DFM2 av Johanna Forsberg

(1)

Johanna Forsberg HT2019 Karolinska institutet

DFM2 – DETALJERADE LÄRANDEMÅL

SAMMANFATTNING

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ALLMÄN INFORMATION 3

MOMENT 1 BLODET & HUDEN 4

IMMUNSYSTEMET 30

MUSKEL 34

CIRKULATION & TEMPERATURREGLERING 36

(3)

ALLMÄN INFORMATION

Mål avseende kunskaper och förståelse är nivåindelade enligt

SOLO-taxonomin:

S1) enkel (t.ex. känna till, identifiera)

S2) sammansatt (t.ex. redogöra för, beskriva)

S3) relaterad (t.ex. analysera, relatera till)

S4) utvidgad (t.ex. teoretisera, analysera)

Praktiska färdighetsmål är nivåindelade enligt Millers pyramid:

M1) veta

M2) veta hur man utför

M3) kunna visa

M4) kunna utföra yrkesmässigt

Observera att detta är mina egna anteckningar och att det kan finnas feltolkningar, syftningsfel och allmänna fel. Det är ett hjälpmedel att studera men inte ett facit och bör läsas med ett vaksamt öga.

(4)

BLODET & HUDEN

KUNSKAPER OCH FÖRSTÅELSE

STUDENTEN SKA KUNNA:

REDOGÖRA FÖR VANLIGA HEMATOLOGISKA BEGREPP SOM ANEMI, POLYCYTEMI, HEMATOKRIT, SÄNKA, POLYGLOBULI, LEUKOPENI, LEUKOCYTOS, LYMFOPENI, LYMFOCYTOS, GRANULOCYTOPENI, GRANULOCYTOS, AGRANULOCYTOS. (S1-2)

ANEMI

Anemi betyder översatt inte blod. Det är en form av erytrocytpeni (peni= brist) och det betyder att man inte har tillräckligt med blod eller mer specifikt erytrocyter eller hemoglobin alternativt att andelen erytrocyter eller hemoglobin är för låg i blodet. Det finns olika anledningar och typer av anemi

POLYCYTEMI

Är en ökning av blodceller i kroppen vanligen menas det röda blodkroppar (erytrocyter). (cytos =överskott)

HEMATOKRIT

Volymen packade röda blodkroppar (erytocyter) i ett blodprov (som har centrifugerats). Detta värde är lågt vid anemi och högt vid polycytemi.

SÄNKA

Är ett mått på de röda blodkropparnas sedimering i icke-koagulerat blod, detta mäts i mm per timme och är ett ospecifikt mått på inflammation. Ju mer inflammatoriska faktorer ju snabbare packas erytrocyterna och det gör att de sjunker snabbare. Ju snabbare sjunkning desto mer inflammatoriska faktorer.

POLYGLOBULI

Förhöjt antal erytrocyter i blodet. (i princip synonymt med polycytemi).

LEUKOPENI

Minskat antal leukocyter (vita blodkroppar) i kroppen. (peni=brist)

LYMFOPENI

(5)

GRANULOCYTOPENI

Brist på granulocyter i kroppen vilket ger symptom av sår i halsen och andra slemhinnor, ex i mag-tarmsytemet och i huden.

GRANULOCYTOS

Ökat antal granulocyter i kroppen/blodet.

AGRANULOCYTOS

Egentligen är definitionen en total brist på granulocyter men kan även användas som granulocytopeni och bara menas med brist på granulocyter. Ger samma symptom.

REDOGÖRA FÖR BLODETS BESTÅNDSDELAR, OLIKA BLODKROPPAR (S2) OCH DERAS UNGEFÄRLIGA ANTAL (S1)

Blodet är en typ av bindväv (connective tissue) i flytande form, den innehåller celler (”levande”) och en extra cellulär matrix (”icke levande”) i blodets fall heter det plasma. Om man centrifugerar helblod (blod direkt från kroppen) får man ett lager med erytrocyter (röda blodkroppar) som är ca 45 % av provet. Sedan får man ett lager som heter ”buffy coat” och består av leukocyter (vita blodkroppar) och leukocyter (blodplättar/plateletes) och det utgör mindre än 1 % av provet. Resterande ca 55 % är plasma.

-

Plasma består av ca 92 % vatten, 1 % salter och 7 % plasmaproteiner (plasmaproteiner består av serumproteiner och fibrinogen)

-

Leukocyter delas upp i tre olika grupper Monocyter, Granulocyter och Lymfocyter.

o Lymfocyter delas upp i T-, B- och NK-lymfocyter.

o Granulocyter delas upp i Eosinofiler, Neutrofiler och Basofiler.

Bild från föreläsning; inte nödvändigt att lära sig referensintervallet men de

visar på att det i vissa fall finns en viss skillnad mellan

(6)

När det kommer till plasmaproteiner så består ca 50 – 60 % av albumin och ca 40-50 % av globuliner. Globulinerna i sin tur kan delas upp i muco- & glykoproteiner, lipoproteiner, metallbindande proteiner och immunglobuliner (som även kan kallas gamma-globuliner/antikroppar).

Enligt föreläsaren är detta en vanlig tentafråga. du bör veta var hematopoesen börjar (gulesäcken) och vad hematopoesen sedan fortsätter i för organ.

(7)

Under de 2-3 första månaderna sker hematopoesen (blodkroppsbildningen) primärt i gulesäcken. Vid 3 månader tar levern och mjälten helt över hematopoesen och vid 7 månader börjar benmärgen helt ta över bildningen. Efter födseln är det helt och hållet benmärgen (den röda) som står för bildningen. Detta sker främst i kotpelaren men även i platta ben som ex skallben, höftben och revben. Viss bildning sker också i långa rörben. KÄNNA TILL EKTOPISK BLODBILDNING (S1)

Ektopisk blodbildning eller extramedullär blodbildning är blodbildning som sker utanför den röda benmärgen. KÄNNA TILL BEGREPP SOM ARTERIOSKLEROS, TROMBOS OCH EMBOLI. (S1)

ARTERIOSKLEROS

Är åderförkalkning, dvs en förträngning av blodkärlet som bildas genom ateriosklerotisk plack som i sin tur bildas av ”foam cells” som innehåller oxiderat LDL.

TROMBOS

En trombos är en blodpropp som består av ett huvud av rikt på blodplättar och en svans av fibrin och kan täppa igen kärl. Kommer från grekiskans thrombos som betyder klump (av stelnat blod).

EMBOLI

Är en vandrande blodpropp, det är en propp som bildats på ett annat ställe men vandrat och täppt igen ett annat kärl.

GE EXEMPEL PÅ ORSAKER TILL ANEMI. (S1)

Anemi kan bero på olika saker bland annat ökad förlust, minskad produktion och även något som kallas relativ anemi.

ÖKAD FÖRLUST

Ökad förlust kan bero på en blödning eller på ökad hemolys dvs nedbrytning av röda blodkroppar. Ökad hemolys kan bero på ex genetiska sjukdomar som gör att cellskelettet är påverkat. Exempel på det är hereditär sfärocytos varvid erytrocyterna blir mer sfärisk och slits mer samt sickelcellsanemi, detta gör att blodkropparna lever kortare tid och att benmärgen inte hinner med att bilda tillräckligt för att upprätthålla normalt antal.

MINSKAD PRODUKTION

Minskad produktion kan bero på olika benmärgssjukdomar ex leukemi. Men även kronisk njursvikt, i det fallet kan njuren inte känna av syret och signalmolekylen hypoxia-inducible factor kan inte bildas på rätt sätt och då kan inte heller EPO (erytropoietin) bildas och utsöndras och därav avstannar produktionen. Även järnbrist och B-12-brist leder till störningar i produktionen.

RELATIV ANEMI

Relativ anemi är att antalet erytrocyter är normalt, men man har för mycket vätska (plasma) vilket gör att koncentrationen av erytrocyter är lägre.

(8)

REDOGÖRA FÖR ERYTROCYTERS (RÖDA BLODKROPPAR) BILDNING, CELLSKELETT, LIVSLÄNGD, FUNKTION OCH ELIMINATION UR BLODET (S1)

ERYTROPOES - RÖD BLODKROPPS BILDNING

Alla olika former av blodkroppar bildas från en och samma stamcell (hematopiska stamceller) som differentieras till först och främst två olika led den lymfoida linjen och de myolida linjen. Erytrocyter bildas från den myolida linjen, i de första stadierna är det omöjligt att avgöra vilken cell det kommer utvecklas till. Stadiet efter hematopisk stamcell är den ”common myeloid progenitor cell” som kan utvecklas till bla alla olika leukocyter och trombocyter likväl som erytrocyter. Nästa differentiering gen en ”common megacaryote/erythrocyte progenitor cell” som utvecklas till antingen en megakaryocyt (och vidare till trombocyt) eller en erytrocyt.

Bildningen av röda blodkroppar stimuleras av EPO (erytropoetin) som produceras i njuren. De första stadierna man kan utskilja är Proerythroblasten som sedan utvecklas till en basofilisk erytroblast. Den basofilisk erytroblast utvecklas till polykromatofil erytroblast och vidare till en ortokromatofil erytroblast. I dessa utvecklingssteg ligger cellerna i små cellöar i den röda benmärgen. Men när ortokromatofil erytroblast bildar polykromatofil erytrocyt eller retikulocyt som den kallas i vardagligt tal så avges denna till sinusoiderna och ut i blodomloppet. Retikulocyten innehåller ingen kärna eller andra organeller än ett antal ribosomer som bildar hemoglobin. När cellen är mättat på hemoglobin så bryts ribosomerna ned och cellen är nu en mogen erytrocyt.

ERYTROCYTENS CELLSKELETT, LIVSLÄNGD OCH FUNKTION

Erytrocyten är en oval/diskformad cell på knappt 8 µm (7.8 µm). Den är bikonkav vilket maximerar ytan den kan använda för gasutbyte. Erytrocyten har i uppgift att transportera syre till vävnad och koldioxid bort från vävnad. För att binda in det innehåller den hemoglobin, den består av 4 heme molekyler och 4 globuliner (2 alfa och 2 beta), detta möjliggör inbindande av syre. Den har inga organeller så den saknar ex cellkärna, ribosomer och mitokondrier vilket gör den böjlig och möjlig att anpassa sig efter olika kärl ex kapillärer. Dessutom gör det att den har en anaerob glykolys i och med att den inte har en mitokondrie, vilket är bra så att den inte använder upp syret den skall transportera. I och med att den inte har varken ribosomer eller cellkärna kan den inte transkribera eller translatera mRNA eller dela sig. Erytrocyten har därav en viss livslängd, generellt ligger den på 120 dagar men kan påverkas av olika defekter.

Erytrocyter saknar också transplantationsantigen (HLA) vilket gör att det inte blir lika svårt att hitta bloddonator såsom det kan vara med att få en transplanterad njure.

(9)

Erytrocytens cellmembran har olika membranproteiner som kan delas in i två olika grupper, transmembrana proteiner och perifera membrana proteiner.

Transmembrana proteiner är de proteiner som går genom membranet. Dessa är Glykoforin C och band 3-proteiner (band 3-dimerer). Hemoglobin3-proteinerna är lokaliserade i närheten av band 3-3-proteinerna.

De perifera membran proteinerna är proteiner som sitter på insidan av membranet och bidrar till strukturen och böjligheten av cellen. Spektriner är en viktig variant och de är långatrådar som bildar en mesh på insidan av cellmembranet och styr hur cellen böjs. Spektiner påverkas mycket av salthalten i kroppen, om vätskan utanför innehåller mindre salt än inuti erytrocyten så ökar diffusionen in i erytrocyten. Det gör erytrocyten mindre flexibel men kan också bidra till att den sprängs.

(10)

ERYTROCYTENS ELIMINATION UR BLODET.

Nedbrytningen av erytrocyter sker till 90 % i mjälten, här fagocyteras dem av makrofager dvs de äts upp. Beståndsdelar återanvänds så som bilirubin som är en produkt av nedbrutet heme. Resterande 10 % sker i levern, benmärgen och främst blodbanan. I blodbanan tas restprodukterna omhand av immunceller.

TILLÄMPA CELLBIOLOGISK OCH KEMISK KUNSKAP PÅ DEN RÖDA BLODKROPPEN GENOM ATT REDOGÖRA FÖR OCH ANALYSERA KONSEKVENSERNA AV AVSAKNAD AV

MITOKONDRIER, ANAEROB METABOLISM, LAKTATPRODUKTION, AVSAKNAD AV

RIBOSOMER OCH PROTEINSYNTES SAMT AVSAKNAD AV TRANSPLANTATIONSANTIGEN (S2-3).

I och med att erytrocyterna saknar mitokondrier kan de inte utföra reaktioner så som elektrontransportkedjan. Men de tillgodogör sig fortfarande energi från glykolysen men i och med att de inte har mitokondrier kan NADH inte avge sina elektroner till den och använda syre som slutgiltig elektron acceptor. Det NADH gör i stället är att avge sina elektroner på pyruvat som då omvandlas till laktat. Detta kallas anaerob metabolism. För mycket laktat försurar cellen och måste därav ombildas till något som cellen kan metabolisera vidare, därav har erytrocyterna laktat dehydrogenas som hjälper till med detta. Det är även positivt att de inte har mitokondrier och har anaerob metabolism då deras uppgift är att transportera syre till vävnader och de vore ineffektivt om de också förbrukade syre.

(11)

organet man kan genom att matcha så många antigener som möjligt och sänka immunförsvaret innan organet transplanteras. I och med att erytrocyten saknar dessa gener är det mycket enklare att hitta en matchande donator när man endast behöver ta hänsyn till blodgruppen.

REDOGÖRA FÖR HEMOGLOBINETS KEMISKA STRUKTUR SAMT SYNTES OCH NEDBRYTNING AV HEM (S2)

HEMOGLOBINETS KEMISKA STRUKTUR

Hemoglobin innehåller hemeproteiner, som är ett komplex av protoporphyrin IX och järn (

3+

¿

Fe

¿ ). Järnet hålls i mitten avheme molekylen med hjälp av porphyrin ringarnas 4

kväve. Hemes uppgift bestäms av den tredimensionella strukturen den är inbunden i. I hemoglobin är det att transportera syre från lungorna till vävnaderna samt att

transportera koldioxid och vätejoner från vävnaderna.

Hemoglobin finns exklusivt i de röda blodkropparna. Det finns flera olika hemoglobiner, där hemoglobin A är vanligast hos vuxna och hemoglobin F hos fostret. Hemoglobin är en tetramer som består av två identiska dimerer. Varje dimer består av en

β

och

α

subenhet. Varje subenhet har en hemegrupp centralt i dess 3D struktur. Dimererna hålls samman av jon- och vätebindningar medan tetrameren hålls samman av polära

(12)

SYNTES AV HEME

Det mesta av heme bildas i levern eller i den röda benmärgen.

1. Först kondenserar succinyl-COA och glycine mha av ALAS1 och CoA samt

Co

₂ , det bildar ALA. (detta kan inhiberas av heme)

2. Sedan kondenserar två ALA mha ALA dehydrogenas och 2

H

2

O

avgår och det

bildas porphobilinogen.

3. Fyra porphobilinogen kondenserar mha hydroxymethlylbilane synthase och 4

NH

₃ avgår och bildar hydroxymethylbilane som är en linjär tetrapyrrol molekyl.

4. Genom en isomerisering och ringslutning mha uroporphyrinogen III syntas bildas uroporphyrinogen III.

5. Uroporphyrinogen III genomgår en dekarboxylering mha uroporphyrinogen dekarboxylas och 4

Co

2 avgår. Därigenom bildas coproporphyringogen III.

6. Coproporphyringogen III tas in i mitokondrien där dekarboxylering gör att protoporphyringogen bildas.

7. Protoporphyringogen oxiderar sedan till protoporphyrin IX spontant.

ALAS1

ALA Dehydratas

Hydroxymethy-lbilane synthase

Uroporphyrino-gen III synthase Uroporphyrinogen Decarboxylase

(13)

NEDBRYTNING AV HEME

Röda blodceller bryts ned efter ca 120 dagar. De tas upp och bryts ned i retikuloendotelial systemet i främst lever och mjälte. 85 % av heme kommer från nedbrytningen av rödablodkroppar. 15% från omogna röda blodceller och cytokrom från ”nonerythorid tissue”.

Först kommer mikrosomalt hemeoxygenas att i retikuloendoteliala systemet mha NADPH och

O

2 oxidera

2+

¿

Fe

¿ 

3+

¿

Fe

¿ , sedan sker ytterligare en oxidation av samma enzym som resulterar i att porphyrin ringen

bryts. Det bildar ett grönt pigment som heter biliverdin i form av en järnjon och

CO

2 . Biliverdin reduceras

och bildar det rödorangea bilirubin. Biliverdin och bilirubin derivat kallas gallpigment.

Bilirubin transporteras till levern via albumin och i hepatocyterna binder den till intracellulära proteiner ex. ligandin. I hepatocyten så adderas två glukoron syror via konjugering. Enzymerna inblandade i detta är bilirubin glukuronyltransferas mha uridine difosfat-glukuron syra som donerar glukuronat skapar bilirubin diglucuronid.

Bilirubin diglucuronid transporteras mot koncentrations gradienten till gallan, detta steg kostar energi och är hastighetsbegränsande. Det är vanligt att det blir fel här vid leversjukdomar.

Bilirubin diglucuronid hydrolyseras sen av sercobilin som är en bakterie i magtarmkanalen och detta ger bajset sin karaktäristiska bruna färg. En del av det hydrolyserade bilirubin diglucuronid som nu heter urobilinogen absorberas av porta systemet och ger urinen dess gula färg.

KÄNNA TILL OLIKA HEMOGLOBINOPATIER, PRINCIPIELLA ORSAKER TILL IKTERUS SAMT BEGREPPET PORFYRIER. (S1)

(14)

HEMEOGLOBINOPATIER

Är en grupp genetiska sjukdomar som beror på att hemoglobinets struktur inte syntetiseras som den ska eller att hemoglobinet inte syntetiseras i tillräckligt stora mängder.

SICKLE CELL ANEMIA (HEMOGLOBIN S SJUKDOM)

Sickle cell anemia är den vanligaste av sjukdomarna som påverkar kroppen erytrocyter. Den beror på en förändring i en enda nukleotid som kodar för

β

-globin. Det är en homozygot sjukdom. Den ger problem med skov med mycket smärta, kronisk hemolytisk anemi med hyperbilirubinemi (ikterus) samt en ökad infektionsbenägenhet. På grund av det felbildade

β

-globinet så lever erytrocyterna endast i omkring 20 dagar. Personer med sickle cell anemia har hög risk för stroke, att få problem med mjälte och njurar, missbildningar i ben pg av hyperplasi i benmärgen samt ökad risk för akut bröstsyndrom.

HEMOGLOBIN C SJUKDOM

Har en substitution av en aminosyra på den sjätte positionen i

β

-globin kedjan. I detta fallet en lysin som istället blir glutamat. Det är en homozygot sjukdom som leder till en relativt mild kronisk hemolytisk anemi och behandling krävs generellt sätt inte.

HEMOGLOBIN SC SJUKDOM

Den här sjukdomen har en del celler med mutationen som uppstår i hemoglobin S sjukdom och en del har den mutation som uppstår i hemoglobin SC sjukdom. Detta är mer av en heterozygot sjukdom men att problem med genen sitter på var sin kromosom. Hb nivåer brukar vara högre än dem med bara hemoglobin S sjukdom och de som har SC har inte lika svåra och frekventa skov av smärta.

METHEMOGLOBINEMIAS

Är när järn i heme i hemoglobinet oxiderar till

3+

¿

Fe

¿ och därmed inte kan binda syre. Detta kan ske på grund

av olika substanser eller på grund av genetiska mutationer på antingen

α−

¿

eller

β

-globin kedjan. De kan även bildas vid problem med NADH-cytochromw b5 reductase som ska förhindra bildningen av

merhemoglobin. Symptom är vävnads hypoxi, oro, huvudvärk, dysapné och i vissa svåra fall koma och död.

THALASSEMIAS

Är en ärftlig genetisk sjukdom som gör att det blir en obalans i syntesen av globin kedjor. De är den vanligaste genetiska sjukdomen hos människor och kan delas upp i att inget globin kedja bildas,

(15)

α−thalassemia

– oftast på grund av en deletion. Om endast en av fyra gener som kodar är påverkade är man endast en bärare vid två eller fler så ger det symptom. Exempel på symptom är mild till svår hemolytisk anemi. Oftast överlever foster inte om alla fyra gener är defekta då alla fyra behövs för fetalt hemoglobin.

β−thalassemia

– Beror oftast på en mutation som påverkar produktionen av funktionellt mRNA. Så

α

globin kedjorna bildas men kan inte forma stabila tetramerer vilket leder till att rödablodkroppar inte lever lika länge. Antingen kan personer med

β−thalassemia

ha problem med en eller båda generna som kodar för

β

-globin. Upptäcks oftast lite senare då

β

-globin inte produceras direkt vid födseln. De med endast fel på en gen kan ha milda symptom och kräver sällan behandling. De men fel på båda blir mycket anemiska och behöver livslånga blodtransfusioner.

PRINCIPIELLA ORSAKER TILL IKTERUS

Ikterus är en klinisk yttring av hyperbilirubinemi, där lagring av gallpigment i huden sker vilket ger hud och slemhinnor en gulaktig färgton. Det finns olika typer av ikterus:

PREHEPATISK (”HEMOLYTISK”) IKTERUS

Levern har en begränsad förmåga att producera och bryta ned bilirubin per dag, vid en stor erytrocyt död avges mycket bilirubin. Det kan bli så stora mängder att levern ej kan ta hand om det. Nyfödda barn med gulsot har oftast denna typ av ikterus.

HEPATISK (”HEPATOCELLULÄR”) IKTERUS

Vid exempelvis skador levern så som cirros eller hepatit så minskar leverns förmåga att bryta ned bilirubin och därav kan ikterus uppstå.

POSTHEPATISK (”OBSTRUKTIV”) IKTERUS

Sker efter levern och är oftast på grund av gallsten eller tumörer som blockerar gallgångarna.

PORFYRIER

Porfyri är samlingsbeteckningen på de olika rubbningarna i hemsyntesen; den

metaboliska kedja som leder till bildning av hem. Hem ingår, förutom i hemoglobin och myoglobin, i flera enzymsystem som omsätter läkemedel och hormoner. Bakom varje porfyriform ligger sänkt aktivitet av ett enzym, beroende på mutation i den gen som styr syntesen av respektive enzym.

Porfyrisjukdomarna kännetecknas av ospecifika symtom och kräver alltid

laboratoriediagnostik för att fastställas. Tillstånden är ofta associerade med en markant ansamling och utsöndring av intermediära metaboliter i hemsyntesen och deras

oxiderade produkter. Symtomen är betingade av dessa metaboliters effekter på nervsystemet eller huden.

Porfyri kommer av det grekiska ordet "porphyros" som betyder purpur. Skälet är att urinen vid en del av porfyrisjukdomarna ofta färgas röd under symtomatisk fas.

(16)

REDOGÖRA FÖR OLIKA SUBTYPER AV LEUKOCYTER (VITA BLODKROPPAR), DERAS FUNKTION, MORFOLOGI OCH LIVSLÄNGD. (S2)

Leukocyterna kan delas in i två huvudgrupper; granulocyter och agrunolcyter, efter om de innehåller granuala eller inte.

I DEN GRANULOCYTA GRUPPEN INGÅR:

-

Neutrofila granulocyter (50-75 %)

-

Eosinofila granulocyter (2-5 %)

-

Basofila granulocyter (0.5-1 %)

I DEN AGRANULOCYTA GRUPPEN INGÅR:

-

Monocyter (4-8 %)

-

Lymfocyter (20-40 %)

(17)

Neutrofila granulocyter är den vanligaste vita blodkroppen, ungefär 12-15

μm

(dvs ungefär dubbelt så stor som en erytrocyt). Förutom att öka vid bakteriella infektioner ökar neutrofila granulocyter även vid inflammatoriska tarmsjukdomar i tarmslemhinnan. Lever omkring 5 till 135 timmar i blodomloppet, dvs 5 timmar till ca 5-6 dagar.

Den består av en segmenterad kärna och har granula. Neutrofilen har primär, sekundär och tertiär granula, här nedan följer deras olika funktioner;

-

Primära (azurofila) granula – är stora lektrontäta veskilar som är modifierade lysosomer. De innehåller olika ämnen där Myeloperoxidas det viktigaste att kunna. Det är ett enzym som neutrofilen använder för att döda bakterier, det sker mha fria radikaler. Myeloperoxidas färgar slem grönt.

-

Sekundära (specifika) granula - Finns väldigt många i neutrofilen är små elliptiska och svagt färgade. Den innehåller bla antibakteriella peptider och gelatinaser och kollogenaser.

-

Tertiära (C-) granula – är glykoprotein som underlättar adhesion, samt enzymer som underlättar penetration in till vävnader.

Utanför granulan finns även viktiga ämnen:

Leukotriener – är modifierade lipider som oftast avges vid starka

inflammationer och allergier. Verkar genom att inducera en förlängd

kontraktion av den glatta muskulaturen i bronkerna.

Platelet activating factor (PAF) - är ett fosfolipid derivat, bidrar till

aggregering av trombocyter samt inducerar anafylaktiska symptom. Kalprotektin – är ett protein som finns i höga halter i blod och vävnadsvätska

Viktig att kunna enligt föreläsaren.

(18)

under infektioner, inflammationer eller andra elakartade sjukdomstillstånd. Är mätbart i både blodprover, vävnadsvätskeprov och i avföring (om tillståndet är förlagt till tarmen). Interleuktiner – Är lösliga faktorer som stimulerar tillväxtprocessen hos leukocyter och andra celltyper. Är ett svar på immun- och inflammatorisk stimulering. Finns flera olika typer. IL-1 produceras av monocyter makrofager och andra celler och aktiverar

lymfocyter och förstärka deras svar på mitogener och antigener. IL-6 produceras av ex T-celler, monocyter och fibroblaster, och stimulerar tillväxt och differentiering av B-celler samt som tillväxtfaktor för hybridom och plsamacytom. IL-8 aktiverar neutrofiler och attraherar neutrofiler och lymfocyter. Frisätts av ex monocyter, makrofager, T-lymfocyter vid inflammatorisk stimulering.

Tumor Necrocis Factor

α

(TNF

α

) – är ett glycoprotein som produceras och aktiveras av makrofager och neutrofiler och de dödar tumörceller, bryter ned ledbrosk och ben.

Neutrofilerna åker i kärlen för att scanna för eventuell inflammation/infektion. Den kan fagocytera (äta upp bakterier) och skicka ut granula för att döda bakterier. När något uppstår i vävnaden – exempelvis ett skadat område i vävnad intill blodkärlet ändras strukturen i kärlväggen via IL-8 som stimulerar neutrofilerna att produera integriner som gör att de kan stanna upp för att kunna gå igenom kärlväggen. Heparin och histamin frisätts för att öppna upp mellan endotelcellerna (kärlväggens celler) så att neutrofilen kan passera lättare och neutrofilen förändras så att den kan slinka igenom lättare.

(19)

EOSINOFILA GRANULOCYTER

Har en granula som är stor och som färgas bra med eosinofil färg och har en segmenterad

kärna som ser glasögonformad ut. Är likt neutrofilen och basofilen omkring 12-15

μm

och har en livslängd på uppemot 6 dagar. Dess primära funktioner är i

parasitangrepp, allergi och kronisk inflammation. Vid parasitangrepp binder Fc-receptorn till

Ig E som fäster på parasiten och sedan avges granula. Innehåller Histaminas som bryter ned

histamin så att man inte får för mycket kärldilatation. Histamin ger kärlvidgning och frisätts

för ämnen någon är allergisk mot.

(20)

BASOFILA GRANULOCYTER

Är den mest ovanliga granulocyten och har även den en segmenterad kärna som histologiskt är svår at urskilja då den täcks av de stora oregelbundna granulan som färgas basofiliskt. Basofila granulocyter finns vid

inflammation samt allergi. Är ca 12-15

μm

stor och har en livslängd på 60 till 70 timmar. Basofila granulocyter innehåller bland annat; Histamin, hepransulfat, heparin,

leukotriener och interleukiner.

(21)

Monocyter är en av de aganulocyta vita blodkropparna men den har trots det azurofil granula men denna syns ej tydligt histologiskt. Cytoplasman är basofilisk om än ljus och kärnan är njurformad. Själva cellen är större en de flesta andra i blodet omkring 12-20

μm

och har en livslängd på en dag i benmärgen och i blodet 1-2 dagar.

Monocyter arbetar framförallt med fagocytos, men är också antigenpresenterande och när monocyterna åkt ut i vävnaden kallas de makrofager.

Levern – Kupfferceller Lungor – lungmakrofager Periteonalmakrofager Ben – osteoklaster Hud – lagerhansceller

REDOGÖRA FÖR OLIKA HUVUDGRUPPER AV LYMFOCYTER (T-LYMFOCYTER, B-LYMFOCYTER, NK-CELLER, NKT-CELLER) (S2)

Det finns olika typer lymfocyter;

T-celler – ca 60 – 80 % av lymfocyterna är T-celler. De bildas i tymus, de utför cellmedierad immunitet dvs de dödar andra celler i närstrid.

B-celler - ca 20-30 % är B-celler. De bildas i benmärgen och är antikroppsmedierad immunitet dvs de dödar celler på håll.

Natural Killer (NK-) cell – ca 5-10 % är en stor granulerad lymfocyt med en njurformad kärna och blir upp till ca 15

μm

NKT celler – är en slags T-cell de är regulatoriska celler.

Lymfocyter är runda celler med sparsam basofil cytoplasma med enstaka azurfila granula. Generellt omkring 6-9

μm

men NK-celler kan bli ca 15-30

μm.

man kan inte avgöra huruvida de är B- eller T-celler utan speciell färgning. Lymfocyten kan öka i storlek när de stöter på ett antigen.

(22)

KÄNNA TILL ”BARR BODY”. (S1)

Hos personer med två kromosomer ser man en inaktiverad X-kromosom som kallas Barr body. Den syns i histologiskt som ett litet utskott på den segmenterade kärnan.

KÄNNA TILL OLIKA VERKSAMMA SUBSTANSER I LEUKOCYTER (MYELOPEROXIDAS, LYSOZYM, DEFENSINER, LAKTOFERRIN, PLASMINOGEN, CATHEPSINER, LEUKOTRIENER, PLATELET ACTIVATING FACTOR, CALPROTECTIN, INTERLEUKINER, TUMOR NECROSIS FACTOR, HISTAMIN, HEPARIN, HEPARANSULFAT, NO (S1 )

MYELOPEROXIDAS

Det är ett enzym som neutrofilen använder för att döda bakterier, det sker mha fria radikaler. Myeloperoxidas färgar slem grönt, så om man hostar upp grönt slem innehåller det troligen mycket leukocyter som försöker bekämpa din förkylning.

LYSOZYM

Ett enzym som katalyserar spjälkningen av glykosidbindningar mellan sockerarterna N-acetylglukosamin och N-acetylmuraminsyra. Dessa sockerarter utgör grundstrukturen i bakteriernas cellväggar, och lysozym har därmed förmågan att lösa upp vissa bakterier. Lysozym förekommer i bl.a. saliv, tårvätska och vissa bakteriofager. Lysozym finns också i vissa typer av vita blodkroppar, t.ex. monocyter och neutrofila granulocyter.

DEFENSINER

En grupp antibiotiska peptider, de har betydelse som försvarssubstanser vid infektion, inflammation, sårläkning och förvärvad immunitet. Defensiner verkar huvudsakligen genom att störa strukturen i bakteriecellmembranen och finns i många fack i kroppen.

(23)

LAKTOFERRIN

Laktoferrin är ett järnbindande protein i plasma och i modersmjölk, slem och galla som utsöndras av leukocyter. Det är även en viktig beståndsdel av granulocyter och är bakteriehämmande och verkar genom att beröva bakterier på järn som är väsentligt för deras tillväxt.

PLASMINOGEN

Ett enkedjigt det inaktiva förstadiet, proenzymet, till det fibrinolytiska enzymet plasmin. Plasminogen produceras i levern och är förstadiet till plasmin. Plasmin är ett enzym som bryter ned plasmaproteiner exempelvis vid fibrinolys så bryst fibrinpluggar ned mha av plasmin.

CATHEPSINER

Är proteinnedbrytande enzymer (peptidaser), som finns inuti celler i lysosomerna och bla

leukocytgranula.

LEUKOTRIENER

Leukotriener är modifierade lipider som oftast avges vid starka inflammationer och allergier. Verkar genom att inducera en förlängd kontraktion av den glatta muskulaturen i bronkerna. Finns två olika aktiva typer LTD4 och LTE4 men den avges som LTC4 från mastcellerna och klyvs till LTD4 och LTE4 i ECM.

Svensk mesh skriver: ”De medverkar i skyddsreaktioner och i fysiopatologiska tillstånd, så som akuta

överkänslighetsreaktioner och överkänslighetsreaktioner och inflammation. De har kraftfull verkan på många livsviktiga organ och system inklusive livsviktiga organ och system, inklusive hjärt-kärlsystemet,

andningssystemet, det centrala nervsystemet, mag-tarmkanalen och immunsystem.”

PLATELET ACTIVATING FACTOR

Platelet activating factor (PAF) är ett fosfolipid derivat som bildas av makrofager, trombocyter, neutrofiler, basofiler och monocyter. Det bidrar till aggregering av trombocyter samt inducerar anafylaktiska symptom.

CALPROTECTIN/KALPROTEKTIN

Kalprotektin är ett protein som finns i höga halter i blod och vävnadsvätska under infektioner, inflammationer eller andra elakartade sjukdomstillstånd. Är mätbart i både blodprover, vävnadsvätskeprov och i avföring (om tillståndet är förlagt till tarmen).

INTERLEUKINER

Interleuktiner är lösliga faktorer som stimulerar tillväxtprocessen hos leukocyter och andra celltyper. Är ett svar på immun- och inflammatorisk stimulering. Finns flera olika typer. IL-1 produceras av monocyter makrofager och andra celler och aktiverar

lymfocyter och förstärka deras svar på mitogener och antigener. IL-6 produceras av ex T-celler, monocyter och fibroblaster, och stimulerar tillväxt och differentiering av B-celler samt som tillväxtfaktor för hybridom och plsamacytom. IL-8 aktiverar neutrofiler och

(24)

attraherar neutrofiler och lymfocyter. Frisätts av ex monocyter, makrofager, T-lymfocyter vid inflammatorisk stimulering.

TUMOR NECROSIS FACTOR

Tumor Necrocis Factor

α

(TNF

α

) är ett glycoprotein som produceras och aktiveras av makrofager och neutrofiler och de dödar tumörceller, bryter ned ledbrosk och ben. Familjen TNF är alla glykoproteiner och gemensamt är att de startar nekros

I celler.

HISTAMIN

Histamin bildas och lagras i mastceller och frigörs därifrån vid inflammatoriska och allergiska reaktioner. Histamin vidgar blodkärl och ökar vätskepassagen från dessa ut i omgivande vävnad. I lungorna bidrar frisättning av histamin till

luftrörssammandragningen, slembildningen och slemhinnesvullnaden vid astma. De har kraftigt stimulerande effekt på glatt muskulatur i bl.a. blodkärl och luftrör samt på de saltsyraproducerande cellerna i magsäcken.

HEPARIN

De är starkt sura, sulfaterade glykosaminoglykaner som bildas i mastceller i bindväven i t.ex. lungvävnad och tarmslemhinna. Heparin motverkar blodets koagulation genom att förstärka inaktiveringen av koagulationsfaktorerna Xa (aktiverad faktor 10) och trombin (faktor IIa). Effekten uppstår genom att heparin binds till plasmaproteinet antitrombin III. Vidare framkallar heparin frisättning av en hämmare av effekterna av koagulationsfaktorn vävnadsfaktor.

HEPARANSULFAT

Är en heteropolysackarid som liknar heparin i strukturen och ansamlas i individer med sjukdommen mukopolysackaridos. De är inblandade ibland annat blod koagulation.

KVÄVEOXID (NO)

(25)

KÄNNA TILL OLIKA HUVUDGRUPPER AV YTRECEPTORER PÅ NEUTROFILA GRANULOCYTER (S1)

Neutrofilen har 4 receptorer att känna till.

REDOGÖRA FÖR TROMBOCYTENS STRUKTUR, DESS AKTIVERING, FUNKTION VID PRIMÄR HEMOSTAS, LIVSLÄNGD OCH ELIMINATION FRÅN BLODET. (S2-3)

KÄNNA TILL NÅGRA KONSEKVENSER AV DEFEKT TROMBOCYTFUNKTION PÅ HÄLSOTILLSTÅNDET (S1)

Normalvärdet för trombocyter är

_{150−350 x 10}

9

/

L

. Vid brist ungefär omkring

50 x 10

9

/

L

kan symptom som petekier (små punktformade blödningar i slemhinnor) eller purpura (större område av flera petekier). Vanligt med hudblödningar framförallt, men också näsblödningar, riklig menstruation, blod i urinen. Detta kallas Trombocytopeni. Kan bero på trauma eller andra sjukdomstillstånd. Trombocytos är om man har

¿

350 x 10

9

/

L

vilket leder till ökad risk för

proppar/tromboser. Detta kan vara en reaktion på inflammation och som biverkan av kortison.

Det finns även abnormal funktion antingen nedsatt bildning av trombocyter, nedsatt funktion eller att de ibland kan de sakna granula. Kan ge symptom som trombocytos och trombocytopeni.

(26)

KÄNNA TILL TROMBOCYTSUBSTANSER SOM TGF-B, SELEKTIN, FAKTOR V, FIBRINOGEN, TROMBOSPONDIN, TROMBOCYTFAKTOR 4 (PF4), B-TROMBOGLOBULIN, PLASMINOGEN ACTIVATOR INHIBITOR (PAI). (S1)

TGF-B (TRANSFORMING GROWTH FACTOR B)

Är ett hormonellt aktivt protein som fungerar som tillväxt faktor som bildas i trombocyterna och makrofager. Via specifika receptorer utövar TGF effekter på ett flertal celltyper och åstadkommer t.ex. stimulering av sårläkning, dämpning av inflammation och hämning av celldelning.

SELEKTIN

Är en typ av proteinmolekyler som finns på ytan av trombocyter, leukocyter och endotelceller. Selektinernas viktigaste funktion anses vara att förmedla första stadiet i de vita blodkropparnas adhesion (vidhäftning) till blodkärlens inre ytor. Adhesionen följs ofta av blodkropparnas migration (utvandring) genom kärlväggen till omkringliggande vävnad, en process som är viktig vid utvecklingen av inflammation.

FAKTOR V

Är ett plasmaprotein som är stabilt I bade värmefluxationer och möjligt att lagra. De påskyndar protrombin till trombin vid koagulation av blodet. Det sker genom att faktor V bildar komplex med faktor Xa, fosfolipid och kalcium. Brist på faktor V leder till Owrens sjukdom.

FIBRINOGEN

TROMBOSPONDIN

TROMBOCYTFAKTOR 4 (PF4)

B-TROMBOGLOBULIN

(27)

KÄNNA TILL EXEMPEL PÅ FARMAKOLOGISK INTERVENTION AV TROMBOCYTERS

FUNKTION SAMT BEGREPPET TROMBOCYTOPEN PURPURA. KÄNNA TILL WARFARIN OCH NYARE LÄKEMEDEL SOM HAR DIREKTEFFEKTER PÅ OLIKA KOAGULATIONSENZYMER SAMT PÅ NUKLEOTIDRECEPTORN PÅ TROMBOCYTERNA. (S1)

REDOGÖRA FÖR PRINCIPERNA FÖR KOAGULATIONSSYSTEMET MED BESKRIVNING AV INRE OCH YTTRE SYSTEM, KASKAD AV SERINPROTEASER (AKTIVERADE

KOAGULATIONSFAKTORER), VÄVNADSFAKTORNS BETYDELSE, BETYDELSEN AV VITAMIN K,-KARBOXYLERING, CA2+ OCH FOSFOLIPIDER FÖR KOAGULATIONSPROCESSEN, DE AVSLUTANDE KATALYTISKA STEGEN FRÅN TROMBIN TILL FIBRIN-MONOMERER,

POLYMERISERING TILL LÖSLIGT FIBRIN, STABILISERING GENOM ETT TRANSGLUTAMINAS (FAKTOR XIIIA) (S2-3)

REDOGÖRA FÖR KONTROLL AV KOAGULATIONEN GENOM ANTITROMBIN III (SERPIN), HEPARIN/HEPARANSULFAT, TFPI OCH GENOM PROTEIN C- SYSTEMET. TROMBINS ROLL I ANTIKOAGULATION SAMT TROMBOMODULINS BETYDELSE. (S2-3)

REDOGÖRA FÖR DET FIBRINOLYTISKA SYSTEMET MED ”TISSUE PLASMINOGEN

ACTIVATOR”, PLASMINOGEN, PLASMIN OCH PAIS, SAMT FIBRINOLYSENS BETYDELSE FÖR OLIKA KROPPSVÄTSKOR, FÖR SÅRLÄKNING OCH FÖR ATT HÅLLA ENDOTELYTOR FRIA FRÅN FIBRIN. (S2-3)

KÄNNA TILL POLYFOSFATER I TROMBOCYTER OCH DERAS EV BETYDELSE I SAMBAND MED KOAGULATIONEN (S1)

KÄNNA TILL HEMOFILI A (FAKTOR VIIIS ROLL) OCH B SAMT VON WILLEBRANDS SJUKDOM. (S1)

REDOGÖRA FÖR KLASSIFICERING AV PLASMAPROTEINER OCH ALBUMINETS STRUKTUR OCH OLIKA FUNKTIONER. (S2)

(28)

KÄNNA TILL HAPTOGLOBIN, TRANSFERRIN, CERULOPLASMIN, SAMT STRUKTUR OCH FUNKTION AV IMMUNGLOBULINER OCH LIPOPROTEINER. VIDARE FUNKTIONEN AV SERUMPROTEASHÄMMARE SAMT FUNKTION OCH KLINISK ANVÄNDNING AV

AKUTFASPROTEINER SOM CRP ("C-REAKTIVT PROTEIN").

REDOGÖRA FÖR BENMÄRGENS VÄVNADSKOMPONENTER OCH BENMÄRGENS LOKALISATION I KROPPEN. (S2)

REDOGÖRA FÖR BENMÄRGSCELLERNAS MORFOLOGI OCH FÖR PRINCIPER OM HUR MAN KAN SKILJA OLIKA CELLSTADIER RESPEKTIVE CELL-LINJER (S2)

REDOGÖRA FÖR HEMOPOETISKA STAMCELLER SAMT TILLVÄXTFAKTORER AV KLINISK BETYDELSE SÅSOM ERYTROPOIETIN (EPO) OCH OLIKA ”COLONY STIMULATING FACTORS” (CSFS). (S2)

REDOGÖRA FÖR DEN TIDIGA HEMATOPOESEN OCH OLIKA TYPER AV HEMATOPOETISKA STAMCELLER (S2)

REDOGÖRA FÖR BILDNINGEN AV DE OLIKA BLODKROPPARNA (UTVECKLINGSSTADIER). (S2)

KÄNNA TILL BENMÄRGSPROV FÖR DIAGNOSTIK, OCH TRANSPLANTATION AV BENMÄRGSCELLER. (S1)

BESKRIVA HUDENS MIKROSKOPISKA STRUKTUR (EPIDERMIS, DERMIS, SUBCUTIS; HÅR OCH NAGLAR; TALGKÖRTLAR, SVETTKÖRTLAR, BRÖSTKÖRTLAR) SAMT REDOGÖRA FÖR DEN CELLULÄRA OCH ORGANISATORISKA UPPBYGGNADEN AV EPIDERMIS OCH DERMIS. (S2)

(29)

REDOGÖRA FÖR BRÖSTKÖRTLARNAS UPPBYGGNAD (KÖRTLAR, FETT, BINDVÄV, GÅNGSYSTEM, AREOLA MAMMAE). (S2)

KÄNNA TILL NAGLARNAS STRUKTUR. (S1)

KÄNNA TILL UPPBYGGNADEN AV HÅR, HÅRFOLLIKLAR OCH TALGKÖRTLAR. (S1)

REDOGÖRA FÖR OLIKA TYPER AV KÄNSELKROPPAR I HUDEN AVSEENDE BENÄMNING, UTSEENDE OCH LOKALISATION (S2), SAMT KÄNNA TILL DERAS FUNKTION (S1) – SE ÄVEN UNDER ”TEMPERATURREGLERING”

REDOGÖRA FÖR PIGMENTBILDNINGEN OCH DESS BETYDELSE. (S2)

KÄNNA TILL HORMONELL REGULATION AV PIGMENTBILDNINGEN. (S1)

FÖRSTÅ SAMBAND MELLAN STRUKTUR OCH FUNKTION HOS HUDENS KOMPONENTER. (S3)

REDOGÖRA ÖVERSIKTLIGT FÖR BIOSYNTESVÄGAR FÖR PROSTAGLANDINER, TROMBOXANER OCH LEUKOTRIENER (S2), SAMT KÄNNA TILL GRUNDLÄGGANDE EICOSANOID-STRUKTURER (S1).

REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FARMAKA (ANTIINFLAMMATORISKA STEROIDER, NSAID-PREPARAT) PÅVERKAR BIOSYNTESEN AV PROSTAGLANDINER, TROMBOXANER OCH LEUKOTRIENER. (S2)

REDOGÖRA FÖR PROSTAGLANDINERS, TROMBOXANERS OCH LEUKOTRIENERS EFFEKTER I SAMBAND MED TROMBOS, MAGSÅR, PARTUS, INFLAMMATION, ÖVERKÄNSLIGHET OCH ASTMA. (S2)

(30)

KÄNNA TILL DE VIKTIGASTE EGENSKAPERNA FÖR INBLANDADE ENZYMER (CYKLOOXYGENAS 1/2, FOSFOLIPAS A2 OCH 5-LIPOXYGENAS) I SYNTESEN AV

EICOSANOIDER. (S1)

FÄRDIGHETER

STUDENTEN SKA KUNNA:

I MIKROSKOP IDENTIFIERA OLIKA BLODCELLER OCH DERAS FÖRSTADIER I GIEMSAFÄRGADE UTSTRYKSPREPARAT AV BLOD OCH BENMÄRG. (M2)

I MIKROSKOP IDENTIFIERA HUD OCH DESS BESTÅNDSDELAR (EPIDERMIS, DERMIS, SUBCUTIS, HÅR & HÅRFOLLIKLAR, TALGKÖRTLAR, MEROKRINA (ECCRINA) OCH APOKRINA SVETTKÖRTLAR, NAGLAR OCH BRÖSTKÖRTLAR, MEISSNERS & PACINIS KÄNSELKROPPAR). (M2)

IMMUNSYSTEMET

KUNSKAPER OCH FÖRSTÅELSE STUDENTEN SKA KUNNA

BESKRIVA LYMFATISKA ORGANS MIKROSKOPISKA STRUKTUR OCH ROLL FÖR IMMUNSVAR (THYMUS, MJÄLTE, LYMFKNUTOR, MUKOSA-ASSOCIERAD LYMFOID VÄVNAD). (S2)

KÄNNA TILL DISTINKTIONEN MELLAN PRIMÄRA OCH SEKUNDÄRA (CENTRALA OCH PERIFERA) LYMFATISKA ORGAN SAMT BEGREPPEN BALT OCH GALT. (S1)

KÄNNA TILL LYMFOPOES OCH GRANULUPOES OCH RELATIONEN MELLAN UTVECKLINGSLINJERNA FÖR IMMUNSYSTEMETS OLIKA CELLER. (S1)

REDOGÖRA FÖR DE PRINCIPIELLA SKILLNADERNA MELLAN MEDFÖDDA (KONSTITUTIVA) OCH FÖRVÄRVADE (ADAPTIVA) FÖRSVARSMEKANISMER OCH HUR DESSA SAMVERKAR

(31)

En immuncell startar med en hematopoetisk stamcell (HSC) som utvecklar sig i två grenar, via den myeloida grenen och den lymfoida grenen. Från den myeloida grenen bildas det konstitutiva immunförsvaret och från den lymfoida grenen bildas det adaptiva immunsystemet.

DET KONSTITUTIVA IMMUNFÖRSVARETS CELLER OCH FUNKTION

MAKROFAGER är speciellt bra på fagocytos (äta upp). De kan både fagocytera döda celler och bakterier. DENDRITISKA CELLER kan fagocytera, men är särskilt bra på pinocytos (celldrickning på svenska). Producerar även cytokiner. Den dendritiska cellen har MHC klass 2.

GRANULOCYTER är speciellt bra på exocytos – att släppa ut granula för att signalera till immunsystemet eller till bakterien. (När neutrofiler exocyterar dör de ofta – visas i ett sår som var).

(32)

REDOGÖRA FÖR DEN INITIALA FÖRSVARSBARRIÄREN MOT INFEKTION, D.V.S. EPITELBARRIÄRER, SAMT FÖR DE SPECIALISERADE IMMUNOLOGISKA CELLERNA, MOLEKYLERNA OCH FUNKTIONERNA I DET MEDFÖDDA IMMUNFÖRSVARET. (S3)

REDOGÖRA FÖR HUR IMMUNSYSTEMETS CELLER CIRKULERAR I KROPPEN VIA LYMFA, BLOD OCH VÄVNADER SAMT FÖRSTÅ BEGREPPET ”HIGH ENDOTHELIAL VENULES” (HEV). (S3)

REDOGÖRA FÖR DE VANLIGASTE GRUPPERNA AV MOLEKYLER INOM IMMUNSYSTEMET SOM: ANTIKROPPAR, CYTOKINER, KEMOKINER, INFLAMMATORISKA MEDIATORER, ADHESIONSMOLEKYLER, ANTIGENSPECIFIKA RECEPTORER, RECEPTORER FÖR PATOGEN-ASSOCIERADE MÖNSTER, CO-RECEPTORER, MHC MOLEKYLER,

SIGNALTRANSDUKTIONSMOLEKYLER, MICROBICIDA SUBSTANSER. (S2)

ANTIKROPPAR

CYTOKINER

Cytokiner är en polypeptid signalerare som är med och påverkar cellens aktivitet. Är så kallade interleukiner och benämns med IL och ett nummer, tex IL-10. Verkar oftast via parakrin akrivitet. Exempel på några interleukiner är IL-4 och IL-10 som främst är polypetida signalerare och IL-1 som styr inflammation. Cytokiner behövs för att aktivera det adaptiva immunsvaret.

KEMOKINER

Chemokiner påverkar cellens rörelse. Utövar chemotax som gör att cellen rör sig i en viss riktning.

Immuncellerna rör sig åt det hållet chemokinerna produceras. Chemokiner produceras endast av immunceller Exempel: En dendritisk cell som blivit aktiverad börjar skicka ut chemokiner – T-celler rör sig då mot dendriten för att den känner av dendritiska utsläppet av chemokiner. (Lymfsystemet producerar också chemokiner som den dendritiska cellen kan svara på och åka mot).

BESKRIVA DE TRE PRINCIPIELLA VÄGARNA FÖR AKTIVERING AV KOMPLEMENTSYSTEMET OCH DESS EFFEKTORFUNKTIONER. (S2)

(33)

REDOGÖRA FÖR OLIKA STEG I THYMUS LYMFOCYTPRODUKTION (PROLIFERATION, SELEKTION, APOPTOS ELLER EXPORT). (S2)

REDOGÖRA FÖR BEGREPPEN ”DUBBELNEGATIV, ENKELNEGATIV & DUBBELPOSITIV”. (S2 )

REDOGÖRA FÖR DEN FUNKTIONELLA BETYDELSEN AV CD4 OCH CD8 PÅ T-LYMFOCYTER. (S2)

REDOGÖRA FÖR STRUKTUR OCH FUNKTION FÖR T CELL RECEPTORER, MHC KLASS I OCH II MOLEKYLER, SAMT DERAS ROLL VID BEARBETNING OCH PRESENTATION AV ANTIGEN. (S2)

REDOGÖRA FÖR THYMUSBEROENDE UTVECKLING AV T CELLER (POSITIV OCH NEGATIV SELEKTION), TOLERANS, KLONAL SELEKTION, EXPANSION OCH UTVECKLING AV MINNE INOM T-CELLSSYSTEMET. (S3)

REDOGÖRA FÖR BEGREPPEN PROFESSIONELLA ANTIGEN-PRESENTERANDE CELLER, CO-STIMULERANDE MOLEKYLER OCH SAMVERKAN MELLAN T-CELLER OCH ANDRA CELLER VID AKTIVERING AV IMMUNSVAR. (S2)

REDOGÖRA FÖR BASAL GENETIK OCH MÅNGFALD HOS MHC MOLEKYLER, SAMT HUR DETTA KAN PÅVERKA OLIKA MEDICINSKA TILLSTÅND OCH BESLUT. (S2)

REDOGÖRA FÖR DE OLIKA HUVUDSAKLIGA FUNKTIONERNA HOS MÖRDARCELLER, T-HJÄLPCELLER INKLUDERANDE TH1, TH2, TH17 SAMT REGULATORISKA T-CELLER. (S2)

KÄNNA TILL OLIKA SUBKLASSER AV LYMFOCYTER, SÅSOM NK-CELLER, NKCELLER, T-CELLER MED -RECEPTOR, SAMT VISSA MOLEKYLGRUPPER SOM SUPERANTIGENER, ICKE KLASSISKA MHC-MOLEKYLER. (S1).

(34)

REDOGÖRA FÖR B-CELL RECEPTORERS OCH ANTIKROPPARS STRUKTUR OCH FUNKTION. (S2)

REDOGÖRA FÖR BEGREPPET KLONAL SELEKTION OCH HUR DENNA, I KOMBINATION MED MÅNGFALD, ENLIGT EVOLUTIONÄRA PRINCIPER BIDRAR TILL DE SPECIELLA

KARAKTÄRISTIKA I ADAPTIVA IMMUNSVAR. (S3)

KÄNNA TILL SAMMANSÄTTNINGEN AV GRODDCENTRA I PERIFER LYMFATISK VÄVNAD. (S1)

REDOGÖRA FÖR DE OLIKA FASERNA I B-CELLSVARET INKLUDERANDE BEGREPP SOM: PROLIFERATION, DIFFERENTIERING TILL PLASMACELLER, IG PRODUKTION,

AFFINITETSMOGNAD SAMT B CELL MINNE. (S3)

REDOGÖRA FÖR OLIKA IMMUNOGLOBULINISOTYPERS STRUKTUR, FUNKTION OCH LOKALISATION SAMT REGLERING AV ANTIKROPPSPRODUKTION OCH ÖVERGÅNG (”SWITCH”) MELLAN IMMUNOGLOBULINKLASSER. (S2)

KÄNNA TILL T-CELLBEROENDE OCH T-CELLOBEROENDE ANTIKROPPSSVAR. (S1)

REDOGÖRA FÖR OCH DEFINIERA BEGREPPEN ANTIGEN, EPITOP, RECEPTOR, LIGAND, IGENKÄNNANDE, SPECIFICITET, AFFINITET OCH AVIDITET. (S2)

KÄNNA TILL MEKANISMER FÖR B-CELL TOLERANS. (S1)

REDOGÖRA FÖR PRINCIPERNA FÖR HUR MÅNGFALDEN AV T- OCH B-CELLSRECEPTORER SAMT ANTIKROPPAR GENERERAS PÅ MOLEKYLÄR NIVÅ. (S3)

REDOGÖRA FÖR HUR IMMUNOLOGISKA SVAR REGLERAS, HUR DETTA PÅVERKAS AV OLIKA KONSTITUTIONELLA OCH OMGIVNINGSFAKTORER (S2)

(35)

REDOGÖRA FÖR SYSTEMISKA KONSEKVENSER AV INFLAMMATION INKLUDERANDE AKUTFAS SVAR OCH FEBER. (S3)

KÄNNA TILL DE HUVUDSAKLIGA IMMUNOLOGISKA FAKTORERNA SOM KAN PÅVERKA UPPKOMST ELLER FÖRLOPP VID SVÅRA INFEKTIONER, AUTOIMMUNA SJUKDOMAR, ALLERGIER, CANCER, TRANSPLANTATION (S1)

KÄNNA TILL BASALA PRINCIPER FÖR ANTIKROPPSBASERADE ANALYSER SOM ELISA, RIA, IMMUNOFLUORESCENS, FLÖDESCYTOMETRI, IMMUNOPRECIPITATION OCH WESTERN BLOT. (S1)

MUSKEL

HISTOLOGI SKELETTMUSKULATUR

KUNNA INDELNING AV MUSKELVÄVNAD; SKELETT-, HJÄRT- OCH GLATT MUSKULATUR (S2).

SKELETTMUSKULATUR

Är tvärstrimmig muskulatur och cellkärnorna ligger perifert och har tillplattat utseende. De kan finnas många cellkärnor i en cell. Dessa muskler är påverkbara med viljan och innerveras med perifera nervsystemet (PNS). Har en triad som ej syns på histologiska bilder.

(36)

HJÄRTMUSKULATUR

Hjärtmuskulaturen är tvärstrimmig men betydligt mindre än skelettmuskulaturen. Cellerna är byxformade och har tydliga kittlinjer (består av desmosom, fascia adherens, gap junctions), med en till två cellkärnor i cellen som är runda och centralt lokaliserade. De är inte påverkbara med viljan utan styrs av det autonoma nervsystemet (ANS). Har en diad, men det syns ej på histologiska bilder. Stora Purkinjefibrer kan förekomma i vissa preparat. Rikligt med blodkärl syns mellan muskelfibrer, vilket är typiskt för hjärtmuskulatur.

(37)

(38)

GLATTMUSKULATUR

Är en icke tvärstrimmig muskulatur, den saknar sarkomerer. Den har en rund centralt lokaliserad cellkärna som vid kontraktion fick ett corkskruvs aktigt utseende. Den är inte påverkningsbar med viljan och styrs av det autonoma nervsystemet (ANS). De har även dense bodies som inte är synliga histologiskt.

(39)

(40)

KUNNA IDENTIFIERA SKELETTMUSKULATURENS EPIMYSIUM, PERIMYSIUM, ENDOMYSIUM OCH FASCIKEL (S2).

Epimysium är den yttersta ringen runt alla muskelfiberbuntar. Perimysium går in från epimysium.

Endomysium omger enskilda muskelceller.

Fascikel är en bunt av muskelfibrer, muskelfibrer är en skelettmuskelcell.

KLARGÖRA SKELETTMUSKELCELLERNAS (MUSKELFIBERNS) UPPBYGGNAD MED AVSEENDE PÅ SARKOLEMMA (PLASMAMEMBRAN), KÄRNOR, SARKOPLASMA (CYTOPLASMA),

SARKOSOMER (MITOKONDRIER), MYOFIBRILL, MYOFILAMENT (AKTIN, MYOSIN), TROPONIN, TROPOMYOSIN (S2).

Muskeln består av muskelfiber som är en skelettmuskelcell och är hela muskelns längd. En skelettmuskelcell kan ha flera cellkärnor som ligger perifert och är tillplattade. Muskelfibern består av myofibriller som i sin tur består av myofilament. Myofilament består av tunna filament (aktin) och tjocka filament (myosin) dessa utgör

sarkomererna som är den delen som kan utföra muskelkontraktion/muskelrörelsen och begränsas av de två Z-linjerna.

(41)

Muskelfibern består av ett plasamembran som heter sarkolemma, i cytoplasman som heter sarkoplasma finns kärnor, mitokondirer som heter sarkosomer.

De tunna filamenten som består av aktin har troponin komplex på sig, runt aktinfilamenten finns tropomyosin som ”snurrar” sig kring aktinet. I änden finns tropomodulin.

(42)

KLARGÖRA BANDINDELNING (A, I, Z, M, H) AV MYOFIBRILLEN MED AVSEENDE PÅ LOKALISATION I SARKOMEREN. (S2).

A-band – A står för anisotropt och avser polarisationsmikroskopi. Stäcker sig över hela de tjocka filamenten så de innehåller både myosin och aktin (de tunna filamenten).

I-band – I står från isotropt och avser polarisationsmikroskopi. Är den del av sarkomeren som endast består av den tunna filamenten (aktinen). Sträcker sig från en sarkomer till en annan så från en z-linje till nästa där inget tjockt filament finns.

H-band – H står får hell som på tyska betyder ljust. Är den delen av de tjocka filamenten som inte överlappas av de tunna filamenten. Består ändast av myosin och färgar ljust.

M-linje – står för mitte som på tyska betyder mitt. Är den mittersta linjen mellan två Z-linjer.

Z-linje/Z-band – från tyskans zwischenscheibe som betyder mellanskiva, i denna fäster de tunna filamenten. Färgas mörkt.

(43)

KLARGÖRA UPPBYGGNAD AV DE TJOCKA FILAMENTEN (MYOSIN) MED AVSEENDE PÅ ANTAL OCH LOKALISATION AV TUNGA OCH LÄTTA KEDJOR. REDOGÖRA FÖR

(44)

De tjocka filamenten har myosin som sträcker sig mot de tunna filamenten. Myosin har svans, nackregion och två stycken huvuden. Svansen är den tunga kedjan (heavy chain). I nackregionen sitter en light chain bunden, de stabiliserar och kan styra aktiviteten. De finns två stycken light chain, en essentiell och regulatorisk. Huvudet binder till aktinet i de tunna filamenten och har ATP bindningsplats där även ADP + Pi aktivitet finns. En myosinenhet binder till andra och bygger upp de tjocka filamentet.

KLARGÖRA UPPBYGGNAD AV DE TUNNA FILAMENTEN (AKTIN). F-AKTIN OCH G-AKTIN. INDELNING OCH FUNKTION HOS OLIKA FORMER AV TROPONIN (TROPONIN C, I OCH T). TROPOMYOSIN (S2).

De tunna filamenten består av aktin, som delas upp i undergrupper. Alfa-aktin svarar primärt för

muskelkontraktioner, gamma-aktin som komponent i stressfibrer och beta-aktin som komponent i leading strand i cellrörelser. Vid tillverkning av aktinkedjor, som sker i tre faser, adderas ett antal G-aktiner (globulära) via polymerisering till långa filament, där G-aktinet då kallas F-aktin (filamin).

På aktin finns tropninkomplex som består av troponin C där kalciumjoner binder in, troponin I binder till aktinet och troponin T som binder till tropomyosin. Tropomyosin snurrar kring aktinet och bidrar i kontraktionen.

(45)

REDOGÖRA FÖR DET SARKOPLASMATISKT RETIKLETS STRUKTUR

(46)

De sarkoplasmatiska retiklet omger muskelfibrerna de har en T-tubuli som går över A- och I-bandet. Denna omges av terminala cisterner på vardera sida. Detta ger terminal cisterner, T-tubuli och terminal cisterner vilket kallas TRIAD.

REDOGÖRA FÖR SKILLNADER MELLAN RÖDA OCH VITA MUSKELFIBRER. MYOGLOBINETS FUNKTION (S2).

De röda muskelfibrerna är de långsamma muskelfibrerna som kallas typ I muskelfibrer. De har mycket kapillärer i sig och där igenom en riklig blodförsörjning. De har mycket mitokodrier i sig vilket gör att de har mest aerob cellulär respiration. De har långsam kontraktil hastighet dvs låg myosin ATPase. De är väldigt fatigue resistant, men har inte så mycket styrka men är de fibrerna som aktiveras först. De har mycket myoglobin i sig och triglycerider. De kallas slow-twitch muskelfibrer där twitch är korta kontraktioner.

De vita muskelfibrerna består av typ IIx och typ IIa. Där typ IIx är de intermediära muskelfibrerna, de har få kapillärer vilket ger dem ett vitt/ljust rosa färg. De har även få mitokondrier och massor av glycosomer som innehåller glykogen. De har nästan ingen aerobisk metabolism utan till största delen anaerobisk. De har Keratin kinas fosfat i sig och använder ADP + kreatin kinas för att bilda ATP och det kallas kreatin kinas pathway. Typ IIx har en lågt myoglobin innehåll, de har ett högt myosin ATPase vilket ger mycket krast och en snabb

kontraktilitet. Det ger dock en väldigt låg uthållighet < 1min. dessa rekryterats som tredje muskelfibrer.

Typ IIa är den andra typen av vita muskelfibrer, de är de största muskelfibrerna i kroppen. De har relativt mycket kapillärer men iom dess storlek får den en röd/rosa färg. De har massa mitokondrier vilket ger mycket Aerobisk metabolism. De har en hyfsad mängd glykogen vilket gör att de även har en anaerobisk metabolism och även keratin fosfat pathway. De har en snabb kontraktilitet, en snabb myosin ATPase, det ger en relativ fatigue resistans < 30 min samt relativt mycket kraft. Rekryteras som andra fiber.

KÄNNA TILL ACCESSORISKA PROTEINER (TITIN, ALFA-AKTININ, NEBULIN, TROPOMODULIN, DESMIN, MYOMESIN, C-PROTEIN OCH DYSTROFIN) (S1).

TITIN

Titin eller connectin är ett stort elastiskt protein som är involverad de tjocka filamentens bindning till z-linjen. Detta sker via bindning till C-protein och M-linjen.

Enligt Björn Meister kommer inte de

accessoriska proteinerna på tenta.

(47)

ALFA-AKTININ

Alfa-aktinin binder Z-linjen med aktin filamenten (de tunna filamenten).

NEBULIN

Nebulin sitter omkring aktinfilamentet och verkar regulatoriskt i vilken längd aktin får under bildningen. Reglerar actin-myosin interaktionen genom att inhibera ATPase.

(48)

TROPOMODULIN

Tropomodulin sitter på änden på aktin filamenten, den är med och regalerar längden på aktinet.

DESMIN

Ett intermediärt trådprotein som vidhäfter vid sarcolemman vi ankyrin till Z-linjen.

MYOMESIN

(49)

C-PROTEIN

Verkar regulatoriskt på

positioneringen av myosin och aktin. Sitter invid M-linjen vid de

tjockafilamenten.

DYSTROFIN

Skapar bindning mellan sarcolemman och proteiner som sitter transmembrant och Z-linjen. Det är dystrofin som bryts ned eller inte bildas i beckers och duchennes muskeldystrofi.

(50)

FYSIOLOGI SKELETTMUSKULATUR

KUNNA (S2-S3):

KORSBRYGGECYKELN: MYOSINETS ATPAS-AKTIVITET, ATP:S ROLL, "POWER STROKE", RIGOR.

Korsbryggorna (det samma som myosinhuvuden) förs i en cykel vid kontraktion av muskeln. För att göra detta använder den sig av ATP.

1. Myosinhuvudet är i vila. 2.

2+

¿

Ca

¿ binder in och bidrar till att fosfatgruppen lossnar.

3. Fosfatgruppen lossnar och drar myosinhuvudet drar in aktinfilamentet. Detta är ”power stroke”. 4. Korsbryggan är nu fäst, ADP lossnar och ATP binder in. Här behövs alltså ATP om det inte finns ATP blir

det - rigo mortis dvs muskelstelhet som man får när man dör. 5. I och med inbindningen av ATP kommer korsbryggan att lossna.

(51)

Lättare förklaring:

Korsbryggan binder till aktin.

Drar aktinfilamentet mot mitten av sarkomeren.

släpper och tar nytt tag så länge calciumkoncentrationen är högt, varje ”cykel” kostar en ATP. Cirka 10 cykler/sekund.

OLIKA KONTRAKTIONSTYPER: ISOMETRISK OCH ISOTONISK KONTRAKTION.

Isometrisk kontraktion = statisk kontraktion Viktens kraft > Muskelns kraft

Ger mycket kraft (tension) men muskeln förlängs eller förkortas inte. Isotonisk kontraktion = samma kraft.

(52)

Kraften är konstant och man undersöker snarare hur snabbt något lyfts. Ju tyngre vikt det blir desto

långsammare går det. (Isotonisk kontraktion förekommer typ aldrig i riktiga livet, men är lättare nu när vi ska lära oss om muskler och vid studier.)

Viktens kraft < Muskelns kraft

Isotonisk kontraktion kan delas in i två olika kategorier:

Excentrisk kontraktion – förlänger muskeln. Excentriska kontraktioner ger upphov till träningsvärk. Excentrisk ger ökad tvärsnittsyta på muskelfibrer vid styrketräning.

Koncentrisk kontraktion – Här kortas muskeln. Koncentriska kontraktioner är energimässigt jobbigare. Bra för uthållighetsträning. (om man bara kör koncentriska kontraktioner borde man inte få särskild mycket

(53)

DEN ISOMETRISKA LÄNGD-KRAFTKURVAN: PASSIV OCH AKTIV KRAFT, NORMALT ARBETSOMRÅDE.

Passiv kraft betyder den spänning som muskeln har när den inte är i arbete det är bindvävens spänning vid ex utsträckt läge. Den aktiva kraft är den spänning finns i muskeln när muskeln utför arbete. De krafterna varierar beroende på längden på sarkomeren i muskeln. Man kan genom att slå ihop passiv och aktiv kraft räkna ut en totala kraften.

ISOTONISKAKONTRAKTIONER: KRAFT(BELASTNINGS)-HASTIGHETSFÖRHÅLLANDET, KONCENTRISKA OCH EXCENTRISKA KONTRAKTIONER.

Excentrisk kontraktion – förlänger muskeln. Excentriska kontraktioner ger upphov till träningsvärk. Excentrisk ger ökad tvärsnittsyta på muskelfibrer vid styrketräning.

Koncentrisk kontraktion – Här kortas muskeln. Koncentriska kontraktioner är energimässigt jobbigare. Bra för uthållighetsträning. (om man bara kör koncentriska kontraktioner borde man inte få särskild mycket

(54)

Kraft-hastighetsförhållandet är: Effekt = kraft x hastighet (+ värme).

Vid cirka 30-40 % av kraft som behövs blir effekten högst. För att förstå detta kan vi tänka på det som om vi cyklar på en växelcykel. Cyklar vi plant kan du cykla på en mellanhögväxel, när vi kommer till en uppförsbacke växlar vi ned och när vi cyklar nedför växlar vi upp till hög växel.

Ca

¿ att strömma in. Det stimulerar att vesiklarna som bildats i cellkroppen och sedan vandrat via axonen

till synapsen. I dessa vesiklar finns acetylkolin (ACh) som bildas i synapsen. Genom att synapsen har kolin transportörer som tar in kolin och fuserar med acetyl Coa som bildas i mitokondrierna i synapsens mitokondrie och ger ACh och CoA mha enzymet kolin acetyl transferas. ACh transporteras in i vesikeln via transportörer. Vesikeln har synaptotagmin och synaptobrevin som är två typer av V-SNARE medan synapsen har Snap25 och syntaxin som är två typer av T-SNARE.

Na

¿ som strömmar in kan inte aktivera

musklcellen. Så de ACh som vandrar längst med T-tubuli och aktiverar dihydropyridin receptorerna som drar ut ryanodin receptor I så att

2+

¿

Ca

¿ strömmar ut i cellen.

2+

¿

Ca

¿ binder till troponin komplexet troponin C och får troponin T att dra i tropomyosinet och blotta aktinet

för inbindning av myosin. Troponin I binder till aktin och ser till att allt hålls på plats.

Ca 2+ pumpas aktivt tillbaka in i det sarkoplasmatiska retiklet. Detta kräver energi. Frisättningen av Ca 2+ från SR slutar när inga fler aktionspotentialer sker, detta innebär att Ca 2+ koncentrationen minskar i cytoplasman som leder till att Ca 2+ lossnar från troponin. Då troponinet inte har Ca 2+ åker tropomyosin tillbaka över myosinbindningsställena vilket leder till att myosinhuvudena inte kan binda till aktin.

ENKELKONTRAKTION (TWITCH), SUMMATION AV TWITCHKRAFT, TETANUS.

En enkelkontraktion eller muskel twitch som är kort och snabb muskelkontraktion som stimuleras av en neuron. Den delas in i tre faser, den latenta fasen, kontraktions fasen och relations fasen. Det kan ske flera kontaktioner efter varandra, i de fallen när kontraktioner sker så tätt efter varandra så att kraften inte hinner minska så kallas det tetanus.

MUSKELNS ENERGIOMSÄTTNING: BETYDELSEN AV KREATINFOSFAT, ANAEROB OCH AEROB NEDBRYTNING AV GLYKOGEN OCH FETTNEDBRYTNING; OXIDATIV

FOSFORYLERING.

ATP-förrådet i muskelceller är ungefär 6 mM, det räcker ungefär 1-2 sekunder i arbete. Men det tar aldrig slut när vi lever, om det skulle göra det skulle vi falla döda. Cellen tar därav sin energi från följande (i ordningen snabbast till långsammast):

1. Kreatinfosfat:

Reaktionen där keratin fosfat och ADP binder in i kreatin kinas ger ATP och kreatin. Nedbrytningen till fosfat (Pi) verkar vara orsak till muskeltrötthet. Kreatinfosfatdepåerna är cirka 30 mM, ger cirka 80 meter sprint/löpning av maximal fart.

2. Anaerob Glykogennedbrytning:

Glykogen som finns lagrat i musklerna bryts ned utan tillgång på syre. Glykos  2 pyruvat  laktat +

+

¿

(56)

och 2 ATP från varsin pyruvat  laktat). Detta är ett snabbt men oekonomiskt sätt att få energi. 3. Aerobt Glykogennedbrytning:

Pyruvat transporteras till mitokondrien och vidare till krebs cykel, där avgår

Co

₂ och

H

₂

O

. Detta kräver tillgång till syre och ger 39 ATP/glukosenhet. Nedbrytningen är ett långsamt men ekonomiskt sätt att få energi. Glykogenförråden räcker för löpning ett halvt till helt maraton. 4. Fettnedbrytning är alltid aerob. Förråden räcker länge, tar i princip aldrig slut.

Oxidativ fosforylering är när ATP-syntas sätter samman ADP till ATP och är den sättet ATP bilads generellt.

BETYDELSEN AV OLIKA FIBERTYPER I SKELETTMUSKEL De olika fibertyperna aktiveras vid olika typer av arbete.

Typ I även känd som röd långsam oxidativ muskelfiber är de som rekryteras först, de är långsamma muskelfibrer som kräver syre för att fungera. De är vanliga vid maratonlöpare och aktiveras när vi ska hålla våran hållning. Typ IIa eller snabbt oxiderande muskelfibrer, de är den typen av muskelfibrer som aktiveras som andra. De har både anaerob och aerob metabolism men de har främst aerob metabolism. De används för aktiviteter så som gång och sprint som varar mer än en minut. De är i arbete mellan en till 30 minuter.

Typ IIx eller snabba glykolytiska muskelfibrer har till största del anaerob metabolism. De har mycket kraft men inte så mycket uthållighet ca 1 minut. De aktiveras vid viktlyftning, när man slår en baseboll och sprint under en minut.

ORSAKER TILL MUSKELTRÖTTHET OCH LÅNGSAM ÅTERHÄMTNING

Muskeltrötthet är när skelettmuskelfibrerna blir svagare och långsammare. Den akuta muskeltröttheten uppkommer när det krävs mycket anaerob metabolism (det finns inte tillgång syre). Det leder till en ansamling av laktat och

+

_H

¿

¿ . Det ansamlas också kreatin och fosfatjoner.

Laktatjoner gör i princip inget, laktatet transporteras till hjärta, lever med mera men har troligtvis inget att göra med tröttheten. Kreatinet gör förmodligen inget heller enligt de vi vet idag.

+

_H

¿

¿ är sannolikt inte heller

speciellt viktiga för akut trötthet då musklerna tål surhet. Fosfatjoner är sannolikt den viktigaste orsaken till akut trötthet samt att kaliumjoner och Adenosin verkar ge den där brännande känslan vid trötthet. Detta är

fortfarande kontroversiellt.

Akut uttröttning återhämtas snabbt, man blir andfådd i några minuter. Men man får ofta en långvarig

kraftminskning – timmar till dagar, känsla av ”tunga ben”. De kan vara jobbigt att utföra submaximala rörelser, även om maxkraften är ok (om man övertygar hjärnan om att ta i så kan musklerna ta i). Det förekommer vid högintensivt arbete, långvarigt uthållighetsarbete och excentriska kontraktioner.

(57)

Orsaken till muskeltröttheten är:

-

Försämrad Ca 2+ -frisättning från SR (problem med Ryanodin-receptorerna).

-

Minskad Ca 2+ -känslighet hos myofibrillerna.

EFFEKTER AV FRIA

SYRE/KVÄVERADIKALER OCH ANTIOXIDANTER PÅ

MUSKELFUNKTIONEN

Reaktiva syre- och kväveföreningar dvs fria radikaler är en viktig signalering för ökad uthållighet. Det är dock i lagom mängd, de ska inte vara för mycket eller för lite. Stora doser av antioxidanter tar bort positiva effekter av uthållighetsträning. Exempelvis tomater, vin m.m. som innehåller antioxidanter innehåller inte så stora doser – verkar inte påverka uthållighetsträningen.

REDOGÖRA FÖR AKTIVERINGSFÖRLOPPET I GLATTA MUSKELCELLER. Glatta muskelceller kan delas in i två olika typer; multi unit och single unit.

Multi unit glatt muskulatur:

VAR? Finns i irisen som dialator och konstriktor samt i bronkiolerna, tunica media, ciliary muskeln (ögonets lins) och arector pili (gåshud).

ÖVRIGT: är strukturellt oberoende och står för fin kontrollen. Single unit glatt muskulatur:

VAR? I GI-tract, urogenital tract

ÖVRIGT: Sitter samman med GAP junction, stimuleras av A.N.S dvs PSNS och SNS. Rytmiska och samtidig kontraktion. Står för grov kontrollen.

(58)

Glatt muskulatur är beroende för

2+

¿

Ca

¿ för att kontrahera. Det finns läckande

2+

¿

Ca

¿ kanaler som tillåter

ett långsamt inflöde av +-joner vilket bidrar till + potential. Det finns även läckande

+

kanaler i små calvioler (små invaginationer), när man når ett tröskelvärde öppnar de sig och ett snabbt inflöde av

2+

¿

Ca

¿ sker. Det ger en + laddning i cellen.

2+

¿

Ca

¿ från extracellulärvätskan kommer in genom

L-typ-2+

¿

Ca

¿ -kanaler (spänningskänsliga

För att den glatta muskulaturen ska kunna slappna av behövsett fosfatas som ger ett inaktivt MLCK. Detta är