Trumvallen fjällridning
Ny destinationschef för Sveg Samiskt språkbad
Härjedalens årsredovisning
Härjedalen JUNI 2016
Som ny ordförande i miljö- och byggnämnden vill jag passa på att informera om vad som är på gång i nämnden och samtidigt ge en kort presentation av mig själv.
Jag har i hela mitt yrkesliv arbetat inom skogs- näringen. 1978 flyttade familjen till Sveg och har nu förmånen att ha mina barn och barnbarn boende kvar i kommunen. Mina intressen är, som för många andra Härjedalingar, jakt och friluftsliv vilket det ges goda möjligheter till att utöva i landskapet.
Att markanvändning och byggverksamhet i kommunen följer gällande Plan- och bygglag (PBL) och att utföra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet enligt miljö- balken (MB) är nämndens huvuduppgifter. Det förutsätts att nämnden anpassar verksamheten efter de ekonomiska ramar som erhålls från fullmäktige.
Miljö- och byggförvaltningen är nämndens red- skap för att fullgöra nämndens åtaganden. Det är 23 tjänstemän anställda på förvaltningen, 5 av dessa är placerade i Funäsdalen, reste- rande är stationerade i Sveg. Det är glädjande att vi har kompetent personal i varierande åldrar och att förvaltningen lyckas attrahera utbildad personal vid rekryteringar trots betydande konkurrens om såväl byggnadsinspektör som miljöinspektörer.
Förutom löpande tillståndsärenden pågår för närvarande ett omfattande arbete vad gäller planering av framtida markanvändning och utveckling av bebyggelse i vår kommun.
Arbetet med att upprätta en reviderad över- siktsplan, som skall fungera som redskap för det lokala utvecklingsarbetet, pågår och beräknas vara klart hösten 2018. I områdena Bruksvallarna/Ramundberget och Mittådalen/
Messlingen pågår arbetet med att
upprätta en fördjupad översiktsplan (FÖP) vars syfte är att planen skall ge vägledning för efter- följande beslut som gäller detaljplaner, bygglov och olika tillståndsbeslut.
Kulturmiljöprogram för Härjedalens kommun finns nu för granskning under tiden 15 juni till 31 augusti. Syftet med kulturmiljöprogrammet är bland annat att redovisa vilka miljöer som på olika sätt har ett värde för kulturmiljövården. I planen har 58 miljöer identifieras som är relativt jämnt fördelade över vår kommun.
Jag vill verkligen rekommendera alla kommun- innevånare som är intresserad av vår genuina kulturmiljö att ta del av kulturmiljöprogrammet under granskningstiden. Programmet finns för påseende på ett flertal platser i kommunen.
Trevlig sommar önskar Thomas Wiklund (M) Ordförande miljö- och byggnämnden
Rapport från miljö- och byggnämnden
Ledare
HärligaHärjedalen I 3 Destination sveg
Ett nytt destinationsbolag har bil- dats. Svegsbördige Niklas Ohlson har anställts som chef.
vision föR omsoRgen
Socialförvaltningen kommer att satsa på ledarskapsutveckling, för att stärka vi-känslan.
fjäLLRiDning
Trumvallen fjällridning, bästa ser- viceföretag i Härjedalen 2015 erbjuder westernridning till fjälls.
ÅRsReDovisning
Hur gick det för Härjedalen under 2015? Det hittar du i en samman- fattning av årsredovisningen.
innehåll
4 6 10 11
8 spRÅkbaD
I mitten på maj genomfördes ett språkbad i sydsamiska.ANSvARIg uTgIvARE Ingela Kälvedal
Tel 0680-161 74, 070-202 30 71 ingela.kalvedal@herjedalen.se
Omslagsfoto: Härjedalens kommun Medborgarhuset, 842 80 Sveg växel 0680 - 161 00 www.herjedalen.se
fokus
god service och vänligt bemötande gör ett område attraktivt att besöka, bo, verka och leva i. gott värdskap är en framtidsfråga för vårt län.
Därför arrangerar Föreningen Fördel Jämtland och länets kommuner guldstjärnan.
utmärkelserna tilldelas den per- son respektive det företag/arbetsplats som på ett särskilt förtjänstfullt sätt visat hög servicegrad och ett vänligt bemötande.
under oktober utses årets kommunvinnare. Därefter kommer en länsfinal att hållas i januari 2017.
Nomineringar lämnar du på herjedalen.se där mer information finns att tillgå.
nu är det återigen dags att kora Årets serviceföretag och Årets serviceperson i Härjedalens kommun!
nytt destinationsbolag
– Det här var en chans som jag inte ville missa.
Nu när jag bott borta ett antal år har jag insett vilken pärla södra Härjedalen är och vad det fak- tiskt finns här. Tjänsten såg oerhört intressant ut och planen för destinationen verkade bra samt att resurserna också fanns, så det var bara att söka kände jag, berättar Niklas.
Niklas har de tio senaste åren arbetat på Stadium som strategisk projektledare för mark- nadsföring och evenemang. Han har bland annat arbetat med arrangörerna av vasaloppet och vätternrundan.
Från början ska Destination Sveg drivas i pro- jektform med finansiering från lokala företagare i bygden, Europeiska utvecklingsfonden samt Härjedalens kommun.
– Det allra viktigaste målet för mig är att Destination Sveg ska leva vidare när projektet är slut. Jag önskar att företagare och föreningar ska se nyttan av att vara med i destinationen och känna att det ger ett stort mervärde.
Missionen är att utveckla Sveg till ett etablerat besöksmål, säger Niklas.
Tre stora områden pekas ut som destinatio- nens huvudområden. Idrotten, friluftslivet med jakt och fiske samt kulturen.
– Jag vill att destinationen ska vara den sam- manhållande länken mellan olika aktörer. vi ska framförallt kunna paketera evenemang och olika erbjudanden samt marknadsföra dessa. Finns ingen arrangör ska vi också själva kunna arrang- era saker. Men det viktigaste är att om människ- or i Sveg med omnejd, företagare, entreprenörer och föreningsmänniskor kliver fram och vill göra saker så ska destinationen supporta dem, säger Niklas.
Till sin hjälp har Niklas anställt Fredrik Larsson, 31 år. Fredrik studerar webbutveckling på Mitt- universitetet och har en bakgrund som bl.a.
egenföretagare. Fredrik är också uppvuxen i Sveg, men har bott på annan ort tills nu när han flyttat till glöte.
Under våren har ett nytt destinationsbolag sett dagens ljus i Härliga Härjedalen.
Det är Destination sveg. Destination sveg ska arbeta för hela södra Härjedalen.
visionen är att göra södra Härjedalen till ett hållbart, genuint och älskat besöks- mål för alla. en destionationschef har anställts. Det är svegsbördige niklas ohlson som fått tjänsten.
Årets serviceperson 2015. Stefan Bergström, Hede Bygg & Plåt.
EFTERLYSES
Finnes: Destinationsbolag med vilja och kunskap
Sökes: Entreprenörer och föreningar med idéer och drömmar
Hör av er till:
niklas.ohlson@destionationsveg.se telefon 070-237 65 10
HärligaHärjedalen I 5
Ilona berättar att man bör köpa originalladda- re. Om man köper originalladdare så minskar risken med överhettning.
– Jag rekommenderar alla att ha flera brandvarnare hemma, helst en i varje rum.
Brandsläckare är också viktigt att ha hemma, säger Ilona.
Tips
• Köp originalladdare
• Dra ut laddaren från uttaget när du laddat färdigt.
• Ladda inte nattetid.
• Lägg inga mobiler/laddare på brännbara material när du laddar.
fokus
goda råd om mobilladdare
Varför digitala trygghetslarm?
Det är staten som ställt krav på att alla lar- men ska bytas ut. De digitala trygghetslar- men är bättre anpassade till dagens teknik vilket gör dem säkrare. De är inte beroende av det fasta kopparnätet och kommer där- för att fungera även efter Telias nedmonte- ring av detta. Det går också att testa dem på ett annat sätt för att säkerställa att de fungerar.
När och hur kommer det att ske?
utbytet av larmen kommer att ske stegvis med start i början av nästa år. Alla som har larm kommer att få information i god tid innan det är dags.
För den som använder larmen kommer förändringen inte att innebära någon annan skillnad än utseendet på trygghetstelefonen och larmknappen.
Prisets syfte är att öka drivkraften för att Härjedalens kommun ska bli en mer till- gänglig kommun.
Priset, som består av äran och ett diplom, ska delas ut årligen och ges till ett företag eller en organisation som genom kreativitet, kunskap och god service gjort sin verksamhet mer tillgänglig.
Nomineringar med motivering ska vara inlämnade till kommunkansliet med adress Härjedalens kommun, Kommunkansliet, 842 80 Sveg eller kommun@herjedalen.se
senast den 21 oktober 2016.
Märk brevet/e-posten ”Tillgänglighetspris”.
nominera tillgänglighetspris
på Räddningstjänstens i jämtland förebyggande avdelning arbetar ilona Lindkvist och martin jonsson.
De har tagit fram ett informations- blad om mobilladdare, ”goda råd om mobilladdare”.
inom socialförvaltningen pågår just nu ett arbete med att förbättra säkerheten kring trygghetslarmen. Det innebär att alla larm kommer att bytas ut från analogt till digitalt.
byte av trygghetslarm
Fakta om HRPF
Härjedalens råd för pensionärer och funktionsnedsatta är ett organ för sam- råd och ömsesidig information mellan kommunens styrelse, nämnder samt representanter för pensionärernas och de funktionsnedsattas organisationer.
välkommen att nominera till Härjedalens råd för pensionärer och funktionsnedsattas (HRpf) tillgänglighetspris 2016!
Trumvallen fjällridning i vemdalen drivs av paret Johan Persson och Hanna Högberg.
Johan startade verksamheten 1994. Hanna kommer från göteborg och blev kvar i Härjedalen efter att ha sommarjobbat på Trumvallen för tre år sedan.
– Hanna är en bra vapendragare och sedan hon kom hit har vi utvecklat verksamheten tillsammans. Jag var tidigare delägare i några andra företag här på bygden, men sålde mina andelar för att helhjärtat kunna ägna mig åt ranchen, berättar Johan.
Deras företagsidé går ut på att erbjuda wes- ternridning till fjälls. De har ranchhästar och föser kor mellan olika beten. Inspirationen
kommer från uSA och Australien. Johan har en gedigen hästbakgrund då han bland annat arbetat utomlands på olika rancher.
– De gäster som kommer hit ska känna att det är äkta och genuint här. Det ska vara på riktigt. vi tar aldrig större grupper än åtta personer för att vi vill lära känna de som kommer till oss. vi vill ha möjlighet att uppmärksamma var och en, att det blir på riktigt. Hästarna i sig gör också att det blir på riktigt. Man måste verkligen vara här och nu när man rider, säger Hanna.
Hanna har hållit på med hästar och westernridning i stort sett hela livet och berättar att hästar är fantastiska kompisar.
Det kan vara både tufft och svårt för vissa människor att rida men hästarna gör en säl- lan besviken. Det blir oftast en stark och rik upplevelse.
För att värna om naturen på fjällen så rider de aldrig på led och aldrig på exakt samma ställe.
– vi vill inte att det ska bli stora stigar på fjället. vi är väldigt noga och tänker oss för. Det gör vi av tre anledningar, dels för naturens skull, dels för upplevelsens skull, vi vill att gästen och hästen ska samspela med varandra och också för markägarnas skull. vi har fantastiska markägare runt omkring oss och vi har aldrig stött på några
ifjol blev de Årets serviceföretag i Härjedalen.
motiveringen lydde: ”alltid proffsigt och genuint med äkta bemötande.
Utvecklar produkten på detaljnivå så att upplevelsen för gästen höjs vid varje besök i form av byggnationer, nya ridturer,
god mat, underhållning, nyheter osv.”
vårbesök hos
trumvallen fjällridning
HärligaHärjedalen I 7
problem att vi inte skulle få gå över någons mark. Det är vi enormt tacksamma för, säger Johan.
Johan berättar att de har gott samar- bete med flera företagare på bygden. De köper mat från lokala handlare och förra sommaren levererade Åtgården café alla luncherna.
– Det är så bra här i vemdalen, alla stäl- ler upp för varann och det är en himla go´
framåtanda i byn. Det är en av de bästa sakerna med att bo och verka här, berättar Johan.
När det gäller utmaningarna med att driva företag i Härjedalen så är det bland
annat att säsongen är kort.
– vi vill försöka förlänga säsongen med fyra månader, två i början, april-maj och två i slutet, september-oktober. Det skulle göra jättemycket för oss. Nu är det bara jag som arbetar 100 % i företaget.
vår förhoppning är att vi ska kunna bygga ut vallen dit vi tar våra gäster för övernattning. vi vill få möjlighet att bygga ett hus med indraget vatten och indragen el. Självklart ska det vara ett hus som smäl- ter in i miljön på vallen. Där ska vi också bygga en paddock så att vi kan sadla på hästarna under tak.
– En annan utmaning som finns, dock inte
så stor men ändå, är att det är svårt att få tag på bra vegetarisk mat här i Härjedalen.
utbudet är litet. När vi får gäster med specialkost försöker vi handla när vi är i Östersund. Det är något som skulle kunna utvecklas, säger Hanna.
Något som båda är glada och stolta över är priset som bästa serviceföretag i Härjedalen ifjol.
– Det känns fint på något sätt, för det är härjedalingar som nominerat oss och som röstat på oss. Det är vi båda väldigt glada över, avslutar Hanna.
Karin Rensberg Ripa, samisk samordnare i Härjedalen berättar att idén till lägret väcktes i nätverket Praedtieh, ett samarbete som finns mellan de sydsamiska kommunerna.
– vi har länge pratat om att samarbeta och det är också inskrivet i våra kommuners hand- lingsplaner. vi är inte så många så det är bra att eleverna träffas och naturligt får kompisar att prata sydsamiska med. Det är den bästa språkträningen för dem, säger Karin.
under lägret fick eleverna bland annat arbeta med hantverk, gå tipspromenad med tema natur, lyssna till lärarnas berättelser om platsen runt Hamra som är en del i same- byn Ruvthen sijte, ett fjäll i området som gett samebyn dess namn.
Språkbadet är en del i den sydsamiska undervisningen i skolan. En stor utmaning för skolorna är att hitta lärare för undervis- ningen i sydsamiska. Lärarna som var med hoppas att språkbadet kommer att komma
igen. Planen är att ha lägret en gång på hösten samt en gång på våren och alternera mellan kommunerna.
Härjedalens kommun
är samisk förvaltningskommun
Enligt Lagen om nationella minoriteter och Lagen om minoritetsspråk (SFS 2009:724) som trädde i kraft 1 januari 2010, ingår Härjedalens kommun i förvaltningsområdet för samiska.
Språklagen (SFS 2009:600), som mino- ritetslagens 4§ hänvisar till, trädde i kraft 1 juli 2009. Den syftar bland annat till att värna svenskan och den språkliga mång- falden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk. Språklagen anger att svenska är huvudspråk i Sverige, att de nationella mino- ritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska, och att det all- männa ska skydda och främja de nationella minoritetsspråken.
Minoritetslagens allmänna bestämmelser eller grundskydd innebär att lagen gäller i hela landet och omfattar samtliga fem natio- nella minoriteter. grundskyddet regleras i minoritetslagens inledande paragrafer, som bland annat slår fast att:
• Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs, på lämpligt sätt, informera de nationella minoriteterna om deras rättig- heter enligt lag.
• Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minori- tetsspråken
• Det allmänna ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige.
• Barns utvecklig av en kulturell identitet och användning av det egna minoritets- språket ska särskilt främjas.
• Förvaltningsmyndigheter ska ge de natio- nella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.
I förvaltningsområden har enskilda rätt att använda samiska i sina skriftliga och muntli- ga kontakter med myndigheter. Enskilda har också rätt att få tillgång till äldreomsorg och förskola helt eller delvis på samiska.
i mitten på maj genomfördes ett språkbad i Hamra för barn från förskoleålder upp till årskurs fyra. Lägret var ett samarbete
mellan kommunerna Härjedalen, berg och strömsund.
FakTa om SYdSamiSk uNdERViSNiNg i HäRjEdaLEN I Funäsdalen finns en lärare anställd som har lektioner på plats med eleverna.
gemensamma språkbad/språkläger genomförs i hela det sydliga Sapmi för åk 5-6 genom Sameskolstyrelsen.
samiskt språkbad
HärligaHärjedalen I 9
HärligaHärjedalen I 9
fokus
med vision för omsorgen i Härjedalen
– Det är viktigt att vi har ett utpräglat bru- karfokus där den enskilda individen får spela huvudrollen i utformning av sina insatser och där vi arbetar för att stimulera det friska hos våra brukare. genom att vi har respekt för brukarnas självbestämmande och integritet skapar vi en gemensam värdegrund för vidare utveckling av kommunens kärnupp- drag, säger Denise.
För att stärka vi-känslan i socialförvaltningen kommer socialchefen att satsa på ledar- skapsutveckling.
– god omsorg och funktionsstöd börjar med ett starkt ledarskap som stimulerar till utveckling och engagemang hos våra medarbetare. Effektiva ledare ska
skapa goda relationer med såväl fackliga organisationer som med våra medborgare.
De ska också synliggöra det goda arbetet som våra medarbetare gör dagligen, fortsätter Denise.
Ett av kommunens övergripande mål är att verksamheterna ska vara effektiva och leverera god kvalitet.
– vi definierar god kvalité i omsorgen som nöjda brukare som är delaktiga i utformning av sina insatser och upprättande av genom- förandeplaner. vi arbetar systematisk med kvalitetsutveckling genom riskbedömningar, uppföljning av avvikelser samt kontinuerlig förbättringsarbete som bygger på medarbe- tarnas innovationer, berättar Denise.
Denise tycker att ledningens roll för social- förvaltningen är att skapa förutsättningar för förbättringar genom att eftersträva lärande.
Denise tror på effektiva ledare som tydligt definierar och följer upp uppdraget och ger medarbetarna möjlighet att skapa, följa och utveckla arbetssätt.
Effektivitet i avdelningen för omsorg och funktionsstöd innebär att rätt person på rätt plats gör rätt saker i rätt tid på rätt sätt för att skapa mervärde för alla brukare. Enligt Denise handlar kommande kvalitetsutveck- ling om att åstadkomma en kulturförändring med stöd av värderingar, arbetssätt och verktyg.
Denise Wallén, socialchef i Härjedalens kommun har ambitionen att avdelningen för omsorg och funktionsstöd ska genomsyras av ett gott ledarskap där cheferna ska leva värderingar och ”äga sitt boende och sin verksamhet” i en värdestyrd organisation.
Årsredovisning
Vad blev resultatet?
Kommunens resultat blev ett överskott på 7,1 miljoner kronor 2015. Det var drygt 1 miljon mer än det budgeterade över
skottet (6 miljoner). Det positiva resultatet beror främst på en återbetalning av sjukförsäkringspremier på 6 miljoner från Fora.
Av nämnderna lämnade kommunstyrelsen samt miljö och byggnämnden mindre överskott medan samhällsbyggnads
nämnden, social nämnden och nämnden för bildning, fritid och kultur redovisade underskott, det vill säga använde mer pengar än budgeterat för verksamheten. Störst underskott hade socialnämnden, –9,6 miljoner, följd av samhällsbygg
nadsnämnden, –2,1 miljoner.
Nettokostnaderna1 minskade med omkring 10 miljoner (1,5 procent) till 651 miljoner mot 661 miljoner 2014.
Hur gick det med de ekonomiska målen?
Enligt lagen måste kommunen ha högre intäkter än kost
nader, det vill säga inte förbruka mer pengar än vi får in i skatter, statsbidrag och andra intäkter. Det kallas för balans
kravet. Nettokostnadsandelen (kostnaderna som andel av intäkterna) för Härjedalen minskade med en procentenhet från 99,9 procent 2014 till 98,9 procent 2015. Kommunen uppfyllde alltså balanskravet.
1 Nettokostnader är kostnaderna efter avdrag för intäkter.
Exempel: Kommunen har 3 miljoner i kostnader för förskola men får samtidigt in 1 miljon i förskoleavgifter från hushållen.
Då blir nettokostnaden 2 miljoner.
Kommunen uppfyllde även målet att betala alla investe
ringar med egna pengar. Ytterligare ett mål är att nå ett plus
resultat på minst 6 miljoner per år i genomsnitt under åren 2015–2017.
Hur mycket kan kommunen påverka sin ekonomi?
Kommunpolitikerna bestämmer om skatt och avgifter, och hur den ska organisera och bedriva sina verksamheter. Sam
tidigt måste kommunen följa lagar och regler som handlar om kommunens ekonomi och vilka verksamheter den är skyldig att erbjuda. Exempelvis måste kommunen driva för
skola, skola, äldreomsorg och annan samhällsservice, som infrastruktur, vatten och avlopp med mera. Kommunen får sina pengar främst från skatter (över 70 procent) och statliga utjämningsbidrag som ska ge kommunerna mer likvärdiga och rättvisa förutsättningar.
RESULTATRÄKNING FÖR HELA KOMMUNEN 2015
(Tkr) 2015 2014
Verksamhetens intäkter 266 980 221 078 Verksamhetens kostnader – 886 736 – 848 599
Avskrivningar –31 465 –33 460
Verksamhetens nettokostnader –651 221 –660 981
Skatteintäkter 401 933 396 364
Generella statsbidrag och utjämning 238 087 248 892
Finansiella intäkter 19 067 16 892
Finansiella kostnader –782 –528
Årets resultat 7 084 639
HUR GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2015?
Kommunens årsredovisning i korthet
Härjedalen kort 2015.indd 1 2016-06-02 09:48:25
HärligaHärjedalen I 11
Vad blev resultatet?
Kommunens resultat blev ett överskott på 7,1 miljoner kronor 2015. Det var drygt 1 miljon mer än det budgeterade över
skottet (6 miljoner). Det positiva resultatet beror främst på en återbetalning av sjukförsäkringspremier på 6 miljoner från Fora.
Av nämnderna lämnade kommunstyrelsen samt miljö och byggnämnden mindre överskott medan samhällsbyggnads
nämnden, social nämnden och nämnden för bildning, fritid och kultur redovisade underskott, det vill säga använde mer pengar än budgeterat för verksamheten. Störst underskott hade socialnämnden, –9,6 miljoner, följd av samhällsbygg
nadsnämnden, –2,1 miljoner.
Nettokostnaderna1 minskade med omkring 10 miljoner (1,5 procent) till 651 miljoner mot 661 miljoner 2014.
Hur gick det med de ekonomiska målen?
Enligt lagen måste kommunen ha högre intäkter än kost
nader, det vill säga inte förbruka mer pengar än vi får in i skatter, statsbidrag och andra intäkter. Det kallas för balans
kravet. Nettokostnadsandelen (kostnaderna som andel av intäkterna) för Härjedalen minskade med en procentenhet från 99,9 procent 2014 till 98,9 procent 2015. Kommunen uppfyllde alltså balanskravet.
1 Nettokostnader är kostnaderna efter avdrag för intäkter.
Exempel: Kommunen har 3 miljoner i kostnader för förskola men får samtidigt in 1 miljon i förskoleavgifter från hushållen.
Då blir nettokostnaden 2 miljoner.
Kommunen uppfyllde även målet att betala alla investe
ringar med egna pengar. Ytterligare ett mål är att nå ett plus
resultat på minst 6 miljoner per år i genomsnitt under åren 2015–2017.
Hur mycket kan kommunen påverka sin ekonomi?
Kommunpolitikerna bestämmer om skatt och avgifter, och hur den ska organisera och bedriva sina verksamheter. Sam
tidigt måste kommunen följa lagar och regler som handlar om kommunens ekonomi och vilka verksamheter den är skyldig att erbjuda. Exempelvis måste kommunen driva för
skola, skola, äldreomsorg och annan samhällsservice, som infrastruktur, vatten och avlopp med mera. Kommunen får sina pengar främst från skatter (över 70 procent) och statliga utjämningsbidrag som ska ge kommunerna mer likvärdiga och rättvisa förutsättningar.
RESULTATRÄKNING FÖR HELA KOMMUNEN 2015
(Tkr) 2015 2014
Verksamhetens intäkter 266 980 221 078 Verksamhetens kostnader – 886 736 – 848 599
Avskrivningar –31 465 –33 460
Verksamhetens nettokostnader –651 221 –660 981
Skatteintäkter 401 933 396 364
Generella statsbidrag och utjämning 238 087 248 892
Finansiella intäkter 19 067 16 892
Finansiella kostnader –782 –528
Årets resultat 7 084 639
HUR GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2015?
Kommunens årsredovisning i korthet
Härjedalen kort 2015.indd 1 2016-06-02 09:48:25
12 I HärligaHärjedalen
Två hem för vård eller boende, HVBhem, för ensam
kommande barn och ungdomar öppnades i Lillhärdal och Ytterhogdal. Kommunen beslutade även att öppna två ytterligare HVBhem 2016.
Kommunen beslutade att samhällsbyggnadsförvaltning
ens verksamhet ska ingå i kommunstyrelsen från och med januari 2016 och samtidigt läggs samhällsbyggnads
nämnden ner.
Nya vattenverk byggdes, i Tännäs, Funäsdalen och Skalspasset.
Befolkningen ökade från 10 224 till 10 262 invånare.
Kommunfullmäktige beslutade att Härjegårdar Fastighets AB tar över kommunens fastigheter från och med januari 2016. Syftet är att samordna fastighetsförvaltningen och göra den mer effektiv.
En översyn av gymnasiets programutbud påbörjades för att utveckla program och inriktningar, samt behålla och höja resultaten i gymnasiet.
Förskolan införde det webbaserade verktyget Schoolsoft, som förenklar kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar kring mål och aktiviteter för barnen.
Förberedelser gjordes inför sammanslagningen av alla kök, både inom omsorgen och bildning, fritid och kultur, till en gemensam kostenhet från och med 2016.
I syfte att utveckla undervisningen delades en dator/
surfplatta per elev ut på högstadiet och i årskurs 1 på gymnasiet.
Kulturcentrum Mankell flyttades från Folkets hus i Sveg till huvudbiblioteket i Medborgarhuset och nyinvigdes av Henning Mankell den 26 maj.
Utställningen och mötesplatsen ”När rocken kom till Sveg”
flyttades från Folkets hus till nya lokaler på Kyrko gatan.
VAD HÄNDE I HÄRJEDALENS KOMMUN 2015?
Härjedalen kort 2015.indd 2 2016-06-02 09:48:32
Årsredovisning
Två hem för vård eller boende, HVBhem, för ensam
kommande barn och ungdomar öppnades i Lillhärdal och Ytterhogdal. Kommunen beslutade även att öppna två ytterligare HVBhem 2016.
Kommunen beslutade att samhällsbyggnadsförvaltning
ens verksamhet ska ingå i kommunstyrelsen från och med januari 2016 och samtidigt läggs samhällsbyggnads
nämnden ner.
Nya vattenverk byggdes, i Tännäs, Funäsdalen och Skalspasset.
Befolkningen ökade från 10 224 till 10 262 invånare.
Kommunfullmäktige beslutade att Härjegårdar Fastighets AB tar över kommunens fastigheter från och med januari 2016. Syftet är att samordna fastighetsförvaltningen och göra den mer effektiv.
En översyn av gymnasiets programutbud påbörjades för att utveckla program och inriktningar, samt behålla och höja resultaten i gymnasiet.
Förskolan införde det webbaserade verktyget Schoolsoft, som förenklar kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar kring mål och aktiviteter för barnen.
Förberedelser gjordes inför sammanslagningen av alla kök, både inom omsorgen och bildning, fritid och kultur, till en gemensam kostenhet från och med 2016.
I syfte att utveckla undervisningen delades en dator/
surfplatta per elev ut på högstadiet och i årskurs 1 på gymnasiet.
Kulturcentrum Mankell flyttades från Folkets hus i Sveg till huvudbiblioteket i Medborgarhuset och nyinvigdes av Henning Mankell den 26 maj.
Utställningen och mötesplatsen ”När rocken kom till Sveg”
flyttades från Folkets hus till nya lokaler på Kyrko gatan.
VAD HÄNDE I HÄRJEDALENS KOMMUN 2015?
Två hem för vård eller boende, HVBhem, för ensam
kommande barn och ungdomar öppnades i Lillhärdal och Ytterhogdal. Kommunen beslutade även att öppna två ytterligare HVBhem 2016.
Kommunen beslutade att samhällsbyggnadsförvaltning
ens verksamhet ska ingå i kommunstyrelsen från och med januari 2016 och samtidigt läggs samhällsbyggnads
nämnden ner.
Nya vattenverk byggdes, i Tännäs, Funäsdalen och Skalspasset.
Befolkningen ökade från 10 224 till 10 262 invånare.
Kommunfullmäktige beslutade att Härjegårdar Fastighets AB tar över kommunens fastigheter från och med januari 2016. Syftet är att samordna fastighetsförvaltningen och göra den mer effektiv.
En översyn av gymnasiets programutbud påbörjades för att utveckla program och inriktningar, samt behålla och höja resultaten i gymnasiet.
Förskolan införde det webbaserade verktyget Schoolsoft, som förenklar kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar kring mål och aktiviteter för barnen.
Förberedelser gjordes inför sammanslagningen av alla kök, både inom omsorgen och bildning, fritid och kultur, till en gemensam kostenhet från och med 2016.
I syfte att utveckla undervisningen delades en dator/
surfplatta per elev ut på högstadiet och i årskurs 1 på gymnasiet.
Kulturcentrum Mankell flyttades från Folkets hus i Sveg till huvudbiblioteket i Medborgarhuset och nyinvigdes av Henning Mankell den 26 maj.
Utställningen och mötesplatsen ”När rocken kom till Sveg”
flyttades från Folkets hus till nya lokaler på Kyrko gatan.
VAD HÄNDE I HÄRJEDALENS
KOMMUN 2015?
HärligaHärjedalen I 13
Kommunfullmäktige beslutade att sälja Härjedalens Turist
anläggningar AB (HTAB) till Björkfjärden Byggproduktion AB.
Det första spadtaget togs för byggandet av en ny förskola i Funäsdalen, som ska vara klar i december 2016.
Efter kommunens kritik mot Trafikverkets beslut att välja AS Avies som flygoperatör, upphävde Trafikverket avtalet.
Efter ny upphandling driver istället Direktflyg trafiken Sveg–Arlanda.
Härjedalens kommun tog sig vidare till riksfinalen i Kranvattentävlingen 2015, genom en delad första plats i region finalen.
Årets kulturpris gick till Ola Hanneryd, Fjällmuseet i Funäs
dalen, för hans arbete med Härjedalens historia och kul
turella skatter samt för modet att lyfta känsliga ämnen i intressanta arrangemang.
Årets kulturstipendium tilldelades konstnären Niklas Blindh, Funäsdalen, för hans talande naturalistiska och abstrakta verk med samiskt tema.
Idrottspriset 2015 gick till Tauno Haapamaa från Härje
dalens Simklubb, för goda prestationer och starkt enga
gemang i klubben samt för ungdomars möjlighet till idrottsutövande.
Idrottsstipendiet 2015 tilldelades Jesper Persson, från Sveg tävlandes för Åsarna IK, för hans SMguld i tre olika sporter – skidskytte, längdskidor och terränglöpning.
Årets miljöpris gick till Härjeåsjöns Lantgård för engage
mang och framåtanda med sin lantgård som bland annat är en av endast 20 företagare i landet som odlar kravjord
gubbar, vilket är mycket ovanligt på våra breddgrader.
Härjedalen kort 2015.indd 3 2016-06-02 09:48:38
Kommunfullmäktige beslutade att sälja Härjedalens Turist
anläggningar AB (HTAB) till Björkfjärden Byggproduktion AB.
Det första spadtaget togs för byggandet av en ny förskola i Funäsdalen, som ska vara klar i december 2016.
Efter kommunens kritik mot Trafikverkets beslut att välja AS Avies som flygoperatör, upphävde Trafikverket avtalet.
Efter ny upphandling driver istället Direktflyg trafiken Sveg–Arlanda.
Härjedalens kommun tog sig vidare till riksfinalen i Kranvattentävlingen 2015, genom en delad första plats i region finalen.
Årets kulturpris gick till Ola Hanneryd, Fjällmuseet i Funäs
dalen, för hans arbete med Härjedalens historia och kul
turella skatter samt för modet att lyfta känsliga ämnen i intressanta arrangemang.
Årets kulturstipendium tilldelades konstnären Niklas Blindh, Funäsdalen, för hans talande naturalistiska och abstrakta verk med samiskt tema.
Idrottspriset 2015 gick till Tauno Haapamaa från Härje
dalens Simklubb, för goda prestationer och starkt enga
gemang i klubben samt för ungdomars möjlighet till idrottsutövande.
Idrottsstipendiet 2015 tilldelades Jesper Persson, från Sveg tävlandes för Åsarna IK, för hans SMguld i tre olika sporter – skidskytte, längdskidor och terränglöpning.
Årets miljöpris gick till Härjeåsjöns Lantgård för engage
mang och framåtanda med sin lantgård som bland annat är en av endast 20 företagare i landet som odlar kravjord
gubbar, vilket är mycket ovanligt på våra breddgrader.
Härjedalen kort 2015.indd 3 2016-06-02 09:48:38
14 I HärligaHärjedalen
Årsredovisning
Tabellen nedan visar resultatet för de olika verksam heterna inom kommunen. Budget visar vilka nettokostnader verk
samheterna räknat med från början, resultat visar vad netto
kostnaderna blev och avvikelse är skillnaden mellan budget
erat resultat och det verkliga resultatet. (Minus tecken betyder underskott.)
VERKSAMHETERNAS KOSTNADER OCH RESULTAT (MKR) Budget Resultat Avvikelse Kommunstyrelse och
gemensam verksamhet 96,6 95,7 0,9
Miljö och bygg 4,3 3,9 0,4
Samhällsbyggnad 22,7 24,8 –2,1
Bildning, fritid och kultur 255,5 256,1 –0,6
Socialtjänst 272,7 282,3 –9,6
Summa 651,8 662,8 –11,0
VERKSAMHETERNAS RESULTAT OCH ARBETE
När det gäller ekonomi fungerar kommunen i stort sett som ett hushåll. För att både ha råd med den löpande verksam
heten och kunna investera för framtiden måste intäkterna vara högre än kostnaderna. Kommunen behöver också spara pengar till framtida pensionsbetalningar och oförutsedda utgifter. Därför är det viktigt att hålla nere kostnaderna så att de inte ökar snabbare än intäkterna. Kommunen kan annars tvingas ta av sina sparpengar eller låna pengar för att få ekonomin att gå ihop.
Tabellen nedan visar resultatet för de olika verksam heterna inom kommunen. Budget visar vilka nettokostnader verk
samheterna räknat med från början, resultat visar vad netto
kostnaderna blev och avvikelse är skillnaden mellan budget
erat resultat och det verkliga resultatet. (Minus tecken betyder underskott.)
VERKSAMHETERNAS KOSTNADER OCH RESULTAT (MKR) Budget Resultat Avvikelse Kommunstyrelse och
gemensam verksamhet 96,6 95,7 0,9
Miljö och bygg 4,3 3,9 0,4
Samhällsbyggnad 22,7 24,8 –2,1
Bildning, fritid och kultur 255,5 256,1 –0,6
Socialtjänst 272,7 282,3 –9,6
Summa 651,8 662,8 –11,0
VERKSAMHETERNAS RESULTAT OCH ARBETE
När det gäller ekonomi fungerar kommunen i stort sett som ett hushåll. För att både ha råd med den löpande verksam
heten och kunna investera för framtiden måste intäkterna vara högre än kostnaderna. Kommunen behöver också spara pengar till framtida pensionsbetalningar och oförutsedda utgifter. Därför är det viktigt att hålla nere kostnaderna så att de inte ökar snabbare än intäkterna. Kommunen kan annars tvingas ta av sina sparpengar eller låna pengar för att få ekonomin att gå ihop.
Härjedalen kort 2015.indd 4 2016-06-02 09:48:41
Tabellen nedan visar resultatet för de olika verksam heterna inom kommunen. Budget visar vilka nettokostnader verk
samheterna räknat med från början, resultat visar vad netto
kostnaderna blev och avvikelse är skillnaden mellan budget
erat resultat och det verkliga resultatet. (Minus tecken betyder underskott.)
VERKSAMHETERNAS KOSTNADER OCH RESULTAT (MKR) Budget Resultat Avvikelse Kommunstyrelse och
gemensam verksamhet 96,6 95,7 0,9
Miljö och bygg 4,3 3,9 0,4
Samhällsbyggnad 22,7 24,8 –2,1
Bildning, fritid och kultur 255,5 256,1 –0,6
Socialtjänst 272,7 282,3 –9,6
Summa 651,8 662,8 –11,0
VERKSAMHETERNAS RESULTAT OCH ARBETE
När det gäller ekonomi fungerar kommunen i stort sett som ett hushåll. För att både ha råd med den löpande verksam
heten och kunna investera för framtiden måste intäkterna vara högre än kostnaderna. Kommunen behöver också spara pengar till framtida pensionsbetalningar och oförutsedda utgifter. Därför är det viktigt att hålla nere kostnaderna så att de inte ökar snabbare än intäkterna. Kommunen kan annars tvingas ta av sina sparpengar eller låna pengar för att få ekonomin att gå ihop.
Härjedalen kort 2015.indd 4 2016-06-02 09:48:41
HärligaHärjedalen I 15
VAD KOSTAR MEST OCH MINST I KOMMUNEN?
ÅRETS INVESTERINGAR 2015
Kommunen investerade drygt 81 miljoner 2015, betydligt mer än 2014 (54 miljoner). Några av de viktigaste investe- ringarna 2015 var (miljoner kronor):
VAanläggningar 35,2
Ny förskola i Funäsdalen 11,4
Köp av andelar i Kommuninvest 4,1
Köp av mark 4,0
Asfalteringsarbeten 2,4
Entreprenadmaskiner 2,4
Byte till lågenergilampor 2,3
ITutrustning i förskola och grundskola 2,3
Lokala fibernät för internet 2,1
Kommentar till diagrammet: Vissa verksamheter får intäkter (taxor och avgifter med mera) som täcker en stor del av kostnaderna. Exempelvis var kostnaderna för miljö och byggnadsverksamheten drygt 14 miljoner, men intäkterna på 10 miljoner, därför blev nettokostnaden bara 4 miljoner.
Kostnaderna för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet var 253 miljoner men gav samtidigt intäkter på 228 miljoner.
Totalt 100 % 663 Mkr
NÄMNDERNAS DEL AV VERKSAMHETERNAS KOSTNADER
Samhällsbyggnadsnämnd 3 % 25 Mkr
Miljö- och byggnämnd 0,6 % 4 Mkr
Nämnden för bildning, fritid och kultur 39 % 256 Mkr
Socialnämnd 43 % 282 Mkr
Kommunstyrelse 14,4 % 96 Mkr
Härjedalen kort 2015.indd 5 2016-06-02 09:48:47
VAD KOSTAR MEST OCH MINST I KOMMUNEN?
ÅRETS INVESTERINGAR 2015
Kommunen investerade drygt 81 miljoner 2015, betydligt mer än 2014 (54 miljoner). Några av de viktigaste investe- ringarna 2015 var (miljoner kronor):
VAanläggningar 35,2
Ny förskola i Funäsdalen 11,4
Köp av andelar i Kommuninvest 4,1
Köp av mark 4,0
Asfalteringsarbeten 2,4
Entreprenadmaskiner 2,4
Byte till lågenergilampor 2,3
ITutrustning i förskola och grundskola 2,3
Lokala fibernät för internet 2,1
Kommentar till diagrammet: Vissa verksamheter får intäkter (taxor och avgifter med mera) som täcker en stor del av kostnaderna. Exempelvis var kostnaderna för miljö och byggnadsverksamheten drygt 14 miljoner, men intäkterna på 10 miljoner, därför blev nettokostnaden bara 4 miljoner.
Kostnaderna för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet var 253 miljoner men gav samtidigt intäkter på 228 miljoner.
Totalt 100 % 663 Mkr
NÄMNDERNAS DEL AV VERKSAMHETERNAS KOSTNADER
Samhällsbyggnadsnämnd 3 % 25 Mkr
Miljö- och byggnämnd 0,6 % 4 Mkr
Nämnden för bildning, fritid och kultur 39 % 256 Mkr
Socialnämnd 43 % 282 Mkr
Kommunstyrelse 14,4 % 96 Mkr
Härjedalen kort 2015.indd 5 2016-06-02 09:48:47
VAD KOSTAR MEST OCH MINST I KOMMUNEN?
ÅRETS INVESTERINGAR 2015
Kommunen investerade drygt 81 miljoner 2015, betydligt mer än 2014 (54 miljoner). Några av de viktigaste investe- ringarna 2015 var (miljoner kronor):
VAanläggningar 35,2
Ny förskola i Funäsdalen 11,4
Köp av andelar i Kommuninvest 4,1
Köp av mark 4,0
Asfalteringsarbeten 2,4
Entreprenadmaskiner 2,4
Byte till lågenergilampor 2,3
ITutrustning i förskola och grundskola 2,3
Lokala fibernät för internet 2,1
Kommentar till diagrammet: Vissa verksamheter får intäkter (taxor och avgifter med mera) som täcker en stor del av kostnaderna. Exempelvis var kostnaderna för miljö och byggnadsverksamheten drygt 14 miljoner, men intäkterna på 10 miljoner, därför blev nettokostnaden bara 4 miljoner.
Kostnaderna för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet var 253 miljoner men gav samtidigt intäkter på 228 miljoner.
Totalt 100 % 663 Mkr
NÄMNDERNAS DEL AV VERKSAMHETERNAS KOSTNADER
Samhällsbyggnadsnämnd 3 % 25 Mkr
Miljö- och byggnämnd 0,6 % 4 Mkr
Nämnden för bildning, fritid och kultur 39 % 256 Mkr
Socialnämnd 43 % 282 Mkr
Kommunstyrelse 14,4 % 96 Mkr
Härjedalen kort 2015.indd 5 2016-06-02 09:48:47
Årsredovisning
16 I HärligaHärjedalen
KOMMUNSTYRELSEN
Stora IT-satsningar och arbete med turism och näringsliv
Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 0,9 miljoner mot budget. Orsaken var främst lediga tjänster inom närings livsavdelningen.
Kommunstyrelsen uppfyllde sex av sina tio verksamhets
mål, bland annat målet om fortsatt bredbandsutbyggnad, revidering av översiktsplan och fler inflyttare än utflyttare.
En förstudie gjordes för att hitta möjligheter att utveckla servicen och turistbyråverksamheten som kommu
nen upphandlat. Samråd har hållits med destinations
företagen och Jämtland/Härjedalens Turism.
Arbetet fortsatte med att stärka stödet till företagare och dialogen med näringslivet.
Härjedalskontraktet, som är en överenskommelse mellan det lokala näringslivet och kommunen för att främja ett bättre företagsklimat, lanserades.
Satsningen på fiberutbyggnad fortsatte och kommunen fick godkänt på ansökan för ytterligare sex byar som ska få fiber: Glöte, Långå, Vemhån, Västansjö, Älvrosremmen och Ytterberg.
Landsbygdsutvecklaren fick ett tydligare uppdrag att samordna och vara rådgivare kring olika slags EUbidrag och EUprojekt.
MMM, Möte mellan människor, är numera en permanent fadder, mentor och kompisverksamhet som skapar värde fulla kontakter och underlättar integrationen för nyanlända invånare och familjer.
Kommunstyrelsen beslutade om en handlingsplan för 2016 kring kommunens ansvar som förvaltnings område för samiska.
Statsbidraget på 660 000 kronor till uppdraget som för
valtningsområde för samiska användes bland annat till den samiska samordnaren och till kurser för att stärka det samiska språket och kulturen.
ITavdelningen påbörjade ett stort jobb med att moderni
sera skolornas ITmiljö. Bland annat infördes den gemen
samma infrastrukturen Zonline för skolorna i hela länet, och i syfte att utveckla undervisningen delades en dator/
surfplatta per elev ut på högstadiet och i årskurs 1 på gymnasiet.
ITsatsningen i skolorna och ökad trafik över nätet har krävt utbyggnad av det trådlösa nätet och även utbygg
nad av nätet.
Samverkan kring en länsgemensam plattform för etjäns
ter startade och etjänster ska börja införas 2016.
RESULTAT OCH VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETERNA
Härjedalen kort 2015.indd 6 2016-06-02 09:48:47
KOMMUNSTYRELSEN
Stora IT-satsningar och arbete med turism och näringsliv
Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 0,9 miljoner mot budget. Orsaken var främst lediga tjänster inom närings livsavdelningen.
Kommunstyrelsen uppfyllde sex av sina tio verksamhets
mål, bland annat målet om fortsatt bredbandsutbyggnad, revidering av översiktsplan och fler inflyttare än utflyttare.
En förstudie gjordes för att hitta möjligheter att utveckla servicen och turistbyråverksamheten som kommu
nen upphandlat. Samråd har hållits med destinations
företagen och Jämtland/Härjedalens Turism.
Arbetet fortsatte med att stärka stödet till företagare och dialogen med näringslivet.
Härjedalskontraktet, som är en överenskommelse mellan det lokala näringslivet och kommunen för att främja ett bättre företagsklimat, lanserades.
Satsningen på fiberutbyggnad fortsatte och kommunen fick godkänt på ansökan för ytterligare sex byar som ska få fiber: Glöte, Långå, Vemhån, Västansjö, Älvrosremmen och Ytterberg.
Landsbygdsutvecklaren fick ett tydligare uppdrag att samordna och vara rådgivare kring olika slags EUbidrag och EUprojekt.
MMM, Möte mellan människor, är numera en permanent fadder, mentor och kompisverksamhet som skapar värde fulla kontakter och underlättar integrationen för nyanlända invånare och familjer.
Kommunstyrelsen beslutade om en handlingsplan för 2016 kring kommunens ansvar som förvaltnings område för samiska.
Statsbidraget på 660 000 kronor till uppdraget som för
valtningsområde för samiska användes bland annat till den samiska samordnaren och till kurser för att stärka det samiska språket och kulturen.
ITavdelningen påbörjade ett stort jobb med att moderni
sera skolornas ITmiljö. Bland annat infördes den gemen
samma infrastrukturen Zonline för skolorna i hela länet, och i syfte att utveckla undervisningen delades en dator/
surfplatta per elev ut på högstadiet och i årskurs 1 på gymnasiet.
ITsatsningen i skolorna och ökad trafik över nätet har krävt utbyggnad av det trådlösa nätet och även utbygg
nad av nätet.
Samverkan kring en länsgemensam plattform för etjäns
ter startade och etjänster ska börja införas 2016.
RESULTAT OCH VIKTIGA HÄNDELSER I
VERKSAMHETERNA
HärligaHärjedalen I 17 MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN
Ökade resurser inom planarbete och byggnation
Miljö och byggnämnden redovisade ett överskott på när
mare 400 000 kronor mot budget. Alkoholtillsynen gick med plus till skillnad mot föregående år, och även byggnads
inspektionen lämnade överskott. Planverksamheten redo
visade däremot ett underskott.
Nämnden uppfyllde ett av sina fyra verksamhetsmål, om en jämn och hög servicenivå.
Nämnden följde sin tillsynsplan inom miljö, hälsoskydd och livsmedel.
Ytterligare en byggnadsinspektör har anställts, vilket har bidragit till att minska handläggningstiden för bygglov.
Kommunen har rekryterat kompetens inom planområdet, för att kunna göra mer planarbete i egen regi istället för att använda externa konsulter.
Nämnden har sett över och justerat avgifter och taxor.
Förvaltningen köpte in ett mätinstrument som ska skapa bättre mätpunkter för slambrunnar och vattenbrunnar.
SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN
Tre nya vattenverk och ny organisation av fastighetsförvaltningen
Samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett underskott på drygt 2 miljoner kronor mot budget. Underskottet uppstod inom fastighetsförvaltningen. Orsaken var att budgeten för år 2015 belastats med 1,9 miljoner för driftkostnader i jan uari 2016 på grund av fastighetsförvaltningens övergång till Härje
gårdar Fastighets AB. Flygplatsen redovisade ett underskott på drygt 1 miljon. Vatten och avfallsverksamheten lämnade däremot ett överskott på drygt 3 miljoner.
Nämnden uppfyllde ett av sina två verksamhetsmål, att minska den totala energiförbrukningen i kommunens lokaler med 3 procent.
Kommunen beslutade att Härjegårdar Fastighets AB ska ta över fastighetsavdelningen 1 januari 2016. En ny vd/fastighetschef rekryterades, och en fastighets samordnare som ska ansvara för kommunens planering och kontroll.
En ny kostchef anställdes och en ny gemensam kost
organisation ska förbättra matkvaliteten inom skolor och omsorg.
Planering för att bilda en fordonscentral, som ska ansvara för kommunens alla bilar, genomfördes.
Vatten och avfallsverksamheten byggde tre nya vatten
verk, i Tännäs, Funäsdalen och Skalspasset.
Kommunens städorganisation tog på prov över städ
ningen på servicehuset Senioren i Sveg med gott resultat.
Kommunfullmäktige beslutade att avskaffa samhälls
byggnad som egen nämnd, istället ingår nämndens verksam heter under kommunstyrelsen från och med januari 2016.
Härjedalen kort 2015.indd 7 2016-06-02 09:48:49
18 I HärligaHärjedalen
Årsredovisning
NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR
Värdegrundsarbete inom förskolan och 1:1-datorer i högstadiet
Nämnden för bildning, fritid och kultur redovisade ett under
skott på drygt en halv miljon mot budget. Gymnasie skolan stod för det största underskottet (–6,9 miljoner) medan barnomsorgen lämnade ett överskott på 3,4 miljoner och även de flesta övriga verksamheter lämnade överskott. För gym nasiet berodde underskottet återigen på höga inter
kommunala ersättningar (kommunens kostnader för elever som går i gymnasieskola i andra kommuner).
Nämnden uppfyllde sex av tio verksamhetsmål. De mål som uppnåddes var bland annat förskolans mål om utveck
ling, dokumentation och samverkan med andra årskurser, mål för kulturskolans verksamhet samt målet för Härje dalens ungdoms råd.
Nämnden nådde däremot inte betygsmålen i grund skolan och gymnasiet, och inte målet för vuxenutbildningen. Fyra av åtta skolor nådde målet att alla elever i årskurs 3 ska nå kunskaps kraven i alla ämnen. I årskurs 6–9 nåddes inte målet att alla elever ska ha minst betyget E (godkänt), däremot ökade andelen elever inom betygsspannet A–C. Andelen gymnasie
elever som tagit sin examen inom tre år ökade från 56 till 67 procent. Andelen gymnasieelever på nationella program som nått behörighet till högskolestudier minskade från 67 till 57 procent. Den genomsnittliga betygspoängen minskade något, till 13,8 poäng.
Ett värdegrundsarbete på alla förskolor har lett till nya planer och metoder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling.
En ledarskapsutbildning genomfördes för kommunens alla rektorer och förskolechefer. Personalen har också fått utbildning i pedagogisk dokumentation.
Nämnden beslutade att lägga ner högstadiet vid Central
skolan i Ytterhogdal och flytta årskurs 7–9 till Södra skolan i Sveg från och med höstterminen 2015.
Gymnasieskolan startade en kartläggning för att se vad skolan behöver förändra för att förbättra måluppfyllelsen.
Så kallade 1:1datorer (en dator/surfplatta per elev) bör
jade delas ut i högstadiet och gymnasiets årskurs 1.
Inom vuxenutbildning har förvaltningen etablerat ett sam
arbete med näringsliv och arbetsförmedling, dels för att bättre kunna matcha arbetssökande med företagens behov, dels för att utveckla utbildningar som ger större chans till jobb.
På Härjedalens bibliotek ökade antalet fysiska besök med 25 276 till 171 730 besök.
Biblioteket började med inspirations och berättarkvällar med varierat innehåll för olika målgrupper. Flera bibliotek har också fräschats upp vad gäller inredning och service.
Demokratidagen för ungdomar genomfördes tillsam
mans med Bergs kommun.
Förvaltningen inventerade kommunens konst och ska
pade ett nytt konstregister. Ljushallen i Sveg hade under året tio utställningar med olika teman och innehåll.
HärligaHärjedalen I 19 SOCIALNÄMNDEN
Beslut om fler hem för vård eller boende och kvalificerad hemvård
Socialnämnden redovisade ett underskott på 9,6 miljoner kronor. Omsorgsavdelningen lämnade ett underskott på 9,9 miljoner. Orsaken var framför allt högre personalkost
nader än beräknat, bland annat för köp av sjuksköterske
tjänster på grund av ökat personalbehov inom hemtjänst och särskilt boende. Kommunens särskilda boenden kostade också betydligt mer än budgeterat.
Nämnden uppfyllde ett av sina fyra verksamhetsmål;
målet att minska antalet personer i behov av långvarigt försörjningsstöd.
Utredning och förslag togs fram om så kallade hem
tagningsteam, som ska ge kvalificerad hemvård den första tiden efter utskrivning. Syftet är att minska belägg
ningen på korttidsplatser. Hemtagningsteam ska testas i ett pilotprojekt.
Nämnden beslutade om nya riktlinjer för beviljande av särskilt boende.
Två HVBhem för ensamkommande barn och ungdomar öppnades, ett i Lillhärdal och ett i Ytterhogdal. Nämnden har beslutat att öppna två ytterligare boenden 2016.
Verksamheten för ensamkommande barn fick även en ny enhetschef och mer personal under året.
Nämnden gjorde en enkät om bemötande bland klienter inom individ och familjeomsorgen, med gott resultat.
Förbättrade utredningar och bedömningar tillsammans med mer fokus på familjers egna resurser har lett till mindre behov av insatser för barn och unga inom social
tjänsten.
Nämnden beslutade att stödja ett initiativ till ett regio nalt familjehemscentrum, som förhoppningsvis ska minska arbetsbelastningen och frigöra mer tid till uppföljning.
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR FRAMTIDEN
I en stor kommun med liten befolkning är varje befolknings
ökning viktig. Årets tillskott med 38 personer var välkommet, men ökningen behöver fortsätta. Därför krävs ett långsiktigt strategiskt arbete för att härjedalingarna ska bli fler – fler som föds, fler familjer och unga som stannar, fler som flyttar hit.
En ekonomi i balans är en annan nyckelfråga. Vi levere
rade i och för sig ett överskott, men det berodde mest på faktorer utom vår egen kontroll. Det är viktigt att vi lyckas förbättra ekonomin genom att få verksamheterna att gå med överskott istället.
Ett steg i detta är att vi under året arbetat med att förbättra och göra om vår organisation så att den ska bli effektivare, bland annat genom att skapa en bättre struktur och ordning på fastighetsförvaltningen tillsammans med Härjegårdar AB.
Ett intressant projekt är även Stärkt lokal attraktionskraft, där vi med stöd från Tillväxtverket ska förbättra utvecklingen av kommunen i dialog med medborgarna.
Med goda gemensamma krafter från både kommunen och medborgarna finns alla möjligheter att få Härjedalen att växa och blomstra!
Ola Regnander Gunnel Gyllander
ekonomichef kommunchef
Härjedalen kort 2015.indd 9 2016-06-02 09:48:50
Badhuset i Sveg ord. öppettider Måndag stängt
Tisdag–torsdag 12.00–19.30
Fredag 09.00–18.30
Lördag–söndag 10.00–15.30 Morgonsim tisdag & torsdag även gym 06.00-07.30 Onsdag Candlelight swim från 18 år 17.30–19.30 Badtider fr.o.m. v 24 t.o.m. v 34 Måndag stängt
Tisdag-fredag 10.00-17.30
gym 10.00-18.00
Lördag + söndag 10.00-15.30
gym 10.00-16.00
Morgonsim tisdag & torsdag 06.00-07.30 gym 06.00-08.00 Midsommarafton, midsommardagen stängt.
Anmäl er till Bonus-simmet som pågår fr.o.m. Juni t.o.m. Augusti.
Anm. till höstens simskolor senast 21/8 För bokningar, prisuppgifter och information kontakta badhusets reception på tel 0680-177 10.
herjedalen.se/simhallen Lediga jobb
herjedalen.se/lediga jobb
utställningar Ljushallen Sveg Juni-Juli: Arne gustafsson - Oljemålningar
Augusti: Härjedalens fotoklubb September: Härjedalens amatör- konstförening
Oktober: Charlie Fjätström - Foton Med reservation för ändringar.
gode män
Överförmyndaren söker gode män till personer som p.g.a. sjukdom eller annan orsak behöver hjälp med eko- nomi och myndighetskontakter.
Det finns även ett behov av gode män till ensamkommande ungdomar. Inga förkunskaper krävs. Arbetet är i huvud- sak ideellt, men viss ersättning utgår.
Mer information tel: 0680-161 45 overformyndare@herjedalen.se Härjedalen Sveg airport Priser från 595 SEK. För bokning, tidtabell och priser – besök Direktflygs hemsida: direktflyg.com eller
callcenter tel 0770-790 700.
Du kan också besöka flygplatsen eller ringa 0680-100 95
herjedalen.se/svegairport
Sommaruppehåll 9 juli – 6 augusti.
Härjedalens Fjällmuseum Öppettider: 1 maj - 24 juni
Museet: Öppet enligt överenskommelse Café gästis: Stängt
Öpettider: 25 juni - 30 september Museet: Öppet alla dagar 10.00-17.00 Café gästis: Öppet alla dagar 11.00-17.00
25 juni - 30 september, utställningar av Rolf Ärnström. "I fotografiets tid – resor i Sápmi". Se mer på fjallmuseet.se kommunens evenemangskalender Alla föreningar/organisationer kan annonsera gratis i kommunens evenemangskalender på webben.
herjedalen.se/evenemang Servicetelefon för äldre Tel: 0680-176 00
Telefontid mån-fre kl 9.00-15.00 Semesterperiod socialkontoret Från juni t.o.m. augusti har individ- och familjeomsorgen mindre beman- ning på socialkontoret i Sveg och på lokalkontoren. Detta kan få till följd att hanteringen av inkommande ärenden tar lite längre tid än normalt. Akuta ärenden prioriteras.
Lite av varje...
Härjedalen är en attraktiv kommun där det är lätt att leva. Tre kärnvärden visar vad vi står för: Livskraft – företagsamhet, nyfikenhet och utvecklingslust präglar såväl näringsliv som skolor, byar och föreningar. Äkthet – med naturen, kulturen och traditionen som utgångspunkt står Härjedalen för kvalitet, kunnande och hållbar utveckling. Närhet – Härjedalen ska finnas mitt i världen och präglas av närhet, värme, öppenhet och tolerans.
