Andraspråksperspektiv

monica.soderstrom.lareu@andrasprak.su.se

Språk och lärande

Andraspråksperspektiv

• Nytt undervisningsspråk?

• Ny skolkod?

Men alla elever behöver:

Tydligare strukturer, tydligare instruktioner, mer handledning in i texter, fler explicita språk-,läs-, skriv-, och lär-strategier och fler möjligheter att använda språket.

• är ett rikstäckande resurs- och

utvecklingscentrum vid Stockholms universitet

• arbetar med frågor som rör svenska som andraspråk och flerspråkiga elevers lärande

• arbetar med alla skolformer - från förskola till vuxenutbildning

• vänder sig till lärare i alla ämnen, skolledare samt andra som arbetar med utbildningsfrågor

www.andrasprak.su.se

Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita.

Undervisningen mot dessa mål är kontextrik, full av rika möjligheter till

interaktion och innehåller språklig stöttning.

(Hajer & Meestringa 2010:11)

Vem är den flerspråkiga eleven?

18% av elever i Sverige har invandrarbakgrund

I Stockholm och Göteborg har ca 30% av eleverna invandrarbakgrund

140 olika modersmål

Ökade behörighetskrav

Yrkesförberedande program

• Svenska/svenska som andraspråk

• Engelska*

• Matematik

• Minst fem andra ämnen

Högskoleförberedande program

• Svenska/svenska som andraspråk

• Engelska*

• Matematik

• Minst nio andra ämnen

På vilket sätt har resultaten försämrats?

• Sverige är ett av de få länder där både de genomsnittliga resultaten och likvärdigheten samtidigt har försämrats

• Skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har ökat samtidigt som skillnaderna mellan skolor har ökat

• Betydelsen av socioekonomisk bakgrund har förstärkts på både individ- och skolnivå.

Rustad att möta framtiden?

PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap

Skolans uppdrag

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

(Lgr11)

Når avancerade färdigheter:

10% infödda

3% (drygt) födda i Sverige med utländsk bakgrund 3% (knappt) födda utomlands med utländsk bakgrund

Når inte grundläggande färdigheter:

14% infödda

30% födda i Sverige med utländsk bakgrund 48% födda utomlands med utländsk bakgrund

"Ett barns intellektuella utveckling löper parallellt med dess förmåga att behärska det sociala medlet för att tänka, nämligen språket”

(Lev Vygotskij)

Sociokulturellt perspektiv på lärande

Kvalitetsdgranskning Rapport 2010:5

Interaktion i klassrummet

Lärare bör utarbeta metoder för att täcka in de moment i undervisningen som gynnar elevernas läsutveckling, inklusive läsförståelse

Större individualisering Kompetensutveckling

Bearbetningen bör föregås av ett förförståelsearbete där texten sätts in i ett sammanhang

Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6

Ex. från So undervisning elev i åk.8

Om man tar en bra tjur och parar med en

bra ko så får man en bra kavel. Detta kallas

avel.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet.

Syfte

Vad säger du?

Det är sent en fredagskväll.

Du har bjudit hem en vän.

Nu vill du att hon/han går hem.

Kommunikativ språkförmåga

Organisatorisk kompetens Kunskap om språksystemet

Pragmatisk kompetens Kunskap om språkanvändning

Formell språklig kompetens

Textuell kompetens

Funktionell kompetens

Sociolingvistisk kompetens

Uttal skrift

Syfte

Textbygge Olika sociala situationer Grammatik

Lexikon

Strategier Kontroll

Fritt efter Bachman och Palmer (1998) samt Lindberg (2003)

Kommunikativ språkförmåga

Organisatorisk kompetens Kunskap om språksystemet

Pragmatisk kompetens Kunskap om språkanvändning

Formell språklig kompetens

Textuell kompetens

Funktionell kompetens

Sociolingvistisk kompetens

Uttal skrift

Syfte

Textbygge Olika sociala situationer Grammatik

Lexikon

Fritt efter Bachman och Palmer (1998) samt Lindberg (2003)

Kvinnor får lättare förkylningar än män

1. De förkylningar som kvinnor får är lättare än de som män får

2. Kvinnor har lättare att få förkylningar än vad män har

3. Kvinnor har lättare att få förkylningar än att få män…

Språkets roll betonas i Lgr 11

Ma anv sam

fråg da historiska begrepp för att

era hur historisk kunskap ordnas, och används

H - h k Biologi

använda kunskaper i biologi kommunicera och ta ställnin naturbruk och ekologisk hållbarhet

Musik nalys

ika sociala, kulturella och historiska Religionskunskap

resonera och argumentera kring mora

Slöjd

analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp Teknik

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

Idrott och hälsa

Ord och begrepp för och samtal om hälsa, natur- och Kemi

Fysik

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Samhällskunskap

uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv

2.2 Kunskaper

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt

Jämföra i hk

– vilket ordförråd krävs i olika ämnen ?

• De här är identiska

• Det är samma recept bortsett från

• I det här receptet är det bara 2 ägg

• De påminner om varandra men i det ena har man

• Det finns inga likheter alls, helt olika råvaror

• Det är högre temperatur när man gräddar…

• Eftersom man har uteslutit gluten är det här….

Uttrycka likheter och skillnader men också grader av likhet/skillnad

Kunskapskravens uppbyggnad

Fakta Analys

Olika

genrer/framställningsformer

Vi:

återger berättar beskriver förklarar argumenterar diskuterar

effekter principer faktorer rättigheter skyldigheter samband säkerhet samhället lagar regler traditioner

Från vilket central innehåll är orden hämtade i Lgr11?

Ensamseglare eller samarbete?

Vem tar t ex ansvar för att bygga ut ordförrådet kring ett ord som jämföra . Vad betyder ordet lagar i idrott,

samhällskunskap? I teknik? I hk?

Språk och ämne och genrepedagogik?

Är det en ny modefluga?

Vad betyder ordet fluga?

Insekt, något som är på modet, ”inne”, klädesaccessoar

Rubrik Text

Granen Pi’cea A’bies

Min sommar i fjällen

Att plantera granplantor

Sagan om granen

•Gör en tillräckligt stor och djup planteringsgrop…

•Skrapa gärna bort så det blir..

Vill man verkligen ha en plastgran?

Jag tycker inte det i alla fall. Visst, det kanske blir lite barrigt med riktiga granar, men det är det definitivt värt.

Och det finns billiga riktiga granar.

Det var en gång en gran och en tall som växte tätt tillsammans alldeles i skogsbrynet

Granen är ett barrträd och tillhör familjen tallväxter. Trädet finns utspritt i nästan hela landet.

Vi hade startat vår vandring redan klockan sex på morgonen och vandrat hela dagen. Förutom att vi fått skavsår bägge två, tappat bort kompassen och fått 100 myggbett

Bygga broar

• Språk lärs i ett sammanhang

• Helhet - delar

• Från tal till skrift

• Från vardags- till kunskapsrelaterat språk

• Från konkret till abstrakt

• Explicit undervisning (metaspråk)

• Stöttning

• Interaktion

Granen Pi’cea A’bies Granen är ett barrträd och tillhör familjen tallväxter. Trädet finns utspritt över hela landet och täcker den största ytan. Granen trivs bra i näringsrik, fuktig mark.

Granen kan uppnå 60 meters höjd och en ålder av över 400 år.

Sagan om granen Det var en gång en gran och en tall som växte tätt tillsammans alldeles i skogsbrynet.

På vintern svepte granen sina vida grenar…

En dag kom ett gäng gubbar förbi.

-Här är det för tätt sa…

Och än i dag står granen och tallen kvar i skogsbrynet…

Att plantera granplantor Redskap:

Planeringsborr och hacka är oftast det bästa redskapet.

Under planteringen kan plantorna bäras i en vanlig hink eller i en plastkorg.

•Gör en tillräckligt stor och djup planteringsgrop…

•Skrapa gärna bort så det blir..

•Täck rötterna med

•mineraljord och…

Min sommar i fjällen

Vi hade startat vår vandring redan klockan sex på morgonen och vandrat hela dagen. Förutom att vi fått skavsår bägge två, tappat bort kompassen och fått 100 myggbett hade allt löpt enligt planerna. Vid 17 tiden mörknade himlen snabbt och vinden tilltog. Vi hade ingen aning om var vi befann oss och när tunga regndroppar började falla tog vi skydd under en mäktig gammal gran.

Grenverket var…

Vill man verkligen ha en plastgran?

Finns det någon som tycker att man ska ha plastgran? Jag tycker inte det i alla fall. Visst, det kanske blir lite barrigt med riktiga granar, men det är det definitivt värt. Och det finns billiga riktiga granar. Vi har aldrig haft plastgran (jag har varit hemma hos folk som har det), men det blir inte alls samma känsla tycker jag.

Skolspråket

Ska fungera som ett avancerat tankeredskap så att kunskaper kan utvecklas, fördjupas, och redovisas

Eleven måste förstå och kunna verbalisera abstrakta begrepp och komplexa samband

Kunna värdera och granska kritiskt

Skolans basgenrer

Diskuterande/

argumenterande

Återgivande Beskrivande

Instruerande

Berättande

Förklarande

Redogörande

Fritt efter

Gibbons (2006), Schleppegrell (2004)

Personliga Fakta

Analytiska

Muntligt ---­ Skriftligt

Vardagsrelaterat ---­ Ämnesspecifikt ordförråd

Informellt ---­ Formellt Konkret ---­ Abstrakt Subjektivt ---­ Objektivt

Vardagsspråk Skolspråk

Vill man verkligen ha en plastgran?

Finns det någon som tycker att man ska ha plastgran? Jag tycker inte det i alla fall.

Visst, det kanske blir lite barrigt med riktiga granar, men det är det definitivt värt. Och det finns billiga riktiga granar. Vi har aldrig haft plastgran (jag har varit hemma hos folk som har det), men det blir inte alls samma känsla tycker jag.

Anser Enligt mig Enligt min åsikt Min uppfattning är Jag hävdar

Vardagligt, nära det muntliga

Formellt, abstrakt, tekniskt, nära det skriftspråkliga

Mattespråk Vardaglig betydelse

Rymmer Skillnad Volym Teckna Axel Udda Värde Roten Bas

Ur: Mer än matematik

Np i biologi

Det som händer i kroppen under träning är svårt att mäta i skolan på kort tid. Du kan emellertid uppskatta hur mycket kroppen arbetar genom att mäta pulsen. Pulsen ökar ju snabbare du

(brukar vara 220 slag/min minus din ålder). För att kunna jämföra intervallöpning och löpning i

av pulsen under intervallträningen .

Mattespråk Vardaglig betydelse

Rymmer Skillnad Volym Teckna Axel Udda Värde Roten Bas

Flyr Olikhet

Ljudvolym, hårvolym Rita

Kroppsdel axel Konstiga Något värdefullt Roten på en växt Basljud, baslivsmedel

Ur: Mer än matematik

Barnens språkutveckling i förskolan

LPFÖ : Möjlighet att utveckla både det svenska språket och modersmålet

Regn

På morgonsamlingen

• Regnskur

• Skyfall

• Duggregn

• Ösregn

• Störtregn

• Småregn

Gradera på en skala. Ord för lite regn/mycket regn

Stöttning

• Att man tillfälligt ger det stöd som behövs men när en vägg står för sig själv vid ett husbygge, kan stöttorna tas bort.

• Den tillfälliga men nödvändiga hjälp som pedagogen ger för att eleven framgångsrikt ska kunna utföra sina uppgifter.

• Stöttning är en tillfällig hjälp som pedagogen ger eleven för att den så småningom ska kunna utföra samma uppgift utan hjälp. Den är framtidsorienterad:

Det som ett litet barn kan göra med lite hjälp idag, kan det göra själv i morgon.

Målet är att använda kunskapen också i andra sammanhang – lära sig HUR man ska tänka inte bara VAD

Den närmsta utvecklingszonen

En blå blomma som En blåsippa med 6 kronblad, har något vitt i mitten 1 pistill och fler än 10 ståndare

Eleven tillägnar sig inte det kunskapsrelaterade språket enbart genom att

höra det. Vi måste bygga upp ett metaspråk för att elever ska förstå och själva producera

det mer abstrakta språket

Stöttning i den närmsta utvecklingszonen

• genom interaktion med jämbördiga deltagare

• genom interaktion med mer kompetenta deltagare

• genom interaktion med mindre kompetenta deltagare

• genom reflektion, redskap och andra hjälpmedel

Lektion i värmetransport

Fråga 1: Vilka tre former av värmetransport finns det?

Svar: Konvektion, strålning, ledning

Fråga 2: Vad är skillnaden mellan värmeledning och strålning?

Svar: Vid värmeledning krävs ett medium för värmen at fraktas igenom. Vid strålning överförs värmen utan hjälp av något medium.

Fråga 3: Ge exempel för varje form av värmetransport.

Svar: ……….(inget svar)

Haijer (2004) Ur Symposium 2003

Utvecklingszon

Utveckling av kunskap, lärande och förmågor

Frustrationszon

För höga krav

Trygghetszon

För lätt För lite lärande

Uttråkningszon

Lite intresse och motivation

stöd

Lite stöd

Liten utmaning Stor utmaning

Fritt efter Mariani 1997

Den nedåtgående spiralen – en tendens?

Förklarar svåra ord texter men minskar också antalet svåra ord.

Förenklar texter, förkortar texter

Fokuserar på lösryckta fakta snarare än på djup förståelse

Låter inte eleverna producera texter, undviker elevernas bristande formuleringar i tal och skrift

Interaktionen minskar, det pedagogiska klimatet försämras

Läraren tar över och nivån sjunker

Kontextbundet Kontextreducerat Hög kognitiv svårighetsgrad

Låg kognitiv svårighetsgra

Cummins fyrfältare

Fritt efter Hall 1994 och Lindberg 1997

2. Läraren ger ord och begrepp

1. Praktiskt arbete i grupp 4. Skriva loggbok 3. Lärarstödd redovisning

5. Läsa text i lärobok

Read the text and answer the questions:

A krinkelejup was parling a tristelebin. Barjam stipped. The barjam grupped ?Minto? to the krinklejup. Krinklejup zisked zoelly.

1. What was the krinklejup doing?

2. What stipped?

3. Did the barjam grup?

4. How did the krinklejup zisk?

•genomföra systematiska undersökningar i biologi,

• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen.

Cummins modell

Hög kognitiv svårighetsgrad

Kontextbundet Kontextreducerat

Låg kognitiv svårighet d

Generalisera, jämföra, konstatera, sammanfatta, planera, klassificera utifrån kända kriterier, söka lösningar på problem omforma information, rekapitulera

Identifiera, koppla ihop, namnge, återge, tillämpa kända rutiner, beskriva iakttagelser, ordna, sortera, berätta

Argumentera, identifiera kriterier, utveckla och underbygga idéer, försvara åsikter och bedömningar, värdera kritiskt, tolka belägg, formulera hypoteser, förutsäga resultat, analysera, tillämpa principer på nya situationer

Härma, säga efter, kopiera

Kontextbundet Kontextreducerat

Hög kognitiv svårighetsgrad

Låg kognitiv svårighetsgra

Cummins fyrfältare

Fritt efter Hall 1994 och Lindberg 1997

2. Läraren ger ord och begrepp

1. Praktiskt arbete i grupp 4. Skriva loggbok 3. Lärarstödd redovisning

5. Läsa text i lärobok

Stöttning kring tidsord

åkte spårvagn

och buss

Utflykt till Lillsjön

badade i sjön

kallt men roligt att bada

åt matsäck

tittade på grodyngel och fjärilar

och svampar

lärde oss om djur och växter i naturen, vi hade en rolig och lärorik dag

Effektiva grupparbeten

• Tydliga instruktioner

• Uppgifter som kräver interaktion

• Kognitivt utmanande uppgifter

Ha höga förväntningar på eleverna!

F Vad äter Ekorrar?

B Kokosnötter!

F I boken står det att de äter ekollon.

Kommer du ihåg att jag läste? Vad äter ekorrar?

B ….

Vems kontext?

Att skapa sammanhang för språkinlärning

Utveckling av muntlig och skriftlig litteracitet i ett ämne

• Förutsättning för att kunna lära på ett effektivt sätt när det gäller kognitivt utmanande arbeten.

• Förutsättning för att kunna klara

kunskapskraven

Skaka på grisen? Lilla Sara! Hon kan

ju alltid försöka…

Det räcker inte med goda avkodningsstrategier!

Många elever:

läser flytande utan engagemang

läser flytande utan att kunna återge det de har läst vet inte när de förstår eller inte förstår en text vet inte vad de förväntas begripa när de läser vet inte att en text förväntas ha en mening

Litteracitetsutveckling i skolans ämnen

Aktiviteter innan vi börjar läsa

Aktiviteter undertiden vi läser

Aktiviteter efter att vi har läst

Aktivera elevernas bakgrundskunskaper, vad vet vi om ämnet? Närläsning.

Skapa nyfikenhet.

Aktiv läsning, kunna förutsäga, läsa mellan och bortom raderna arbeta med olika läsförståelsestrategier, muntligt och skriftligt t ex i läsjournal.

Reflektion både till egna erfarenheter upplevelser och språk. Skriftligt, muntligt, enskilt, i par eller i grupp.

Boksamtal.

”Sara var bjuden på kalas. Hon undrade om Elin skulle gilla en TinTin-bok. Hon skakade på

spargrisen. Den gav inte ett ljud ifrån sig.”

Ur; Språk och läsning (1984)

Workshop kring genrer och Lgr11

Instruktion:

Arbeta med att hitta genrerna/olika framställningsformer i kursplanerna

Diskutera begreppen stöttning, interaktion, kontext och skapa genom det ett gemensamt språk i lärarlaget

Instruktion kring workshop 1

• Ta en kursplan i ett ämne du undervisar. I gruppen kan alltså fler ämnen, årskurser och nivåer (A-E) vara representerade.

Leta i kunskapskraven efter språkliga framställningsformer/genrer.

• Leta efter ord som: återge, beskriva, förklara, argumentera, uttrycka en åsikt, resonera, samtala, kommentera etc.

• Fundera över vilken språklig, kognitiv samt analytisk nivå som krävs beroende på språkligt uttryck.

• Diskutera vilka språkliga framställningsformer ni har hittat, vilka krav de ställer samt om undervisningen erbjuder eleven att utveckla dessa förmågor.

Kunskapskravens uppbyggnad

Fakta Analys

Olika

genrer/framställningsformer

Vi:

återger berättar beskriver förklarar argumenterar diskuterar

Instruktion kring workshop 2

• Välj att diskutera ett av begreppen stöttning, kontext, interaktion i grupperna med utgångspunkt i föreläsningen. Låt varje deltagare i gruppen uttrycka sin åsikt. Koppla till din verksamhet/undervisning och gärna med konkreta exempel.

• Gå vidare med ett nytt begrepp om ni känner er klara, eller spara övriga begrepp till framtida diskussioner.

• Ta eventuellt hjälp av bifogade bilder som handlar om begreppen stöttning, kontext, interaktion för att fördjupa diskussionen.

• Fundera över hur ni kan observera er själva och varandra framöver med särskilt fokus på dessa tre begrepp och vad de innebär i praktiken.

• Fundera över när ni kan följa upp diskussionen och kommande observationer.

Exempel historia

Historia åk 3 Ge exempel (ca 8 ggr) Samtala

Beskriva (ca 8 ggr) Ange

Jämföra Återge

Framföra synpunkter Enkla sammanställningar så att innehållet framgår

Historia åk 6 Föra resonem ng orsaker till och konsekvense av…

Beskriva

Motive sit esonemang Dra utsatser

Tolka och visa på sp r av historien och föra resonemang om varför Använda historiska begrepp

på

ett fungerande sätt.

Förklaring Argumentation

Analys

1. Ett gemensamt språk Stöttning

Diskutera

Hur tolkar vi begreppet stöttning?

Vad betyder det i praktiken i min undervisning/verksamhet?

Var befinner jag mig idag?

Vad kan jag/vi utveckla?

Det här behöver jag veta mer om.

Det här arbetar jag mycket med i min undervisning/verksamhet så jag

kan dela med mig av mitt arbetssätt till andra.

Utvecklingszon

Utveckling av kunskap, lärande och förmågor

Frustrationszon

För höga krav

Trygghetszon

För lätt För lite lärande

Uttråkningszon

Lite intresse och motivation

stöd

Lite stöd

Liten utmaning Stor utmaning

Fritt efter Mariani 1997

Interaktion, talutrymme, elevaktivitet, problematiserande samtal, på modersmålet och på andraspråket

Cummins modell ­ förmågor

Hög kognitiv svårighetsgrad

Kontextbundet Kontextreducerat

Låg kognitiv svårighet d

3. Ett gemensamt språk Kontext

Diskutera

Hur tolkar vi begreppet kontext?

Vad betyder det i praktiken i min undervisning/verksamhet?

Var befinner jag mig idag?

Vad kan jag/vi utveckla?

Det här behöver jag veta mer om.

Det här arbetar jag mycket med i min undervisning/verksamhet

så jag kan dela med mig av mitt arbetssätt till andra.

2. Ett gemensamt språk Interaktion

Diskutera

Hur tolkar vi begreppet interaktion?

Vad betyder det i praktiken i min undervisning/verksamhet?

Var befinner jag mig idag?

Vad kan jag/vi utveckla?

Det här behöver jag veta mer om.

Det här arbetar jag mycket med i min undervisning/verksamhet

så jag kan dela med mig av mitt arbetssätt till andra.

Ett ämnesspecifikt språk första dagarna i skolan

Gibbons, Pauline Hallgren och Fallgren, 2010.

"Lyft språket Lyft tänkandet" är en fristående introduktion till lärare som redan undervisar eller står inför uppgiften att undervisa elever som lär på sitt andraspråk. Men den kan också ses som en fördjupning av de teorier och resonemang som presenterades i

"Stärk språket Stärk lärandet" (2006).

Johansson, Britt Sandell Ring, Anniqa Hallgren och Fallgren, 2010.

"Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken" är en bok som inspirerar och vägleder dig som önskar utveckla och fördjupa dina kunskaper om genrepedagogik. I Lgr-11 betonas språkets roll i alla ämnen och att arbeta enligt en genrepedagogisk modell innebär att man integrerar ämneskunskaper och språk i undervisningen.

• Flyman Mattsson, Anna Håkansson, Gisela Studentlitteratur, 2010.

Bedömning av svenska som andraspråk En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. En handbok som presenterar en analysmodell för att beskriva, nivåbedöma och följa andraspråksutveckling över tid. Grunden för den modell som presenteras är baserad på processbarhetsteorin och den forskning som har gjorts om utvecklingsstadier i svenska som andraspråk.

• Segregering

• Decentralisering

• Differentiering

• Individualisering

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer

Gibbons, Pauline Heinemann, 2002.

Hallgren och Fallgren, 2006.

Hur ska man som lärare arbeta för att nå alla elever i ett heterogent och mångkulturellt klassrum? Hur kan man arbeta så att undervisningen blir både språk- och kunskapsutvecklande? Dessa frågor står i fokus för denna bok, skriven av Pauline Gibbons som själv har lång erfarenhet av undervisning av flerspråkiga elever, både som lärare och lärarutbildare.

Abrahamsson, Tua Bergman, Pirkko (red) HLS Förlag, 2005.

I "Tankarna springer före"

presenterar författarna en heltäckande bedömningsmall som kan användas för att beskriva språkbehärskningen hos andraspråksinlärare – såväl barn som vuxna. Författarna poängterar vikten av en enhetlig syn på språkutveckling från förskolan till gymnasiet och

vuxenundervisningen.

Symposium 2009

Genrer och funktionellt språk i teori och praktik.

Under de senaste åren har den australiska genrepedagogiken väckt ett allt större intresse i svensk skola och utbildning.

Utmärkande för genrepedagogiken är dess betoning på en undervisning där eleverna får kunskaper om hur texter och språk formas av den omgivande sociala kontexten. Läraren har här den viktiga rollen att leda samtal om vad som utmärker olika texter i olika ämnen.

Rapport 352 2010

Rustad att möta framtiden?

PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap.

Greppa språket Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet FORSKNING FÖR SKOLAN

Du som lärare har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling.

Men i synnerhet för flerspråkiga elevers dubbla inlärningsprocesser.

Vilka arbetssätt stärker dessa processer och vilka verktyg hjälper dig som lärare att möta dessa elever?

Detta tas upp i boken Greppa språket!

(Finns på Skolverkets hemsida)

Monica Axelsson (red.)

För elever med svenska som andraspråk är uppgiften i skolan både att lära sig språket och att lära genom språket. Detta är en uppgift som kräver tid, kraft och professionell stöttning från kunniga lärare. I denna bok visar en grupp lärare hur de genom ett medvetet arbete med ett samtidigt fokus på språk och innehåll i skolans ämnen möjliggör en både språklig och ämnesmässig utveckling hos sina elever.

http://www.pedagogstockholm.se/Web/Cor e/Pages/Special/DocumentServiceDocume nt.aspx?fileid=84fc867bbf724a59b0b51cca 7ec594ec