Miljöredovisning 2015

(1)

Handläggare Datum Diarienummer

Curt Monfelt 2016-05-01 LK/161278

Miljöredovisning 2015

Lagar, förordningar och övriga regler

Under de regelbundet återkommande tillsynsmötena med Karlstad kommun avseende Centralsjukhuset (CSK) har följande ärenden behandlats under 2015.

Landstinget har 2013 begärt att få avveckla existerande

smittreningsanläggning. Omständigheterna som bidragit till detta beslut är bland annat att Socialstyrelsens allmänna råd om desinfektion av

avloppsvatten har upphävts. Flera landsting har avvecklat sina

smittreningsanläggningar. Under hösten 2015 tog kommunen beslut om att godkänna landstingets begäran.

Utformningen av landstingets årsrapport till kommunen diskuterades under året. Det finns önskemål från kommunens sida att följande punkter bör ingå i denna – flygstatistik, tömning av oljeavskiljare, mängd farligt avfall samt resultat från provtagning av avloppsvatten.

Kommunen har under 2015 fått in ett klagomål på störande buller från ambulanshelikopter vid CSK. Miljöförvaltningen bedömer att det i

dagsläget är för tidigt för att kunna göra en bedömning om det finns skäl att begära en kostnadsundersökning för åtgärder i byggnader.

För övrigt kan redovisas att länsstyrelsen under året förnyat landstingets tillstånd för vägtransport av farligt avfall som uppkommit i verksamheten.

Tillståndet är giltigt fram till och med 31 augusti 2020.

Interna mål

Landstingets miljöpolitiska program omfattar totalt 16 målområden. Hälften av dessa kan betraktas som effektmål medan övriga är av typen processmål.

Av de målområden som har åsatts tydliga effektmål kan konstateras att tre av dessa redan uppnåtts (mat & måltider, energi samt sjukresor). För övriga kan tyvärr noteras att utvecklingen är motsatt den förväntade. Orsakerna diskuteras i bilaga 1.

Vad gäller målområden med processmål kan konstateras att samma bedömningskriterier som för effektmålen inte kan användas. Oaktat detta pågår inom samtliga områden ett aktivt utvecklingsarbete. Huvuddelen av landstingets kemikalier är exempelvis identifierade. Läkemedelskommittén arbetar aktivt med att minska läkemedlens miljöpåverkan inom ramen för en trygg och säker sjukvård. Upphandlingsprocessen är i stadig utveckling. Det

(2)

pågår diskussioner om att väga in klimatpåverkan i de kriterier som landstinget har för investeringar och kapitalförvaltning.

En sammanfattning av ovanstående presenteras nedanstående tabell.

Riskbedömning

Lagar, förordningar och övriga regler

Klagomål på störande buller från helikoptertrafik vid centralsjukhuset innebär med största sannolikhet att landstinget åläggs att utföra

bullermätningar vid berörda bostadshus inom en snar framtid. Beroende på utfallet av mätningarna kan landstinget senare ådömas att utföra åtgärder som reducerar bullernivån i området kring centralsjukhuset samt andra närliggande och bullerpåverkade fastigheter.

Interna mål

Sannolikheten är stor att flera av de effektmål som finns preciserade i det miljöpolitiska programmet inte kommer att uppnås. Detta gäller i första

(3)

hand målområdena tjänsteresor, avfall & återvinning samt ute &

innemiljöer. Vad gäller exempelvis målområdena arbetsresor och godstransporter är bedömningen svår då metodiken att mäta inte är utvecklad.

(4)

Bilaga 1

Miljöpolitiskt program 2012-2016 - redovisning av respektive målområde

Mat och måltider

Ansvarig verksamhet: Landstingsservice

Aktiviteter och åtgärder

- Fortsatt arbete med att öka inköpen av ekologiska livsmedel. Målet i det miljöpolitiska programmet uppnåddes redan föregående år. Internt inom verksamheten antogs därför ett nytt mål om 35 procent ekologiska livsmedel.

Uppföljning

Under året uppnåddes nästan det interna målet om att 35 procent av totala inköpsvärdet skulle bestå av ekologiska produkter. Målet kommer med största sannolikhet att nås under kommande år.

Utbudet av olika livsmedel

som är etiskt producerade och märkta är fortsatt begränsat. Det innebär att denna typ av livsmedel endast kan täcka en bråkdel av landstingets totala behov av livsmedel. Volym- och prismässigt är kaffe dominerande.

Energi

Ansvarig verksamhet: Landstingsfastigheter

Ekologiskt inköp (%)

Etiskt inköp (%)

Basår 2011 21,9 5

2015 34,8 3,8

Mål 2016 30 10

Mål: Klimatavtrycket, i form av utsläpp av växthusgaser, som beror på användning av energi för värme, kyla och driftsel ska minska med 25 procent till och med år 2016 uttryckt som kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BRA(t). År 2011 utgör basår.

Mål: Av den totala årliga livsmedelskostnaden ska andelen ekologiska livsmedel uppgå till minst 30 procent samt etiska livsmedel till minst 10 procent år 2016.

(5)

- Elenergibehovet har ökat under året på grund av högre nyttjandegrad av värmepumpar vid bland annat centralsjukhuset. Samtidigt har

energibehovet för uppvärmning minskat med 30 procent vid centralsjukhuset.

Uppföljning

Från och med januari 2014 har SMHI ändrat graddagsberäkningen. Detta har inneburit att även historiska värden har fått korrigeras. Vidstående tabell är korrigerad med utgångspunkt från de nya

förutsättningarna.

Beroende på vilka utgångspunkter som används för att beräkna klimatpåverkan

från fastighetsdrift kan konstateras att målet om en 25 procentig reduktion med största sannolikt kommer att uppfyllas under programperioden.

Öppna jämförelser som presenterades hösten 2015 och avsåg år 2014 visade att Landstinget i Värmland var klart bäst gällande energiåtgång per

kvadratmeter (155 kWh/kvm BRA). Näst bästa landsting som var Dalarna som redovisade en förbrukning på 165 kWh/kvm BRA.

Transporter Tjänsteresor

Ansvarig verksamhet: Landstingsservice

- Andelen etanolfordon har ökat under året.

- I samverkan med Värmlandstrafik har landstinget utvecklat en

mobilapplikation för företagsdebitering av resor med kollektivtrafiken.

Tjänsten introducerades under hösten och har fått ett positivt mottagande.

- Laddningsstationer för elbilar finns nu installerade vid landstingets akutsjukhus samt vid vårdcentralerna i Säffle och Kristinehamn.

Kg CO2ekv./kvm Basår 2011 5,51

2015 4,35

Mål 2016 4,13

Mål: Klimatavtrycket, i form av utsläpp av växthusgaser, från

tjänsteresor ska minska med 25 procent fram till och med år 2016. År 2011 utgör basår.

För tjänstefordon gäller att fossila bränslen inte ska användas från och med 2016.

(6)

Uppföljning

Körsträckan för resor i tjänsten med leasingbil och egen bil minskade med drygt 6 procent 2015 jämfört med föregående år. I ett långsiktigt perspektiv har den totala årliga körsträckan varit relativt konstant.

Klimatpåverkan blir i detta sammanhang starkt beroende av fordonsparkens sammanlagda miljöprestanda. Fram till att landstinget leasade främst

etanolbilar var utvecklingen positiv. I samband med att dieselbilar togs in i verksamheten försämrades miljöprestandan. Från och med 2015 har ett nytt avtal om tjänstebilar tecknats. Etanolbilar tas åter in i verksamheten vilket bidragit till sjunkande klimatpåverkan.

Klimatavtrycket som kan knytas till tjänsteresor med flyg har ökat något jämfört med föregående år – från 114 till 122 ton koldioxidekvivalenter, det vill säga i paritet med basåret 2011. Ingen entydig trend kan skönjas utan variationen mellan åren är relativt stor från strax över 100 ton till som mest 141 ton koldioxidekvivalenter under år 2013.

Resor med tåg genererar normalt endast några kg koldioxidekvivalenter per år varför dessa ej redovisas.

Sjukresor

- Under året har sjukreseenheten jobbat med information om sjukresor, främst i syfte att marknadsföra servicelinjer och kollektivtrafik.

- Miljökrav är ställda i upphandling av servicetrafik, planerad trafikstart 2016-07-01. I den nya upphandlingen finns miljöbonus med som ett incitament för att öka biodrivmedelsanvändningen.

- I samarbete med Värmlandstrafik har landstinget tagit fram ny rutin för att förenkla för patient i samband med sjukresa i kollektivtrafik.

Patienten kan boka plats, via beställningscentral, fakturering sker i efterskott och vi hjälper patienten att hålla reda på

högkostnadsskydd/frikort.

- Kontakt har tagits med andra landsting för diskussion om samarbete över länsgränserna.

Ton CO2ekv.

Andel fossila bränslen

(%) Basår 2011 1112 57

2015 1099 76

Mål 2016 834 0

Mål: Klimatavtrycket, i form av utsläpp av växthusgaser, från de

patientresor som landstinget finansierar i samband med vårdbesök, ska minska med 25 procent till och med år 2016. År 2011 utgör basår.

(7)

Uppföljning

Uppföljningen av klimatpåverkan från sjukresor är komplicerad. Statistiken som avser resor med exempelvis egen bil, är till stor del beroende på den ersättningsmodell som är beslutad. Mellan åren 2011 och 2012 ändrades förutsättningarna för ersättning vilket snabbt visade sig i att mindre antal resor ersattes. Samtidigt har resor med andra färdmedel inte ökat i motsvarande omfattning.

Mer klimatvänlig fordonspark samt ökat antal som väljer kollektiva färdmedel innebär sannolikt att klimatpåverkan från sjukresor minskat betydligt.

Arbetsresor

Ansvarig verksamhet: Administrativa staben

- Inga specifika aktiviteter eller åtgärder har genomförts under året.

0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000

2011 2012 2013 2014 2015

Antal resenärer

Taxi Servicelinjer Jumbo Samres Ersättning egen bil

Ton CO2ekv.

Mål: Klimatpåverkan från arbetsresor ska ha minskat med 10 procent senast utgången av år 2016. Som jämförelse ska nyttjas resultatet från resvaneundersökningen som ägde rum våren 2012.

(8)

Uppföljning

Utifrån resultaten från

resvaneundersökningen (RVU) 2012 är landstingets klimatpåverkan, som härrör från

arbetspendling med bil, 4438 ton koldioxidekvivalenter. Under förutsättning att en finansiering kan ske kommer en uppföljande RVU att ske senast våren 2017.

Godstransporter

- Miljökrav på transporter och fordon har använts ibland andra följande upphandlingar

o Läkemedelsförsörjning

o Materialförsörjning till hela landstinget o Inkontinenshjälpmedel

o Förbrukningsvaror för tandvården o Medicinsk och tekniska gaser

Uppföljning

Flödet av gods till landstingets verksamheter kan förenklat sammanfattas till fyra huvudområden — tvätt, livsmedel, central varuförsörjning samt

smågods. Det är idag inte möjligt att kvantifiera klimatpåverkan från något av dessa områden. Målsättningen är dock att genom att ställa krav vid upphandling medverka till att transportbranschen som helhet internt intensifierar sitt klimatarbete.

Avfall och återvinning

Basår 2012 4438 Mål 2016 3994

Mål: Klimatpåverkan från godstransporter från landstingets upphandlade centrala varuförsörjning ska ha minskat med minst 10 procent senast utgången av 2016.

Mål: Den totala avfallsmängden från Landstinget i Värmland ska ha minskat med minst 5 procent senast utgången av år 2016. Jämförelseår är 2011.

Allt organiskt avfall från respektive sjukhus ska senast år 2016 insamlas och användas för energiutvinning genom rötning.

(9)

- Vid upphandling gällande landstingets materialförsörjning har krav ställts på bland annat förpackningar.

Uppföljning

Variationen av mängden avfall som produceras inom landstinget är stabilt mellan olika år. De större variationer som förekommit har kunnat knytas till förändringar och flytt av

verksamheter.

Avfallsmängden är till övervägande del beroende av aktuell inköpsvolym, mängd transport-

förpackningar samt produktförpackningar.

Materialåtervinningsgraden, som främst kan knytas till olika typer av

förpackningar, utgör normalt cirka 25 procent av totala avfallsmängden. Det farliga avfallet uppgår till ca 15 procent. Resterande avfallsmängd förbränns och energiåtervinns.

Utöver ovanstående så insamlas organiskt avfall från produktionsköket, Centralsjukhuset i Karlstad. Mängden uppgår årligen till drygt 300 ton.

Avfallet omvandlas till bland annat biogas i en rötningsanläggning.

De krav som ställs vid upphandling på bland annat förpackningar samt projektet LiVREM har ännu inte på ett avgörande sätt bidragit till att minska mängden avfall som landstinget producerar.

På grund av personal- och tidsbrist har inte försök med insamling av organiskt avfall från verksamheterna kommit till stånd.

Läkemedel

Ansvarig verksamhet: Hälso- och sjukvårdsstaben

- Under 2015 genomfördes 424 fördjupade och 1500 enkla läkemedelsgenomgångar.

- Vid upphandling av läkemedel har miljökrav ställts med utgångspunkt från dåvarande miljöstyrningsrådets kriterier.

Ton avfall Basår 2011 1796

2015 1869 Mål 2016 1706

Övergripande mål: Den negativa miljöpåverkan som härrör från läkemedelsanvändningen inom Landstinget i Värmland ska minska.

(10)

Uppföljning

Insamlat läkemedelsavfall uppgick under året till 2530 kg, det vill säga något mer än föregående år. Under året har ett pilotförsök med två

läkemedelsautomater inletts. Syftet är bland annat att minska kassationen.

I Läkemedelskommitténs lista över Rekommenderade läkemedel finns ett kapitel som handlar om läkemedel och miljö.

Förskrivningen av antibiotika bör så långt möjligt reduceras. Genom Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad

antibiotikaresistens) bedrivs detta arbetet aktivt.

Kemikalier

- Listorna på aktuella utfasnings- och riskminskningsämnen har uppdaterats

- Initiativ har tagits för att skapa en hälsosam, giftfri, trygg och pedagogisk miljö med lekmaterial för varje barn inom vården.

Uppföljning

Arbetet med landstingets kemdatabas fortsätter. Databasen är en

förutsättning för att kunna arbeta effektivt med att fasa ut produkter och ämnen vid exempelvis upphandlingar.

Målsättningen med arbetet som rör barns lekmaterial inom vården syftar i första hand att ta fram en tydlig riktlinje. Denna kan användas för

utformning av miljöer och utrustning av lekmaterial inom landstingets verksamheter där barn vistas, vårdas eller kommer på besök.

Mål: Användningen av särskilt farliga ämnen ska minskas eller fasas ut.

(11)

Hälsofrämjande inne- och utemiljöer Ansvarig verksamhet: Landstingsfastigheter

- Med syfte att förbättra skötseln av alla gröna ytor har ett ”Grönt gestaltningsprogram” tagits fram.

- En ny markentreprenör har upphandlats. Kvalitet och samverkan har i upphandlingen varit de viktigaste urvalsparametrarna.

- Val av byggnadsmaterial sker med utgångspunkt från Landstingsfastigheter generella miljöprogram.

Uppföljning

Arbetet med miljögestaltning och underhåll av befintliga lokaler har pågått under hela året.

Under året har inte den totala mängden ”gröna” ytor ökat. Tendensen är att allt fler grönytor tas i anspråk till nya byggnader och parkeringar.

Målsättningen är dock att försöka bevara de grönytor som finns och framför allt förbättra skötseln av dessa.

Rutinerna för hantering av fuktskador har förbättrats. Skador utreds mer kvalificerat vilket medför att återställningsarbetena ger ett bättre resultat.

Ledning, styrning och samordning Ansvarig verksamhet: Administrativa staben

Uppföljning

Från och med 2015 är miljöenheten en egen ansvarsenhet.

Mål: Landstingsfastigheter skall förbättra miljön kring de av landstinget ägda byggnaderna genom att använda blommande växter som inte orsakar överkänslighetsreaktioner. De på detta sätt odlade ytorna skall öka med minst 50 kvadratmeter per år.

Förekomst av buller, allergener, partiklar och andra skadliga ämnen skall minska under tiden 2012-2016.

Mål: Landstingets organisation och dess processer för ledning och styrning främjar miljöarbetet och säkerställer dess framgång. Det finns tillräckliga resurser för samordning, uppföljning och utveckling av miljöarbetet.

(12)

Strategiska miljöbedömningar

Uppföljning

Inga strategiska miljöbedömningar har genomförts under 2015.

Samordning av upphandlingsarbetet Ansvarig verksamhet: Administrativa staben

Uppföljning

De skriftliga rutiner som tagits fram av upphandlings- och avtalsenheten tillsammans med miljöenheten har förtydligats. Den så kallade

strategigruppen, som finns etablerad inom upphandlingen, använder dokumentet för att identifiera upphandlingar där miljöaspekter spelar stor roll och som är ett prioriterat område i det miljöpolitiska programmet.

Utveckling av upphandlingsprocessen och utbildning i ekologisk upphandling

Uppföljning

En medarbetare har gått på en utbildning för livsmedelsupphandling med strategisk inriktning.

Landstingsnätverket för upphandling har ett så kallat produktråd för livsmedel. Under året valdes landstingets representant till ordförande i produktrådet.

Mål: Strategiska miljöbedömningar ska göras i alla ärenden där det är tillämpligt.

Mål: Miljökompetens och miljöstyrningsutveckling i

upphandlingsarbetet samordnas, så att den kompetens som finns inom till exempel Landstingsfastigheter även kommer till nytta i landstingets övriga upphandlingsarbete.

Mål: Upphandlingsprocesserna utvecklas för att skapa bättre

förutsättningar för ekologiska, etiska och närproducerade produkter. All relevant personal fortbildas i upphandling av ekologiskt, etiskt och

(13)

Miljökriterier för investeringar Ansvarig verksamhet: Ekonomistaben

- Kontinuerlig dialog förs med förvaltare angående innehav som kan strida mot kriterier inom ramen för GES (Global Ethical Standard).

Syftet är att successivt förbättra ”renhetsgraden” i landstingets fondinnehav.

Uppföljning

Nationellt har förvaltningen av landstingens/regionernas fondmedel diskuterats utifrån ett miljöperspektiv. Exempelvis har de indirekta effekterna på klimatpåverkan bedömts vara mycket stor beroende på innehav. Initiativ har tagits för att främja samarbete kring gröna finanser i landsting, regioner och kommuner.

Uppföljning av det miljöpolitiska programmet Ansvarig verksamhet: Administrativa staben

Uppföljning

Arbetet med att genomföra det miljöpolitiska programmet följs årligen upp och presenteras för både tjänstemannaledningen och den politiska

ledningen.

Mål: Styrande riktlinjer, gällande miljökriterier och uppföljning av dessa, ska tas fram för alla investeringar.

Mål: Det miljöpolitiska programmet ska kontinuerligt följas upp, nya mål utvecklas och åtgärdslistor uppdateras genom att målsättningar förmuleras och följs upp i arbetet med de årliga landstingsplanerna.