt arbetsflöde där man på ett enkelt sätt kan planera vad som ska uträttas i respektive steg. Andra arbetssätt såsom DMAIC (Define-Measure-Analys-Improve-Control) och projektspiralen togs i beaktande vid val av arbetssätt men valet föll med hänsyn till ovanstående motiveringar på PDSA-cykeln. I följande avsnitt ges en mer ingående beskrivning av PDSA-cykeln.
3.1 PDSA-cykeln
PDSA-cykeln innebär i turordning att planera, göra, studera och lära. Innebörden av dessa fyra steg förklaras vidare nedan.
Planera (Plan) I det första steget väljs en process (en aktivitet, metod, policy eller maskin) som har behov av förbättring. Relevant information och data om processen identifieras och mål för förbättringen sätts upp. Stora problem bryts ned i mindre. De olika vägar som finns för att nå målen specificeras och efter diskussioner kring fördelarna och kostnaderna med de olika alternativen utarbetas en plan för förbättring. (Krajewski et al., 2007)
Gör (Do) En arbetsgrupp ser till att planen implementeras och data samlas in kontinuerligt för att mäta förbättringarna i processen. Alla förändringar i processen dokumenteras och vid behov görs ändringar i planen. (ibid)
Studera (Study) Efter att åtgärderna vidtagits är det viktigt att utvärdera resultatet, det vill säga utvärdera om resultatet från gör-fasen överensstämde med målen i planera-fasen. (ibid) Lär (Act) Om projektet ledde till önskat resultat dokumenteras resultatet i den förbättrade processen (ibid). Enligt Bergman & Klefsjö (2001) ska man ta lärdom av förbättringsarbetet så eventuella problem inte behöver uppstå vid liknande projekt i framtiden. Man ska även ta lärdom av de positiva egenskaperna från projektet och säkerställa att den bättre kvalitetsnivån infunnit sig (Bergman & Klefsjö, 2001).
3.2 Metodval och arbetsgång
Metodval och arbetsgång har systematiskt arbetats fram med stöd från PDSA-cykelns olika steg. En översiktlig bild av de metodval som gjorts under examensarbetet kan följas i Figur 3.1. Vilka aktiviteter som genomförts för metodvalen i respektive steg i PDSA-cykeln presenteras i Figur 3.2.
Metod
___________________________________________________________________________
10 Planera
Studera
Figur 3.1 Metodval under examensarbetet Figur 3.2 Aktiviteter i PDSA-cykelns respektive steg I Avsnitten 3.3 till 3.6 ges en mer detaljerad beskrivning av de aktiviteter som genomförts under PDSA-cykelns respektive steg.
3.3 Planera
I det första steget, planera, skrevs en problemdiskussion och ur denna formulerades problemställningarna. Examensarbetets syfte, mål samt avgränsningar specificerades och en tidplan gjordes för hur tiden i examensarbetet skulle disponeras. Under arbetets gång reviderades denna tidplan och den återfinns i Bilaga A. I steget planera gjordes även en studie av Scania som företag. Diskussion angående vilken typ av studie skulle genomföras för att uppfylla syftet fördes och beslutet föll på en kvalitativ studie. Att använda en kvalitativ studie anser författarna med hänsyn till syftet ger en effektiv datainsamling eftersom den ger möjlighet till exempelvis flexibla intervjuer med ett förbestämt urval.
Kvalitativ studie
För att nya arbetssätt ska kunna tas fram krävs att författarna får en djupare förståelse för hur arbetet går till på Scania. Både hur dokumentationen säger att man ska göra och vad som görs i praktiken. För att åstadkomma detta väljer författarna att göra en kvalitativ studie. Som datainsamlingsmetoder väljs litteratur- och dokumentstudie, intervjuer.
Kvalitativ data är baserad på data som uttryckts verbalt och den kan samlas in på en mängd olika sätt; bland annat genom intervjuer, observationer och dokument (Saunders et al., 2003).
Kvalitativ data har primärt ett förstående syfte, där målet är att skapa en djupare förståelse av det problemområde som studeras. Det data främst kännetecknas av är närheten till den källa som informationen hämtas ifrån. (Holme & Solvang, 1997) Enligt Denscombe (2000) är kvalitativ data en produkt av en tolkningsprocess. Han menar att data inte finns ”där ute” redo för att bli upptäckt utan skapas och bearbetas då de tolkas och används av författaren.
Författarens identitet och värderingar påverkar vanligtvis resultatet av de kvalitativa data som
Planering av examensarbetet Kvalitativ studie
Förbättringsförlag angående kvalitetssäkring av nya artiklar
Analys Gör
Verifiering av resultat
Slutsatser och rekommendationer Lär
Planera
• Syfte och avgränsningar
• Problembeskrivning
• Planering/tidsrapport
• Företagsbeskrivning
• Planering av datainsamling
Studera
• Analys av dokumentstudie
• Identifiering av förbättringsförslag
• Utformning av förbättringsförslag
Gör
• Litteraturstudie
• Dokumentstudie
• Intervjuer
Lär
• Verifiering av förbättringsförslag
• Resultat och rekommendationer Datainsamling
Metod
___________________________________________________________________________
11
samlas in och analyseras, vilket författaren enligt Denscombe (2000) ska vara medveten om då resultatet utvärderas.
3.3.1 Intervjuer
Enligt Saunders et al., (2003) är intervjun en viktig informationskälla och intervjumetoden är flexibel samt möjliggör en utveckling och fördjupning i det studerade ämnet. Denscombe (2000) beskriver olika upplägg hur en intervju kan genomföras med hänsyn till graden av standardisering och strukturering i intervjun. Grad av standardisering beskriver i vilken utsträckning varje respondent erhåller identiska frågor och struktureringen beskriver i vilken utsträckning forskaren har kontroll över frågorna och svarens utformning. Utifrån detta identifierar Denscombe (2000) tre olika typer av intervjuer; strukturerade, semistrukturerade och ostrukturerade. Vid semistrukturerade intervjuer har intervjuaren en lista med ämnen som ska behandlas och frågor som ska besvaras. Intervjuaren är flexibel vad det gäller frågornas ordningsföljd och låter respondenten utveckla sina idéer och följdfrågor kan uppkomma.
(Denscombe, 2000) Intervjuerna i detta examensarbete var semistrukturerade, det vill säga att huvudfrågor fanns men respondenten har tillåtits att prata fritt och följdfrågor har uppstått.
Valet av att använda semistrukturerade baserades på att författarna ville få ut så mycket information som möjligt från intervjuerna.
Urval
Valet att genomföra en kvalitativ studie medförde att de utförda undersökningarnas urval baserades på att man ville ha variationer som bidrar till en djupare förståelse i undersökningens syfte (Sörqvist, 2000). För att skapa denna variation har en variant av ett icke-sannolikhetsurval använts. Olika typer av icke-sannolikhetsurval kan vara kvoturval, uppsökande urval eller bedömningsurval (ibid). Den sista av dem har använts som urvalsmetod i detta examensarbete med avseende på att den ska användas då man på förhand väljer ut personer som anses vara viktiga att ha med i undersökningen (ibid). Detta förfarande valdes då populationen, som främst bestod av SQA:er, är liten och det är viktigt att välja personer med varierade kunskaper och arbetssätt för att uppfylla syftet. Vid ett möte tog författarna tillsammans med Eva Ivrell Hedensjö, som initierat examensarbete, fram urvalsgruppen och bestämde vilka individer som skulle ingå i den. Urvalet korrigerades efterhand med hänsyn till de utvalda personernas tillgänglighet.
De som intervjuats är personer som arbetar som SQA:er, på avdelningarna Drivlina, Hytt samt Chassi & buss. Sammanlagt har tre till fem SQA:er från respektive avdelning intervjuats. Förutom intervjuerna med SQA:erna har intervjuer genomförts med en projektgruppchef, en projektledare respektive en projektkoordinator som alla på olika sätt är involverade i arbetet med kvalitetssäkring.
3.3.2 Fokusgrupp
En fokusgrupp brukar vanligtvis innehålla mellan sex till tolv personer. Gruppen ska innehålla en ledare som tillsammans med övriga deltagare diskuterar kring det aktuella ämnet.
Det som avgör hur fokusgruppens resultat ska sluta beror till stor del på gruppens sammansättning, frågornas kvalitet och ledarens agerande. För att underlätta fokusgruppens diskussion kan en intervjuguide tas fram. Denna ska inte vara styrande utan enbart användas för att föra diskussionen framåt. (Sörqvist, 2000) Användandet av en fokusgrupp baserar författarna på att det är ett effektivt sätt att samla människors tankar kring ett ämne. En fokusgrupp sparar tid och bidrar vanligtvis även till nya idéer som författarna kan ta med sig till det fortsatta arbetet.
Metod
___________________________________________________________________________
12
3.4 Gör
Gör-steget innefattar den datainsamling som utförts med avseende på litteratur- och dokumentstudierna samt intervjuerna. Litteratur- och dokumentstudierna har utförts för att ge läsaren och författarna en djupare förståelse för hur arbetet med kvalitetssäkring ska och kan ske. Denna förståelse har sedan bland annat legat till grund för utformandet av förbättringsförslag.
3.4.1 Litteraturstudie
Litteraturstudier har genomförts för att en djupare insikt skulle fås för de aktuella områdena i examensarbetet. Framförallt har Scanias Bibliotek varit till stor hjälp vid insamlandet av litteratur. Databasen Emerald har nyttjats för att söka artiklar om ämnen relaterade till examensarbetets syfte. De sökord som använts är ”PDSA-cykel”, ”kvalitetssäkring”,
”kvalitet”, ”quality assurance”, ”visualization”, ”quality”. Artiklarna har sökts under tidsperioden september till oktober 2007.
3.4.2 Dokumentstudie
En del av informationen till detta examensarbete har inhämtats från olika dokument från Scanias Intranät (InLine). Där finns information om nuvarande arbetssätt tydligt beskrivna.
Scanias officiella webbplats www.scania.com har även använts som källa till inhämtandet av information rörande exempelvis Scanias företagsbeskrivning. Till dokumentstudien har, förutom från Scanias Intranät och webbplats, information även inhämtats från möten rörande bland annat Scanias organisation; se Avsnitt 3.5.1.
3.4.3 Intervjuer
Innan intervjuerna påbörjades fördes en diskussion mellan författarna angående vilket resultat som önskades utifrån intervjuerna med hänsyn till examensarbetets syfte. Syftet med denna diskussion var att ta fram ett antal stödpunkter med frågor som skulle föra intervjuerna åt rätt håll. Metoden som använts för att nå fram till dessa stödpunkter har varit en kombination av släktskapsdiagram och träddiagram. Det första av dem är ett verktyg som kan användas då en stor mängd verbal information, exempelvis idéer och åsikter, grupperas för att beskriva ett problem (Klefsjö et al., 1999). Det andra av de två verktygen, träddiagram anses lämpligt som verktyg för att stegvis bryta ner en komplex helhet till mindre logiska delar. Exempelvis kan det användas för att bryta ner ett problem till en hanterbar nivå. (ibid)
Först togs en huvudrubrik fram som kom att ligga som grund för användandet av verktygen.
Då syftet var att bryta ner examensarbetets syfte till hanterbara frågor, blev rubriken
”Kvalitetssäkring av nya artiklar idag?”. Följande moment blev att varje författare tog fram lämpliga frågor som skulle kunna förverkliga huvudfrågan och skrev sedan ned dem på ”post- it” lappar. Efter det grupperades alla frågor i olika underrubriker, vilka blev ”innan”,
”bakgrund”, ”arbetssätt idag”, ”önskat arbetssätt” samt ”uppföljning/dokumentation”. De första två underrubrikernas syfte var till för att ge intervjupersonen en förklaring av syftet med intervjuerna samt att författarna skulle få en överblick om varje intervjupersons bakgrund. Efter att frågorna hade placerats i underrubriker gjordes en strukturering av frågorna. Att ha frågor i strukturerad och logisk ordning anser författarna har hjälpt till för att behålla den ”röda tråden” genom intervjun. För att frågorna skulle bli mer visualiserade placerades alla ”post-it” lappar på ett A3 ark. Det färdiga intervjuunderlaget återfinns i Bilaga B.
Metod
___________________________________________________________________________
13
Varje respondent fick innan intervjun en kort förklaring om syftet med intervjuerna samt ett antal diskussionsfrågor. Frågor användes under intervjun som huvudfrågor och hjälpte till att driva intervjun framåt. För att underlätta efterarbetet med intervjuerna användes en diktafon.
Detta användande har först godkänts av respondenten. Efter varje intervju har diktafonen avlyssnats och en skriftlig sammanställning har gjorts utifrån avlyssningen, se Avsnitt 3.5.2.
3.5 Studera
I det tredje steget, studera, har insamlad data analyserats och ett första utkast till förbättringsförslag arbetats fram. Analysen har genomförts med hjälp av bland annat släktskapsdiagram för att klassificera och sortera information.
3.5.1 Analys av dokumentstudie
Den studerade dokumentationen har sammanställts till en kortfattad och förenklad text med syfte att ge författarna men även läsaren en förståelse för hur Scania och främst inköpsavdelningen arbetar. All relevant dokumentation har grundligt studerats för att sedan sammanfattas i kortare stycken. Detta har gjorts med hjälp av bland annat punktlistor där de viktigaste punkterna visualiserats med hjälp av post-it lappar och white-boardtavla. Punkterna har sedan skrivits om till flytande text, och resultatet av detta återfinns i Kapitel 5. Möten rörande Procurement 2000, ISO/TS16949, kvalitetssäkringsplaner och Scanias organisation har genomförts mellan författarna och berörda personer. Information från dessa möten har verkat som komplement till befintlig dokumentation. Detta tillvägagångssätt har gett författarna en tydligare förståelse för hur arbetet på Scania och inköpsavdelningen fortgår.
3.5.2 Analys av intervjuer
Till att börja med gjordes en enklare sammanställning av varje intervju. Denna sammanställning har sedan renskrivits för att utforma ett tydligare intervjuunderlag att arbeta vidare efter. Den renskrivna sammanställningen har baserats på anteckningar från intervjuerna samt från avlyssning av den diktafon som använts. Intervjusammanställningen har sedan delats upp efter respektive fråga i intervjuunderlaget. Denna metod användes för att lättare kunna gå vidare och analysera vad varje SQA gör och vad de önskar följa upp och dokumentera.
I nästa fas av intervjusammanställningen användes de renskrivna dokumenten till att försöka finna gemensamma aktiviteter hos SQA:erna. Släktskapsdiagram användes, vilket innebar att intervjusammanställningarna blandandes och varje diskussionsfråga gicks igenom för sig och dess tyngdpunkter skrevs upp på post-it lappar. Dessa placerades sedan i kronologisk ordning på en vägg. En fråga i taget bearbetades och de olika intervjupersonernas tyngdpunkter placerades i grupp efter gemensamma aktiviteter. Detta gjordes för att se vilka aktiviteter som utfördes av flest intervjupersoner, eftersom dessa aktiviteter kunde anses som viktiga att ha med i framtida arbete med kvalitetssäkring. Dessa resultat användes sedan för att ta fram de punkter som ansågs vara viktiga att dokumentera och följa upp. Även skillnader mellan intervjupersonerna studerades. Intervjuerna gav också information som av författarna inte anses vara konkreta aktiviteter utan mer idéer och önskemål om hur det kan komma att se ut eller vad som inte fungerar idag. Intervjuernas främsta uppgift var att ge författarna en djupare förståelse om hur arbetet med kvalitetssäkring fungerar, men även vad som skiljer mellan de olika SQA:ernas arbetssätt med hänsyn till exempelvis olika artiklars komplexitet och tillverkningsmängd. Sammanställningen från intervjuerna presenteras i Kapitel 6.
Metod
___________________________________________________________________________
14 3.5.3 Identifiering av förbättringsområden
För att ta reda på vilka områden inom kvalitetssäkringen som skulle vara i behov att förbättras har en jämförelse gjorts mellan nulägesbeskrivningen och dokumentstudien. Denna jämförelse har genomförts med hjälp av brainstorming mellan författarna, där nulägesbeskrivningen och dokumentstudien gåtts igenom och jämförts del för del. Under jämförelsen identifierades tre förbättringsområden; kvalitetssäkringsprocess, klassificering och uppföljning. Utifrån dessa tre förbättringsområden arbetades ett antal förbättringsförslag fram.
3.5.4 Utformning av förbättringsförslag
För att tillfredställa examensarbetets syfte med att förenkla och effektivisera SQA:ernas arbete med kvalitetssäkring av nya artiklar har olika förbättringsförslag arbetats fram. Det förbättringsområde som fått tyngst fokus är den befintliga kvalitetssäkringsprocessen och förbättringen av processen beskrivs i nästföljande stycke. Förbättringsförslagen har verifierats med hjälp av en fokusgrupp.
Översiktlig process
Det första utkastet av den process som enligt författarna beskriver hur SQA:erna idag arbetar har främst baserats på intervjuresultat, men även på befintlig dokumentation såsom APM003.
De frågor med svar som författarna främst har studerat är hur SQA:erna kvalitetssäkrar en ny artikel samt vad de tycker är viktigast och mest komplicerat med kvalitetssäkringen. Valet av att i första hand studera dessa frågor var att de enligt författarna ansågs vara de områden som främst behövde förändras och förbättras.
För att skapa ett första utkast av processen valde författarna att lägga tyngd på varje processtegs huvudrubrik som även blev stegets huvudresultat. Författarna ansåg att detta var det effektivaste sättet att påbörja processutformningen av, då huvudresultaten sedan kunnat brytas ned till delresultat. Brainstorming mellan författarna med stöd av intervjuresultat och befintlig dokumentation användes som verktyg för att utforma dessa huvudresultat som sedan har kommit att bygga upp processens olika steg. Den övergripande bilden över processen visas i Figur 7.1.
Verifiering av övergripande process
Fokusgruppen har enligt författarna haft två syften. Det första var att verifiera att den övergripande processen som arbetats fram överensstämmer med verkligheten och det andra var att inhämta bidrag till fortsatt arbete. En agenda för fokusgruppens sammankomst gjordes innehållande en presentation av syftet med examensarbetet respektive för fokusgruppen, en bild över kvalitetssäkringsprocessen samt att antal diskussionspunkter. Dessa punkter behandlade områdena kvalitetssäkringsprocess, uppföljning samt kvalitetssäkringsnivå.
Presentationen visas i sin helhet i Bilaga C.
Urvalet till fokusgruppen har som vid intervjuerna varit ett bedömningsurval, det vill säga ett icke-sannolikhetsurval. Detta valdes eftersom det är viktigt med en blandad sammansättning av människor för att fokusgruppen ska bli så givande som möjligt. Författarna bjöd in sex personer med varierande erfarenheter rörande kvalitetssäkring och artikelsortiment. Dessa personer hade tidigare intervjuats och ansågs av författarna kunna ge fokusgruppen ett bra bidrag med hänsyn till fokusgruppens diskussionspunkter.
Fokusgruppen inleddes med en kort presentation av examensarbetet samt syftet med sammankomsten. Sedan diskuterades processen samt diskussionspunkterna. Under
