Malmö stad
Tekniska nämnden 1 (7)
Datum Yttrande
2014-09-17 Adress
August Palms plats 1
Diarienummer Till
TN-2014-887 Kommunstyrelsen
Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2014
STK-2014-717
Tekniska nämnden föreslås besluta att lämna följande yttrande:
Sammanfattning
Enligt kommunstyrelsens beslut i både KS-KOM-2012-01133 och STK-2013-495 uppmanas samtliga nämnder att inkomma till Stadskontoret med en uppföljning av arbetet med Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande senast oktober 2014. Att integrera unga Malmöbors idéer och kunskap i vår verksamhet är en viktig fråga för Tekniska nämnden.
Yttrande
1. Känner förvaltningens ledningsgrupp till innehållet i policyn?
Svar: Ledningsgrupperna på förvaltningarna känner båda till innehållet i policyn
2. Hur säkerställs att nya chefer introduceras till policyn i er förvaltning?
Svar: Nya chefer får ta del av policyn.
3. Hur har ledningen gått till väga för att säkerställa att medarbetare känner till och jobbar utifrån po- licyn? (ex. introduktion, APT, utbildningar, medarbetarsamtal, metodutveckling, kvalitetssäkring mm)
Svar: Information om policy har skett bland annat på APT och via KomIn. Ett annat exempel är när fastighetskontoret hade ett lunchmöte om policyn.
Fastighetskontoret har sorterat in arbetet under sin jämställdhetsgrupp och på gatukontoret har arbetet koordinerats av den avdelning som i huvudsak bedriver dialogarbete, stadsmiljöavdelning- en.
4. Har ni i er förvaltning någon strategi för att implementera Jag bor i Malmö - policy för unga infly- tande?
2 (7) Svar: Förvaltningarna har ingen särskild strategi för implementeringen. Implementering har dock
skett t ex genom att barnkonventionen har blivit en del i fastighetskontorets arbete med exploate- ringsfrågor. På gatukontoret är dialogarbetet, inte minst riktat till unga, en integrerad del i plane- ringsprocessen.
5. Hur arbetar/bidrar er förvaltning till det sektorsövergripandearbetet med ungas inflytande (utöver nätverksträffarna)?
Svar: Det är i huvudsak gatukontoret som i sin verksamhet arbetar sektorsövergripande, framför- allt i samband med olika arrangemang.
6. Vilka former för dialog mellan unga och beslutsfattare finns i er nämnd/förvaltning?
Svar: Dialog med unga är en naturlig del i gatukontorets arbete med olika arrangemang eller i pla- neringsprocessen för enskilda investeringsobjekt.
7. Vilka yrkesgrupper/arbetsgrupper har fått utbildning i Barnkonventionen i er nämnd/förvaltning?
Svar: Ingen riktad utbildning har skett utan de som varit intresserade har haft möjlighet att gå ut- bildning när sådan erbjudits.
8. Vilka utmaningar i implementeringsarbetet har ni identifierat?
Svar: Utmaningarna har framförallt handlat om att hitta vilka beröringspunkter som förvaltningar- na har rörande ungas inflytande.
9. Vilka framgångsfaktorer har identifierats i arbetet med policyn så här långt?
Svar: Framförallt har medvetenheten generellt ökat på förvaltningarna rörande barnkonventionen och ungas inflytande. Det har blivit en naturlig del av verksamheten att arbeta aktivt och målmed- vetet med frågorna kring ungas inflytande. Exempelvis har kommunikatörerna blivit mycket mer erfarna att jobba i sociala medier, hålla sig uppdaterade på ny teknik och nya sätt att kommunicera.
10. Vilka effekter av arbete med ungas inflytande har ni kunnat se så här långt?
Svar: Det är svårt att mäta direkta effekter, förutom samarbetet som uppstått i konkreta exempel (se fråga 12).
11. Har ni kommit på något sätt att mäta effekterna av arbetet med ungas inflytande?
Svar: Nej
12. Vilka goda exempel har ni från arbetet med policyn? (knyt gärna exemplet till relevanta principer i policyn)
3 (7) Skateboard – Princip 3: Dialog med unga, Princip 4: Stödja ungas organisering och Princip 5: Möjlighet att
påverka beslut
Genom att Tekniska nämnden via gatukontoret stöttar evenemang, lokala föreningar och skapar fysiska förutsättningar för åkning mobiliseras alla Malmös skateboardåkare till att vara engagerade i skateboardnätverket. Detta gäller gamla som unga. Som skateboardåkare i Malmö får ungdomar tillgång till en social plattform och rikt kulturellt kapital. Genom att ge unga ett socialt samman- hang kan de själva välja hur de vill utöva sitt inflytande.
Alla skateboardtävlingar och evenemang i Malmö är öppna för alla. Vi arbetar utifrån tanken att tävlingar är sociala sammankomster där deltagande är lika mycket värt som placering. Vi arbetar på så sätt aktivt för att integrera unga i skateboardnätverket och ger dem en plattform att synas.
Gatukontoret har ett aktivt samarbete med Skate Malmö som är Malmös onlineplattform för allt som händer i skatevärlden. Sidan drivs av skateboardåkare och kommunicerar på skateboardvärl- dens språk. Gatukontoret engagerar unga skateboardåkare för att ge dem tillfälle att medverka i administration och dokumentation under tävlingar, bland annat i samarbete med Bryggeriets Gym- nasium.
Våra evenemang riktar sig framför allt till ungdomar och anpassas enligt deras förutsättningar ge- nom att vara gratis, inte kräva föranmälan samt att locka med innehåll som är attraktivt för dem.
En del av gatukontorets medarbetare är själva aktiva skateboardåkare och kommunicerar direkt med Malmös skejtande ungdomar. Ett resultat av dialogen med Malmös skejtare är satsningen på Värnhemstorget där ett förslag från lokala skejtare lett till en etablering av skatetvänliga objekt i stadsmiljön.
Malmö sail week – Princip 4: Stödja ungas organisering
Under Malmö Sail Week lär unga varandra. Unga instruktörer anlitas och utbildas i att genomföra
”prova-på-aktiviteter”. De utbildas samtidigt av föreningar för att kunna bistå och arbeta med se- gelarrangemang i staden som ett befintligt crew. Allt för att föryngra seglingen i staden och sprida kunskapen och därigenom besluten. På detta vis vill vi stimulera en generationsväxling i besluts- grupperingarna. Genusperspektivet är också viktigt i detta arbete.
Folket Park Öppna hus – Princip 5: Möjlighet att påverka beslut
Under vårvintern 13/14 har parken haft öppna hus där allmänheten haft möjlighet att komma in med deras synpunkter, önskningar och visioner för parkens framtid. På dessa tillfällen medverkade unga och beskrev vad de tycker om med parken, vad de tycker mindre om och hur deras framtids- vision är. På plats fanns personal som ställde frågor och antecknade utifrån var och ens egna förut- sättningar.
Folket Park Parkoidtävling – Princip 5: Möjlighet att påverka beslut
Parken genomgår stora förändringar och som en del i vår dialog med besökarna arrangerade vi en idétävling där alla var välkomna att bidra med sitt förslag till vad en Parkoid kan tänkas vara. 116 förslag kom in och ett flertal av dessa var inlämnade av unga Malmöbor.
4 (7) Folkets Park Turkiska kulturfestivalen – Princip 4: Stödja ungas organisering
Turkiska kulturfestivalen arrangeras av Malmös Unga Svenska Turkar (MUST), en förening med enbart unga medlemmar. Föreningen har arrangerat festivalen i 6 år och sköter all programbok- ning, planering, etablering och avetablering med hjälp av en projektledare från Folkets Park.
MUST har utvecklat arrangemanget från ett endagsarrangemang till en tvådagars festival med såväl kända som okända artister på scenen, men även lokala unga talanger.
Folkets Park Folkets miniramp jam – skatetävling – Princip 2: Målgruppsanpassad information och arbetssätt och Princip 4: Stödja ungas organisering
Många av skatarna som använder parkens ramp är unga medborgare som har ett genuint intresse av skejtkulturen. På tävlingen fick de både möjlighet att tävla och se proffs tävla på deras hemmaa- rena. Skejtkulturen är dessutom lyhörd och anpassar sina event till ungdomarnas önskemål och följer med i tiden. Tävlingarna sker i samarbete med Bryggeriet som är i nära kontakt med ungdo- marna som är medlemmar hos dem.
Artscape – Princip 2: Målgruppsanpassad information och arbetssätt
Artscape var en gatukonstfestival som arrangerades av ett gäng unga, drivna människor som ville öka kunskapen och kännedomen kring gatukonst. I parken höll de workshop för att lära allmän- heten, men i synnerhet unga besökare mer om gatukonst och dess teknik. Workshopsen var väldigt populära och drog en ung publik med stort intresse för en konstform som börjar bli etablerad i det offentliga rummet. Samtidigt som amatörer fick möjlighet att testa sig fram, målades det även av professionella konstnärer.
Folkets Park Hoppkudden hela sommaren – Princip 3: Dialog med unga
Efter avvecklingen av Axels tivoli har Folkets Park fyllts med nya aktiviteter som ska vara roliga för barn och unga, men som inte är avgiftsbelagda. En av de mer populära har varit en stor hopp- kudde som är öppen varje dag från 7-22. Kudden har blivit en populär lekplats för barn under da- garna, men även en plats för ungdomar att hänga och umgås kvällstid. Därmed har det även blivit en plats där parkens personal kunnat träffa den målgruppen, prata om deras önskningar för parken, och bygga relationer med grannar. En vattenkran installerades under sommaren efter önskemål från ungdomar, och Malmö stads förebyggarsektion har varit på plats vid flera tillfällen för att bygga ytterligare relationer.
Fritidsrådets skolavslutning – Princip 2: Målgruppsanpassad information och arbetssätt och Princip 4:
Stödja ungas organisering
Arrangemanget är ett initiativ från de unga som sedan förverkligats med hjälp av ledare. Ungdo- marna har planerat innehållet och haft regelbundna träffar tillsammans med fritidsledarna. Resulta- tet blev en stor avslutning med Linda Pira, Salazar Brothers m.fl. på stora scenen. Ungdomarna agerade värdar såväl ute i parken som till artisterna och under dagen besökte flera tusen ungdomar avslutningsfesten.
Feministisk festival/ladyfest – Princip 4: Stödja ungas organisering
I juni var Malmö värd för den stora konferensen Nordiskt Forum. I Folkets Park ägde samtidigt festivalen Feministisk Festival rum, och en stor avslutningsfest för konferensen den 14 juni. På festivalen var det fri entré och ett program som fungerade som ett komplement till den stora kon-
5 (7) ferensen ute på Arenan och Mässan. Både funktionärer, arrangörer och medverkande var till stor
del unga, och till avslutningsfesten anlitades Ladyfest Malmö för att genomföra bokningarna. Lady- fest består också till stor del av unga personer.
HaBiTatQ & RFSL-ungdom – Princip 4: Stödja ungas organisering
RFSL-ungdom har haft en infopunkt i parken där de har delat ut information och kondomer samt gett tillfälle till unga besökare att samtala och få information om RFSLs arbete och HBTQ frågor i största allmänhet. Utöver det, arrangerar de i samband med Regnbågsfestivalen HaBiTatQ, ett projekt som syftar till att erbjuda trygga rum för möten mellan HBTQ ungdomar mellan 13 och 21 år gamla. Många av arrangörerna är själva unga Malmöbor som planerar och genomför arrange- mangen.
Malmöfestivalen Open Office - Princip 3: Dialog med unga
Genom att bjuda in till våra tillfälliga Open Office-kontor på Gustav Adolfs torg och Stadsbiblio- teket gav vi unga chansen att i ett tidigt skede av planeringen vara delaktiga i skapandet av innehåll.
Stora delar av aktiviteterna som genomfördes vid aktivitetsplatsen ”DIY-Gör det själv” på ung- domsområdet skapades efter inspel från unga under vårt Open Office på Gustav Adolfs torg i april.
Malmöfestivalen Ungdomsområdets referens-/arbetsgrupp – Princip 3: Dialog med unga och Princip 5: Möjlighet att påverka beslut
VI har haft en referens/arbetsgrupp bestående av 20 ungdomar (13-22 år, killar och tjejer från olika delar Malmö) i skapandet av programinnehåll. Vid 4 st stormöten, samt genom en startad privat grupp på Facebook, diskuterades och utformades innehåll till ungdomsområdet under hela våren. Flera av ungdomarna var även med på plats under festivalen och hjälpte till med genomfö- randet.
Malmöfestivalen Ung Scen – Princip 2: Målgruppsanpassad information och arbetssätt och Princip 4:
Stödja ungas organisering
Festivalens nyaste musiktält heter Ung scen. Här är det bara ungdomsband som repar i Arena 305 eller ABF:s lokaler som är med. Ungdomarna är själva med deltar i upplägget för de olika dagarna och arbetar med innehåll samt logistiken i det egna tältet. Denna programpunkt är med för andra året och har varit mycket lyckat initiativ.
Studentmedarbetare och examensarbete – Princip 6: Malmö stad som attraktiv arbetsgivare för unga malmöbor
Under 2014 har administrativa avdelningen på gatukontoret tagit emot tre s.k. studentmedarbetare, studenter som ännu inte är färdiga med sina examina. Under vårterminen har de ägnat ett antal timmar åt väl avgränsade arbetsuppgifter. Genom dessa studenters perspektiv har gatukontoret fått ny kunskap och nya infallsvinklar. Två studentmedarbetare kartlade hur civilingenjörsstudenter uppfattar oss som arbetsgivare och en studentarbetare har arbetat med en mall för verksamhets- planering.
Gatukontoret tar också emot examensarbetare och studenter som gör praktik. Dessa studenter bidrar med oerhört mycket för verksamheten. Dels kan de bidra med nya synvinklar och såsom
6 (7) unga kan de ibland ha andra tankesätt och perspektiv än vi. Under våren har två studenter vid So-
ciologiska institutionen i Lund med hjälp av gatukontoret skrivit sin kandidatuppsats ”De ohörda viljorna – en kvalitativ studie om unga tjejers uppfattningar om sin delaktighet i det egna bostads- områdets offentliga rum”.
Fastighetskontoret har haft examensarbetare och praktikanter. En av examensarbetarna har däref- ter fått ett vikariat för en föräldraledig medarbetare.
Millennieskogen – Princip 2: Målgruppsanpassad information och arbetssätt
450 elever från Lindängenskolan och Högaholmsskolan i Lindängen har under 2014 aktivt deltagit i skötsel och utveckling av staden. Redan efter jul började klasserna förbereda sig för att hjälpa till att återplantera Millennieskogen och har genomfört tio olika äventyrsuppdrag under terminen – bland annat att plantera kärnor, utföra olika samarbetsövningar och ta reda på fakta om träd och dinosaurier. Det avslutande uppdraget utförs under invigningen av Millennieskogen första helgen i september. Höjdpunkten blir att klassen tillsammans planterar ett mammutträd som också kommer att döpas – namnet har klassen själv hittat på.
13. Hur har organisationen tillvaratagit unga medarbetares kompetens i enlighet med princip 6 i poli- cyn?
Det finns bland annat möjligheter för examensarbetare och praktikanter att få vikariat och i vissa fall fast anställning.
Statistikfrågor:
1. Hur många anställda under 25 år finns i er förvaltning?
Kvinnor Män
Fastighetskontoret 0 0
Gatukontoret 17 16
2. Vilken anställningsform har de anställda som är under 25 år?
Gatukontoret Kvinnor Män
Tillsvidareanställning 2 0
Visstidsanställning 0 0
Projektanställning 0 0
Timavlönad personal 15 16
Annat 0 0
Kommentar: Båda förvaltningarna har en verksamhet som oftast kräver högskoleexamen bland deras handläggare. Även om förvaltningarna ofta anställer nyutexaminerade så är den höga medel- åldern bland svenska (nordiska) högskolestudenter omvittnad, vilket minskar underlaget för att anställa unga.
7 (7)
3. Hur många praktikanter har er förvaltning tagit emot under 2014 och inom ramen för vad?
Fastighetskontoret Kvinnor Män
Högskola/Universitet 2 0
Trainee 0 0
Arbetsförmedlingen 1 1
Ung i sommar 4 4
Annat 0 0
Summa 7 5
Gatukontoret Kvinnor Män
Högskola/Universitet 10 6
Trainee 0 0
Arbetsförmedlingen 1 0
Ung i sommar 2 2
Annat (Jobb Malmö) 23 28
Summa 36 36
Kommentar: Genomgången vittnar om en omfattande förmåga och vilja att involvera unga i verk- samheten och att göra det kontinuerligt. Det i sig tyder på att tjänstemännen sätter stort värde i ungas inflytande.
Ordförande
[Förnamn Efternamn]
[Fyll i titel]
[Förnamn Efternamn]
[Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]
