• No results found

ANVISNING FÖR TELEFÖRETAG SOM ANSÖKER OM FÖR BREDBANDSSTÖD HOS NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "ANVISNING FÖR TELEFÖRETAG SOM ANSÖKER OM FÖR BREDBANDSSTÖD HOS NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Blnr 2340A

ANVISNING FÖR TELEFÖRETAG SOM ANSÖKER OM FÖR

BREDBANDSSTÖD HOS NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN

- gäller projekt för bredbandsinfrastruktur som finansieras med tilläggsmedel beviljade programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland

1. ALLMÄNT

Lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (1186/2009) (nedan lagen om bredbandsstöd) trädde i kraft den 1 januari 2010. I samband med lagen om bredbandsstöd gjordes även ändringar i lagen om stöd för utveckling av landsbygden (1443/2006) samt i förordningen om stödjande av projektverksamhet på landsbygden (829/2007). EU-kommissionen beviljade

programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland tilläggsfinansiering för finansiering av nya utmaningar, och en del av denna finansiering riktas till projekt för bredbandsinfrastruktur.

Denna anvisning gäller ansökningsförfarandet för sådana bredbandsprojekt som kan få EU-stöd genom närings-, trafik- och miljöcentralen (nedan ELY-centralen) beslut.

2. BREDBANDSPROJEKT SOM ANVISNINGEN GÄLLER

ELY-centralen beviljar EU-stöd för bredbandsprojekt där kommunens betalningsandel är 22 procent av projektets stödberättigande kostnader.

I förordningen om stödjande av projektverksamhet på landsbygden (829/2007) stadgas om de grunder som avgör vilka kommuner som har en betalningsandel på 22 procent. I en bilaga till förordningen finns en förteckning över de kommuner som har en betalningsandel på 22 procent.

3. LAGSTIFTNING SOM TILLÄMPAS PÅ ANSÖKNINGSFÖRFARANDET

De mest centrala bestämmelserna om bredbandsprojekt och beviljande av statligt stöd finns i lagen om bredband (1186/2009), i lagen om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (538/2010), i lagen om stöd för utveckling av landsbygden (1443/2006) samt i förordningen om stödjande av projektverksamhet på landsbygden (829/2007). I

ansökningsförfarandet ska man också beakta de krav som följer av den allmänna

förvaltningsrättsliga lagstiftningen, till exempel förvaltningslagen (434/2003) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (offentlighetslagen, 621/1999).

Lagen om bredbandsstöd har preciserats genom kommunikationsministeriets förordning om de stödberättigade områden som avses i lagen om byggande av bredband i glesbygdsområden (246/2010) samt med statsrådets förordning om kommunens betalningsandel i bredbandsprojekt (240/2010).

I Stödförfarandets alla faser är det viktigt att vid sidan om den nationella lagstiftningen beakta krav som EG:s lagstiftning samt kommissionens och EG-domstolens rättspraxis i fråga om statligt stöd uppställer. Kommissionen har 17.9.2009 offentliggjort gemenskapens riktlinjen för tillämpning av

(2)

reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät. I riktlinjerna finns de tolkningslinjer som kommissionen iakttar på basis av reglerna för statligt stöd enligt EG-fördraget.

4. FASERNA I BESLUTSFATTANDET GÄLLANDE EU-STÖD

Om det offentliga ansökningsförfarandet för EU-stöd bestäms i 6 § i lagen om bredbandsstöd och om jämförelsegrunderna för ansökningsförfarandet bestäms i 6 a § i samma lag.

Ett landskapsförbund anmäler e bredbrandsprojekt som ska inledas till Kommunikationsverket.

Sedan gör Kommunikationsverket en marknadsanalys av dessa projektområden och samråder med teleföretagen om eventuella investeringar i projektområdet samt om stödets effekter på

konkurrensen. Syftet med marknadsanalysen är att säkerställa att projektet är stödberättigat och att avgränsa det projektområdet på vilket statligt stöd kan beviljas.

Landskapsförbundets uppgift är att kungöra att EU-stödet kan sökas i kommuner som har betalningsandelen 22 procent. På basis av ansökningsförfarandet väljer landskapsförbundet de sökande som ska genomföra bredbandsprojekten.

ELY-centralen kan bevilja den som blivit vald i landskapsförbundets ansökningsförfarande EU-stöd, om den uppfyller de förutsättningar som ges i lagen om bredbandsstöd, lagen om stöd för

utveckling av landsbygden (1443/2006) samt i förordningen om stödjande av projektverksamhet på landsbygden (829/2007). Förutom att ELY-centralen beviljar stödet gör den på stödtagarens

ansökan också ett särskilt beslut om utbetalningen av stödet.

5. DEFINIERING AV STÖDBERÄTTIGAT GEOGRAFISKT OMRÅDE

De stödberättigade områdena har definierats kommunikationsministeriets förordning (246/2010).

Kartorna över de stödberättigade områdena finns på Kommunikationsverkets webbplats under avsnittet Bredband 20151. Ett stödberättigat område som definieras genom förordningen kan även avgränsas av anslutningspunkter till befintliga kommunikationsnät där det tillhandahålls eller kan tillhandahållas avancerade kommunikationstjänster på 100 Mbit/s. Stödberättigande kostnader är på basis av 11 § i lagen om bredbandsstöd inte kostnader i områden som sträcker sig två kilometer från en sådan anslutningspunkt där det kan tillhandahållas avancerade kommunikationstjänster.

Ett stödberättigat område kan bli avgränsat förutom av befintliga nät också av konkreta investeringsplaner för den närmaste framtiden i syfte att tillhandahålla avancerade kommunikationstjänster inom ett visst område.

I samband med marknadsanalysen utreder Kommunikationsverket placeringen av de befintliga avancerade kommunikationsnäten och ordnar ett offentligt samråd om de projektområden där landskapsförbunden har anmält att det offentliga stödet kan sökas.

I samband med det offentliga samrådet inbegärs upplysningar av teleföretagen om deras investeringsplaner för avancerade kommunikationsnät på projektområdet inom den närmaste framtiden (3 år) samt om det statliga stödets eventuella effekter på konkurrensen inom

projektområdet och på investeringar som tidigare gjorts inom området. Utifrån upplysningarna gör Kommunikationsverket en marknadsanalys av varje projektområde. I analysen definieras eventuella icke stödberättigade områden på basis av nätuppgifter eller investeringsplaner. Färdiga

marknadsanalyser finns även på Kommunikationsverkets webbplats2.

6. STÖDANSÖKAN TILL ELY-CENTRALEN

Den som blivit vald i landskapsförbundets ansökningsförfarande ska skriftligen ansöka om stöd hos vederbörande ELY-central. Ansökningsblankett och bilagor finns på adressen www.suomi.fi.

1 http://www.ficora.fi/sv/index/saadokset/ohjeet/bredbandet2015/kartor.html

2 http://www.ficora.fi/sv/index/saadokset/ohjeet/bredbandet2015/marknadsanalyser.html

(3)

Ansökan om stöd ska innehålla åtminstone följande uppgifter och utredningar:

1) byggnadsplanen för kommunikationsnätet, 2) maximibeloppet för det statliga stöd som söks,

3) antalet abonnemang som kommer att tillhandahållas och priset och övriga villkor på vilka kommunikationstjänster enligt planerna ska tillhandahållas användarna på den ort där användarna bor eller finns stadigvarande,

4) tidsplanen för projektet,

5) sambyggnad i anslutning till installeringen av andra ledningar och konstruktioner som tjänar samhället.

Till ansökan ska även bifogas utredning av:

6) de nättjänster som kommer att tillhandahållas och priset och övriga villkor på vilka kommunikationstjänster tillhandahålls,

7) projektets stödberättigande kostnader och de finansieringsandelar som avses i 8 § 1 mom. i lagen om bredbandsstöd,

8) tekniska egenskaper i det kommunikationsnät som kommer att byggas och det tekniska genomförandet av kommunikationstjänsten,

9) sammankopplingen av kommunikationsnätet och kommunikationstjänsten med andra teleföretag.

10) avtal med kommunen om leveransen av nätet.

Av byggnadsplanen för kommunikationsnätet, som avses i punkt 1, ska åtminstone framgå kommunikationsnätets geografiska läge samt uppgifter om det tekniska genomförandet av de tjänster som tillhandahålls, t.ex. den valda tekniken och nödvändiga nätkomponenter.

Byggnadsplanen ska vara mer detaljerad i stödansökan till Kommunikationsverket än vid ansökningsförfarandet för statligt stöd hos landskapsförbundet.

Ett projekt kan beviljas offentligt stöd till ett belopp av högst 66 procent av de stödberättigande kostnaderna. EU:s andel av det offentliga stödet är 67 procent. Kommunens andel är 22 procent av de stödberättigande kostnaderna. Maximibeloppet för det projektstöd som söks ska uppges i ansökan.

Enligt punkt 3 ska man ge utredning om antalet abonnemang som kommer att tillhandahållas och priset och övriga villkor på vilka kommunikationstjänster enligt planerna ska tillhandahållas användarna på den ort där användarna bor eller finns stadigvarande. I utredningen ska man alltså uppge antalet hushåll, företag och den offentliga förvaltningens stadigvarande verksamhetsställen inom bredbandsprojektets område. Om den som ansöker om stöd planerar att själv bara

tillhandahålla nättjänster, ska den i stödansökan utse minst ett tjänsteföretag som kommer att tillhandahålla kommunikationstjänster i nätet också för den slutliga användaren. I fråga om sådant tillhandahållande ska man exempelvis visa en avsiktsförklaring eller någon annan motsvarande handling om det kommande samarbetet.

Man ska presentera en uppskattning av prisnivån på de tjänster som kommer att erbjudas

användarna, i fråga om prissättningen då tjänsten börjar tillhandahållas samt prisnivåns utveckling under de kommande fem åren.

Enligt punkt 4 ska den som ansöker om stöd till stödansökan foga en tidsplan för projektet, av vilken framgår åtminstone när projektet börjar och slutar.

Enligt punkt 5 ska till stödansökan fogas en utredning om eventuell sambyggnad i anslutning till installeringen av andra ledningar och konstruktioner som tjänar samhället.

I den plan som gäller tillhandahållandet av tjänster ska man enligt punkt 6 ge en förklaring åtminstone om det minimiutbud av tjänster som kommer att tillhandahållas, genomförandet av abonnentförbindelserna och priset om de är tillgängliga samt de mest centrala hyresprodukterna och deras priser.

Enligt punkt 7 ska den som ansöker om stöd ge en uppskattning av projektets stödberättigande kostnader för att det ska vara möjligt att uppskatta det högsta beloppet av kostnaderna och att säkerställa att ansökningarna är jämförbara. En detaljerad anvisning om hur man anmäler de

(4)

uppskattade kostnaderna finns i anvisningar för ifyllande som medföljer blanketten för ansökan om stöd.

Enligt punkt 8 ska den sökande exempelvis presentera en nätplan. Utredningen behövs vid

bedömningen av de stödberättigande kostnaderna. Den sökande måste försäkra sig om att nätets tekniska egenskaper uppfyller de krav som ställs i Kommunikationsverkets tekniska föreskrifter.

Uppgifter om sammankopplingen som avses i punkt 9 är t.ex. en avsiktsförklaring eller en annan motsvarande plan av vilken framgår att sammankopplingen genomförs vid behov. Om det kommunikationsnät som byggts med statligt stöd sammankopplas med ett annat

kommunikationsnät som samma teleföretag äger, räcker det att detta nämns i stödansökan.

I punkt 10 avses ett avtal mellan teleoperatören och kommunen om leverans av nätet i kommunens område samt ett i kommunen fattat beslut om finansiering, där kommunen förbinder sig att betala 22 procent av totalkostnaderna för projektet.

7. KRAV PÅ DEN SOM SÖKER STÖD

I lagen om bredbandsstöd finns inte några särskilda förutsättningar för den som kan få statligt stöd.

I 2 kap. 5 § i lagen om stöd för utveckling av landsbygden anges de allmänna förutsättningarna för beviljande av stöd. I ansökningsfasen behöver sökanden inte vara ett teleföretag som utövar televerksamhet utan alla företag, samfund eller stiftelser som har blivit valda i landskapsförbundets ansökningsförfarande för att genomföra ett bredbandsprojekt kan ansöka om stöd. Den som

genomför projektet måste dock iaktta alla de skyldigheter som i lagstiftningen ålagts teleföretag när den börjar utöva allmän televerksamhet.

Om den som söker stöd är ett offentligt finansierat nätbolag (t.ex. ett bolag som en kommun äger), måste man dock bedöma huruvida det offentliga samfundets kapitalinvestering i bolaget kan anses utgöra privat finansiering av projektet. Vid bedömningen beaktas huruvida den offentliga

investeringen i bolaget uppfyller de kriterier som EG-domstolen och kommissionen har uppställt för förenlighet med marknadsvillkoren.

8. ALLMÄNNA VILLKOR FÖR BEVILJANDE AV STÖD

De allmänna förutsättningarna för beviljande av projektstöd har fastställts i 6 § i förordningen om stödjande av projektverksamhet på landsbygden (829/2007). För beviljande av stöd förutsätts att

1) det projekt som stöds ger sökanden möjlighet att utföra sådana uppgifter i anslutning till sökandens verksamhet som inte vore möjliga att genomföra utan stöd,

2) den som ansöker om stöd har befogenhet att besluta om projektet och svara för de kostnader det föranleder,

3) den som ansöker om stöd anses ha tillräckliga ekonomiska och funktionella förutsättningar samt kompetens att genomföra projektet eller, om stödtagaren inte själv genomför

projektet, att den som genomför projektet har motsvarande kompetens,

4) den som ansöker om stöd har möjlighet att följa upp projektet och ingripa i dess genomförande,

5) om den som ansöker om stöd och den som genomför projektet inte är en och samma aktör, den som ansöker om stöd eller den som utövar beslutanderätt i den sökande

sammanslutningen inte är jävig i förhållande till den som genomför projektet enligt vad som anges i 28 § i förvaltningslagen (434/2003),

6) den verksamhet som bedrivs av den som ansöker om stöd eller den som genomför projektet har ordnats så att lönekostnaderna för den person som sköter uppgifter i anslutning till det understödda projektet och kostnaderna för skötseln av dessa uppgifter kan särskiljas från kostnaderna för sammanslutningens övriga verksamhet genom timredovisning eller på något annat godtagbart sätt, och

7) ekonomiförvaltningen samt användningen av anläggningstillgångar och medel hos den som ansöker om stöd har ordnats så att av de totala kostnaderna kan specificeras den andel

(5)

kostnader som hänför sig till sökandens övriga verksamhet och den andel kostnader som hänför sig till projektet.

Ytterligare en förutsättning för beviljande av stöd är att stödmottagaren håller objektet

ändamålsenligt försäkrat tills stödet har betalats i sin helhet, i det fall att det understödda projektet omfattar byggnadsinvesteringar.

En förutsättning för beviljande av stödet är även att kommunen förbinder sig att finansiera projektet med 22 procent av de stödberättigande kostnaderna. En förutsättning är också att stödtagaren betalar minst 34 procent av de stödberättigande kostnaderna för byggandet av kommunikationsnätet med egen finansiering.

EU-stöd beviljas inte om sökanden redan fått något annat stöd för samma kostnader av statliga myndigheter, Ålands landskapsregering eller Europeiska unionen.

Stöd kan beviljas bara om stödet inte uppskattas orsaka andra än smärre snedvridande effekter för konkurrensen och marknadens funktion. Kommunikationsverket har i samband med

marknadsanalysen tagit ställning till om det eventuella EU-stödet i projektområdet har andra än smärre snedvridande effekter för konkurrensen och marknadens funktion.

En allmän förutsättning för beviljande av stöd är dessutom att förfarandet för anmälan av statligt stöd har avslutats och kommission inte motsätter sig beviljande av stödet. Kommissionen godkände genom sitt beslut K(2010)3062 stödordningen för bredbandsprojekt i Finland för åren 2010-2015.

Kommissionen beslöt att inte göra några invändningar mot bredbandsstödet i Finland, eftersom inslaget av statligt stöd är förenligt med artikel 107.3 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

9. SÄRSKILDA VILLKOR FÖR BEVILJANDE AV STÖD

MINIMITID FÖR TILLHANDAHÅLLANDET AV NÄT- OCH KOMMUNIKATIONSTJÄNSTER I DET UPPBYGGDA KOMMUNIKATIONSNÄTET

För ett bredbandsprojekt kan det beviljas statligt stöd bara om den sökande förbinder sig att tillhandahålla avancerade nät- och kommunikationstjänster i det uppbyggda kommunikationsnätet i minst 10 år från betalningen av den sista stödposten.

För närvarande avses med avancerade kommunikationstjänster enligt motiveringen till lagens 11 § bredbandsförbindelser på minst 100 Mbit/s. Andra egenskaper hos avancerade

kommunikationstjänster är deras symmetri och driftssäkerhet.

Ett tekniskt krav på nät- och kommunikationstjänster är också att de tjänster som tillhandahålls måste vara förenliga med kommunikationsmarknadslagen och föreskrifter som utfärdats med stöd av den och även i övrigt tekniskt avancerade, driftssäkra och trygga.

ÖVERLÅTELSE AV NYTTJANDERÄTT TILL NÄTET

Ett ytterligare villkor för beviljande av statligt stöd är kravet på att överlåta nyttjanderätt till kommunikationsnätet. Den sökande ska i sin stödansökan förbinda sig att till andra teleföretag i minst 10 år från och med att den sista stödposten betalats överlåta nyttjanderätt till det

kommunikationsnät och den kapacitet som byggts med hjälp av stödet. Skyldigheten till överlåtelse gäller inte sådant föremål för nyttjanderätten som är i stödtagarens egen användning eller behövs för stödtagarens eget skäliga kommande behov.

Den sökande måste förbinda sig att överlåta nyttjanderätten till skäligt pris och på icke-

diskriminerande villkor. Det är i sista hand Kommunikationsverket som definierar ett skäligt pris för överlåtelse av nyttjanderätt. För att beviljas stöd ska den sökande även förbinda sig att under tio år från det att den sista stödposten har betalats offentliggöra leveransvillkor för tjänsten och andra uppgifter av betydelse med tanke på skyldigheten att överlåta nyttjanderätten.

(6)

10. STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER

I fråga om EU-stöd som söks via programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland tillämpas även 11 § i lagen om bredbandsstöd på de stödberättigande kostnaderna.

I 11 § i lagen om bredbandsstöd sägs följande:

"Stödberättigande kostnader är sådana som 1) har uppstått efter inlämnandet av stödansökan,

2) har uppstått av byggandet av ett kommunikationsnät som behövs för att tillhandahålla avancerade kommunikationstjänster, och

3) är nödvändiga för att tillhandahålla sådana abonnemang inom ett stödberättigat område som levereras till användaren på den ort där användaren bor eller finns stadigvarande."

Stödberättigande kostnader är inte

1) kostnader för underhåll av kommunikationsnätet,

2) kostnader som hänför sig till den del av en abonnentförbindelse som finns på högst två kilometers avstånd från den ort där användaren bor eller finns stadigvarande,

3) kostnader i områden som finns på högst två kilometers avstånd från en abonnentförbindelse där det redan tillhandahålls avancerade kommunikationstjänster.

EU-stöd kan beviljas endast för kostnader som är nödvändiga för att tillhandahålla sådana

abonnemang inom ett stödberättigat område som levereras till kunden på den ort där kunden bor eller finns stadigvarande. Stöd kan beviljas endast för kostnaderna för byggande av nätet. Stöd beviljas inte för kostnader för underhåll av kommunikationsnätet eller för kostnader för hyra av nätkomponenter. Stödberättigande kostnader är kostnader som uppstått på ett stödberättigat geografiskt område. Stödberättigande kostnader är också sådana kostnader som uppstår på ett område som avgränsats utanför stödet genom kommunikationsministeriets förordning (246/2010) men där delarna av nätet är nödvändiga för att bygga förbindelser till abonnenter inom det

stödberättigade området (område som är markerat med röd linjering på kartorna som finns på Kommunikationsverkets webbplats Bredbandet 2015).

EU-stöd genom de tilläggsmedel som anvisats för bredbandsprojekt inom programmet för

utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland kan dock inte beviljas för kostnader för byggande av ett kommunikationsnät i ett område som sträcker sig två kilometer från en sådan anslutningspunkt i ett befintligt kommunikationsnät där det tillhandahålls eller kan tillhandahållas avancerade

kommunikationstjänster. Kommunikationsverket avgränsar sådana områden i sina

marknadsanalyser. Sådana kostnader är aldrig stödberättigande oberoende av om det är fråga om ett stödberättigat eller ett icke stödberättigat område enligt kommunikationsministeriets förordning (246/2010).

I ELY-centralens stödbeslut maximibeloppet för EU-stöd till bredbandsprojektet både procentuellt och i eurobelopp. Stöd betalas ut efter att projektet blivit slutfört i enlighet med de faktiska kostnaderna men det slutliga beloppet av EU-stöd kan inte vara större än det som fastställts i ELY- centralens stödbeslut.

11. TIDSFRIST FÖR INLÄMNANDE AV STÖDANSÖKAN

Varken lagen om stöd för utveckling av landsbygden eller lagen om bredbandsstöd fastställer någon egentlig tidsfrist för inlämnande av stödansökan. Programperioden för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland pågår fram till slutet av år 2013. Beslut om finansieringar via programmet ska göras i god tid innan programperioden utlöper.

OBS! Enligt 11 § 1 mom. 1 punkten i lagen om bredbandsstöd är stödberättigande kostnader endast sådana kostnader som har uppkommit efter att inlämnandet av stödansökan.

(7)

12. ANSÖKAN HOS ELY-CENTRALEN OM UTBETALNING AV STÖD

En utbetalningsansökan ska göras skriftligen på en blankett som fastställts av Landsbygdsverket.

Till utbetalningsansökan fogas de bokföringshandlingar och utredningar som är nödvändiga för utbetalning av stödet. I fråga om utbetalning av stöd för ett allmännyttigt investeringsprojekt ska stödtagaren för betalning av stödet lägga fram en utredning över att kostnaderna avser den investering som stöds. Den sökande ska i utbetalningsansökan endast uppta projektets stödberättigande kostnader.

Stöd för allmännyttiga investeringar som beviljats för uppförande, utvidgning eller grundlig reparation av en konstruktion betalas i högst sex poster. Den sista posten utgör minst 20 procent av stödbeloppet.

Ansökan ska undertecknas av den sökande eller annan person med officiell namnteckningsrätt. Om ändringar i namnteckningsrätten gjorts efter stödbeslutet ska ett dokument av vilket ändringen framgår bifogas utbetalningsansökan.

En bristfällig ansökan ska kompletteras inom den tidsfrist som fastställs av myndigheten. Det bör beaktas att försummelse att iaktta den fastställda tidsfristen inte är ett hinder för behandling av ärendet men kan leda till att ansökan avslås.

Utbetalningsansökan tillställs den ELY-central som beviljat stödet.

Utbetalning av stöd för allmännyttigt investeringsprojekt förutsätter bl.a. att stödtagaren har iakttagit de villkor som fastställs i stödbeslutet. Dessutom krävs det att den utgift som orsakats stödtagaren och motsvarar stödbeslutet är faktisk, slutlig och verifierbar. Stödtagaren ska lägga fram de handlingar och utredningar som gäller dessa förutsättningar.

Då projektet avslutats ska utbetalning av stödet sökas inom högst fyra månader från den genomförandetid som fastställts i stödbeslutet. Utbetalning av den sista posten får i fråga om semesterpenning, semesterlön eller semesterersättning, vilka hör till godtagbara lönekostnader för projektet, sökas inom en månad från det att semesterpenningen, semesterlönen eller verksamheten har verkställts och den slutliga kostnaden för detta har betalats. Alla betalningar ska ha erlagts innan ansökan om utbetalning av den sista stödposten görs. De kostnader som inkluderas i utbetalningsansökan ska ha betalats av stödtagaren.

Stöd som utbetalas

Som stöd betalas högst den andel av de godtagbara stödberättigande kostnaderna enligt betalningsansökan som motsvarar stödnivån och beloppet av det beviljade stödet.

De inkomster som erhållits från projektet under dess genomförandetid minskar stödbeloppet även om projektet genomförs i mindre omfattning än vad som ursprungligen planerats. Härvid beaktas sådana inkomster som betalas till den som genomför projektet före utgången av den frist som fastställts för ansökan om betalning av stöd.

13. UPPFÖLJNING AV BREDBANDSPROJEKT

Stödtagaren skall för ELY-centralen lägga fram utredningar och övervakningsuppgifter om hur den åtgärd som stöds avancerar samt vilka effekterna av den är. Genomförandet av bredbandsprojekt följs bl.a. upp genom årliga uppföljningsuppgifter som sänds till ELY-centralen samt genom mellanrapporter och blanketter för uppföljningsuppgifter som återsänds i samband med

utbetalningsansökan. När ett projekt har avslutats tillställs en slutrapport samt en blankett med uppföljningsuppgifter i samband med slutbetalningen.

(8)

14. ÖVERVAKNING AV ANVÄNDNINGEN AV OFFENTLIGT STÖD OCH INSPEKTION Kostnaderna för projektet införs i den sökandes bokföring på samma sätt som de övriga

kostnaderna. Man måste även föra ett särskilt projektbokföring över projektet med hjälp av vilken det är möjligt att ge en detaljerad rapport till ELY-centralen om användningen av EU-stödet.

Anvisningarna för ifyllande av stödansökan innehåller närmare upplysningar om hur man anmäler de uppskattade kostnaderna för projektet.

Inspektion får i den omfattning som tillsynsuppdraget kräver utsträckas till konstruktioner, anordningar, byggnader, lokaler, omständigheter, informationssystem och handlingar som är relevanta för en åtgärd som stöds och användningen av stöd. Inspektion får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden.

För att inspektionsuppdraget ska kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt kan en utomstående revisor befullmäktigas för inspektionen. Revisorn ska vara en i revisionslagen (459/2007) eller en i lagen om revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (467/1999) avsedd revisor eller revisionssammanslutning. Revisionssammanslutningen ska utse en för inspektionen huvudansvarig revisor. Vid utförandet av inspektionsuppdraget tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003) samt lagen om offentlighet i myndigheternas

verksamhet. På den revisor som utför inspektionsuppdraget tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. På skada som orsakas vid inspektionen tillämpas bestämmelserna i skadeståndslagen (412/1974).

En inspektionsberättelse upprättas över inspektionen och ges utan dröjsmål in till den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen samt till Landsbygdsverket. Den som utför inspektionen har rätt att omhänderta handlingar och annat material som har samband med användningen av stödet, om detta krävs för att syftet med inspektionen ska uppnås. Handlingarna och annat material ska utan dröjsmål returneras när de inte längre behövs för inspektionen.

De myndigheter som nämns i 43 § har rätt att för inspektionen utan ersättning få handräckning av polisen.

15. ÅTERBETALNING, ÅTERKRAV OCH ÅTERBETALNING AV AVKASTNING I VISSA FALL Närings-, trafik- och miljöcentralen är skyldig att avbryta utbetalningen av stödet samt att återkräva stöd, om

1) villkoren för beviljande eller utbetalning av stödet inte har uppfyllts,

2) stödtagaren har gett felaktiga eller bristfälliga uppgifter som väsentligt har inverkat på beviljandet eller utbetalningen av stödet,

3) stödtagaren utan närings-, trafik- och miljöcentralens tillstånd, innan den fastställda fristen gått ut, har överlåtit den företagsverksamhet eller det investeringsobjekt som stöds,

4) stödtagaren har vägrat att bistå vid inspektion, eller om

5) Europeiska unionens lagstiftning om sådana stöd för utveckling av landsbygden som

delfinansieras av Europeiska unionen eller som i sin helhet finansieras med nationella medel kräver det.

Belopp på högst 100 euro behöver dock inte debiteras. Om stöd har beviljats flera stödtagare gemensamt, svarar alla mottagare solidariskt för återbetalning av stödet.

(9)

Återbetalning av stöd i vissa fall

Om stöd har beviljats för åtgärd som avses i artikel 16a.1 g i rådets förordning (EG) N:o

1698/2005, kan en del av det utbetalda stödet återkrävas med stöd av 16 § i om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden. Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om återbetalning av stöd. Innan beslutet fattas ska utlåtande inbegäras av Kommunikationsverket.

16. ÖVRIGT ATT BEAKTA

SKYLDIGHET FÖR DEN SOM UTFÖR PROJEKTET ATT KONKURRENSUTSÄTTA SIN UPPHANDLING Upphandlande enheter som avses i lagen om offentlig upphandling är varje upphandlare, om upphandlaren för upphandlingen har fått understöd av t.ex. statens eller kommunernas myndigheter till ett belopp som överstiger hälften av upphandlingens värde.

Om ett företag som utför projektet får stöd av kommunen och staten till ett belopp som motsvarar 2/3 av kostnaderna, är det möjligt att företaget anses vara en upphandlande enhet så som avses i lagen om offentlig upphandling, som i så kan fall tillämpas på företagets upphandlingar i projektet.

ÖVERLÅTELSE AV KOMMUNIKATIONSNÄT

Ett kommunikationsnät som har byggts med hjälp av offentligt stöd ägs av det företag eller den sammanslutning som fått stöd. En förutsättning för statligt stöd är dock att om ett

kommunikationsnät som byggts med hjälp av stöd eller en del av ett sådant nät säljs eller på annat sätt överlåts vidare, övergår de skyldigheter som avses i lagen till den nya ägaren. Före

överlåtelsen ska tillstånd för överföring av äganderätten inhämtas hos ELY-centralen. En förutsättning för beviljande av tillståndet är att utvecklingsarbetets karaktär inte väsentligen förändras. Dessutom ska den till vilken äganderätten överförs förbinda sig till de skyldigheter som avses i 9 § i lagen om bredbandsstöd, till exempel att tillhandahålla nät- och

kommunikationstjänster under den återstående tiden, till andra teleföretag överlåta nyttjanderätt till det kommunikationsnät som byggts med hjälp av stödet samt att offentliggöra leveransvillkor för tjänsten och andra villkor av betydelse med tanke på skyldigheten att överlåta nyttjanderätten under den återståendetiden (dvs. i minst 10 år efter utbetalningen av den sista stödposten).

Kommunikationsverket och den kommun som har deltagit i bredbandsprojektets kostnader ska dessutom utan dröjsmål underrättas om överföringen av äganderätten.

Närmare information:

www.landsbygd.fi www.suomi.fi Bredbandsprojektet

- http://www.ficora.fi/index/saadokset/ohjeet/laajakaista2015.html.

- laajakaistahanke@ficora.fi Nationell lagstiftning

- Lag om stöd för utveckling av landsbygden (1443/2006)

- Statsrådets förordning om stödjande av projektverksamhet på landsbygden (829/2007) - Lag om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (1186/2009)

- Lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (538/2010) - Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999)

- Kommunikationsmarknadslag (393/2003)

- Statsrådets förordning om kommunens betalningsandel i bredbandsprojekt (240/2010)

- Kommunikationsministeriets förordning om de stödberättigade områden som avses i lagen om byggande av bredband i glesbygdsområden (246/2010)

- Statsrådets beslut om fördelningen av stödsanslag för bredbandsprojekt i glesbygdsområden (LVM/968/08/2009, 15.4.2010)

Kommunikationsministeriets tekniska föreskrifter:

http://www.ficora.fi/index/saadokset/maaraykset.html

(10)

Förteckning över kommissionens rättspraxis i fråga om bredbandsstöd:

http://ec.europa.eu/competition/sectors/telecommunications/broadband_decisions.pdf

Kommissionens tillkännagivande om riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät:

http://ec.europa.eu/competition/consultations/2009_broadband_guidelines/index.htm l

References

Related documents

Förslaget om ändring av EMC-lagen innebär dels att syftet med lagen tydliggörs, dels att regeringen bemyndigas att utfärda föreskrifter om avgifter för den

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sektionen för planering, säkerhet

Trafikverkets remissvar gällande Elsäkerhetsverkets hemställan om ändring av lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet och om ändring av förordningen (2017:1040)

I den slutliga handläggningen av ärendet deltog inspektören Lars Nyberg, den senare föredragande.

I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i hemställan. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara

Detta beslut har fattats av enhetschefen Charlotte Waller Dahlberg efter föredragning av juristen Elena Mazzotti Pallard. Charlotte Waller Dahlberg, 2020-01-28 (Det här är

Polisförbundet vill också framhålla att utifrån ett arbetsmiljöperspektiv kan det ifrågasättas huruvida civilanställda utan adekvat utbildning, behörighet och befogenhet har

Det görs inte heller någon avvägning av det påstådda behovet mot intresset av öppenhet inom den offentliga verksamheten. Jag utesluter inte att det kan finnas skäl att utvidga