Stockholms universitets försöksverksamhet med särskilt utvalda VFU-skolor lägesrapport nr 2

2014-03-03 Dnr SU FV 6.5-0731-14

Ulf Nyman Utredare

Planeringsavdelningen

Stockholms universitets

försöksverksamhet med särskilt utvalda VFU-skolor

– lägesrapport nr 2

Innehåll

Sammanfattning ... 3

Uppdrag från Regeringen och Utbildningsdepartementet ... 4

Verksamhetsförlagd utbildning vid Stockholms universitet ... 4

Avtal mellan Stockholms universitet och skolhuvudmännen ... 4

Organisering och finansiering ... 6

Erfarenheter från försöksverksamheten 2013... 7

Handledarutbildning ute på skolorna ... 7

Många studenter på samma skola ... 7

Introduktionen på skolan viktig ... 7

Ökad medvetenhet genom ökad synlighet ... 7

Ökad arbetsbelastning och planering ... 8

Extern kunskapsspridning och forskningsprojekt ... 8

Utveckling av övningsskoleverksamheten ... 8

Enkätundersökning ... 9

Sammanfattning ur studenternas utvärderingar:... 9

Sammanfattning ur handledarnas utvärderingar: ... 9

Bilaga 1: Mötesarenor för VFU ... 10

Bilaga 2: Observationsschema från Bäckahagens skola ... 11

Bilaga 3: Uppföljningsmodell Bäckahagens skola ... 14

Sammanfattning

Detta är den andra lägesrapporten gällande Stockholms universitets försöksverksamhet med särskilt utvalda VFU-skolor. Verksamheten beräknas pågå under fem år med start 2012 och avslut 2017 (slutrapport). Det övergripande målet är att höja kvaliteten i lärarutbildningarna och stärka studenternas professionsutveckling genom ett närmare samarbete mellan

universitet och skola. Detta sker inledningsvis först och främst genom att alla handledare genomgår en poängsatt handledarutbildning om 7,5 hp som genomförs på plats på skolan.

Efter avslutad handledarutbildning skapas ett handledararbetslag på respektive övningsskola, där samverkan mellan lärosätet och skolorna sker bl.a. genom uppföljande seminarier med handledare, professionsutvecklande seminarier med studenter samt att universitetets VFU- lärare regelbundet finns på plats på skolan för att stödja handledarna i deras arbete med studenterna. Hela personalen på skolorna har redan tidigare erbjudits en introduktion i Stockholms universitets VFU-bedömningsmodell och uppföljning erbjuds kontinuerligt. På sikt ska skolorna även fungera som värdar för forsknings- och utvecklingssatsningar.

Försöksverksamheten leds av en projektgrupp som utgörs av prorektor, som även är ordförande i Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet, rektorsråd med operativt samordningsansvar för lärarutbildningarna, en projektledare och en utredare. I verksamheten deltar även cirka tjugo VFU-lärare från fyra

lärarutbildningsinstitutioner och ett centrum. På respektive skola finns även en VFU-

kontaktperson/projektledare, utsedd av skolledningen, som har ett nära samarbete med en eller ett par av VFU-lärarna. Särskilda medel har tillförts från Stockholms stad respektive Botkyrka kommun för att finansiera VFU-kontaktpersonen. Universitetet har bland annat tillfört 200 kr extra per högskolepoäng (hp) VFU utöver den ordinarie VFU-ersättningen till

skolhuvudmännen.

Elva skolor är knutna till försöksverksamheten, varav tre är förskolenheter, fem grundskolor och tre gymnasier.

Om 2012 kunde sägas präglas av att planera, organisera och bygga upp verksamheten, så har detta under 2013 övergått till en genomförandefas genom att en rad olika aktiviteter såsom handledarutbildningar, seminarier och möten har hittat sina former samt utvecklat nya modeller för utveckling och kvalitetsarbete. Under slutet av 2013, precis som 2012, genomfördes även en enkätundersökning till studenter och personal vid ett urval av VFU- kurser och särskilt utvalda VFU-skolor. Enkäten visade att studenter och handledare överlag är nöjda med den organiserade formen av verksamheten, samt att det finns utrymme för fortsatt utveckling.

Uppdrag från Regeringen och Utbildningsdepartementet

Under senvåren 2011 kontaktade Utbildningsdepartementet Stockholms universitet för att diskutera en eventuell försöksverksamhet avseende särskilt utvalda skolor för verksamhets- förlagd utbildning, s.k. VFU-skolor. Universitetet hade då en tid, i liten skala, förberett ett pilotprojekt med likande inriktning. Under hösten 2011 presenterade universitetet ett par alternativa upplägg med olika ambitionsnivåer. I regleringsbrevet från Regeringen och Utbildningsdepartementet för 2013 tilldelades universitetet 5 miljoner för

försöksverksamheten. Av regleringsbrevet framgår följande:

”Medlen ska användas för försöksverksamhet med särskilt utvalda skolor för verksamhets- förlagd utbildning, s.k. VFU-skolor, i syfte att höja kvaliteten i lärar- och förskollärar- utbildningarnas verksamhetsförlagda utbildningsdel. Projektet ska även bidra till att fler ämnesdidaktiska forskningsprojekt genomförs i skolan, till skolutveckling och ökad

kompetens i de särskilda VFU-skolorna och till mer kunskap om evidensbaserade metoder i skolan.”

Verksamhetsförlagd utbildning vid Stockholms universitet

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för lärarutbildningar kan organiseras på olika sätt vid olika universitet och högskolor. Rapporten inleds därför med en översiktlig beskrivning av VFU vid Stockholms universitet som syftar till att ge en bakgrund till försöksverksamheten.

VFU i lärarutbildningarna vid Stockholms universitet (och även nationellt) utgörs fr.o.m.

hösten 2011 av 30 hp i respektive utbildning och ska tillsammans med den universitets- förlagda delen skapa en helhet. VFU genomförs i samverkan med kommunerna inom Stockholms län. Detta innebär att VFU kan genomföras i såväl kommunala som fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor.

Cirka 1 000 skolor i 40 kommuner eller stadsdelar tar årligen emot cirka 5 500 lärarstudenter från Stockholms universitet under deras VFU. Samarbetet mellan universitetet och

kommunerna/stadsdelarna har en särskild organisation, är reglerat genom samverkansavtal och involverar många olika funktioner både vid universitetet, hos skolhuvudmännen och i skolorna.

Avtal mellan Stockholms universitet och skolhuvudmännen

Den 7 juli 2012 slöts ett tilläggsavtal till det samverkansavtal om verksamhetsförlagd utbildning inom lärarprogrammen som undertecknades av lärosäten och kommuner i

Stockholms län under hösten 2011. Tilläggsavtalet syftar till att skapa ett fördjupat samarbete mellan Stockholms universitet och de avtalsslutande särskilt utvalda VFU-skolorna kring den verksamhetsförlagda utbildningen. Avtalet omfattar perioden 1 juli 2012 – 31 december 2016 och det övergripande målet är att höja kvaliteten i lärarutbildningen och stärka studenternas professionsutveckling.

I avtalet förbinder sig Stockholms universitet bland annat för att de särskilt utvalda VFU- skolorna prioriteras vid placering av studenter så att de alltid får det maximala antal studenter de kan ta emot, och att varje termin anordna två seminarier mellan universitetslärare och handledare, där man möts för att diskutera undervisning i syfte att stödja studenterna i deras professionsutveckling och utveckla skolans verksamhet. Skolhuvudmännen å sin sida förbinder sig i avtalet bland annat för att handledarna vid de särskilt utvalda VFU-skolorna anordnar två professionsutvecklande seminarier per termin för VFU-studenterna, och att de

särskilt utvalda VFU-skolorna ska fungera som nav för andra skolor i arbetet med verksamhetsförlagd utbildning.

Avtalet speglar bland annat den stora satsning som universitetet genomför för att erbjuda handledarutbildning om 7,5 hp till samtliga lärare på de särskilt utvalda VFU-skolorna.

Handledarutbildningen, liksom seminarierna, genomförs på plats på respektive skola. Detta innebär att deltagarna inte behöver resa till universitetet för en campusförlagd handledar- utbildning, vilket underlättar praktiskt.

Samtlig personal på VFU-skolan och, i mån av plats, även handledare på närliggande skolor har redan tidigare erbjudits introduktion i VFU-bedömningsmodellen i form av två halvdagar, och uppföljning av detta erbjuds kontinuerligt. På detta och andra sätt kan VFU-skolan fungera ett nav för andra skolor. I mån av plats erbjuds även handledare från närliggande skolor att delta i i introduktion resp. handledarutbildning. Detta är unikt då introduktion i modellen och handledarutbildning för övrigt genomförs på universitetet.

Formerna för seminarierna utprövas och utvecklas på respektive skola och planeras i

samverkan/diskussion med universitetets särskilt utvalda VFU-lärare och ämnesdidaktiker. En gemensam ”seminariebank” håller på att tas fram med seminarier med professionsutvecklande innehåll som bör hållas för studenterna på respektive skola. På sikt kommer dessutom

samverkan att byggas upp mellan VFU-skolorna och närliggande skolor kring ämnesdidaktiska och professionsfördjupande seminarier, t.ex. genom gemensamma ämnesdidaktiska dagar där ämnesdidaktiker och forskare från SU ansvarar för workshops.

Navbyggandet kommer på detta sätt att successivt utvecklas och fördjupas.

I försöksverksamheten ingår för närvarande följande elva förskolor och skolor:

Förskolor

- Karlavagnens förskola, Botkyrka kommun - Nytorgets förskolor, Stockholms stad - Råcksta förskolor, Stockholms stad Grundskolor

- Bäckahagens skola, F-9 samt särskola, Stockholms stad - Knutbyskolan, F-6, Stockholms stad

- Skarpnäcksskolan, F-9 samt särskola, Stockholms stad - Sturebyskolan, F-9, Stockholms stad

- Trädgårdsstadsskolan, F-9, Botkyrka kommun Gymnasier

- St:Eriks gymnasium, samt gymnasiesärskola, Stockholms stad - Tensta/Ross gymnasium, Stockholms stad

- Tumba gymnasium, Botkyrka kommun

Knutbyskolan, Bäckahagens skola och Trädgårdsstadsskolan har även ingått i ”pilotprojektet”

som började planeras hösten 2010.

Organisering och finansiering

Det övergripande ledningsansvaret för försöksverksamheten ligger på universitetets Samordningsgrupp för lärarutbildningarna och på Samordningsgruppens särskilda VFU- utskott. Detta innebär att verksamhetens ledning är direkt förankrad i områdes- och

fakultetsnämnderna, vilket är viktigt för att de ansvariga lärarutbildningsinstitutionerna ska bli engagerade och stödja samverkan med de särskilt utvalda VFU-skolorna.

Den operativa ledningen utgörs av prorektor, som även är ordförande i Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet, rektorsråd med operativt

samordningsansvar för lärarutbildningarna, en projektledare och en utredare. Ordförande är en länk till universitetsledningen och till de beslutande grupperna med representation såväl från universitetet som från skolhuvudmännen. Projektledaren leder och organiserar verksamheten övergripande såväl internt på SU som externt i relation till skolhuvudman och skolledningarna på de aktuella skolorna. Projektledaren leder och organiserar verksamheten övergripande såväl internt på SU som externt i relation till skolhuvudman och skolledningarna på de aktuella skolorna. Utredaren ansvarar för att genom enkäter och andra former för

utvärderingsarbete kontinuerligt återföra erfarenheter från verksamheten som kan ligga till grund för successiva förbättringar. Till projektet har även knutits cirka tjugo särskilt utvalda VFU-lärare som bland annat ansvarar för att stödja handledarna i deras arbete med

studenternas professionsutveckling, där varje skola resp. förskola får en resurs motsvarande ca 20 % av en heltid. På respektive skola finns även en VFU-kontaktperson/projektledare som är utsedd av skolledningen. Denna person ansvarar bland annat för att, i samverkan med särskilt utvalda VFU-lärare, organisera verksamheten för att på bästa sätt kunna ta emot många studenter.

Projektledaren organiserar informations-, planerings- och avstämningsmöten för att stödja de befintliga organisations- och ledningsstrukturerna på universitetet och skolorna i deras arbete med att successivt fördjupa samverkan. Ett par exempel på mötesarenor är regelbundna erfarenhetsutbyten mellan förskolor, grundskolor respektive gymnasieskolor samt planerings- möten mellan VFU-lärare på universitetet. Därutöver hålls regelbundna möten med

skolhuvudman och skolledning på respektive skola och förskola. Syftet med dessa möten är att diskutera erfarenheter, identifiera problem och möjligheter och hitta gemensamma

lösningar. Dessutom har ett antal presentationer hållits på nationella VFU-nätverksträffar och konferenser för att sprida idéer och erfarenheter från projektet (se bilaga 1).

Erfarenheter från försöksverksamheten 2013

När man ser på de deltagande förskolornas och skolornas rapporter för 2013 är det slående att många erfarenheter verkar vara desamma för flera. Rapporterna har sammanställts av VFU- ansvarig på övningsskola tillsammans med VFU-lärare på SU på respektive skola. Ett försök till sammanfattning av dessa följer nedan. I textavsnitten använder vi genomgående begreppet

”skola” även i de fall förskolor avses.

Handledarutbildning ute på skolorna

Att universitetet kunnat erbjuda handledarutbildning på plats ute på skolorna är det många som lyfter fram som värdefullt. För skolorna underlättar det avsevärt såväl tidsmässigt som ekonomiskt, och möjliggör att flera kan genomgå handledarutbildning samtidigt. Flera skolor framhåller också värdet av att ha många utbildade handledare; det ger bland annat möjlighet att skapa handledararbetslag, det bidrar till att VFU-frågor får ett större utrymme och

diskuteras mer på skolan, och det skapar kontinuitet även om man har omsättning av personal.

Att det finns flera handledare på skolan har enligt en av del deltagande skolorna lett till en utveckling från ”min student” till ”våra studenter”, dvs ett gemensamt ansvar för VFU- verksamheten och skolans VFU-studenter.

Många studenter på samma skola

Målsättningen är att placera många VFU-studenter samtidigt på varje skola och det upplever skolorna som positivt. Att många studenter finns där samtidigt ökar möjligheten att pröva olika typer av genomförande av till exempel handledning. Några skolor nämner

grupphandledning och auskultation på andra VFU-studenters undervisning som exempel på sådant som möjliggörs genom att ha många studenter på plats. Någon skola vittnar också om att studenter uttrycker sig positivt om att tillhöra en grupp och ha möjlighet till gemensam reflektion. En skola betonar att många studenter också ställer delvis nya krav på såväl praktiska arrangemang som innehållsliga frågor, inte minst att kunna erbjuda alla professionell handledning. Men trots den ökade arbetsbördan ser de ändå att fördelarna överväger, och att stora grupper till exempel öppnar upp andra möjligheter vad gäller seminarieverksamhet.

Introduktionen på skolan viktig

Att ge studenterna en bra introduktion till VFU ser skolorna som viktigt och något som man arbetar aktivt med. Och när det finns många studenter samtidigt på skolan ökar också

möjligheterna till att göra något ordentligt av det. Att kunna ge en chans att tidigt få träffa de andra VFU-studenterna, skolans handledare och ledning, samt att presentera skolan och upplägget av VFU-kursen bedömer projektledningen som mycket viktigt. Sannolikt ökar det gruppkänslan hos studenterna och ökar medvetenheten om verksamheten på skolan om detta görs genomtänkt och bra.

Ökad medvetenhet genom ökad synlighet

Flera skolor vittnar också om att den ökade synligheten av VFU-verksamheten genom projektet i sig lett till en ökad medvetenhet om VFU-frågor. Genom att frågorna på ett helt annat sätt än tidigare genomsyrat verksamheten har det skapat en medvetenhet om dem som inte förut funnits. En skola uttrycker det så här: ”Genom projektet har VFU lyfts och blivit en del av den ordinarie verksamheten, att vara många handledare som kan stötta varandra och lyfta VFU-frågorna men också att ledningen är mer delaktig i planeringen av VFU.” På några skolor har man även låtit (i princip) all personal genomgå en introduktion till VFU för att på så sätt skapa kunskap, förståelse och engagemang för frågorna och göra det till en

angelägenhet för hela skolan. På någon skola har också skolledningen placerat ut skolans projekt på agendan under konferenser, möten och studiedagar med syfte att skapa en känsla av att alla i skolan deltar och är viktiga i detta.

Ökad arbetsbelastning och planering

Något som ett par av skolorna tar upp, men som sannolikt kan vara ett problem även på andra håll, är den ökade arbetsbelastning och planering som projektet innebär. När en större andel av skolans lärare är verksamma som handledare kan det till exempel krävas ett ökat inslag av vikarier om man anordnar seminarier där handledarna förväntas delta. Att möjliggöra

nedsättning i undervisningstid för att kunna ägna handledarskapet den tid det kräver är också något som efterfrågas. Vid fördelning av resurser till huvudmännen och skolorna är detta därför en fråga man bör ta i beaktande.

Extern kunskapsspridning och forskningsprojekt

De flesta skolor vittnar om en god kunskaps- och erfarenhetsspridning internt på skolan, men att fungera som ett kunskapsnav och sprida erfarenheter till andra skolor är det bara ett fåtal som ännu hunnit påbörja arbete med. Hur länge man varit en del av projektet spelar här en avgörande roll, men naturligtvis kan närhet till andra skolor och redan befintliga samarbeten och nätverk också spela en viss roll. Skolorna visar överlag en medvetenhet om en förväntan att fungera som sådana nav, men säger uttryckligen att det får vänta ytterligare en tid. En av de skolor som varit med från början av projektet, Bäckahagens skola, kommer under 2014 få besök av representanter från Göteborgs universitet och Göteborgs kommun som står på tröskeln att starta övningsskolor.

Vad gäller ämnesdidaktiska forskningsprojekt i skolan så är det ännu tydligare att samarbetet mellan skolorna och universitetet ännu inte hunnit så långt. Hittills har man haft fullt upp med att hitta former för den reguljära VFU-verksamheten, men hoppas att man inom kort även kan komma igång med detta.

Utveckling av övningsskoleverksamheten

Positivt är att på flera skolor är diskussionen om utveckling av verksamheten levande, och ett tydligt exempel på detta är Bäckahagens skola som under hösten 2013 fokuserat på två utvecklingsspår. Det ena är att träna studenterna i hur man systematiskt kan använda

auskultation som ett verktyg för observation och reflektion, och har för detta ändamål använt sig av ett observationsschema (Sheltered Instruction Observation Protocol). Detta

observationsschema biläggs denna rapport, då vi tror att det kan vara värdefullt även för andra att ta del av (se bilaga 2). Det andra utvecklingsspåret har varit att med hjälp av inspelade handledningssamtal träna förmågan att reflektera och samtala om kollegors handledning och på så sätt fördjupa handledarkompetensen.

Man har på samma skola också tagit fram ett förslag på lokal uppföljningsmodell, som innehåller många intressanta tankar. Denna biläggs också denna lägesrapport (se bilaga 3).

Enkätundersökning

Under våren 2013 genomfördes en enkätundersökning av kursen VFU I på projektets tre förskolor, och under hösten 2013 gjordes en motsvarande undersökning av kursen VFU I på projektets tre gymnasier. Överlag är såväl studenter som handledare nöjda med många punkter, men enkäterna visar också på några utvecklingsområden.

Sammanfattning ur studenternas utvärderingar:

• Introduktionen av studenter till VFU-skolan upplevs som positiv. Studenterna kände sig välkomna och introduktionen var givande.

• Delaktighet i verksamheten: Studenten uttrycker uppskattning över att de får möjlighet att ta del av hela skolans verksamhet.

• Handledning: De flesta studenter är nöjda med sin handledning, men det finns variationer vad gäller innehåll i handledningen och tid för enskild återkoppling och i grupp. Studenter efterlyser mer diskussioner mellan handledare och studenter i grupp.

• Auskultationer: Studenter upplever det som positivt att på ett organiserat sätt ta del av olika lärare undervisar i olika klasser. Antalet auskultationer har dock varierat och organisationen skiljer sig åt mellan skolornas verksamheter, vilket kan utvecklas.

• Erfarenhetsutbyte och gemenskap: Studenterna är nöjda med att det finns fler

studenter på samma plats, på vissa skolor har ett gemensamt rum inrättats där de kan träffas. De upplever det som tryggt att ha andra studenter att prata med om allt som händer.

• Professionsutvecklande seminarier: Seminarierna som arrangeras av skolorna, t.ex.

med temat ”Värdegrund och ledarskap i olika klassrumssituationer” upplevs oftast som givande av studenterna. Innehåll och upplägg varierar mellan skolorna och en ökad samordning framöver kan bidra till att förstärka kvaliteten.

Sammanfattning ur handledarnas utvärderingar:

• Stöd till handledare från VFU-lärare: Majoriteten av handledarna upplever stöd från VFU-lärarna i form av samtal, rådgivning, information m.m. som mycket viktigt för handledningen.

• Auskultationer: De upplevs av handledarna som viktiga för studentens utveckling.

VFU-kursernas placering i tid på terminen har dock inte alltid upplevts som lämplig för att ge lärarstudenterna bästa möjliga förutsättningar.

• Många studenter på samma skola: Handledarna upplever att studenterna har stort utbyte av att ha kontakt med andra studenter på samma skola.

• Seminarier för handledare av VFU-lärare på universitetet samt enskild ”handledning på handledning”: Handledarna har inte gett så många kommentarer angående dessa seminarier. Enstaka synpunkter är både positiva och negativa. Innehåll i och former för handledarseminarierna utvecklas kontinuerligt i samverkan mellan universitet och skolverksamhet.

Bilaga 1: Mötesarenor för VFU

Nedan följer en lista över de mötesarenor där projektledaren har presenterat projektets idéer och erfarenheter. Alla presentationer är också spridda digitalt. Projektet har även en egen webbaserad sida för projektet där alla dokument finns samlade, övergripande för projektet och varje skolas/förskolas dokument.

- Stockholms läns samverkande kommuner, löpande presentationer av projektet sen hösten 2011

- Samverkanskonferensen, länets högskolor/universitet och länets 25 kommuner, presentationer och work-shops, även övningsskola har deltagit med presentationer

- Nationella VFU-nätverkskonferensen, landets alla lärosäten med lärarutbildning, presentationer och diskussioner sen våren 2012

- Storstadsnätverket för VFU (Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Malmö högskola, Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad) löpande presentationer och diskussioner sen hösten 2011

-Kulturfonden för Sverige och Finland, Hanaholmen, högskolor/universitet från Finland och Sverige, presentation av projektet i Helsingfors våren 2013

- Studiebesök på övningsskolor från Göteborgs universitet och Göteborgs stad, från Malmös förskole-, grundskole- och gymnasieförvaltning samt MH, inklusive möte med mig,

projektledare och Stockholms stad

- Kommuner i Stockholms län, presentationer av projektet för verksamhetschefer i ett antal kommuner i Stockholms län sen våren 2012

- Stockholms universitet, interna presentationer och diskussioner på alla

samordningsinstitutioner och Studentkåren vid Stockholms universitet sen hösten 2011

Studiebesök på övningsskolor/övningsförskolor

- Utbildingsminister Jan Björklund och representanter för Utbildningsdepartementet besökte Bäckahagens övningsskola våren 2012

- Botkyrka kommun besökte Bäckahagens övningsskola hösten 2012

- Göteborgs universitet och Göteborgs stad besökte Bäckahagens skola och Knutbyskolan hösten 2013

Malmö högskola och Malmö stads förskole-, grundskole- och gymnasieförvaltning besöker Bäckahagens skola, Nytorgets förskolor, Knutbyskolan, Ross/Tensta gymnasium samt Råcksta förskolor i slutet av mars 2014

Bilaga 2: Observationsschema från Bäckahagens skola

SIOP: Sheltered Instruction Observation Protocol

Ett observationsschema som kan användas för att utvärdera sin egen eller andras undervisning med syftet att främja ett språkutvecklande arbetssätt.

Löthagen A., & Lundenmark P., & Modigh A. (2010). Framgång genom språket- i praktiken.

Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. P. 158-159

I. LEKTIONSFÖRBEREDELSER 1. Klart definierade ämnes mål presenteras för eleverna.

2. Klart definierade språkliga mål presenteras för eleverna.

3. Ämnesord och begrepp är anpassade till elevernas ålder och undervisningsnivå 4. Ett rikt utbud av läromedel används för att göra lektionen betydelsefull och för

att tydliggöra innehållet (t.ex. grafik, diagram, modeller, bild).

5. Ämnesinnehållet anpassas till olika elevers olika kompetenser (t.ex. i text och uppgifter).

6. Betydelsefulla aktiviteter har utarbetats som integrerar ämnesbegrepp med aktiv användning av målspråket (t.ex. skriva brev, intervjua, rollspel).

II. INSTRUKTIONER

BYGGA UP FÖRKUNSKAPER (BUILDING BACKGROUND)

7. Ämnesbegrepp knyts explicit till elevernas tidigare upplevelser 8. Nya begrepp anknyts explicit till innehåll som tidigare lärts in.

9. Nyckelbegrepp betonas, upprepas och skrivs så att eleverna inser vikten av dessa

BEGRIPLIGT INFLÖDE

10. Muntligt språk är anpassat till elevernas språknivå (t.ex. vad gäller uttal, tempo, satsstrukturer).

11. Tydliga förklaringar av uppgifter och instruktioner

12. En mängd olika tekniker används för tydliga ämnesbegrepp (t.ex. genom bild, grafisk framställningar, demonstrationer, gester).

STRATEGIER

13. Eleverna ges möjlighet till att använda strategier

14. Under lektionen använder läraren sig av s.k. stöttor (scaffoldings) för att främja elevernas förståelse och formulerande.

15. En variation av frågetyper används, inklusive kognitivt komplexa frågor.

16. Det ges goda möjligheter till interaktion och djupgående diskussioner mellan lärare och elever kring ämnesbegrepp.

17. Läraren get tillräckligt mycket betänketid åt elever till att kunna formulera sina svar och inlägg.

18. Elever ges utrymme att förklara och diskutera nyckelord på sitt modersmål om

detta behövs, med hjälp av kamrater, tolk, ordbok o.s.v.

TILLÄMPNING

19. Material för eleverna för att öva in ämneskunskaper

20. Aktiviteter att tillämpa språk-och ämnes-kunskaper i klassen.

21. Läraren använder sig av aktiviteter som integrerar alla språkfärdigheter (läsa, tala, skriva, lyssna).

III. TILLBAKABLICK/BEDÖMNING

22. Tydliga genomgångar av nyckelbegrepp

23. Läraren ger regelbundet feedback på elevernas yttranden och arbeten (språkligt, innehållsmässigt och vad gäller arbetssätt).

24. Läraren bedömer förståelse och inlärning av alla mål i temat bl.a. i form av prov.

Bäckahagen: Underlag för samtal

SIOP: Sheltered Instruction Observation Protocol Ett observationsschema

som kan användas för att utvärdera sin egen eller varandras undervisning.

Det innebär att man med hjälp av klassrumsobservationer främjar ett språkutvecklande arbetssätt.

I.LEKTIONSFÖRBEREDELSER 1.

2.

3.

4.

5.

6.

II.INSTRUKTIONER

BYGGA UP FÖRKUNSKAPER (BUILDING BACKGROUND) 7.

8.

9.

BEGRIPLIGT INFLÖDE 10.

11.

12.

STRATEGIER 13.

14.

15.

16.

17.

18.

TILLÄMPNING 19.

20.

21.

III. TILLBAKABLICK/BEDÖMNING 22.

23.

24.

Bilaga 3: Uppföljningsmodell Bäckahagens skola

Förslag på lokal uppföljningsmodell

Dokumentering och uppföljning av övningsskoleprojektet Inom ramen för övningsskoleprojektet äger kontinuerlig dokumentering och uppföljning

rum i form av enkäter till studenter, handledare, vfukurslärare, särskilt utvalda vfukurs- lärare, utvärderingsmöten med deltagande skolor, löpande möten med vfu-kurslärare och intervjuer.Utredare från SU:s planeringsenhet ansvarar för denna kollektiva dokumente-

ring och uppföljning av projektet.

Lokal modell för uppföljning och utveckling Vi vet av erfarenhet att det finns en risk för ”utvärderingströtthet” bland såväl lärare/

handledare som studenter om alltför många ”utvärderare” är inblandade. Det kan bli många enkäter att fylla i och sällan får berörda någon återkoppling på vad som

framkommit. Tankar på att utveckla en egen lokal modell väcktes därför under hösten 2012. Vid ett uppföljningsseminarium den 17 januari 2013, där SU;s vfukurslärare, lokalt ansvarig vfuperson och handledare deltog, påbörjades arbetet med att utveckla en

uppföljningsmodell. Vi ser den som ett komplement till ovan nämnda utvärderingsinstru- ment men också som ett styrnings/vägledningsdokument i utvecklandet av Bäckahagen som övningsskola. Utvecklandet av en lokal modell för uppföljning ligger också i linje med de ”utvecklingsstategier” som finns beskrivna i Bäckahagens handlingsplan;

• bygga vidare på och utveckla den ”basgruppstradition” som finns på skolan.

Kommentar; Nyckelbegrepp i basgruppsarbetet - ”lärande samtal”

• systematiskt och medvetet skapa förutsättningar för att involvera och utveckla

”hela” skolan – inkludering

Kommentar; Uppföljning av övningsskoleverksamheten berör och ska nå ut till alla.

• strävan mot deltagarstyrning – lärarna/handledarna tar aktivt ansvar för sin egen och lärarstudenternas professionsutveckling. Den enskildes och gruppens behov är i förgrunden vid planering av aktiviteter som t.ex.

seminarieverksamheten

Kommentar; Lokal utveckling av lärarutbildningen sker lokalt

Från professionell synpunkt kan det vara skillnad om uppföljningen genomförs inifrån eller utifrån. Om den sker utifrån kan den uppfattas som i huvudsak ”kontrollerande” . Det är viktigt för att garantera att Bäckahagen som övningsskola bedrivs i enlighet med de avtal som finns. Ska utvärderingen bidra till lokalt utvecklingsarbete och professionsutveckling för såväl lärarstudenter som handledare på övningsskolan bör den också ta sin utgångspunkt i

handledarnas och lärarstudenternas egna frågor och problemformuleringar. En strävan är att

”modellen” blir ett ”levande” inslag och en naturlig del av innehållet i övningsskolan.

Att skapa en hållbar utveckling Det övergripande syftet med den lokala uppföljningsmodellen är att identifiera styrkor, svagheter, svårigheter och finna lösningar så att Bäckahagen kan bidra till att ” höja kvaliteten i lärarutbildningen och stärka studenternas professionsutveckling”. Det handlar om att successivt med nya erfarenheter och insikter utveckla vfuhandledarnas kompetens att leda

andras lärande, men också att engagera och involvera skolledning och övrig skol -personal.

För att uppföljning ska bidra till lärande och utveckling hos alla, vill vi bygga en öppen, transparent och förankrad uppföljningsmodell som också kan tjäna som väg -

ledningsmodell för berörda. Genom en strukturerad och på förhand bekant modell för uppföljning av övningsskoleverksamheten vid Bäckahagen, så kan en medvetenhet byggas in, en slags handledningens- och seminarieverksamhetens didaktik med frågeställningar som Vad? Hur? Varför? När?För vem/vilka?

Vad har vi att förhålla oss till?

De dokument som utgör ramar och riktning för övningsskoleverksamheten och därmed också för uppföljningen är;

1. Lärarutbildningens övergripande måldokument och styrdokument för vfukurserna

• Examensordningens mål för lärarutbildning – se aktuell VFU –handbok

• Kursplaner för vfukurserna med med FS – se aktuell VFU –handbok

• Studiehandledningar m.m. – se studentens vfuportfölj

• Professionsutvecklingsmatrisen- se aktuell VFU –handbok

• Studentens utvecklingsplan 2. Avtal rörande övningsskoleverksamheten

3.

4. Lokala policydokument för Bäckahagen som övningsskola - Handlingsplan

Förutom nämnda dokument har Bäckahagen, precis som övriga övningsskolor sin unika skolkontext och skolkultur att förhålla sig till. Det kan vara en skolkultur som är dold och omedveten, men som kan ha betydelse för hur utvecklingen kan komma att se ut.

Vad ska följas upp och vem ansvarar?

Under vfukurserna skall studenten genom olika professionsutvecklande aktiviteter erövra nya kunnanden och kompetenser för att successivt utvecklas mot examensord- ningens mål. Dessa aktiviteter är;

• Övningsundervisning med för- och efterhandledningssamtal samt uppföljningssamtal

Uppföljningsansvarig/a; Vfuhandledaren/na

• Lärarledda seminarier för studenterna på övningsskolan Uppföljningsansvarig; Lokalt vfuansvarig

• Auskultation, observation, intervjuer

Uppföljningsansvarig; Lokalt vfuansvarig med stöd av SU-läraren

Förutom dessa aktiviteter kommer också andra förhållanden/ramfaktorer som direkt eller indirekt kan ha betydelse för lärarstudenterna professionsutveckling under sina vfustudier att följas upp;

• Mottagandet och introduktionen på skolan

• Möjlighet att auskultera, göra observerationer genomföra intervjuer

• Tillgång till ändamålsenlig arbetsplats, utrustning, läromedel

• Bemötande från skolans personal

• Samverkan med andra övningsskolor

• Skolledningens roll/bidrag att skapa förutsättningar att utveckla övningsskole-

verksamhete Uppföljningsansvarig)a; Lokalt vfuansvarig och SU- läraren

Introduktion i professionsutvecklingsmodellen,handledarutbildning, seminarier och

handledning med vfuhandledarna följs upp upp vid vfuperiodernas slut.

Uppföljningsansvarig; SU- läraren

Uppföljning ur olika perspektiv och i flera steg

Varje vfukurs/period följs upp enligt modell nedan. De olika stegen genomförs i kronologisk ordning och erfarenheterna som görs vid varje steg utgör på så vis underlag för samtalen i nästa steg.

Steg 1; Formativt och summativt uppföljningsssamtal.

Under hela vfuperioden genomförs kontinuerligt för- och efterhandledningssamtal som vid vfuperiodens slut avslutas i form av ett formativt och summativt uppföljningsssamtal.

En stödstruktur för handledaren under vfuperioden är ”Vägledning vid handledning...”.

Se bilaga 1.

Steg2; Uppföljningsseminarium med studentgruppen

Steg 1.Uppföljning Student- handledare formativt och summativt

Uppföljningssamtal

Steg 2. Uppföljning lokalt ansvarig - studenter

Uppföljningsseminarium

3. Uppföljning SU-läraren - handledare

Reflektionsseminarium

4. Uppföljning

SU+ lokalt ansvarig -rektor Samtal

Bäckahagen Uppföljning ur olika

perspektiv

Uppföljningen grundar sig på samtal, där studenternas upplevelser, erfarenheter, värderingar och insikter successivt växer fram. Samtalsledare är lokalt ansvarig vfulärare och SU-läraren kan vara observatör som antecknar. Rollerna kan växla. Uppföljningen sker i två steg genom ”övningar”. Genom dessa växer en första grov bild av hur studenterna ser på vfukursens olika inslag och också sin egen personliga utveckling.

Seminariet utgör en stomme för kommande uppföljningssteg. Se vidare bilaga 2.

Steg 3

;

”Lärande samtal ” är den modell som kommer att användas för att kollektivt identifiera och reflektera kring fenomen, svårigheter och glädjeämnen i samband med handledning av studenter. Seminariet avslutas med att nästa utvecklingssteg formuleras och konkreta förslag på hur detta skulle kunna gå till.

Steg 4; Uppföljningssamtal med skolledning. Vid terminens slut träffas SU-läraren, lokalt ansvarig och skolledning för genomgång av de resultat och utvecklingsinsatser som framkommit. Syftet med samtalet är att spåra och urskilja om det finns strukturella faktorer/ramfaktorer som behöver förändras för fortsatt utveckling av övningsskoleverksamheten. Av intresse är också att stanna upp vid frågan om övningsskoleprojektets bidragit till förändring/skolutveckling och eventuella negativa effekter. ”Beställning” av examensarbeten och närmare samverkan med forskning är andra samtalsämnen.

Vår förhoppning och intention är en strävan att se ”uppföljning som en dynamisk kunskapsprocess istället för en förstelnad ritual”. Det betyder att också resultaten av uppföljningen bör få konsekvenser dvs vara handlingsinriktad.

Stockholm i mars 2013

Ingegerd Ekendahl

Stockholms Universitet, CeHum