Regionstämma Innehåll:

Regionstämma 2021

Innehåll:

• Program och kallelse

• Föredragningslista

• Valberedningens förslag

• Förvaltningsberättelse med revisionsberättelse

• Motioner och styrelsens yttrande

LRF Gotland

Föredragningslista vid ordinarie regionstämma Fredagen den 19 mars 2021, kl. 09.00, digitalt via länk.

1. Stämman öppnas

2. Val av ordförande, vice ordförande, sekreterare och protokollsekreterare

3. Val av justerare

4. Fastställande av röstlängd

5. Fråga om stämman utlysts i stadgeenlig ordning 6. Styrelsens verksamhetsberättelse för 2020 7. Revisorernas berättelse för 2020

8. Fastställande av resultat- och balansräkning 9. Fråga om ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter

10. Fastställande av arvode samt traktaments- och reseersättning till styrelseledamöter, revisorer, ledamöter i valberedning samt riksstämmoombud.

11. Fastställande av antal samt val av styrelseledamöter.

12. Val av regionordförande bland styrelsens ledamöter.

13. Val av revisorer jämte personliga suppleanter

14. Fastställande av antal och val av ledamöter i valberedning, däribland dess ordförande

15. Val av ombud jämte ersättare till riksförbundsstämma med Lantbrukarnas Riksförbund

16. Ärenden som riksförbundsstyrelsen eller regionförbundets styrelse hänskjutit till stämman

17. Behandling av inkomna motioner

18. Övriga frågor framställda i stadgeenlig ordning 19. Stämmans avslutning

LANTBRUKARNAS PROTOKOLL

RIKSFÖRBUND

LRF Gotland 2021-01-28

LRF Gotlands valberedning inför 2020 års regionstämma

Tid: 19.00-20.30

Plats: Digitalt via Teams

Närvarande: Kristian Gustafsson, Grötlingbo, sammankallande Björn Eriksson, Gammelgarn

Tomas Björkqvist, Väte Lillemohr Lindby, Gothem Charlotte Bendelin, Väte Hans Vestberg, Hamra Didrik Andersson, Hangvar Britt Wolter, Bro

Ej närvarande: Hans Landergren, Martebo, från ungdomen

§ 1 Öppnande

Sammankallande hälsade alla välkomna och förklarade sammanträdet öppnat.

§ 2 Val av justerare

Till att jämte ordförande justera protokollet utsågs Tomas Björkqvist.

§ 3 Val av sekreterare

Beslutades att utse Britt Wolter till sekreterare.

§ 4 Val av stämmofunktionärer

Beslutades att till stämmofunktionärer föreslå följande:

Stämmoordförande Markus Westberg, Hamra Vice stämmordförande Anna Törnfelt, Alskog Sekreterare Petter Engström Protokollsekreterare Miriam Åkerström

§ 5 Arvoden, traktamenten och reseersättningar

Beslutades att föreslå stämman följa riksförbundets rekommendationer då det gäller arvode, traktamenten och reseersättningar för förtroendevalda inom regionförbundet. (se bilaga 1)

Beslutades att föreslå att reseersättning skall utgå till en bil per lokalavdelning vid ombudens resa till regionstämman. Vid mer än 4 ombud utgår reseersättning för 2 bilar.

PM arvoden 2021

Dagarvodet för förtroendevalda

Dagarvodet för förtroendevalda höjs med 6 kr till 245 kr per timme för uppdrag inom Lantbrukarnas Riksförbund under 2021.

Dagarvode utgår för såväl sammanträdes- och förrättningstid som restid med följande belopp exklusive sociala avgifter:

Timmar 1-13 14-24

Ersättning 245 kr/timme 3 430 kr

Vid flerdagsförrättning utgår inget arvode mellan kl 00.00 och 07.00.

Antalet timmar beräknas som antalet påbörjade timmar som överstiger 30 minuter.

Dagarvode utgår endast för hela timmar. Telefonsammanträden ersätts enligt timarvode

Rese- och traktamentsersättningar

Bilersättning utgår med lägst 28 kr/mil och är samma som för anställd personal.

Vid samåkning utgår ett tillägg på 5 kr/mil per passagerare.

Vid användande av miljöbil gäller samma regler som för anställd personal.

Traktamentsersättning utgår enligt LRFs avtal för anställda Årsarvoden

Regionordförandes fasta arvode

Utgår med 1,75 inkomstbasbelopp + 2 kr/medlem baserat på medlemsantal vid årets slut.

Arvode som betalas för 2021 skall justeras med det nya inkomstbasbeloppet 68 200 kr - slutjustering av 2021 är 1,75 x 68 200 kr + 2,00 kr x medlemstalet vid verksamhetsårets slut.

Regionstyrelsens fasta arvoden

Ett fast årsarvode till regionstyrelsen utgår med ett belopp motsvarande regionordförandes att disponera för ersättningar efter beslutad arbetsfördelning.

LRF Ungdomen riksstyrelse

Ordförande – 0,8 x 68 200 kr + 2,50 kr x medlemsantalet (16-36 år) per den 31 augusti.

Vice ordförande – 0,4 x 68 200 kr + 1,25 x medlemsantalet (16-36 år) per den 31 augusti.

Ledamöter – 0,08 x 68 200 kr + 0,40 kr x medlemsantalet (16-36 år) per den 31 augusti.

Inkomstbasbelopp

Efter beslut av Riksförbundsstyrelsen 2018-04-24—25, används från och med 2019 inkomstbasbelopp som grund för fasta arvoden till regionstyrelse och LRF Ungdomen riksstyrelse.

För 2019 – 64 400 kr (inkomstbasbelopp) För 2020 – 66 800 kr (inkomstbasbelopp) För 2021 – 68 200 kr (inkomstbasbelopp)

Lantbrukarnas Regionförbund på Gotland

2020

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsåret 2020 har inte liknat något tidigare år i vår verksamhets historia.

Året började som vanligt med lokalavdelningarnas årsmötessäsong, vi hann även genomföra den planerade Gröna Framtidsdagen den 19 februari. Från och med mars innebar läget i Sverige att allt mer verksamhet fick ställas in eller om. De stora publika arrangemangen har inte kunnat genomföras under 2020 däremot har många av oss ”tvingats” i digitala arbetssätt. Med stöd av modern teknik har vi trots allt kunnat upprätthålla stor del av verksamheten, om än på nytt sätt. Mot slutet av året har det dock märkts av att den sociala kontakten är saknad i alla de- lar av organisationen.

Om extremåret 2020 har påverkat organisationen och folkrörelsen i stor ut- sträckning, så har det dock varit ett bevis på att de gröna näringarna kan stå upp- och för leveranstrygghet i samhället även under kris. 2020 har för de flesta nä- ringarna inom lantbrukssektorn varit ett bra år med goda skördar och bra prisni- våer på många produkter, mycket till följd av en både ökad efterfrågan på svenskt men också en orolig världsmarknad i pandemins spår. Det finns undan- tag, primörer och grönsaker är ett exempel där ett förändrat konsumentbeteende med mindre restaurangbesök mm gett en förändrad efterfrågan på produkter.

2020 kan sammanfattas som ett positivt år för primärproduktionen.

POLITISKA VILLKOR/KONTAKTER MED POLITIKER RIKSPOLITIKER

♣ LRF Gotland har haft möte med landsbygdsminister Jennie Nilsson i sam- band med Covid- 19 och arbetskraftsfrågan under våren. LRF samlade age- rande över hela landet löste till sist inreseproblematiken för de flesta av sä- songsarbetskraften.

♣ LRF Gotland har även haft möten med våra riksdagspolitiker Hanna Wes- terén och Lars Thomsson, bland annat medverkade de på ett möte där LRF Gotland påvisade brister i myndighetsinitiativet Grön Infrastruktur. Mötet genomfördes hos Bernt Röcklinger som då fick exemplifiera med utma- ningar och problem de har råkat ut för.

♣ LRF Gotland har tillsammans med Mellanskog och våra riksdagsledamöter haft ett riksdagsseminarium om nyckelbiotoper och andelen skyddad skog.

Våra riksdagspolitiker stod som värdar för seminariet men LRF Gotland an- svarade för programmet som bland annat byggde på medlemmen Lennart Niklassons ärende.

LOKALPOLITIKER

♣ Regionstyrelsens ledamöter har genom personliga kontakter hållit kontakt med lokala politiker verksamma i regionfullmäktige och nämnder. Under 2020 har vi fortsatt att genomföra regelbundna möten i den lantbruksplatt- form som skapades 2018.

♣ Under 2020 har vi fört en dialog med Miljö och byggnämnden om berg- värme efter vårat stämmobeslut. Det har resulterat i att vi genomfört en en- kätundersökning kring hur våra medlemmar upplever att de eller kollegor fått påverkan på vattnet i sina brunnar efter bergvärmeborrning. Miljö och byggnämnden gör nu en inventering på hur andra kommuner kan inta en re- striktivare tillståndsgivning till borrning efter bergvärme, för att se hur Reg- ion Gotland ska kunna utveckla sin handläggning av dessa ärenden.

KONTAKTERMEDMYNDIGHETEROCHANDRA

ORGANISATIONER

♣ LRF Gotland har i år arbetat vidare med goda myndighetsutövandet och även med främjandeuppdraget på Länsstyrelsen. LRF Gotland påpekar i alla myndighetssammanhang vikten av att myndigheten arbetar på ett stöd- jande sätt så att det blir lätt för den enskilde lantbrukaren att göra rätt.

♣ LRF Gotland har i år varit med och startat näringslivsberedningen, där nä- ringslivsorganisationerna arbetar gemensamt i vissa frågor. Genom närings- livsberedningen kan vi kraftsamla i frågor som vi har gemensamt intresse i.

Vi fokuserar på bygglov, upphandling, arbetskraft och kompetensförsörj- ning, kommunikationer (som bland annat frakten) och till sist att hela ön ska kunna utvecklas för en levande landsbygd.

♣ LRF Gotland har träffat Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen en handfull gånger på gemensamma samrådsmöten under året. Där avhandlas aktuella utma- ningar som 2020 bland annat varit Corona, oro för torka under vår/försom- mar etc. En effekt av detta bidrog till att länsstyrelsen pausade gårdskontrol- lerna intill det att epidemisituationen ljusnat.

I

♣ LRF har varit en drivande kraft inom trafikrådet och trafikrådets styrelse för att lyfta fram de gröna näringarnas och fraktbehovet i gotländska ståndpunk- ter inför färjeupphandlingen för 2027-2037. Mycket fokus läggs på person och turisttrafiken vilket gör att LRF har en mycket viktig roll att bevaka frak- ten och hur kommande färjetrafik tar hänsyn till vårt branschbehov av en modern och väl fungerade fraktlogistik.

♣ Remisser och skrivelser lämnade av LRF Gotland

-Regionala utvecklingsstrategin, LRF Gotland påvisade betydelsen av lantbru- ket för den regionala ekonomin, samt betydelsen av lantbruket för den le- vande landsbygden.

-Grön Infrastruktur, LRF Gotland påtalade att vi inte i grunden ser något be- hov eller värde av en Grön infrastrukturplan. Den riskerar bli ytterligare ett diffust underlag enskilda handläggare tar stöd av vid handläggning inför be- slut av olika slag (som i bygglovssammanhang osv).

FÖRETAGSUTVECKLING

♣ Under sommaren höll vi kontinuerliga möten med berörda aktörer för att ha en samlad bild av läget med torka över ön. Rådgivare, branschföreträdare, myndigheter och banker redogjorde för läget utifrån sin verksamhet. Detta görs för att skapa en gemensambild och snabbt kunna komma till handling vid behov.

♣ LRF var drivande i att ställa om hallfredadagen till en digital tillställning. För att kunna tillhandahålla något intressant producerades film om försöken samt en studiebesöksslinga som flera lokalavdelningar besökte under som- maren.

♣ LRF höll fysiskt seminarium om jordhälsa och ett digitalt om odling på Got- ländska mulljordar, inför en förhållandevis stor publik.

PROJEKT

G

/

P

/

• Projektet Fossilfritt kött har avslu- tats och slutredovisats. Har mynnat ut i konceptet Klimatsmartare kött

• Projektet mervåtmarker höjt grundvatten med reglerbara däm- men på Gotländska myrar har av- slutats

• Energilagringsförstudien har avslu- tats och slutredovisats

• Ägarskiftesprojektet slutredovisa- des 2020.

• Vassklippningsprojektet fortsätter under 2021. Nu har det investe- rats i en ”klippskopa” till Got- land.

• Mer svenskt kött på restaurang, Sussi är med från styrelsen.

• Rusta för torka – om hur vi kan klimatanpassad lantbruket och dra lärdomar av torråren

• Operation Matbyrån - undersöka möjligheterna till en städjande funktion inom mat och livsme- delsnäringen

• Mer vatten för bevattning genom- förs 2021.

OPINIONSBILDNING/KOMMUNIKATION

♣ LRF Gotland är med i arbetet med skördefestivalen som i år gjordes om till skördemånad efter rådande omständigheter.

♣ Nyhetsbrev har sänts ut med mer ingående information om LRFs arbete. Ny- hetsbrevet når samtliga huvudmedlemmar som registrerat sin mailadress i medlemsinformationen.

MEDLEMSÄRENDEN

♣ Under året har LRF Gotland hjälpt enskilda medlemmar med formuleringar och skrivelser/yttranden i olika myndighetsärenden. I andra fall kopplat med- lemmar till den expertis LRF har på olika områden.

LRF-ORGANISATIONEN

♣ Representanter för regionstyrelsen och/eller personalen medverkade på 39 av LRF:s lokalavdelningsårsmöten. Fyra kommungruppsmöten, ett i varje kommungrupp hölls i mars.

♣ Regionstämman 2020 hölls den 20 mars ”digifysiskt” på 5 platser på ön och live på Facebook. Anna Törnfelt avgick som ordförande och Andreas Ny- pelius valdes till ny ordförande. Till årets avdelning utsågs Bro LRF medan årets “tummenupp” tilldelades När LRF och åretsuppstickare blev Sten- kumla-Västerhejde-Träkumla LRF avdelning. Huvudtalare var Palle Borg- ström, 8 motioner behandlades och 3 skickades vidare till riksförbundsstäm- man där samtliga gotländska motioner så småningom antogs av fullmäktige.

♣ Regionstyrelsen under året 2020 bestått av Ordförande Andreas Nypelius, vice ordförande Ninni Kolmodin, Stefan Johansson, Mats Bondesson, Bernt Pettersson, Sussi Redig, Johan Bolin och Erik Siggelin samt ungdomsstyrel- sens representant Julia Österlund.

♣ Antalet medlemmar uppgick den 31 december 2020 till 3346 stycken. Un- der året 2020 inskrevs 123 nya medlemmar. Totalt för LRF anslöt ca 6500 medlemmar till föreningen över hela landet.

♣ Lokalavdelningskonferensen 2019 anordnades 29 oktober på Lövsta. Framti- dens folkrörelse var på programmet. Styrelsen ”grupparbetade” med sina fadderavdelningar. Introduktion och grupparbete kring medlemsdialogen ge- nomfördes.

♣ Ordförandekonferens hölls digitalt den 10 december. På programmet var bl.a. digitala årsmöten, CAP och vattendirektivet. Medverkande var Helena Andreason, jurist LRF och Sofia Björnsson CAP expert på LRF.

♣ För året har den nya tekniken också gett möjligheten att vid 3 tillfällen haft kortare avstämningar med och dialoger med lokalavdelningsordförandena.

♣ Kontoret har under 2020 bemannats av regionchef Petter Engström och kommunikatör-verksamhetsutvecklare Miriam Åkerström. Vidare har hjälp från medlems- och organisations service köpts in vid behov genom Monica Fie och Amina Nasser som också har sina kontor på Grönt centrum.

UTBILDNING

♣ Den 19 februari arrangerade LRF en Grön framtidsdag tillsammans med de andra organisationerna i klustret på Gotland Grönt Centrum. Ny LRF VD Anna Karin Hatt välkomsttalade i maskinhallen och många intressanta semi- narier hölls i lokalerna på Grönt Centrum den dagen.

LRFU^NGDOMEN

♣ Under året har LRF Ungdomen haft några fysiska aktiviteter men det mesta har fått skjutits till framtiden p.g.a. pandemin. Årsmötet var digitalt, precis som det mesta i dessa tider. Till ordförande valdes Viktor Ejdertun, Gerum, och till ny vice ordförande valdes Julia Österlund, Fröjel. Som Ungdomens representant i Regionstyrelsen valdes Julia Österlund. Nya ledamöter som valdes in var Gustav Widgren, Bunge, Andreas Fredin, Burs, Daniel Lorin, Hablingbo och Frida Thomsson, När. Omval av Julia Österlund, Fröjel, Helena Ekstrand, Follingbo, Tove Lavergren, Follingbo, Daniel Isberg, Alva och Viktor Ejdertun, Gerum

OMSORGSARBETET

♣ Omsorgsgruppen består av Ninni Kolmodin, sammankallande, Sture Gar- dell, Sören Isberg, Gunnel Westergren och Anna Larsson. Under året som gått har gruppen haft kontakt med en handfull personer som behövt stöd och stöttning. Djuromsorgsgruppen som Ninni deltar i har haft digitala träf- far vid ett par tillfällen under året. Den årliga träffen för kriskontakterna ge- nomfördes ej pga. Corona. Under vintern blev arbetet för omsorgen inten- sivt mycket pga. Uppdrag Gransknings mediebevakning av livsmedelspro- duktionen. Under denna period hölls det veckovisa möten mellan riks och regionerna för att förekomma och skapa beredskap för det som eventuellt skulle komma.

RESULTATRÄKNING

2020 2019

Verksamhetens intäkter

Medlemsavgifter 268 991 278 889

S:a intäkter 268 991 278 889

Verksamhetens kostnader -268 991 -278 889

REDOVISAT ÅRSRESULTAT 0 0

BALANSRÄKNING

2020-12-31 2019-12-31 Tillgångar

Andel LRF, förening u.p.a 300 300

S:a tillgångar 300 300

Skulder och eget kapital

Eget kapital 300 300

S:a skulder och eget kapital 300 300

Motioner till regionstämman 2021

Motion nr. Rubrik och Lokalavdelning

1. Ge alla samma chans till information Stenkumla-Träkumla- Västerhejde

2. Trafikverkets policy och regelverk vid ledningsdragning längst vägnätet.

Alskog-Ardre 3. Enskilda vägar

Etelhem

4. Vägräcken på väg 148 Forsa

5. Räcken på många länsvägar Bro

Motioner till regionstämman den 19 mars 2021

1. Ge alla samma chans till information Motion från Stenkumla-Träkumla-Västerhejde Ge alla samma chans till information

Nu är det ett par år sedan möjligheten till att annonsera gratis för lokalavdelningarna i "Mitt i byn" försvann. De flesta lokalavdelningar har gjort ett jobb att försöka jaga rätt på

mobilnummer och mailadresser till sina medlemmar men det är bara att konstatera att vi har ganska stor procent ickedigitala medlemmar. Dessa lika värdiga medlemmar i vår fantastiska förening riskerar att missa bra och viktig information från LRF:s samtliga informationshåll. Att en lite lokalavdelning ska betala sina annonskostnader i vår egen medlemstidning är inte ekonomiskt möjligt tillika kan det slå olika hårt på en region beroende på antal lokalavdelningar och mängd aktiviteter.

Mitt i byn borde finnas som gratis annonseringsalternativ för lokalavdelningarna.

att - årsmöte skickar uppdraget vidare till Gotlands regionstyrelse att jobba emot LRF riks att kostande för Mitt i Byn ej ska belasta lokal eller regionalavdelningarna utan ge samtliga medlemmar samma chans att få information.

Styrelsens yttrande över motion nr 1.

I oktober 2018 skrev LEAB och LRF Media under det nya avtalet för medlemsförmånen Landpaketet som skulle börja gälla 1 januari 2019. Det är ett avtal som omförhandlas årligen och en stor och tydlig förändring var att det inte längre ansågs som en

medlemsförmån att annonsera sina aktiviteter under rubriken Mitt i Byn. Annonsen skulle bekostas av avdelningen alternativt regionen till priset av 300:- per annons. På Gotland valde vi att inte subventionera lokalavdelningarnas eventuella annonser, pga att det skulle innebära en för stor kostnad för regionen.

Digitaliseringen har markant ändrat sättet på hur vi kommunicerar och tredubblat mängden information. Idag används digitala kanaler som Facebook, nyhetsbrev, sms och mejl på ett helt annat sätt än bara för några år sedan. LRF Gotland har ändå valt att hålla fast vid några traditionella sätt att kommunicera. Vi har fortsatt många brevutskick och skriver i tidningen LAND Lantbruk under Gröna Sidorna ca 9 gånger per år. I övrigt har LRF Gotland sökt att vara uppmärksam på att viktig medlemsinformation även fortsättningsvis går ut via post i enlighet med den motion vi såg från LRF Bro 2019.

Regionstyrelsen är helt enig med motionären och bekräftar att även vi ser behovet och nyttan med just Mitt i byn. LRF har en bred spridning på både åldersspann, digitalt intresse och engagemang. Det är viktigt med samma möjlighet att informera medlemmar om

aktiviteter, och ju fler kanaler vi nyttjar desto mindre blir risken att vi exkluderar någon. Om så skulle ske kan det ge en ökad splittring i medlemskåren, samt i värsta fall kan det även vara så att medlemmar väljer att avsluta sitt medlemskap.

Det är viktigt med socialt umgänge och annonserna i mitt i byn kan även ses som inspiration till den egna avdelningens aktiviteter. Året som gått var ett underligt år där Covid – 19 gjorde att många fick tänka om och tänka nytt för att kunna träffas, varpå många blivit påtvingade den digitala versionen av att träffas. Fler behöver träna sig i den digitala världen men det

utesluter ej att vi fortfarande kan få välja när var o hur vi fångar upp information.

Annonserna är värdefulla och skapar tillsammanskänsla över hela landet.

Regionstyrelsen föreslår stämman besluta:

att: Regionstyrelsen tillskriver Riksförbundsstyrelsen där de uppmanas att agera mot dotterbolaget så att vi åter kan få annonser som medlemsförmån till våra

lokalavdelningar och kommungrupper ute i landet. Skrivelsen skickas även till Medlemsservice & Försäljning för påverkan från ytterligare ett håll.

2. Motion angående Trafikverkets policy och regelverk vid ledningsdragning längs vägnätet.

Motion från Alskog Ardre LRF

Infrastruktur är en ständig utmaning i samhället. Nya vägar, vatten- och avlopp, bredband, kraft- och telefonledningar är några av de behov som finns i samhället och dessa dras inte sällan på aktiva lantbrukares mark. Inte bara staten och kommunen utan även kommersiella företag vill komma åt rättigheten att dra ledningar över åkrar som det bedrivs växtodling på för livsmedelsproduktion. Lantbrukare som inte går med på en uppgörelse hotas av expropriation eller får dålig ersättning för den framförsel som det gäller. Många gånger så återställs den jordbruksmark som upplåtits i sämre skick och lantbrukaren får ta kostnad för exempelvis ny vallanläggning.  Därför kan man tycka att de ledningar som ska dras ska använda befintlig infrastruktur.

Vi har under senare tid sett exempel då det blir billigare för en kommun att gå över aktiv jordbruksmark än att dra ledningar längs befintligt vägnät och då undrar man varför? Det svar man får från kommunen är att det blir för dyrt att följa Trafikverkets regler och det blir billigare att dra längre sträckor på annans mark än att låta det gå längs befintligt vägnät. Att det är ”någon annans mark” är det ingen som bryr sig om. Vi anser att detta är överträdande av den äganderätt som lantbrukarna som blir drabbade har och att detta bör ändras.

Alskog Ardre LRF-avdelning yrkar:

att:      LRF jobbar för att statlig och kommunal infrastruktur inte ska drabba aktivt lantbruk med hänvisning till kostnader som de har.

att:       Ledningsdragning inte får ske över åkermark utan ska ske i möjligaste mån längst befintlig infrastruktur.

att:       En riksstämmomotion med ovanstående underlag skickas till Riksförbundsstämman.

Styrelsens yttrande över motion nr 2.

Motionären lyfter en viktig fråga rörande samordning av infrastruktur även om den ligger under mark. När någon vill anlägga ny infrastruktur under mark vill man ofta ta ny sträcka i anspråk eftersom det både medför billigare anläggning och underlättar framtida

underhållsbehov. Urmarkägarsynpunkt är detta dock mycket negativt då utbredd infrastruktur kan påverka framtida dräneringsbehov. Visserligen ställer all underjordisk infrastruktur till det i sådana lägen men det är ändå en stor fördel att ha fått vara med och bestämma sträckningen för ledningen. LRF Gotland delar motionärens syn på att ny infrastruktur i möjligaste mån inte skall förläggas till åkermark och att den i de tillfällen som det ändå måste ske skall sammanläggas med befintlig infrastruktur. När infrastruktur måste läggas under åkermark är det viktigt att skälig ersättning utgår, dels för själva intrånget men också för grödskadekostnader och kostnader för återställning av tex en vall.

Tyvärr verkar det som att ledningsägare i vissa fall är dåliga på att informera markägaren om dennes rättigheter vid planering av ny ledning. Om man som markägare inte gillar den tänkta sträckan för ledningen och ledningsägaren inte vill lyssna på markägarens önskemål om sträckning så har man rätt att säga nej i ett första skede. Om ledningsägaren ändå vill hävda sin önskade sträcka måste denna göra det via ett ledningsrättsärende hos lantmäteriet vilket är en både dyr och långsam process. Motivet att trafikverkets regler gör det kostsamt att dra ledningar längs vägar faller då eftersom en lantmäteriprocess blir betydligt dyrare.

Vid en lantmäteriprocess så skall inte kortaste ledningssträcka vinna över markägarens vilja om markägaren anser att en annan sträckning ger ett mindre intrång. Markägare har ett betydligt större förhandlingsutrymme i dessa lägen än vad ledningsbyggare många gånger informerar om. LRFs jurister kan vara behjälpliga med att informera oss markägare om våra rättigheter.

Regionstyrelsen föreslår stämman besluta:

att: Ett digitalt informationsmöte anordnas med information om markägarens rättigheter vid ledningsdragning

att: Motionen anses besvarad med vad styrelsen anfört.

3. Enskilda Vägar Motion från Etelhem

När kommunsammanslagningen skulle genomföras 1970 så var ett av argumenten att Gotlands Kommun (Region Gotland) skulle ta emot underhåll och skötsel av våra vägar för att de skulle få landsbygden med sig på en sammanslagning av småkommunerna. Vilka avtal skrevs då? Och gäller dem inte längre?

Argumentation

Pengarna och statsbidragen minskar och kostnaderna ökar till de enskilda vägarna säger man på regionen. Men sanningen är väl att pengarna har gått till sådant som vi ute i

bygderna inte kan se eller ha nytta av. Skatten på bränsle och fordon höjs, medan servicen alltjämt blir sämre.

Transporterna på våra små vägar har väl lika stor samhällsnytta som alla de statliga vägarna för alla transporter startar någonstans ifrån. Fordonen blir större, längre och tyngre samt att vägbanken inte alltid är anpassad för så tung trafik. Nu när regionen har insett detta så är det väl klart att de vill slippa underhållet. Vi på landsbygden som driver företag och eller verkar

och bor på landet är vi bara till en belastning? Vi ser det som en Ryskinfluerad utpressning mot oss på landsbygden att om vi hotar med att sätta upp vägbommar så ska vi inte få något bidrag!

Kallar regionen detta för en landsbygdsutveckling när enskilda vägar skall skötas och underhållas av samfälligheter? Vad händer om vi inte vill ta emot vägen?

Etelhems LRF Yrkar att LRF förkastar krav och avtal med regionen vad gäller underhåll och skötsel av vägar som regionen en gång tog emot, och nu vill tvinga oss som väghållare att ta tillbaka.

Styrelsens yttrande över motion nr 3.

På Gotland sköts vägunderhållet för enskilda vägar som uppfyller kraven för statsbidrag av Region Gotland. För att finansiera detta får regionen bidrag från Trafikverket.

Verksamheten ger årligen ett underskott som bekostas av Regionens budget. Denna modell finns även på andra håll i landet men där är det vanligare att man har bildat

vägsamfälligheter som tar emot bidragen från Trafikverket och tar ansvaret för de enskilda vägarnas skötsel. Många kommuner ger ett kommunalt bidrag till enskilda vägar då man inser hur viktiga de är för infrastrukturen. Det är alltså vanligt att skattemedel används till skötsel av enskilda vägar.

LRF anser att den Gotländska modellen i dagsläget är den bästa trots att man ofta kan kritisera hur underhållet utförs. Att bilda eller återuppväcka inaktuella vägsamfälligheter där det ofta finns många delägare med olika syn på vägstandard och kostnadsfördelning är inte en framkomlig väg. Lantmäteriets prissättning och långa handläggningstider gör dessutom att det blir en orimlig lösning.

Det är viktigt att de enskilda vägarna har en driftsform som är hållbar på lång sikt. Risken är annars att standarden på vägarna sjunker och att de stängs av för allmän trafik.

Regionstyrelsen föreslår stämman besluta:

att: LRF Gotland får i uppdrag att ta upp en dialog med Region Gotland för att få en driftsform som är hållbar på längre sikt och att förmedla den viktiga funktion de enskilda vägarna har för de Grön näringarna men även för turism och

lokalsamhälle.

4. Vägräcken på väg 148 Motion från Forsa

Länsväg 148 är en mycket hårt trafikerad väg utan vägren. Som trafikeras av allt större och tyngre

trafik från lantbruket och tung yrkestrafik större delen av året och den intensiva personbil trafiken som blir mycket intensiv under semester månaderna.

Trafikverket började under år 2020 att sätta upp vägräcken på flera ställen längs väg 148 för att skydda framtida fartkameror som ett steg att förbättra trafiksäkerheten på väg 148.

Men avsaknaden av vägren gör att skyddsräckena skapar farliga trafiksituationer då de är placerade mot asfaltkanten och begränsar möjligheterna för lantbruksmaskiner och

tyngre yrkestrafik att mötas säkert och övriga trafikanter känner obehag när man möter större fordon på de här platserna. Skyddsräckena måste flyttas för att höja trafiksäkerheten.

Vi yrkar att : LRF Gotland kontaktar trafiksäkerhetsverket och påtalar bristerna på skyddsräckenas placering.

5. Räcken på många länsvägar.

Motion från Bro

Räcken som under år 2020 byggts upp för fartkameror på väg 148 ökar riskerna i trafiken då de står så nära vägen. De är inte anpassade för lantbrukets maskiner trots att vi bor i ett lantbrukslandskap. Det är dessutom mycket lastbilstrafik på väg 148. Kommer någon med en traktor med dubbelmontage går det inte att mötas vid fartkamerorna. Likaså om två bilar möts vid räckena samtidigt, som det går eller cyklar någon där. Den gående eller cyklisten har ingen möjlighet att krypa in mot kanten, de är helt utlämnade till att förare av

motorfordon sköter sig korrekt. Det är gångare och cyklister i och för sig ofta, men numera kan de inte skydda sig själva och gå undan där räckena står.

Vi yrkar att:

räckena flyttas ut minst en meter.

Styrelsens yttrande över motion nr 4 och 5.

Styrelsen är helt sense med motionsskrivarna i detta ärende och ser att problemet är större än bara vägräcken längs väg 148. Hur hänsyn tas till lantbruksmaskiner och andra tyngre maskiner idag vid ombyggnation och andra säkerhetsåtgärder på vägarna speglar inte målen i den regionala- eller nationella livsmedelsstrategin och inte heller i Gotlands nytagna regionala utvecklingsstrategi. LRF Gotland har drivit frågan under flera år genom att vi lyft frågan inom ramen för Region Gotlands trafikråd och i dialog med trafikverket.

Med den utveckling som nu sker, kan man inte längre kalla mat och livsmedel för ett styrkeområde på Gotland då det inte återspeglas i beslutande organ.

Frågan rör fler branscher, varför vi också för en dialog i ärendet med Gotlandsåkeriföretag och Gotlandsförenade besöksnäring kring hur vi kan om samarbeta i frågan.

LRF riks arbetar också med krafttag i frågan framförallt genom LRF entreprenad som för en aktiv dialog med Trafikverket om både underhåll och framkomlighet på vägnätet. LRF Entreprenad har också tagit frambroschyren “Bonde på väg” för att förenkla för regioner, kommungrupper och avdelningar att påverka sina väghållare i frågan lokalt.

Regionstyrelsen föreslår stämman besluta:

att: Anse motionerna 4 och 5 besvarade med ovan redogörelse.