Saliga Maria Elisabeth Hesselblad

(1)

Saliga Maria Elisabeth Hesselblad

Grundare av den svenska grenen av Birgittasystrarna

Novena: 26 maj – 3 juni Festdag: 4 juni

Ave Maria Publikationer - Gråbröderna

(2)

Moder Maria Elisabeth Hesselblad föddes i Fåglavik, Västergötland år 1870 och dog i Heliga Birgittas Hus vid Piazza Farnese i Rom år 1957. I samma hus är hon också begravd. Moder Elisabeth grundade den nya s.k. svenska grenen av Birgittinorden.

En nittioårig syster, som levt många år i kommunitet med Moder Elisabeth, tillfrågades i samband med saligförklaringen hur hon ville beskriva Moder Elisabeth: ”hon var en mamma för alla!”

Den 9 april 2000 saligförklarades hon av Helige Johannes Paulus II.

Söndagen den 5 juni 2016 helgonförklaras Moder Elisabeth av Påven Franciskus.

Om man inte har möjlighet att be en hel novena inför den Saliga Elisabeths dag kan man be en s.k. triduum, d.v.s. tre dagars förberedelsebön. En triduum skulle då vara den 1-3 juni.

(3)

Litania till Den Saliga Maria Elisabeth

Msgr. Mario Russotto. Bearbetning Pater Joseph Maria Nilsson OFMConv

erre, förbarma Dig, Herre, förbarma Dig Kristus, förbarma Dig, Kristus, förbarma Dig Herre, förbarma Dig, Herre, förbarma Dig Kristus, hör oss, Kristus, hör oss

Kristus, bönhör oss, Kristus, bönhör oss

Gud Fader i Himmelen, förbarma Dig över oss Gud Son, världens Frälsare

Gud, Helige Ande

Heliga Treenighet, en ende Gud Heliga Maria, be för oss

Heliga Guds Moder, alla heligas Drottning Heliga Birgitta

Saliga Moder Elisabeth

Saliga Elisabeth, dina heroiska dygder blev erkända av Kyrkan

Du, som var uppfylld av kärlek till Gud och till Hans Kyrka Du, som var en enhetens bro, genom ditt liv, ditt vittnesbörd och din karisma

Du modiga efterföljare till Jesus på vägen till Kalvarieberget Du, som har sökt Gud i varje person, i varje ting och över allting för att älska, tillbe och tjäna Honom i allt

Du, som har dragit många själar till Herren genom ditt överlåtna sätt att ta emot lidandet i ditt liv

Du som har levt din kallelse med brinnande iver för att uppnå enheten bland kristna i en hjord och under en Herde

Du, som överlät dig åt Gud och åt Hans faderliga Vilja

Du ödmjuka själ, som gömde dig i tystnaden och kontemplationen och som har erfarit Guds omfamning, som uppfyllde dig med kärlek och nåd

Du, som med kärlek har gått på Korsets väg och älskat all förödmjukelse för att så få följa Kristus ända till slutet

H

(4)

Du, som moder för de fattiga och Kyrkans dotter, har gett dig själv som ett offer till Fadern

Hjälp oss att vara öppna för det som Gud har i beredskap för oss

Hjälp oss när vi känner korsets börda

Styrk oss med din förbön, så att vi blir sanna vittnen för Evangeliet och Kyrkan

Hjälp oss att bli till välsignelse på den plats dit Herren sänder oss

Ge oss mod att ta till oss fattigdomen, så att vi lever i självförnekelse, enkelhet och kärlek

Guds Lamm som borttager världens synder, förskona oss, o Herre

Guds Lamm som borttager världens synder, bönhör oss, o Herre

Guds Lamm som borttager världens synder, förbarma dig över oss, o Herre

F. Be för oss, Saliga Moder Elisabeth om nåden att i glädje få leva i gemenskap med våra bröder och systrar,

Alla så att vi efter ditt föredöme kan säga med vårt liv ”Herre, jag vill vara Din musik och Din sång!”

F. Låt oss be. Fader, Du kallade den Saliga Maria Elisabeth med Andens röst att följa Kristus i trons och det kristna livets fullhet i den Katolska Kyrkan och Du har gett henne det andliga moderskapets nådegåva. Vi ber Dig, på hennes förbön för hela Kyrkans enhet och att vi ska kunna följa hennes föredöme i trohet mot Kristus, så att den dag snart kommer då vi alla blir ett i den Helige Ande i en synlig gemenskap med en enda Herde. Du som lever och regerar i en enhet med Sonen och den Helige Ande från evighet till evighet.

Alla Amen.

(5)

Novenabön till Saliga Maria Elisabeth

Biskop Anders Arborelius OCD. Bönen publicerades i Herdabrevet för fastan

”Kallade till helighet” den 22 februari 2000.

Bönen kan användas till novenabön inför hennes firande 27 maj – 4 juni.

e för oss, Saliga Elisabeth, att vi outtröttligt söker Jesus Kristus och låter oss förvandlas av Honom. Må Hans kärlek brinna i vårt hjärta, så att vi omvänder oss och kan bli trogna redskap i Hans tjänst.

Må tron genomsyra oss, så att vi alltmer kan vittna om Kristi längtan efter att samla hela mänskligheten i ett fårahus.

Må hoppet lysa för oss mitt i lidande och död, så att vi alla vänder blicken mot det eviga livet där vi ska få tillbe och förhärliga den Treenige Guden utan slut. Amen.

(Nämn böneintention)

Be tre Ära vare Fadern för vårt stift.

B

(6)

Saliga Moder Elisabeths Rosenkrans Pater Joseph Maria Nilsson OFMConv Att bes som novena: 26 maj – 3 juni, på Saliga Maria Elisabeths Dag: 4 juni,

eller vid behov av Moder Maria Elisabeths förbön

Börja med att göra korstecknet (med medaljen eller krucifixet)

Inledningsbön för varje grupp av böner (den röda kulan):

Allraheligaste Frälsare, för Dina Ärorika och Heliga Sårs skull, / förbarma Dig över vårt land, Kyrkan i Norden, syndarna, de döende, själarna i Skärselden och oss alla. Amen.

Fyra gånger (pendangens grå kulor) ber man:

Saliga Moder Elisabeth, / be för oss att vi blir värdiga Kristi löften.

Nu ber man fem gånger (på de grå kulorna):

Fem gånger (på de grå kulorna) ber man:

(7)

Avslutningsböner:

F. Saliga Moder Elisabeth,

Alla du vårt lands stora dotter, dina sista ord på jorden var:

”Gå till Himmelen med händerna fulla av kärlek och dygder!”

Du var ju en god och omtänksam moder, därför ber vi om din förbön att vi inte behöver stå inför den Gudomlige Domaren med tomma händer. Vägled oss till ett heligt liv och hjälp oss att använda väl den tid vi får till förfogande: till Guds ära och för själarnas frälsning.

F. Be för oss, Saliga Moder Elisabeth, Alla Att vi blir världiga Kristi löften.

F. Låt oss be. Allsmäktige och barmhärtige Gud, genom Din Ande ledde Du den Saliga Maria Elisabeth i den Heliga Birgittas efterfölj, till den Katolska Sanningens fullhet. Låt oss, hjälpta av hennes föredöme och bön, med en brinnande

(8)

kärlek älska den Korsfäste Kristus, och ge våra liv för Kyrkans enhet. Genom Jesus Kristus vår Herre.

Alla Amen.

F. Vi ber nu om den Heliga Birgittas förbön med Moder Elisabeths egna ord:

Bön till Den Heliga Birgitta för Den Kristna Enheten Av Saliga Moder Elisabeth Hesselblad

År 1905 skrev och utgav Moder Elisabeth denna bön

Med förtroendefullt hjärta vänder vi oss till dig, Heliga Birgitta och ber i denna tid av mörker och otro om din förbön för dem som sätter sitt hopp till Jesu Kristi Kyrka. Vi ber dig att genom din insikt i vår korsfäste Frälsares och Återlösares lidande ge trons nåd åt dem som står utanför hjorden, så att de kringspridda fåren åter blir samlade i en hjord genom Kristus vår Herre. Amen.

Avslutningshymn: Till Himmelen

Man avslutar med den italienska Mariahymn som Moder Elisabeths älskade mest av alla Al Ciel andrò a vederla un dì:

Till Himmelen jag längtar, för där är du, Maria.

Min pilgrimsfärd du leder och skall min själ befria.

Ref. Till Himmelen jag går. Min längtan all den är. Maria, du är där och dit min själ du bär.

Vart mänskobarn du bjuder att söka först Guds famn.

Du stödjer oss på vägen att nå den sälla hamn.

O Moder full av ömhet, så kärleksrik och blid.

Till Jesus du mig bär, min kärlek och mitt liv.

(9)

De tjugofyra grå kulorna vill ära Moder Elisabeths dödsdag (24 april) och den birgittinska grå ordensdräkten. De fem röda kulorna ärar Kristi fem Sår som den

birgittinska ordensdräkten symboliskt bär på sin s.k. krona över slöjan.

Kortfattad biografi över Moder Elisabeth från Birgittasystrarnas hemsida

Maria Elisabeth Hesselblad föddes i Fåglavik i Västergötland den 4 juni 1870. Då hon var ett år gammal, flyttade familjen till Falun i Dalarna, där hon växte upp och varifrån hon fick många bestående intryck av Svenska kyrkan. Vid 18 års ålder utvandrade hon till Amerika för att hjälpa upp familjens ekonomi, ty hon hade många syskon. Hon utbildade sig till sjuksköterska vid det stora Roosevelt-sjukhuset i New York.

Den 15 augusti 1902 upptogs hon i den Katolska kyrkan.

Hon fortsatte sina medicinska studier och ämnade bli läkare.

Då hon var nära att avlägga sin examen insjuknade hon, och läkarna förklarade hennes fall för obotligt. Hon begav sig då till Rom för att där tillbringa sina återstående dagar i det hus

(10)

där hennes stora landsmaninna, den heliga Birgitta, levt och dött. Karmelitsystrarna, som då innehade huset vid Piazza Farnese, mottog henne väl när hon anlände dit den 25 mars 1904.

Hon blev så småningom bättre och kunde, trots oändliga svårigheter, genomföra den stora gärning som utan tvivel var hennes uppgift här i livet – Birgittinernas förnyelse och återkomst till Sverige.

1906 erhöll syster Elisabeth av påven Pius X tillstånd att iklädas Birgittaordens dräkt inom karmelitnunnornas kommunitet och avlägga sina löften privat som Birgittin.

1908 började syster Elisabeth en serie resor, som förde henne till de redan existerande birgittaklostren för att ingående studera ordens liv. Hon insåg snart att regeln måste modifieras något för att möjliggöra birgittinernas återkomst till Sverige.

Den 8 september 1911 mottog Moder Elisabeth de första postulanterna, tre engelska flickor, och kunde därmed grunda en kommunitet i en liten våning i Birgitta-huset vid Piazza Farnese. Efter en tid måste man dock flytta till ett annat hus i Rom.

Den nya grenen av Birgittaorden fick officiell kyrklig stadfästelse år 1920. I ett dekret från Propaganda Fidei fick den av Moder Elisabet grundade gemenskapen den 12 september 1942 tillstånd att bära det gamla namnet Ordo Sanctissimi Salvatoris. Som motivering angav den påvliga skrivelsen att det nygrundade verket är en ”levande gren av den heliga Birgittas gamla stiftelse”. Här konstaterades alltså det nya verkets kontinuitet med den gamla orden. Av beslutets inledning framgår, att just detta var utslagsgivande som motiv för den beviljade förmånen.

Moder Elisabeth önskade att Birgittas orden åter skulle få verka i Sverige för att vara landet till välsignelse. Därför hade hon inget annat val än att stifta en ny gren i modern form, som

(11)

i sin regel inte kräver sträng påvlig klausur. De fyra påvar, hos vilka Moder Elisabeth genom sitt arbete haft audienser, godkände alltså hennes ordensstiftelses arbetsform och uttryckte sitt gillande av att den stränga klausuren slopades, ty därigenom anpassade sig Birgittaorden efter den moderna tidens krav och fick också möjlighet att försörja sig själv (alla Moder Elisabeths birgittakloster är förenade med gästhem).

De var kärleken till vårt folk och dess arv från Birgittas kyrka i Sverige, som kom Moder Elisabeth att på vissa punkter lämna ordens ursprungliga stränghet. Dessa lättnader var nödvändiga för förhållandena i Sverige och gav orden nytt liv och nya möjligheter att verka i vår tid.

Den 24 april 1957 klockan 4.00 på morgonen dog Moder Elisabeth i sin cell i Casa di Santa Birgitta.

Birgittinerna tillbaka i Sverige

Den 8 juli 1923 anlände Moder Elisabeth Hesselblad till Sverige. Biskop Müller mötte henne i Stockholm. Några dagar senare reste hon till Vadstena för att där delta i de högtidligheter som hölls i samband med 550-årsfirandet av den heliga Birgittas död. Moder Elisabeth var inbjuden av Societas Sanctae Birgittae inom Svenska kyrkan.

Hon for därefter tillbaka till Stockholm och träffade biskop Müller på nytt. Nu följde många samtal med honom och han gav sitt fulla stöd åt Moder Elisabeths beslut att grunda ett kloster i Sverige. Det var hennes egen bror Gustaf som hjälpte sin syster att finna ett lämpligt hus i Djursholm.

Från grinden ledde en bred grusad uppfartsväg fram till ett vackert trevåningshus. På ena sidan växte blommor och fruktträd, och på den andra sidan gränsade tomten till en skog av höga tallar. Från huset hade man en fin utsikt över vatten.

Det var en idealisk plats för vila och reträtt. Benämningen vilohem, i stället för kloster, var en eftergift för den tidens svenska fördomar. Moder Elisabeth kunde nu nå alla som ville

(12)

komma, oberoende av trossamfund eller nationalitet och erbjuda dem en plats för vila och andlig förnyelse.

I dubbelt syfte – för att be och för att tjäna – hade Birgittaorden kommit tillbaka till Sverige. På Birgittas dag den 8 oktober for systrarna från klostret i Djursholm till Stockholm för att närvara vid en pontifikalmässa i S:ta Eugenia kyrka. Där talades om birgittinernas historia, och Moder Elisabeth blev officiellt hedrad för att hon återfört Birgittaorden till Sverige efter att den varit borta i mer än 300 år. Fem dagar senare, den 13 oktober invigdes vilohemmet av Biskop Müller. Andra kloster kom att grundas i Schweiz (1924) och i England (1931). Efter många böner och mycket arbete lyckades birgittinerna 1931 till sin stora glädje återförvärva Casa di Santa Birgida vid Piazza Farnese i Rom.

År 1937 kunde Moder Elisabeth öppna ett första kloster i Indien och därmed inleddes en rik utveckling för den nya ordensgrenen i detta land. Eftersom Moder Elisabeth på sin tid funnit ett nytt fosterland i USA var det alltid hennes önskan att även där få öppna ett kloster. På våren 1957 kunde hon börja förbereda det första klostret där, men den 24 april samma år kallade Gud hennes själ till sig. Säkert följde hon med sina böner de fyra systrar som kort därefter i maj reste till staten Connecticut.

Den 26 mars 1998 godkände påven Johannes Paulus II ett dekret från Vatikanens Helgonförklaringskongregation angående moder Elisabeth Hesselblads "hjältemodiga dygder".

Detta är ett steg på vägen mot saligförklaring och eventuell helgonförklaring

Den 9 april 2000 saligförklarade Johannes Paulus II, Guds tjänarinna Maria Elisabeth Hesselblad, grundare av Vår Frälsarens Orden.

Från systrarnas hemsida:

http://www.birgittasystrarna.se/index/subview/MTQ=/Mg==