Självständigt arbete (15 hp)

(1)

Självständigt arbete (15 hp)

Författare Program/Kurs

Edvin Cicek OP SA 18–21

Handledare Antal ord: 11 930

Kristin Ljungkvist Beteckning Kurskod

1OP415 FRAMING THE PUBLIC OPINION ON MILITARY CONFLICT

ABSTRACT:

In many cases, an effective method used by political elites to influence public opinion is through framing strategies. The use of frames by political elites has the power to change the opinion of a great mass of people. On October 9, 2019, Turkey launched the military operation Peace Spring.

Despite being criticized internationally, the Turkish president managed through framing of the operation, gaining public approval in its domestic sphere. The purpose of this article is to analyse how president Recep Tayyip Erdoğan frames Operation Peace Spring through Twitter as primary source. The results show that Erdoğan uses a complex framing that contains several recurring segments that build on each other and enhances the overall effect.

Nyckelord:

Framing av konflikt, politisk elit, Twitter, militära operationer

(2)

1. Inledning 3

1.1 Problemformulering 3

1.2 Forskningsöversikt 4

1.3 Syfte 9

1.4 Frågeställning 10

1.5 Avgränsning 10

1.6 Disposition 10

2. Teori 12

2.1 Framing 12

2.2 Teoridiskussion 14

3. Metod 15

3.1 Forskningsdesign 15

3.2 Framing analys som metod 15

3.3 Materialdiskussion 17

3.4 Forskningsetiska övervägande 18

3.5 Metoddiskussion 19

3.6 Operationalisering 21

4. Analys 23

4.1 Hur definieras problemet? 23

4.2 Vilka aktörer och faktorer presenteras som ansvariga för problemet? 26 4.3 Vilka centrala moraliska omdömen och värderingar belyser Erdoğan? 29

4.4 Hur beskriver Erdoğan lösningen av problemet? 31

4.5 Sammanställning av analys 33

5. Avslutning 34

Resultat och diskussion 34

Slutsats 35

Relevans för yrkesutövning 35

Vidare Forskning 36

Litteratur och referensförteckning 37

Litteratur 37

Artiklar 37

Twitter 38

Rapporter, andra källor 40

(3)

1. Inledning

1.1 Problemformulering

9 oktober 2019 utlyste Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan på Twitter inledningen av militära operationen ”Peace Spring” (Turkiska: Barış Pınarı Harekâtı).¹Syftet var att eliminera PKK/YPG och IS som verkar i Syrien, Irak och Turkiet. För att uppnå detta

genomförde Turkiets militära styrkor en 30–35 kilometer djup framryckning över den syriska gränsen.²Offensiven inleddes i direkt anslutning till USA:s tillbakadragning av trupper från norra Syrien.³Trump förmedlade missnöje och frustration över Turkiets militära offensiv på Twitter och även i ett personligt brev till Erdoğan. Budskapet med brevet var en vädjan till Erdoğan att nyttja diplomatiska lösningar och hot om ekonomiska sanktioner. Han avslutade brevet med:

“History will look upon you favorably if you get this done the right and humane way. It will look upon you forever as the devil if good things don’t happen. Don’t be a tough guy. Don’t be

a fool!”⁴

Operationen och det möjliga utfallet av en humanitär katastrof till följd av militära åtgärder, var fördömd av en övervägande internationell politisk elit. Bland denna elit var representanter för länder inom FN, EU och USA. Flera länder yrkade för ekonomiska sanktioner genom halt av vapenhandel med Turkiet. Det internationella samfundet vädjade Erdoğan till diplomatiska metoder och omedelbar halt av offensiven. Donald Tusk, dåvarande Europeiska Rådets ordförande, var bland eliten som fördömde Turkiets agerande.⁵Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron uttryckte sig samstämmigt i vädjan om omedelbar halt av operationen och varnade för konsekvenser eljest.⁶

Storbritanniens utrikesminister Dominic Raab var ytterligare en röst att fördöma offensiven, i enlighet med EU:s uttalande.⁷

7https://t.ly/vkus

6https://t.ly/3EdZ

5https://t.ly/Irde

4https://t.ly/YbQJ

3https://t.ly/UDja

2https://t.ly/Ao8b

1https://t.ly/B4j7

(4)

“Turkey’s security concerns should be addressed through political and diplomatic means, not military action, in accordance with international humanitarian law.⁸[...] This is not the action we expected from an ally. It is reckless, it is counterproductive, and it plays straight

into the hands of Russia and indeed the Assad regime.”⁹(Raab)

Trots all kritik från det internationella samfundet som Erdoğan fick gällande operationen, stod den inhemska befolkningens inställning till operationen i kontrast till detta. Enligt

opinionsundersökningar under oktober månad 2019 var den allmänna befolkningens opinion i majoritet positiv för Erdoğan. Mätningar visar en ökning med flera procentenheter av

invånare som stöttade Erdoğan, i samband med operationen.¹⁰Hur lyckades Erdoğan, trots massiv kritik från det internationella samfundet, behålla och i vissa anseende öka stödet från den inhemska befolkningen under genomförandet av den militära operationen "Peace

Spring"?

1.2 Forskningsöversikt

Forskningsöversikten nedan innefattar tidigare studier som utgår från en grundläggande tanke om att människors uppfattning av en fråga är påverkade av hur den presenteras och ramas in.

Detta kan med andra ord benämnas framing¹¹som också har intressanta paralleller till

propaganda. Det ledande begreppet för denna undersökning som forskningsöversikten täcker är framing. Området belyser att framing processer är relevanta och existerar i förmedling av politiska frågor, där den primära kontexten av intresse är krig och konflikt. Digitala medier nyttjas alltmer som en resurs för att sprida denna information. Artiklarnas relevans grundar sig i deras olika infallsvinklar till framing i politiska kontexter med krigföring som ledande faktor.

Bernays belyser betydelsen av att en nation framställer och marknadsför sina idéer och mål till befolkningen för få allmänt godtagande.¹²Hur väl en nation gör detta påverkar

12Bernays, Edward L. “The Marketing of National Policies: A Study of War Propaganda,” Journal of Marketing. 6:3, 1942: 236–244.

11Det finns ingen vedertaget svenskt begrepp för framing, i undersökningen används det mer väletablerade engelska ordet.

10https://twitter.com/metropoll/status/1192717763011371008;

https://twitter.com/metropoll/status/1191640120102981632;

https://twitter.com/orc_arastirma/status/1194553262936076288;

https://twitter.com/orc_arastirma/status/1194553742215057408

9https://t.ly/RYY4

8https://t.ly/j0yB

(5)

befolkningens attityd och även motståndarens attityd i konflikter. Tyskarna insåg under första världskriget rollen av informationskrigföring gentemot sin motståndare. Genom propaganda av olika funktioner kunde man nå ut till motsidan och påverka befolkningen.¹³Britterna visade på detta över sin inhemska befolkning, men var inte tillräckligt skickliga och

strukturerade i sin propaganda för att nå en bred målgrupp.¹⁴Sedan denna tid har de tekniska medlen utvecklats och kostnaden för att sprida propaganda och idéer har minskat. Den eventuella inverkan politisk propaganda kan ha för att forma opinion är en faktor politisk elit inte kan ignorera. Propaganda uttrycker sig på varierande sätt genom ord i text och tal, symboler, bilder och tecken. Ett exempel till detta är Hitlers hälsning.¹⁵Beroende på vad målet är kan propagandan strategiskt förmedlas och påverka massans åsikt. Idéer

presenterade på rätt sätt kan nyttjas som vapen med en offensiv eller defensiv intention.¹⁶

Lecheler och De Vreese studerar hur frames i nyheter påverkar den stora massans opinion av politiska frågor.¹⁷De menar att framing påverkar individens förståelse och uppfattning av politik. Processen sker genom att vissa aspekter av en fråga selektivt förmedlas som viktigare och andra aspekter exkluderas eller förminskas. Författarna föreslår två ändamål med frames.

Det ena innebär att alternera vikten och betydelsen av vissa aspekter hos frames. Den andra syftar till frames som kompletterar eller lägger till information hos redan existerande frames.¹⁸En betydande faktor till effekten av frames är individens politiska kunskap och insikt.¹⁹Slutsatserna av studien belyser att politiskt insatta individer innehar högre mottaglighet för frames som kompletterar existerande kunskap. Resultaten visar även att frames som framhäver eller förminskar olika aspekter av en fråga, har en markant effekt över processen där individen bildar sin åsikt. Informationsmiljön individer lever i påverkar

slagkraften av frames och bildar en viktig aspekt i förståelsen av framing. En betydande faktor till effekten av frames är frekvensen av exponering till information. Det hör till det typiska tillvägagångssättet att desto viktigare en fråga är för den politiska eliten, desto högre är exponeringen av relaterad information.²⁰

20Ibid., ss 195–196

19Ibid., s 189

18Ibid., ss 185–187

17Lecheler, Sophie, & Claes H De Vreese, “News Framing and Public Opinion: A Mediation Analysis of Framing Effects on Political Attitudes,” Journalism & Mass Communication Quarterly. 89:2, 2012: 185–204.

16Ibid., ss 241–243

15Ibid., s 240

14Ibid., s 238

13Bernays., ss 236–237

(6)

Entman och Knüpfer lyfter hur digital och transnationell media påverkar den traditionella hierarkin av informationsflöde.²¹Även om den traditionella kommunikationsprocessen där politiker sänder information via media behåller en stark position, ökar rollen av transnationell informationsflöde via digitala plattformar och utmanar framing-processen.²²

Förmedlingsprocessen av frames överskrider media och medger för befolkningen att återfinna alternativa och motsägande frames i högre grad bortom traditionell media.²³Detta skapar ytterligare dimensioner för politisk kommunikation. Informationskällorna för befolkningen ökar och den traditionella förmedlingsprocessen via media rubbas.²⁴Nationer nyttjar detta för att främja sig själva i den inhemska sfären och samtidigt underminerar andra länders roll i specifika frågor. Selektivt valda frames och inramningar av en fråga utmanar varandra i en sådan kontext.²⁵

Likt Entman och Knüpfer menar Bennett och Pfetsch att politisk kommunikation via sociala medier bildar en förhållandevis komplex domän av informationsflöde och influens av framing.²⁶Traditionell media har generellt sett varit det regelmässiga medlet för politiker att sända information. Sociala medier förbigår denna process genom individens möjlighet att välja vilken information och frames de inhämtar via alternativa källor. Detta leder till utmaningar för politiker att nå ut till invånare. Däremot menar författarna att traditionell media fortfarande har en stark roll som informationskälla i viktiga politiska frågor.²⁷Denna komplexa domän av informationsflöde medger påverkan utöver politiker, där även sociala rörelser har en stark influens. Till följds ökar den politiska kommunikationen på sociala medier.²⁸

Cooper analyserar effekterna på mobilisering av framing i media.²⁹Hon menar att

massmedias framing av frågor är en primärkälla för individers värdering av sociala rörelsers

29Cooper, Alice Holmes. ”Media Framing and Social Movement Mobilization: German Peace Protest against INF Missiles, the Gulf War, and NATO Peace Enforcement in Bosnia.” European Journal of Political Research.

41:1, 2002:37–80.

28Ibid., s 250

27Ibid., ss 247–248

26Bennett, W Lance, & Barbara Pfetsch. “Rethinking Political Communication in a Time of Disrupted Public Spheres,” Journal of communication. 68:2, 2018: 243–253.

25Ibid., s 483

24Ibid., ss 481–482

23Ibid., ss 477–478, 484–485

22Ibid., ss 476–477

21Knüpfer, Curd B, & Robert M Entman. “Framing Conflicts in Digital and Transnational Media Environments.

Media, War & Conflict. 11:4, 2018: 476–488.

(7)

frames.³⁰I de fall som undersöks visar resultaten att när framing i media och framing av en social rörelse överensstämmer till en hög grad, ökar inflytandet på mobilisering av

befolkningens opinion av en konflikt.³¹När överensstämmelsen av frames är låg mellan media och sociala rörelser, är effekten av mobilisering också låg. Detta understryker medias vikt i framing av frågor som mobiliserar en större massa.³²Den politiska strukturen, attityden gentemot politiska partier och nyttjandet av militär makt är betydande faktorer som skapar förutsättning för hur inflytelserik framing av mobilisering kan bli.³³

Seo och Ebrahim belyser hur olika aktörer som regeringar och individuella organisationer som IS nyttjar propaganda och framing i cyberkrigföring via sociala medier.³⁴I likhet med ovanstående författare förmedlas att sociala medier skapar utrymme för organisationer och enskilda politiker, att passera traditionell media och interagera direkt med önskad målgrupp.

Ytterligare leder detta till informationskrigföring under militära konflikter i sociala medier.

Politiska eliter inser rollen sociala medier har och hur sociala rörelser kan nyttja dessa för att uttrycka sig om missnöje, politisk maktutövning och protester.³⁵Den växande och betydande rollen av sociala medier i konflikter medger ökat informationsutbyte mellan politisk elit, sociala rörelser och befolkning. En följd av sociala medier är möjlighet för fler individuella aktörer att gestalta och vinkla olika aspekter i en konflikt. Således sprider sig propaganda till en bredare målgrupp.³⁶

Loizides undersöker hur Turkiets nationalförsamling gestaltar konflikter gällande Grekland och kurder under 1990-talet.³⁷Loizides menar att empiri från en källa som

nationalförsamlingen representativt för den politiska eliten i landet, eliminerar manipulation av information via tredje part. Artikeln utreder hur den politiska eliten i Turkiet påverkar nationella intressen och strukturer samt hantering och eskalering av konflikter, genom diverse framing-strategier.³⁸Konflikten med kurder omfattade frames som riktades mot det kurdiska arbetarpartiet (PKK) som porträtterades som motståndare till Turkiet. Västvärlden definierade

38Ibid., s 278

37Loizides, Neophytos G. “Elite Framing and Conflict Transformation in Turkey,” Parliamentary Affairs. 62:2, 2009: 278–297.

36Ibid., ss 242–243

35Ibid., ss 230–231

34Seo, Hyunjin, & Husain Ebrahim. “Visual Propaganda on Facebook: A Comparative Analysis of Syrian Conflicts,” Media, War & Conflict. 9:3, 2016: 227–251.

33Ibid., ss 69, 71–72

32Ibid., ss 73–74

31Ibid., s 73

30Cooper., s 41

(8)

PKK och kurdisk gerilla som terrororganisation och medgav frames riktade mot den specifika synvinkeln.³⁹Frames definierade problemet och orsakerna genom att rikta uppmärksamheten till den internationella domänen och målade upp Turkiet som offer för yttre krafter och aktörer med intention att splittra landet.⁴⁰Lösningen omfattade en invasion av norra Irak och ramades in som en kamp att försvara och skydda sig mot krafter som vill skada Turkiet. Den existerande bilden av “motståndaren” ökade slagkraften i elitens frames och resultatet var ett ovillkorligt stöd av den inhemska befolkningen.⁴¹I konflikten med Grekland nyttjades frames av den existerande kurdiska frågan. Grekland målades upp som anhängare till PKK, vilket i Turkiets mening var terrorister. Dessa frames förstärkte uttalanden om att Greklands politiska elit orationellt fixerat sig över Turkiet och följaktligen militariserat det egeiska området.⁴² Turkiets framing-strategi i konflikterna understryker vikten av att nyttja riktad information, historiska analogier till existerande frames och i Turkiets fall frames av de etnisk “andra”.⁴³

Reese och Lewis lyfter att titeln “The War on Terror” nyttjades av Bush administrationen till följd av 9/11 attackerna som en benämning på nationell säkerhet. Denna frame och dess politiska klimat bäddade grunden för invasionen i Irak.⁴⁴Befolkningens opinion och stöd baserades på porträttering av invasionen och Saddam Hussein som en del av 9/11 attacken.

Administrationen nyttjade sig av existerande kulturella koder, frames och åsikter för att legitimera den militära åtgärden. Irak presenterades som “frontlinjen”, för att stärka

relationen till terrorism.⁴⁵Invasionen målades upp som en naturlig händelse, med analogier till orkanen Katrina.⁴⁶Framingen stärktes genom frekvent exponering i media och gjorde att

“The War on Terror” blev en fakta som inte kunde motsägas. Titeln var en strategisk frame som skapade ett “vi mot dem” klimat och legitimerade invasionen av Irak. Framingen var så stark och omfattande att även efter erkännande att invasionen inte var relaterad till 9/11 attackerna, menades en seger i Irak vara nödvändig.⁴⁷

1.2.1 Diskussion

47Ibid., ss 791–792

46Ibid., s 788

45Ibid., ss 778–780

44Reese, Stephen D. & Lewis, Seth C. “Framing the War on Terror: The Internalization of Policy in the US Press,” Journalism. 10:6, 2009: 777–797.

43Ibid., ss 288–289, 293

42Ibid., ss 286–287

41Ibid., ss 284–285

40Ibid., s 283

39Loizides., s 285

(9)

Tidigare forskning visar att politisk framing är dominerande inom statsvetenskaplig

forskning. Däremot har det en stark relevans till krigsvetenskapen genom politikens relation till krig och konflikt. Flera återkommande likheter återfinns mellan artiklarna och faktorer som menas vara betydande för frames. En likhet är att frames roll i individers uppfattning av politiska frågor med krig som centrala kontext, är omfattande och baseras på hur stark framingen är, vilka aspekter den belyser respektive exkluderar, vilken existerande information den relaterar till, hur frekvent den exponeras och vilken politisk

informationsmiljö som existerar. Ytterligare likhet är att sociala medier effektiviserar förmedlingsprocessen av frames genom att förbigå traditionell media. Framing och krigspropaganda har intressanta paralleller vilket gör forskningen om framing-strategier relevant att använda inom krigsvetenskaplig forskning. Bernays ger en tydlig representation av propagandas roll inom konflikthantering där han belyser att politiker nyttjade det redan under första världskriget.⁴⁸

Turkiet är ett land med både stark militär och slagkraftig politisk förmåga internationellt och nationellt. Betydande undersökning saknas av politisk framing av konflikter med Turkiet som fall. Turkiet och den specifika operationens relevans grundar sig i förutsättningarna för offensiven. Det vill säga hur Erdoğan kunde påverka en majoritet av 83 miljoner invånare, till att hylla en militär offensiv trots kritik från det internationella samfundet. Hur dessa frames presenteras och influerar är ett bevis över hur kraftig påverkan framing kan ha i krig, där sociala medier bildar en resurs för kommunikatören. En militär konflikt som erhåller så dominerande stöd inhemskt trots massiv kritik internationellt, är en viktig fråga för den som ämnar studera krig och politikens roll i det. Exempel på detta är Bernays beskrivning av hur Hitler manipulerade en stor massa genom effektiv påverkansstrategi.⁴⁹

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att genom en framing analys bidra med utökad kunskap och förståelse för hur Erdoğan kunde mobilisera den turkiska opinionens stöd för den militära offensiven i Syrien. Undersökningen kan ligga till grund för att påvisa en relation mellan politisk framing av en konflikt och opinionen av den stora massan. Politisk framing i icke-traditionella medier som Twitter medger direkt kommunikation till väljarna, vilket är

49Ibid., s 240

48Bernays.

(10)

bidragande faktor till effekten av frames. Studien ämnar skapa ytterligare klarhet i hur Erdoğan formade inhemskt stöd av offensiven genom frames i Twitter.

1.4 Frågeställning

På vilket sätt framade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan gällande “Operation Peace Spring” via Twitter?

1.5 Avgränsning

En första avgränsning i undersökningen gjordes till Turkiets president på grund av studiens aktörscentrerade fokus för politisk elit inom Turkiet. Erdoğan har en framträdande och dominerande roll bland denna elit. Avgränsning till Erdoğan som enskild aktör och källa grundar sig i hans slagkraftiga influens över befolkningen som nationens överhuvud. En andra avgränsning är Twitter, mer specifikt Erdoğans officiella Twitter-profil som källa för inhämtning av empiri. Grunden till detta är sociala mediers växande roll som

informationskälla av politiska frågor där Twitter är dominerande i frågan genom omfattande antal politiker som nyttjar plattformen för informationsspridning. Sociala medier medger för politiker att påverka opinion och interagera med människor utan tredje part som nyhetsmedia.

Erdoğans profil innehåller inlägg publicerade av honom själv eller av honom delegerade individer, således antas inläggen vara representativa till hans åsikter och vilja. Däremot finns risk för manipulation av innehåll när empiri inhämtas från sekundärkällor som media, vilket understryker vikten av avgränsningen till en förstahandskälla. Tidsintervallet för empirin avgränsas från början av operationen 9 oktober till 27 oktober 2019. Under denna tidsperiod byggdes den centrala framingen för offensiven, efterföljande period fram till operationens slut betraktas som upprepning av existerande frames. Således antas den relevanta framingen kulminera under det bestämda tidsintervallet.

1.6 Disposition

Inledning av studien belyser hur Turkiet offensiv fördömdes internationellt i kontrast till sin inhemska befolkning. Detta mynnar ut i forskningsproblemet som betonar rollen av frames från Turkiets president i inramning av offensiven. Teorikapitlet lyfter huvudsakligen Entmans framing teori som bidrar med infallsvinkel och ramverk för studien. Metodkapitlet beskriver

(11)

studiens teorikonsumerande fallstudiedesign och framing analys som genererar

operationaliserade frågeställningar. Fjärde kapitlet applicerar teorin som utgångspunkt för systematisk tolkning och kategorisering av empirin med operationalisering som präglar arbetet. Slutligen genomförs resultatdiskussion, relevans för yrkesutövning samt förslag för vidare forskning.

(12)

2. Teori

För att analysera, tolka och systematisera empirin på ett adekvat sätt tillämpas en teori om framing av Robert Entman,⁵⁰och nyttjas som centralt perspektiv och ramverk i studien.

“Framing Theory” av Chong och Druckman ger ett kompletterande perspektiv och förståelse till delar av Entmans teori, vilket är anledningen till att deras undersökning också är belyst i teorikapitlet.

2.1 Framing

Entman förklarar inledande i sin artikel att det saknas en allmänt erkänd definition av vad framing som teori är, hur det ges uttryck och vilken effekt framing har på individers åsikter.

Entman ämnar skapa en samlad, precis och gemensam förståelse för framing. Vidare menar han att konceptet om framing innebär påverkan över en individs uppfattning av en fråga.

Detta genom att information sänds från en källa, i olika former som tal, nyhetsrapport och litteratur, som individer därefter tolkar.⁵¹Entman redogör att framing innebär att:

“select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to promote a particular problem definition, casual interpretation, moral

evaluation, and/or treatment recommendation for the item described.”⁵²

Entman beskriver att frames är och består av urval av nyckelord, fraser, bilder, information, och tematiskt överensstämmande värderingar och fakta. Frames framhäver och markerar specifika aspekter av information och argument. Detta görs genom att frames gör information mer märkbar, meningsfull och tillgänglig för mottagare.⁵³Likt andra författare som Lecheler och De Vreese,⁵⁴förklarar Entman att frames framhäver viss information och skyler annan information i syfte att konkretisera vissa aspekter.⁵⁵I artikeln beskrivs fames fyra primära funktioner som kan återfinnas i olika kvantiteter med varierande slagkraft. Vissa meningar kan nyttja flera funktioner av frames, medan andra saknar samtliga funktioner. Frames definierar problem genom att fastställa omgivande faktorer som oftast mäts i gemensamma

55Entman., s 53

54Lecheler & De Vreese.

53Ibid., ss 52–53

52Ibid., s 52

51Ibid., ss 51–52

50Entman, Robert M. “Framing: Toward clarification of a fractured paradigm.” Journal of Communication.

43:4, 1993: 51–58.

(13)

kulturella värden. Ytterligare belyser frames orsaker till problem genom att framställa källan till formandet av problemen. Frames visar på moraliska värden i orsaksmässiga faktorer och deras möjliga påföljder. Slutligen kan frames föreslå lösningar till problemen och framhäva effekten av dessa lösningar.⁵⁶

För att frames ska funktionera förklarar Chong och Druckman att:

“In order for a framing effect to occur, a given consideration—say free speech in the evaluation of a hate group’s right to rally—needs to be stored in memory to be available for

retrieval and use.”⁵⁷

De menar likt Lecheler och de Vreese att framing sker genom att ny information sänds gällande en specifik aspekt av en fråga, som baseras på redan existerande information och uppfattningar hos individen. Detta kan även ske genom att öka betydelsen och vinkla tyngdpunkten hos specifik information.⁵⁸Entman menar att styrkan av frames kan vara lika slagkraftiga som själva språket i sig. Frames som framhäver och betonar en aspekt av en fråga på varierande sätt i ett budskap om att “glaset är halvfullt”,⁵⁹visar forskningen att få individers uppfattningar devierar från detta. Frames kan påverka hur en större massa uppfattar, tolkar och agerar gällande en politisk fråga. Således har framing en gemensam inverkan på en bred målgrupp. Däremot betyder detta inte att effekten är lika hos alla mottagare. Med den anledningen ökar vikten av att framing belyser och framhäver vissa aspekter och exkluderar andra delar av en fråga.⁶⁰

Entman förklarar att kommunikationsprocessen av framing innefattar fyra primära skeden.

Kommunikatören som sänder ut information på ett organiserat sätt och vägleder rätt frames till rätt målgrupp. Därefter mediet som frames uttrycker sig i exempelvis text eller tal. Dessa innehåller frames med specifik information som framhävs och tematiskt förstärks av

omkringliggande och underbyggda faktorer. Det tredje skedet omfattar mottagaren som fokuserar sin uppmärksamhet enligt given riktning av frames. Individens åsiktsbildning kan i detta skede vara en influerad uppfattning av framing från kommunikatören. Slutligen är informationskulturen individen lever i av betydelse, då den omfattar frames och diskurser

60Ibid., s 54

59Entman., ss 55–56

58Chong & Druckman., s 111; Lecheler & De Vreese., ss 195–196

57Chong, Dennis & Druckman, James. “Framing Theory.” Annual Review of Political Science. Vol 10, 2007:

103–126.

56Entman., s 52

(14)

som existerar i den specifika målgruppens sociala kultur. Detta medger att frames kan associeras till redan existerande information hos målgruppen. Dessa gestaltningar kan

anknytas till existerande kulturella värden och symboler, upprepa och bestyrka vissa aspekter inom individens befintliga kunskap.⁶¹

2.2 Teoridiskussion

Anledningen till valet av Entman är att hans teori presenterar ett tydligt ramverk som har en relativt neutral utgångspunkt. Med detta menas att hans ramverk beskriver framing utifrån grunden av hans kommunikationsprocess. En viktig aspekt av Entmans teori är att framing antas vara kommunicerande information som kan påverka en större massa. Vilket innebär att relevansen av ramverket till olika kontexter, såsom framing av militär konflikt, ökar. Entman är en av ledande forskare inom framing konceptet och har ett media baserat fokus i sin forskning. Detta anses som en lämplig grund för denna studies syfte som omfattar Twitter som medel för kommunikation. Chong och Druckman kompletterar Entman gällande vikten informationskulturen och existerande värderingar hos individen, vilket stödjer analysarbetet i denna undersökning.

En anledning till denna studies aktörscentrerade fokus har sin grund i Problemformuleringen som beskriver förutsättningen för operationen som innefattade motsatta opinioner nationellt och internationellt. Denna effekt tolkas som existensen av medvetna framing-strategier gällande offensiven. Vilket enligt Entmans kommunikationsprocess innefattar en

kommunikatör. Genom Erdoğans dominerande roll bland den politiska eliten i Turkiet som framträdande kommunikatör gällande politiska frågor, antas han vara en central aktör för offensiven och således studien.

(15)

3. Metod

3.1 Forskningsdesign

Undersökningen ämnar identifiera och kvalitativt systematisera den frame Erdoğan sänder i Twitter gällande Operation Peace Spring. Forskningsdesignen utgår från det specifika fallet i centrum med förankring i framing teori och analyserar kommunikationsprocessen Erdoğan nyttjar.⁶²Med fallet och Erdoğan som aktör i centrum kan argument tematiskt identifieras och beskrivas för att vidare belysa innehållet och meningen i dem.⁶³Genom teorikonsumerande fallstudie av Erdoğans Twitter-inlägg kan frames som nyttjas för den militära offensiven synliggöras.⁶⁴I studien genomförs en kvalitativ framing analys där materialet tolkas och analyseras utifrån givna ramar. Utgångspunkten för dessa ramar är teorin som

undersökningen grundar sig på och de operationaliserade frågeställningarna som översätts från teorin.⁶⁵En analys av muntliga framförande och skriftliga inlägg Erdoğan publicerar via Twitter ligger till grund för analysen. Analysenheten i studien bygger på framing av Erdoğan gällande offensiven som genom enfallsdesign möjliggör djupare analys av fallets skeende.⁶⁶

3.2 Framing analys som metod

Framing analys som metod är en form av kvalitativ och tolkande textanalys.⁶⁷Däribland återfinns en variation av metoder för att analysera och lyfta bakomliggande mening ur empiri.⁶⁸Framing analys utgår från “att samhällsfenomen inte har en given mening utan att de kan tolkas och representeras - inramas - på olika sätt.”⁶⁹Detta innebär att hur människor förstår politiska frågor genomsyras av hur ett fenomen presenteras av politiska aktörer. Med grund i den utgångspunkten är politiska aktörer medvetna om sin roll att kunna porträttera politiska frågor. Detta leder till välarbetade strategiska angreppssätt av fenomen, i syfte att kunna anpassa budskapet för att övertyga mottagarna.⁷⁰Den främsta skillnaden framing har

70Ibid., s 218

69Ibid., s 218

68Ibid., ss 211–213

67Esaiasson et al., s 218

66Johannessen et al., ss 196–197

65Ibid., s 218

64Ibid., ss 108–109

63Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena. Metodpraktikan:

konsten att studera samhälle, individ och marknad, femte upplagan. Stockholm, Wolters Kluwer, 2017. s 42

62Johannessen, Asbjørn, Per Arne Tufte, Line Christoffersen, & Björn Nilsson. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Upplaga 2. Stockholm: Liber, 2020. ss 195–197

(16)

till övriga närliggande begrepp inom textanalyser är metodens aktörscentrerade fokus över fenomen.⁷¹Grunden till aktörscentrerad ansats för denna undersökning härstammar i Erdoğans centrala roll i framing av offensiven. En styrka med aktörscentrerat fokus är dess förmåga att ingående åskådliggöra hur den politiska eliten kan gestalta militära operationer.

Likheter och gemensamma faktorer till närliggande metoder är kvalitativa textanalysers förmåga att lyfta mening bakom det undersökta fenomenet, genom analysverktyg bestående av preciserade frågor.⁷²Dessa frågor genereras utifrån metodens fundamentala delar och det teoretiska ramverket för systematisk analys av empiri.⁷³Svaret till dessa preciserade

frågeställningar utmynnar i besvarande av forskningsfrågan.⁷⁴En ytterligare gemensam faktor är att finna mönster i empirin och tematiskt kategorisera fenomen.⁷⁵

Denna studie baseras på en struktur som flertalet framing analytiska studier nyttjar och härstammar ur Entmans teori. Strukturen består av ett ramverk för identifiering av framing genom att kategorisera beståndsdelar av frames genom dess funktionaliteter. Frames kan bestå av följande funktioner:

Problemdefinierande syftar till hur kommunikatören genom specifika nyckelord och

meningar definierar kausala aspekter, och relaterat till allmänna kulturella värden, preciserar dessa faktorers inverkan.

Orsaksidentifiering innefattar tematiskt påpekande av bakomliggande aktörer och faktorer som ligger till grund för problemen.

Moraliska omdömen och värderingar syftar till att beskriva och lyfta fram centrala gemensamma kulturella och moraliska värden inom en tänkt grupp, tex en nation, och

kontrastera dessa mot vad som beskrivs som andra utomstående grupper. Dessa riktar sig mot att värdera orsakande faktorer, parallellt med förtydligande av deras inverkan på betydande moraliska värden.

75Kristina Boréus & Göran Bergström. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur, 2018. ss 50–52

74Ibid., s 216

73Ibid., s 219

72Ibid., s 216

71Esaiasson et al., ss 218–219

(17)

Problemlösningar innefattar förslag och försvar av lösningen till problemen och påvisande av möjliga effekter.⁷⁶

3.3 Materialdiskussion

Empirin består av muntliga framförande och skriftliga inlägg på Erdoğans Twitter-profil.

Talen som analyseras är publicerade videoklipp av Erdoğan i fokus. Härkomsten av en del videoklipp är från ledande nyhetsbyråer i landet. Avgränsningen i materialet innefattar att källan till det empiriska underlaget hämtas från Erdoğans Twitter-profil. Syftet är att

analysera material som är representativt av hans åsikter. Offentligt publicerat material på hans personliga officiella Twitter-profil medger detta. Genom valt tillvägagångssätt säkerställs eliminering av manipulering från tredje part.

Ett alternativt sätt att inhämta material är genom en idécentrerad studie av framing över operationen i sin helhet och empiri som inhämtas från ytterligare politiska eliter inom landet.

Idécentrerat fokus valdes inte för att framing av operationen var ledande av Erdoğan som styrande aktör. Faktorer som gör Erdoğans till främsta empiriska källa är hans centrala roll som president och politiskt framträdande roll sedan 2003.⁷⁷Hans dominerande roll som kommunikatör i förmedling av operationen utmärker honom som en nyckelfaktor till framing-strategin av offensiven.⁷⁸Ytterligare aktörers bidrag och kompletterande påverkan till frames är en eventuellt betydande effekt som utelämnas genom forskningsfrågans aktörscentrala utformning.

Ett alternativt tillvägagångssätt skulle vara att analysera allt tillgängligt material ur fler källor och flera aktörer, vilket skulle kunna analysera bakgrunden till specifika argument och värdera dessa. Däremot begränsar undersökningens omfattning en sådan metod och kräver avgränsat och preciserat urval.⁷⁹Empirin för denna studie avgränsas och inhämtas med hänsyn till dess relevans för forskningsfrågan genom ett kritiskt urval av materialet.⁸⁰I enlighet med 1.5 Avgränsning inhämtas material från ett specificerat tidsintervall. Ur detta intervall inhämtas enbart material som till en majoritet berör och direkt hanterar framing

80Ibid., s 226

77https://www.akparti.org.tr/ak-kadro/genel-baskan/

76Entman., s 52

(18)

aspekter relaterade till Operation Peace Spring. Av den anledning exkluderas material som inte är relaterat till operationen. Relevansen regleras av att innehållet dominerande syftar till framing aspekter avseende operationen.

Vidare är materialet inhämtat och analyserat baserat på författarens turkiska språkkunskaper.

För att presentera materialet i analysen översätts citering, således medges risker i språklig misstolkning av empirin eller bristande presentation av budskapet. Återfunna frames i empirin jämförs sinsemellan de olika inläggen för att precisera relevanta och betydande frames. Eventuella språkliga brister i översättning hanteras genom beskrivning av innebörden och budskapet. Däremot antas språkkunskaper vara på en tillräckligt god nivå för denna studies omfattning. Språkliga översättningar kontrolleras av ytterligare individer flytande i turkiska i syfte att uppnå korrekta översättningar.

3.4 Forskningsetiska övervägande

En betydande faktor inom forskningsetiska övervägande är adekvat hantering av information som relateras till enskilda individer för att säkerställa att undersökningen inte leder till någon skada. Med offentligt publicerat material som underlag för denna undersökning blir

övervägandet oproblematiskt.⁸¹Vidare till forskaretiska övervägande i undersökningen omfattas dessa av tydligt härledande av slutsatser till citering i analysen. Genom en tydlig referering och källhänvisning minskas risken för misstolkning av argument.⁸²Ytterligare ett övervägande är reflexivitet som har sin relevans genom studiens tolkande analys av empirin.

För transparensens skull bör det i sammanhanget nämnas att forskaren själv har en etnisk bakgrund som kurd från Turkiet, vilket innebär kunskap om fallet, insikt i kulturen,

språkkunskaper samt ett personligt intresse för ämnet i undersökningen. Detta ökar således förståelsen för kontexten kring fallet och bidrar till analysen där det centrala tolkas ur empirin.⁸³Men det innebär också att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt risken för att tolkning kan vara influerad utifrån forskarens partiskhet och inställning.⁸⁴Det finns idag ingen relation mellan författaren och Turkiet förutom den etniska bakgrunden. Genom

84Ibid., ss 381–383

83Alvesson, Mats, & Kaj Sköldberg. Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, tredje upplagan, Lund: Studentlitteratur, 2017. ss 385-387

82Ibid., ss 108–101

81Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas. Uppsatshandbok: Hur du lyckas med din uppsats. Lund: Studentlitteratur, 2012. ss 112–114

(19)

systematisk och öppet redovisande analys, genomsyrad av transparens och tydlig referering möjliggörs dessutom kritisk granskning av alla tolkningar i undersökningen.

3.5 Metoddiskussion

Valet av en kvalitativ metod grundar sig i att framhäva meningen bakom det uppenbara i materialet och organisera empirin tematiskt. Utgångspunkten är framing analysens kvalitativa förhållningssätt för analys av hur politiska aktörer gestaltar olika fenomen.⁸⁵Detta görs genom att studera, systematisera och tolka mening av empirin i den specifika kontexten.⁸⁶ Framing analys lämpar sig väl till denna undersökning med Erdoğan som central aktör i fallet av Operation Peace Spring.⁸⁷Analysmetoden preciserar genom Entmans teori vilken framing som nyttjas för offensiven. En likhet och styrka framing har till angränsande metoder är dess förmåga att bryta ner material, analysera och sedan bringa reda i helheten av innehållet.⁸⁸Likt en narrativ analys så krävs en sammanfattning av visst källmaterial grundat på studiens begränsning. Således belyses somliga delar medan andra riskerar att utelämnas. Detta leder till att kritik av undersökningen kan riktas mot forskaren med anledning av reproducerbarhet som utmanas av forskarens tolkning.⁸⁹För att begränsa denna problematik genomförs arbetet med hög transparens i tillvägagångssättet för arbetet.

3.5.1 Reliabilitet, begreppsvaliditet och generaliserbarhet

Reliabilitet innebär frånvaro av slumpmässiga och osystematiska fel. För att undvika detta analyseras empirin stegvis där materialet analyseras initialt genom orientering av innehållet utan vidare värdering. Därefter analyseras materialet gradvis djupare i sin kontext och empirins mening framhävs.⁹⁰Materialet bryts ner i mindre fragment för att tolkas och ges mening. Kontexten behålls genom att väga tolkningen av delarna mot helheten för att mäta rimligheten av tolkningen.⁹¹Studien genomsyras av transparens i metoden och

analysverktyget bestående av frågeställningar som appliceras stringent i analysarbetet.⁹²I enlighet med Johannessen et al. är en kvalitativ studie kontextberoende och empirin måste i någon mening tolkas. Detta utmanar påvisande av transparens och kan leda till att

92Boréus & Bergström., s 61

91Ibid., s 230

90Ibid., ss 228–229

89Boréus & Bergström., ss 242–243

88Ibid., ss 229–230

87Ibid., s 218

86Ibid., ss 211–213

(20)

replikerbarheten blir låg i denna typ av studie, vilket understryker vikten av hög transparens i slutsatser och analysinstrumentet för att åskådliggöra tillvägagångssättet av analysen.⁹³För att uppnå hög transparens i arbetet presenteras operationaliserade frågeställningar som härleds från det teoretiska ramverket. Applicering av frågeställningarna i analysen av innehållet genomsyras av citering av Erdoğan. Citering nyttjas för att tolka och redogöra för en tematisk analys av fallet. Citering stödjer forskningen i aspekten av reliabilitet och replikerbarhet genom att visa transparens i analysen och särskiljer egna slutsatser från aktörscentrala frames.⁹⁴Således har läsaren större möjlighet att förstå slutsatser utifrån källan.⁹⁵

Vidare till begreppsvaliditet, som även lyfts i 3.5 Operationalisering, uppnås god begreppsvaliditet i arbetet genom transparens i översättning mellan teoretisk grund och operationella frågeställningar.⁹⁶Frågeställningarna konstruerades utifrån teorin som tillsammans med syftet, forskningsfrågan och empirin, bildade ramverket för analysen.⁹⁷ Detta innebar en triangulering av ett öppet förhållningssätt som utgångspunkt för analysen, med stöd av frågeställningar som formulerades enligt det förhållningssättet.

Frågeställningarna syftar till att skapa ett precist, specifikt, och samtidigt vidsträckt analysverktyg som innefattar en bred omfattning av innehåll.⁹⁸Tillsammans med den teoretiska grunden till framing som omfattas av strukturen under 3.2 Framing analys, och syftet som genomsyrar undersökningen, operationaliseras teorin till frågeställningar. Slutligen anpassas konstruktionen av frågeställningarna i jämförelse mot empirin för att på adekvat sätt undersöka hela kontextens innehåll och besvara forskningsfrågan.

Resultatvaliditet som summan av reliabilitet och begreppsvaliditet, innebär att analysen mäter det undersökningen ämnar svara på.⁹⁹För att säkerställa detta genomsyrar forskningsfrågan helheten av arbetet med stöd av operationaliserade frågeställningar, som medger metodisk analys av empirin och resulterar i svar av forskningsfrågan. För att minska risken för felaktig tolkning av teorin presenteras källan som operationaliserade frågeställningar härstammar från. Den interna validiteten omfattar sambandet mellan syftet till undersökningen och

99Ibid., ss 57, 64–65

97Boréus & Bergström., ss 38–39

96Ibid., s 59

94Boréus & Bergström., ss 40–41; Esaiasson et al., ss 34, 224–225

93Johannessen et al., ss 220–221

(21)

empirin som inhämtas.¹⁰⁰Genom att erhålla empiriska bevis från Erdoğans muntliga och skriftliga uttalanden uppnås en högre intern validitet, vilket överensstämmer med syftet av arbetet.

Med grund i teorikonsumerande fallstudiedesign har studien inga generaliserande

ambitioner.¹⁰¹Förutsättningarna i detta arbete är koncentrerade för det specifika fallet och den specifika aktören i centrum.¹⁰²Detta understryker utmaningen att översätta studiens resultat till andra fall. Framing av krig kan skilja sig kraftigt från fall till fall och är beroende av förutsättningarna för framingen och den specifika kontexten som är kriget. Gällande en betydande politisk fråga som krig krävs noggrann planering av vilka frames som appliceras och hur de förmedlas. Strategin måste utgå från målgruppen och dess politiska

informationsmiljö samt vilken uppfattning man vill skapa hos den stora massan. Slutsatserna av studien kan däremot ha viss generell bäring av hur framing sker på sociala medier gällande militära konflikter. Principerna som framhävs av undersökningen har en viss teoretisk

generaliserbarhet med grund i dessa aspekter.

3.6 Operationalisering

Syftet med undersökning är att analysera på vilket sätt presidenten framade Operation Peace Spring. För att applicera teorin i empirin och svara på forskningsfrågan bryts konstruktionen av frames ner till mindre beståndsdelar. Dessa delar bildar preciserade frågeställningar som skapar riktning för besvarande av forskningsfrågan genom ett öppet förhållningssätt.¹⁰³En bred avgränsning innebär att analysen låter frames i den specifika kontexten träda fram.¹⁰⁴ Frågeställningarna utgår från strukturen i teorin av Entman där funktionerna av frames ligger till grund för dessa.¹⁰⁵

“Frames, then, define problems-determine what a causal agent is doing with what costs and benefits, usually measured in terms of common cultural values; diagnose causes - identify the

forces creating the problem; make moral judgements - evaluate causal agents and their

105Entman., s 52

104Ibid., ss 223–224

103Ibid., s 223

102Ibid., ss 154–155

100Johannessen et al., s 221

(22)

effects; and suggest remedies - offer and justify treatments for the problems and predict their likely effects.”¹⁰⁶

Med Entmans teori som grund för att undersöka empirin bildas ett analysverktyg för att applicera teorin på empirin. Översättningen av operationaliseringen stöds i tidigare arbete som medger Entmans arbete, och tyder på likartad tolkning av hans forskning.¹⁰⁷Genom att översätta dessa funktioner ur Entmans teori till operationella frågeställningar uppnås en god begreppsvaliditet.¹⁰⁸

Operationaliserade frågeställningar¹⁰⁹:

● Hur definieras problemet? Hur beskriver Erdoğan faktorerna som förorsakat operationen?

● Vilka aktörer och faktorer presenteras som ansvariga för problemet?

● Vilka centrala moraliska omdömen och värderingar belyser Erdoğan?

● Hur porträtterar Erdoğan motståndaren?

● Hur målar Erdoğan upp Turkiet och dess befolkning?

● Hur beskriver Erdoğan lösningen av problemet?

109Ibid., s 46

107Björnehed, Emma. Ideas in conflict: the effect of frames in the Nepal conflict and peace process, Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala 183. Uppsala: Uppsala universitet, 2012. s 37

106Entman., s 52

(23)

4. Analys

I följande kapitel presenteras analysen av empirin som utgår från de operationaliserade frågeställningarna som har lett tolkningen av innehållet i materialet. Analysen presenteras tematiskt i enlighet med en typisk struktur av framing analys. En betydande aspekt är att meningar eller ord kan nyttja flera funktioner och således vara återkommande i flera segment.

Slutsatser härleds från citering och bildas utifrån frames styrka, en relativ faktor som framhävs genom triangulering av det teoretiska ramverket och frekvensen av exponering. I analysen citeras Erdoğan i argument som berör aspekter av Operation Peace Spring.

Materialet är muntliga framförande och skriftliga inlägg som publicerats på presidentens Twitter-profil från 9 oktober 2019 då offensiven inleddes, till 27 oktober då framingen kulminerar under tidsperioden. Operationens ändamål var eliminering av PKK/YPG och IS i norra Syrien.

4.1 Hur definieras problemet?

“Terrorism är det främsta besväret för mänsklighetens fred och ro”¹¹⁰

En framträdande och återkommande problembeskrivning där Erdoğan belyser terrorism som en central faktor. Samtidigt åskådliggör han bakomliggande aktörer och sätter terrorism i ett större världsomfattande perspektiv utöver Turkiet.¹¹¹Genom det perspektivet beskrivs roten till Turkiets problem som ett universellt problem för hela mänskligheten. Ytterligare stärker Erdoğan terrorism som central faktor genom att upprepat förminska argument av den kurdiska frågan,¹¹²således exkluderas åsikter av den aspekten i framingen.¹¹³“Kurderna är våra bröder och systrar, vår kamp är inte mot kurderna, denna kamp är mot

terroristorganisationer.”¹¹⁴

“Medan det syriska folket motsatte sig Assad spred sig DEAS problemet från Irak även till detta land. Det redan av regimen och DEAS förtryckta folket blir även förtryckt av terrororganisationer som PKK, PYD, YPG. Som ett resultat förlorade 12 miljoner människor,

mer än hälften av den syriska befolkningen, sina hem, varav hälften, 6 miljoner människor,

114RTErdoğan. Twitter inlägg, 11.10.19, 7:19 PM.

113Entman., s 54

112RTErdoğan. Twitter inlägg, 16.10.19, 3:30 PM.; RTErdoğan. Twitter inlägg, 24.10.19, 8:13 PM.

111RTErdoğan. Twitter inlägg, 17.10.19, 10:09 AM.; RTErdoğan. Twitter inlägg, 27.10.19, 4:58 PM.

(24)

flydde ut ur landet. Av dessa 6 miljoner människor omfattande araber, kurder, turkmener och andra grupper, kom 4 miljoner till vårt land.”¹¹⁵

Erdoğan preciserar de olika delarna av problemet för kaoset i Syrien som ligger till grund för operationen. Där IS, PKK, PYD och YPG definierade som terrororganisationer är en del och regimens agerande en del. En frekvent återkommande symbolisk aspekt som Erdoğan betonar är 4 miljoner flyktingar. Denna symbolik nyttjas för att porträttera operationens syfte som en kamp för flyktingarnas återgång till sina hem.¹¹⁶

4.1.1 Hur beskriver Erdoğan faktorerna som förorsakat operationen?

Erdoğan menar att terrorismen som existerar i det geografiska närområdet härstammar sig i strategiska drag av andra länder. Han målar detta som en produkt av yttre krafters vilja att skapa oreda och främja egna syfte. “När det än kommer in en yttre kraft i regionen gör den först alla fiender till varandra, och sedan etablerar sin egen intresseordning i detta klimat av hat och fiendskap.”¹¹⁷Erdoğan förklarar att andra länders och aktörers intressen i regionen är bakomliggande problem som har tvingat Turkiet till militära åtgärder. “Problemet är inte DEAS, och speciellt inte PKK. Enda faktumet är att ett projekt genomförs mot vår region och detta visar sig i varje steg vi tar.”¹¹⁸“När de inte lyckades förstöra inom gränserna kom de den här gången med nya hot längs våra gränser. Genom att nyttja en organisation som DEAS med en mörk bakgrund, försökte de kväva vår region och vårt land i lågor och blod.”¹¹⁹ Erdoğan åskådliggör en expressiv bild av terrorismen i regionen som ett resultat av medvetna strategiska drag av internationella aktörer och förstärker denna bild genom att framhäva tillförseln av militära resurser till området. “Genom en bortförklaring av kamp mot DEAS såg vi hur en folkmords- och brutal terroristorganisation tillfördes med 30 000 lastbilar med vapen och ammunition.”¹²⁰Han målar kaoset i regionen som en del av en plan att utbilda, förse och rikta terrorister i en riktning med Turkiets undergång som syfte och ändamål.

Erdoğan framhäver återkommande Turkiets geografiska läge som en väsentlig aspekt av problemet och bidragande till att terrorfrågan är konstant i landet.¹²¹“Turkiets gränser är 911

118RTErdoğan. Twitter inlägg, 16.10.19, 11:09 AM.

116RTErdoğan. Twitter inlägg, 10.10.19, 12:04 PM.; RTErdoğan. Twitter inlägg, 16.10.19, 3:30 PM.;

RTErdoğan. Twitter inlägg, 24.10.19, 8:13 PM.

(25)

km lång, på grund av denna gräns trakasseras vi konstant, vårt folk dödas och skadas. Något vi fått uppleva mycket, och i 8,5 år har vi levt med detta.”¹²²Erdoğan menar att gränserna exponerar folket som offer för grymheten av terrorism och bekostar invånarnas liv. Han är noga med att betona långvarigheten av folkets lidande som ett resultat av trakasserade gränser.¹²³“Idag förstår vi bättre hur den separatistiska terrorfrågan, som har kostat tiotusentals medborgares liv i 40 år och kostat vårt land hundratals miljoner dollar, uppkommit och expanderats.”¹²⁴Erdoğan illustrerar nationen som ihärdig med denna

historiska tidsaspekt som förstärker varaktigheten av problemet. Ytterligare så framhäver han att detta tär på landets ekonomi och kostar befolkningens välbefinnande. “Vi förväntar oss att alla länder med samvete och vision stöder detta viktiga projekt som kommer få miljontals syriers hemlängtan tillgodosedd. Annars kommer Turkiet inte kunna bära denna börda det har gjort ensam i åtta år.”¹²⁵Erdoğan framställer tydligt hur en del av problemet är nationens övergivenhet i hantering av terrorismen som präglat nationens historia i flertalet år.¹²⁶Inget stöd från internationella parter markeras som en betydande faktor.

Erdoğan belyser problemet ur ett NATO perspektiv och förklarar hur Turkiet oaktat sitt medlemskap i NATO inte får stöd av organisationen.¹²⁷“Är Turkiet en NATO medlem? ja det är det… Sedan när försvaras terrororganisationer mot en NATO-medlem?”¹²⁸Han beskriver att NATO-medlemmar som inte agerar och stödjer Turkiet definieras inom problemet och är motstående till Turkiet. Detta stödjer det världsomfattande argumentet av problemet. Han menar även att ledare i den internationella sfären felaktigt smutskastar Turkiet och

operationen. Erdoğan understryker att delar av problemet är desinformation av

terrororganisationer och att politiska eliter baserar sina åsikter på felaktiga grunder. “Titta framför dig jag är detta lands president, varför frågar du inte mig och istället baserar dina åsikter från källor av terrorister.”¹²⁹“För att motverka denna mörka propaganda tog vi omedelbart nödvändiga åtgärder och delade alla våra sanningar till hela världen, och vi fortsätter dela dessa.”¹³⁰Det framhävs här att Turkiets anseende måste försvaras och

126RTErdoğan. Twitter inlägg, 18.10.19, 1:44 PM.; RTErdoğan. Twitter inlägg, 21.10.19, 11:03 AM.;

RTErdoğan. Twitter inlägg, 24.10.19, 2:47 PM.

(26)

information utanför det Turkiet sänder kan antas vara svartmålande av nationen och befolkningen.

Sammanfattningsvis definierar Erdoğan problemet som terrororganisationer och explicit inte kurderna som historiskt varit en aktuell fråga. Erdoğan menar att bakomliggande aktörer driver egna intressen i regionen, uppfostrar terrororganisationer, och lyfter att västvärlden bidrar till detta. Dessa terrororganisationer tvingar människor fly och till en följd tvingas Turkiet som “en godhjärtad och ihärdig nation”, husera nästan 4 miljoner flyktingar.

Terrororganisationerna kostar Turkiet massvis av liv och hundratals miljoner dollar, där deras geografiska läge exponerar de för attacker vid gränserna. Samtidigt menar Erdoğan att Turkiets avsikter svartmålas på felaktiga grunder som härstammar från källor av terrororganisationer.

4.2 Vilka aktörer och faktorer presenteras som ansvariga för problemet?

4.2.1 Terrororganisationer

Erdoğan beskriver orsakerna till problemet och de ansvariga i ett brett perspektiv utan

konkret uttalande, som bakomliggande aktörer. Han pratar om de, de som “driver, förser med resurser, utbildar och därefter släpper lös terrororganisationer som PKK/YPG och DEAS.”¹³¹ Han menar att andra har uppfostrat och medvetet organiserat Turkiets problem. “Bakom dessa organisationer har det funnits krafter som inte vågar möta Turkiet ansikte mot ansikte, och de finns än idag.”¹³²Erdoğan betonar att orsakerna till problemet har funnits i flertalet år och att dessa organisationer kostat liv.¹³³

“Turkiet har i cirka 40 år varit i oavbruten kamp mot separatistisk terrorism. Vi är ett land som har varit en måltavla för de mest förrädiska terroristorganisationerna i världen, från DEAS till FETO, från PKK till al-Qaida, och som har förlorat tiotusentals medborgare till

terroristhandlingar.”¹³⁴

(27)

Erdoğan menar att dessa organisationer orsakar kaos, oreda och hotar folkets grundläggande rättigheter och levnadssätt.¹³⁵När dessa förutsättningar har etablerats påpekar Erdoğan att de som har kontroll över dessa organisationer har “utnyttjat denna miljö av kaos, skapat

mördarmaskinen DEAS och haft makt över hur de ska styras.”¹³⁶De yttre krafterna

porträtteras som dockmästare som styr terrorister för att medvetet skada Turkiet och regionen.

Erdoğan är expressiv när han markerar att attackerna är en produkt av stöd från bakomliggande aktörer.¹³⁷

“Situationen i Syrien har länge använts som en mantel för att dölja deras verkliga avsikter, deras huvudprojekt, deras verkliga syften. Många segment, särskilt från europeiska och

amerikanska politiker och regimen, försöker dölja sina misslyckanden genom att nyttja terroristorganisationer som en täckmantel.”¹³⁸

4.2.2 Västvärlden

Presidenten framhäver frekvent de dryga 3.6 miljoner flyktingar som befinner sig i Turkiet och betonar hur PKK och YPG orsakar dessa människors lidande, där kurder specifikt poängteras. “Av nuvarande 3,6 miljoner syrier i vårt land är 350 tusen kurder som kommer från platser under ockupation av PKK och YPG.”¹³⁹“USA valde att samarbeta

terrororganisationer som PKK och YPG istället för oss. Som ett resultat rensades Syrien helt från DEAS, men den här gången har terroristorganisationerna PKK, YPG blivit ett hot längs vår gräns mot Turkiet.”¹⁴⁰Här presenterar Erdoğan USA som delvis ansvariga till problemet.

Han preciserar PKK och YPG som ansvariga för terrorn i regionen som hotar nationens integritet och är grunden till flyktingproblemet som Turkiet bekostar. “I det officiella uttalandet från Vita huset meddelades det att USA skulle dra tillbaka sina trupper från norra Syrien. Det eliminerade alla hinder för Turkiet att genomföra operationen.”¹⁴¹Erdoğan konstaterar USA:s närvaro i området som ett hinder för Turkiet att hantera sina problem och porträtterar USA som en orsak för problemens varaktighet.

Erdoğan håller västvärlden och den internationella domänen med länder inom både EU och NATO som ansvariga för att ha möjliggjort för terrorister att attackera Turkiet. Således menar

(28)

han att västvärlden som “stöttar terrororganisationer” är en orsak. “Hela västern stod vid sidan av terroristerna och de attackerade oss, alla tillsammans. Alla, inklusive länderna i EU och NATO.”¹⁴²Erdoğan vinklar perspektivet ytterligare genom yrkande av att orsaken till bristande stöd till Turkiet grundar sig i landets muslimska religion och därmed adresserar djupt rotade moraliska värderingar hos befolkningen. “Det finns ingen förklaring till

uppvisade beteenden. Turkiet är den enda NATO-medlemmen med muslimsk befolkning, det ger mig tankeställare om det kan vara anledningen.”¹⁴³När NATO-länder inte stödjer Turkiets operation föreslår han att det grundar sig i nationens tro och religion. Med detta betonar han att Turkiet utmärker sig bland övriga NATO-medlemmar och faller som offer på grund av sin religion. Erdoğan preciserar IS som en orsak till att synen på islam och Turkiet, är fläckad och fientlig.¹⁴⁴

“Har arabförbundet gett något stöd gällande dessa flyktingar? Nej. Stödet som skickades av EU genom internationella organisationer till Röda halvmånen är endast 3 miljarder euro.

Deras löfte var 6 miljarder euro. Men oavsett om det kommer eller inte, har våra utgifter för detta överstigit 40 miljarder euro.”¹⁴⁵

En ytterligare central orsak som Erdoğan beskriver är bristande ekonomiskt stöd. Han framhäver att avsaknaden av finansiellt stöd har bildat en enorm förlust och förlängt

problemets varaktighet. Han poängterar att Turkiet själva bekostar husering av flyktingar från andra länder och målar Turkiet som en osjälvisk räddare av försvarslösa människor. Övriga världen porträtteras som känslolösa observatörer av människors lidande. “Våra utgifter är över 40 miljarder dollar, men vi kommer att fortsätta, vi kan inte lämna dessa människor i elände. Världen har varit okänslig för denna syriska tragedi i 8,5 år.”¹⁴⁶

Sammanfattningsvis belyser Erdoğan att terrororganisationer som PKK, YPG samt IS och aktörer som utbildar, förser och driver dessa är orsaker till problemen. USA:s närvaro i regionen menas vara ett hinder mer än stöd, och orsakande till problemens varaktighet och tillväxt. Bristande stöd till Turkiet från EU, NATO och arabförbundet, med betoning av ekonomiska medel, målar ingående medlemsländer som ytterst ansvariga för problemets långvarighet. En fläckad syn på islam menas vara en bidragande faktor.