B i b l i o t e k s d i r e k t i o n e n K a r i n O h r t
B i b l i o t e k a r i e
Studentarbetsplatser på Lunds Universitets Bibliotek
Bakgrund – Biblioteksbarometern 2000 och andra undersökningar
Som ett led i utvecklingsarbetet inom LUB genomfördes 2000 en stor undersökning av biblioteksanvändningen, användarnas informationsstrategier, behov och
tillfredsställelse med nätverkets service. I Biblioteksbarometern, avsnitt 14
”Bedömning av bibliotekets tjänster” ställdes frågor bl a om öppettider, litteratursamlingar, tillgång till datorer, läsplatser och grupparbetsplatser.
Användarna är överlag tillfredställda med biblioteksmiljön men med ett stort undantag - studenterna är mycket missnöjda med tillgången på arbetsplatser, särskilt grupparbetsplatser
grupparbetsplatsergrupparbetsplatser
grupparbetsplatser vid samtliga fakulteter utom S och HT. Det finns också ett mer utbrett missnöje bland studenter inom flera fakulteter när det gäller tillgång till datorer
datorerdatorer
datorer för eget arbete och kommunikation på biblioteket.
”Med tanke på att biblioteket är en mycket viktig arbetsplats för studenterna är det en väsentlig fråga för utveckling av bibliotekstjänsterna att se till att studenterna har tillgång till datorer för eget arbete på biblioteken. Då stora delar av det självständiga och ämnesbreddande studiearbetet äger rum på biblioteket bör studenterna kunna arbeta med helheten i sina studieuppgifter på plats, vilket kräver datorarbetsplatser för mer än sökningdatorarbetsplatser för mer än sökningdatorarbetsplatser för mer än sökningdatorarbetsplatser för mer än sökning.”
Samtliga citat är hämtade ur Biblioteksbarometer 2000. Sammanställd av Åsa Lindberg- Sand. Rapporten finns att läsa på http://www.evaluat.lu.se/overutv/Biblbaro.htm
Biblioteksbarometern 2000 var för övrigt inte den första undersökningen som pekade åt samma håll. I Studentbarometern 1997 påpekas att lokalernas ändamålsenlighet och tillgången till grupprum är inte är så bra eller brister, främst inom LTH, HT och MN.
I BIBSAMs nationella undersökning 1997 där genomsnittet låg på 14 studenter på varje studentarbetsplats var Lunds universitet sämst med 29,5 studenter per plats.
Biblioteksbarometern är ett led i universitetets kvalitetsarbete och skall bidra till att god praxis lyfts fram och brister rättas till. För att få en överblick och kunna vidta åtgärder till förbättringar uppdrog biblioteksstyrelsen 2001-11-26 åt
biblioteksdirektionen att inventera och klassificera befintliga arbetsplatser.
2002-05-02 Dnr LUB A9 62/2002
Inventering - upplägg
Biblioteksdirektionens undersökning avser endast biblioteken inom LUB nätverket och omfattar studieplatser i anslutning till biblioteken, vilket definieras som tillgängliga via biblioteket, administrerade av biblioteket eller med bibliotekets samlingar på bekvämt avstånd. Inledningsvis kontaktades byggnadsenheten som också var intresserad av studentarbetsplatser men där man önskade en överblick över det totala antalet platser på hela LU, en uppgift som biblioteksdirektionen inte ansåg ligga inom sitt ansvarsområde och som också var alltför stor för att kunna genomföras inom planerad tid. För att kunna koppla samman resultatet av denna inventering med en senare inventering av byggnadsenheten ombads alla att ange nummer på de rum som räknades och en ritning över lokalerna bifogades formuläret.
Kontakter togs med studentrepresentanterna i biblioteksstyrelsen och styrgruppen för UB Norr, och dessa intervjuades om hur de uppfattade situationen idag och önskemål inför framtiden. Bilden de gav var entydig - det var svårt att hitta lokaler för
grupparbete särskilt om man ville arbeta under helger, man föredrog grupprum framför grupparbetsplatser ute i biblioteken, behovet av datorer var stort. Att många undermåliga lokaler, utan dagsljus och dåligt städade som ex skrivsalarna i Edens källare används idag, förklaras med att studenterna använder vad som står till buds.
Önskemålen är helgöppna bibliotek, passerkort till vissa lokaler och mycket fler välutrustade (med dator, whiteboard) grupprum. Konventionella läsplatser är periodvis också en bristvara.
Tidigare biblioteksstatistik inom LU innehåller uppgifter om antal sittplatser, läsplatser, grupprum och datorer. Studentrepresentanternas önskemål liksom besök vid några bibliotek gjorde klart att det var nödvändigt med tydliga definitioner för att skilja soffor från studieplatser och biblioteksdatorer för enbart sökning ifrån datorer för studenternas arbete i sin helhet. Undersökningen delar in studentarbetsplatserna i fem kategorier:
Läsplatser LäsplatserLäsplatser
Läsplatser: soffa eller fåtölj, bord ej nödvändigt.
StuStuStu
Studieplatserdieplatserdieplatserdieplatser: stol och arbetsbord Datorarbetsplatser
DatorarbetsplatserDatorarbetsplatser
Datorarbetsplatser: studieplats medmedmedmed dator
utrustad för Internet, ordbehandling- kalkyl- och presentationsprogram samt olika ämnesspecifika program
Grupparbetsplatser GrupparbetsplatserGrupparbetsplatser
Grupparbetsplatser: arbetsplats med bord avsedda för grupparbete Arbetspl
ArbetsplArbetspl
Arbetsplatser i grupprumatser i grupprumatser i grupprumatser i grupprum: Avskilt rum med plats för grupparbete
Datorer, datoruttag och annan utrustning som exempelvis white board redovisas också.
Inventering – resultat
Antal platser Antal platser Antal platser Antal platser
22 bibliotek (se bilaga) har räknats, UB H och UB N var för sig. Endast platser i anslutning till biblioteken har räknats.
Totalt finns det idag knappt 2400 platser på biblioteken inom nätverket, 1800 är iordningställda studieplatser med stol och bord. Detta kan jämföras med
biblioteksstatistiken från 1999, 63 räknade bibliotek med 2500 platser varav 1560 iordningställda.
1999 2002
sittplatser studieplatser
Studenter per plats
Hur stor konkurrensen är om platserna på de olika biblioteken varierar från Campus Helsingborg med 44 studenter per plats till Juridicum med 4 studenter per plats (de minsta biblioteken på Raoul Wallenberg institutet och Internationella miljöinstitutet har 2 studenter per plats). På UB Helgonabacken och UB Norr är det svårt att beräkna studentunderlaget.
För hela nätverket med 35000 studenter blir genomsnittet 15 per sittplats och för Lund med ett studentantal på 30000 gör det drygt 13 per sittplats och 17 per iordningställd studieplats.
Öppettider Öppettider Öppettider
Öppettider ---- tillgänglighet tillgänglighet tillgänglighet tillgänglighet
Kravet på ett nätverksbibliotek är att hålla öppet minst 30 timmar i veckan och sedan omorganisationen har många bibliotek ökat sina öppettider. Fyra bibliotek har öppet till åtta och endast UB Helgonabacken till nio.
Fortfarande är det endast få bibliotek som håller öppet på lördagar och bara Juridicum och RWI som har söndagsöppet. Här kan påpekas att ett önskemål från studenter är just öppethållande på söndag eftermiddag.
Öppettid ÖppettidÖppettid
Öppettid Antal Antal bibliotekAntal bibliotek Antal Antal bibliotekbibliotek Antal platserAntal platser Antal platserplatser
9/10-16 22 2244
16-17 13 1952
17-19 8 1459
19-20/21 5 1051
lördag 6 1278
söndag 2 505
Antal datorer för studentbruk, grupparbetspl Antal datorer för studentbruk, grupparbetsplAntal datorer för studentbruk, grupparbetspl Antal datorer för studentbruk, grupparbetsplatseratseratser atser
De kvalificerade studieplatser med tillgång till dator eller möjlighet att koppla upp sig med egen dator är mycket få. Det finns 183 datorarbetsplatser för studenter inom hela Lunds Universitet. Därutöver finns biblioteksdatorer för sökning i enbart katalog/Internet. Har studenten en egen dator finns 110 uppkopplingsmöjligheter inom hela LUB. Behöver man ingen nätuppkoppling så bör möjligheterna bara vara
Kategori KategoriKategori
Kategori AntalAntalAntalAntal DatoruppkopplingDatoruppkopplingDatoruppkoppling Datoruppkoppling
DaDa DaDatortortor tor
studieplats 1046 110
datorarbetsplats 198 198
grupparbetsplats 166 9 0
platser i grupprum 350 16 13
grupprum 26
För grupparbeten finns totalt 26 grupprum, vissa av dem för flera grupper samtidigt och bara Social-och beteendevetenskapliga biblioteket och Juridicum har grupprum med datorer eller datoruppkoppling. Grupparbetsplatserna ute i biblioteken är också få och bara 9 av dem tillåter användning av egen dator.
Goda exempel Goda exempelGoda exempel Goda exempel
Trots att inget bibliotek har både generösa öppettider och gott om välutrustade studieplatser för enskilda och grupper, så har en del kommit längre än andra. 80 av 198 datorer för studenter finns på Juridicum, och Raoul Wallenberg institutet kommer om ett år att ha 18 datorarbetsplatser. Internationella miljöinstitutet har datoruppkoppling till nästan samtliga studieplatser och det kommer också att finnas på det nya Geobiblioteket. 12 av 26 grupprum finns på Vårdvetenskapliga biblioteket, Social och beteendevetenskapliga har tre och Juridicum fem.
Förändringar inom e Förändringar inom eFörändringar inom e Förändringar inom ett år tt år tt år tt år
Under det kommande året tillkommer det 350 nya platser men 70 av dem, på Geobiblioteket och MFB-USIL kommer att ersätta platser som försvinner. En tendens är att platserna blir bättre utrustade, man inrättar få enkla läsplatser och istället fler studieplatser med uppkoppling och datorarbetsplatser. Man satsar på nästan lika många platser för grupparbete som för enskilt arbete men med tonvikt på grupprum istället för grupparbetsplatser ute i biblioteken.
13
67 62
24 98
41
1
Läsplats Studieplats Datorarbetsplats Grupparbetsplats Plats i grupprum Datorer/datauttag
Helgonabacken kommer att göra 50 av sina studieplatser till datorarbetsplatser, de första klara till ht 2002.
RWI kommer att inrätta 6 datorarbetsplatser under året.
Geobiblioteket flyttar sommaren 2003 in i nya lokaler. Antalet platser blir ungefär detsamma, men samtliga får dator eller datoruttag.
Juridicum skall bygga 6 nya grupprum med 9 platser i varje. Inga datorer i första skedet.
På UB Norr görs under sommaren några fd arbetsrum om till grupprum. Det blir 20 nya arbetsplatser med datoruttag.
Den största utbyggnaden kommer att ske på MIS där man planerar för 50 läs- eller studieplatser, 35 datorarbetsplatser och 4 grupprum med 10 arbetsplatser i varje.
Sammanfattning
Även på de mest nybyggda bibliotek förefaller tillgång till datorarbetsplatser, grupparbetsplatser, datorer för informationssökning och grupprum vara otillräcklig.
En orsak kan vara att man i planeringen för nya biblioteksbyggnader inte tar hänsyn till bibliotekens nya funktioner som studiemiljö utan istället konserverar en föråldrad syn på bibliotek genom att fortfarande lägga fokus på utrymmet för samlingar. Det satsas också förhållandevis litet på IT för biblioteksbrukare i förhållande till IT- satsningar inom övriga universitetet.
Trots att de flesta bibliotek ser studenterna och forskare som lika viktiga användare ger man inte en service anpassad studenternas önskningar och behov. Enligt Biblioteksbarometern anser studenterna datortillgång, läsplatser och biblioteksmiljö vara bland den viktigare biblioteksservicen. För lärare och forskare som har tillgång till dator på arbetet och anslutning till campusnätverket hör detta till den minst
prioriterade servicen. Det finns idag ingen undersökning på hur många studenter som har dator och campusaccess.
Bland en del lärare och forskare finns fortfarande en oförståelse för studentens behov av biblioteket som arbetsplats.
”Bibliotekets resurser ska inte användas för läsplatser till studenter och kurslitteratur. Skrivbord har man hemma och kurslitteratur köper man (i alla fall inom naturvetenskap).”
Den 10% ökning av antalet studentarbetsplatser som planeras inom ett till två år är enligt min mening långt ifrån tillräcklig för att tillmötesgå studenternas uttryckta behov/önskemål av datorarbetsplatser och grupprum. Med de 11 nya grupprum som planeras är kommer det 2003 att finnas 37 grupprum i anslutning till biblioteken samtidigt som man inom större delen av universitetet säger sig vilja förnya
undervisningsformerna mot mer elevstyrt lärande. Datorarbetsplatserna ökar till 280.
Vissa utbildningar till exempel inom LTH har gott om datasalar men
datorarbetsplatser i anslutning till biblioteken behövs ändå eftersom många studenter behöver handledning av bibliotekspersonal för att utveckla sin
informationskompetens.
Det bör utredas hur man garanterar säkerhet för institutionens datanät samtidigt som man ger studenterna maximala uppkopplingsmöjligheter. På många institutioner används säkerheten som argument för att inte installera uppkoppling för medhavd dator i biblioteken.
Det behövs en samstämmighet med vad som avses med begrepp som kvalificerad studieplats. Vi bör eftersträva en hög standard inom hela LUB nätverket. Ett förslag är att ge bidrag till någon miljö för att sedan kunna använda den som ett exempel på
”best practice”.
Slutligen bör universitetet sätta upp ett mål för vad man anser vara ett rimligt förhållande mellan antal studenter och kvalificerade studieplatser av olika kategorier och fastställa en tidsplan för när detta mål skall realiseras.
”En god studiemiljö med kvalificerade bibliotekstjänster innebär att skapa fullvärdiga arbetsplatser för studenter, där de kan sköta samtliga inslag i studiearbetet – söka och skaffa litteratur, läsa och diskutera,
