Institutionen för kulturvetenskaper, 2016-05-30, 2016-09-26
Dnr G2016/399
Till
Mats Nilsson Fakultetsstyrelsen
Utbildningsansvarig Humanistiska fakulteten
Anhållan om inrättande av huvudområdet Barn- och ungdomskultur på avancerad nivå för magisterexamen samt masterexamen, MA (one and two years) in Children- and Youth Culture
Härmed ansöker vi om att få huvudområdet Barn- och ungdomskultur inrättat på avancerad nivå. Barn- och ungdomskultur finns redan inrättat som huvudområde på grundnivå (kandidatnivå) och är ett område där många lärare/forskare på institutionen är aktiva.
1. Beskrivning av huvudområdets syfte och målsättning samt för vilken/vilka examina huvudområdet är avsett.
Barn- och ungdomskultur är ett mångvetenskapligt huvudområde, där vi studerar barn- och ungas uppväxtvillkor i relation till centrala samhälleliga institutioners handlings- och tankemönster. Utifrån historiska och kulturvetenskapliga
perspektiv diskuteras barns och ungas kulturella tillhörighet, deras självförståelse och identitetsskapande.
Kurserna i Barn- och ungdomskultur ger verktyg att analysera barns och ungas kulturella världar och att öka förståelsen för dessa. Barndoms- och
ungdomsbegreppen problematiseras genomgående och ställs i relation till olika former av kulturproduktion och kulturskapande. Grundläggande teman är kulturproduktion för och med barn och unga i det samtida mediesamhället samt barns och ungas egna estetiska praktiker och skapande.
Denna ansökan gäller inrättande av Barn- och ungdomskultur på avancerad nivå för att ge studenterna möjlighet att ta en magister- eller mastersexamen
2. Huvudområdets plats i universitetets samlade utbildningsutbud. Utbildningens plats ska tydliggöras och motiveras väl och eventuella överlappningar med andra huvudområden ska redovisas.
2
Eftersom barn- och ungdomskultur redan finns inrättat som huvudområde på grundnivå är detta en komplettering. Kurser på avancerad nivå ger studenterna en möjlighet att ta en magisterexamen, vilket gör att de blir behöriga att söka
forskarutbildning i Kulturstudier. En mastersexamen ger en möjlighet att fördjupa sig för de som inte söker forskarutbildning.
Kurserna i Barn- och ungdomskultur betonar de kulturanalytiska perspektiven, inte minst vad gäller populärkultur och de normkritiska perspektiven. Demokrati och delaktighet för barn är viktiga aspekter som lyfts fram i kurserna, liksom barns och ungas egna kulturella skapande och identitetsbildning. Barn och unga är inte enbart mottagare av vuxenvärldens skapande, utan skapar i hög grad sina egna kulturella uttryck och sammanhang. Denna inriktning skiljer Barn- och
ungdomskulur från det vid utbildningsvetenskapliga fakulteten befintliga Barn- och ungdomsvetenskap, som riktar ett särskilt intresse mot och teoretiserar lärande och dess förutsättningar för barn och unga i relation till olika utbildningsmiljöer som förskola, fritidshem och skola.
3. Lärarkompetens och kompetensutveckling. Tillgången på tillsvidareanställda vetenskapligt kompetenta samt högskolepedagogiskt utbildade lärare, doktorander och eventuell annan personal som medverkar i huvudområdet ska redovisas, liksom möjligheterna till kompetensutveckling.
Lärarkompetensen är bred inom fältet barn- och ungdomskultur på institutionen med lektorer som disputerat i etnologi (Åsa Andersson, Eva Knuts), musikvetenskap (Åsa Bergman, Thomas Bossius) samt genusvetenskap (Jeanette Sundhall), alla med anknytning till olika former av barn- och ungdomskultur. Docentkompetens finns.
4. Forskningsanknytning. Institutionella förutsättningar, vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt samt dessa aspekters koppling till huvudområdet i fråga ska beskrivas.
Forskning kring barn- och ungdomskultur i olika former är stark. Åsa Bergmans forskning är inriktad mot villkor för barns och ungas lärande i olika musikrelaterade kontexter, Åsa Andersson forskar om ungdomars identitetskapande, Thomas Bossius om ungdomar och subkulturer och Jeanette Sundhall om barn, politik och demokrati.
Karolina Westling undersöker i sitt doktorandprojekt hur barn representeras i film från 1930-talet till nutid.
5. Övergångsmöjligheter till utbildning på nästa nivå ska beskrivas under förutsättning att detta är relevant för det aktuella huvudområdet.
En magisterexamen i Barn- och ungdomskultur ger behörighet till den planerade forskarutbildningen i Kulturstudier. Att kunna ge studenter möjligheten att gå vidare och ansöka om doktorandplats är en viktig orsak till att huvudområdet bör etableras på avancerad nivå.
6. Internationalisering. Internationellt studentutbyte, utbildningssamarbete med andra
universitet, lärarutbyte, undervisning på andra språk än svenska och internationella perspektiv i undervisningen ska redovisas.
Potentialen för internationella student- och lärarutbyten liksom andra samarbeten är stor. Lärarna/forskarna har viktiga kontaktytor utanför Sverige i sin forskning.
Till exempel medverkade Jeanette Sundhall i de nordiska kurser som gas i Fudan, Kina, 2015. Det finns också ett sedan länge etablerat lärarsamarbete med
Goldsmith College i London (Les Back). För närvarande har vi en adjunkt som är doktorand i film i London (Karolina Westling), som när hon återkommer tillför ytterligare kompetens vad gäller film och barn. Det komparativa perspektivet är viktigt, barn och unga är inte alltid lika, även om det ibland finns stora likheter över tid och rum. Delar av kurslitteraturen är på engelska. Vi är också inne i ett skede där vi på institutionen utvecklar tvärvetenskapliga kurser på engelska på avancerad nivå.
7. Förutsättningar för ev. verksamhetsförlagd utbildning eller praktik. För huvudområden som innehåller verksamhetsförlagd utbildning eller praktik ska förutsättningarna för att anordna detta redovisas.
Kurserna i Barn- och ungdomskultur genomförs i form av praktiknära undervisning, dvs med studiebesök och kontakter med det omgivande samhället. De kan också för de som vill ha ytterligare praktik kombineras med kursen Kvalificerad arbetspraktik med humanistisk inriktning.
8. Stabilitet och långsiktighet. Förutsättningar för att säkerställa god kvalitet i
huvudområdet över en längre tid ska redovisas. Det kan röra sig om förmodat söktryck och huruvida huvudområdet finns vid annat lärosäte inom eller utanför Sverige osv.
Söktrycket finns och är ackumulerat efter att kandidatkurser funnits på grundnivå under flera år. Så vitt vi vet förekommer inte huvudområdet eller kurser med kombinationen barn och ungdom på annat lärosäte i Sverige. Huvudområdet finns idag inte vid något annat universitet/högskola i Sverige. Närliggande områden som barnkunskap respektive ungdomskunskap finns, men inte kombinationen.
På institutionens mastersprogram Kultur och demokrati kan studenterna välja Barn- och ungdomskultur som valbara kurser, vilket ökar underlaget samtidigt som det ger programstudenterna fler kurser att välja bland. Undervisande lärare/forskare är tillsvidareanställa och kan förväntas vara kvar en längre tid.
Studenterna som läser institutionens kandidatprogram Kultur, estetik och kulturellt entreprenörskap eller Kandidatprogrammet Kultur och gör en kandidatuppsats inom dessa program är behöriga till kurserna i Barn- och ungdomskultur, vilket ger en stabil rekryteringsbas.
9. Huvudområdets koppling till en framtida arbetsmarknad. Analys av samhällets framtida behov av personer med aktuell utbildning, arbetslivsanknytning i
undervisningen och olika former för samverkan med avnämare ska redovisas.
Barn- och ungdomsperspektivet är viktigt inom många offentliga förvaltningar och
4
kulturinstitutioner, och kurserna kan fungera som vidareutbildning och
kompetensutveckling för många yrkeskategorier som arbetar med barn och/eller ungdomar. Kurserna i Barn- och ungdomskultur är även möjliga som en
fortbildning för lärare.
10. Hållbar utveckling. I underlaget ska framgå hur hållbar utveckling beaktas och integreras i huvudområdets innehåll.
Diskussioner kring vad som är socialt och kulturellt hållbart över tid är en viktig del i kurserna. Barn och ungdomar är våra kommande generationer och frågor som rör framtiden, och inte minst frågor kring demokrati och
delaktighet, och hur detta skapas idag bland unga, är en integrerad del i kursernas innehåll.
11. Bildning. I underlaget ska framgå hur bildningsaspekter beaktas och integreras i huvudområdet.
Att lärarna som undervisar i Barn- och ungdomskultur har sin bakgrund i institutionens estetiskt inriktade huvudområden filmvetenskap, musikvetenskap och konstvetenskap eller de mer kulturanalytiska inom etnologi, kulturstudier samt genusvetenskap borgar för att bildningsaspekten hela tiden finns närvarande. Bildningsbegreppet diskuteras utifrån exempel från olika konst- och medieringsformer, liksom med exempel från olika kontexter. Bildning som en viktig del av framtiden är bärande moment samtidigt som bildningsidealet som ett fast, oföränderligt villkor för kulturellt skapande utmanas i kurserna. I stället betonas förändring av detta ideal.
12. Likabehandling. I underlaget ska framgå hur jämställdhet och likabehandling utgör integrerade perspektiv i utbildningen.
Barns och unga vuxnas rättigheter, demokrati, delaktighet och hur jämställdhet och likabehandling är, och hur det görs till en del av deras vardag, har en stark och tydlig plats i kurserna.
./.
KULTUR, kandidatprogram, 180 hp Utbildningsplan
Grundnivå
H1KLT
G 2014/314 (rev. av 2009/04153)
1. Benämning och omfattning
KULTUR: Kandidatprogram, H1KLT, 180 högskolepoäng Culture: Bachelor’s programme, H1KLT, 180 hec
2. Beslut om fastställande
Fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden, Göteborgs universitet, 2009-10-01.
Att gälla från och med 2010-09-01
Reviderad av Humanistiska fakultetsstyrelsen, Göteborgs universitet, 2014-06-16.
Att gälla från och med 2014-09-01
3. Syfte
Syftet med KULTUR: kandidatprogram är att ge studenten en kandidatexamen som inrymmer empiriska, teoretiska, metodologiska och praktiska kunskaper och färdigheter nödvändiga för anställningar och eget entreprenörskap relaterade till yrkesverksamhet där genus-, jämlikhets- och kulturell analyskompetens av samtid och historia efterfrågas. Konkreta yrkesområden för
programstudenterna är konst- och kulturhistoriska museer, anställning som utredare, utvärderare, ombud och granskare inom kommunala, regionala verksamheter samt på myndigheter. Andra
relevanta möjligheter för anställning och eget entreprenörskap är som kulturkritiker, kulturjournalist, författare av utbildnings- och kursmaterial, tv-, film- och mediebolag och som arrangör av olika evenemang.
Utbildningen innehåller en gemensam grund, genomgående och sammanhållande teman samt val av breddnings- och färdighetskurser. Den gemensamma grundens samt temanas syfte är att ge redskap för ett analytiskt och ideologikritiskt perspektiv på kultur, kulturella uttryck, kulturförmedling och samhälle, liksom av maktordnande konstruktioner som genus, klass, ålder, plats, religion och etnicitet. Därtill ger programmet en fördjupad förståelse av kultur ur ett brukarperspektiv.
Syftet med breddningen är att ge studenterna grundläggande kompetens i ett valt område. Breddning kan väljas inom institutionen för kulturvetenskapers samt institutionen för litteratur, idéhistoria och religions kursutbud: filmvetenskap, genusvetenskap, idé- och lärdomshistoria, konst- och
bildvetenskap, kulturanalys, litteraturvetenskap, musikvetenskap, religionsvetenskap samt teaterstudier. Breddning kan även göras i andra relevanta ämnen och i form av ett internationellt utbyte.
4. Examen
Efter fullbordat program om 180 högskolepoäng utfärdas på begäran av studenten ett examensbevis med benämningen filosofie kandidatexamen med huvudområdet kulturvetenskap, Degree of
Bachelor of Arts with a major in Cultural Sciences.
5. Huvudområde Kulturvetenskap Cultural Sciences
6. Mål
Kunskap och förståelse
Efter avslutat program förväntas studenten kunna:
• diskutera och förhålla sig självständigt till kulturvetenskapliga begrepp, metodologier och teoretiska perspektiv.
• relatera olika kulturbegrepp och kulturella uttrycksformer till kunskap om makt och samhällskritik.
• beakta den valda breddningens grundläggande perspektiv i en kulturvetenskaplig kontext
Färdighet och förmåga
Efter avslutat program förväntas studenten kunna:
• kommunicera kulturvetenskapliga perspektiv muntligt och skriftligt, populärvetenskapligt såväl som akademiskt.
• självständigt planera, genomföra och försvara ett självständigt kulturvetenskaplig arbete, samt granska och värdera medstudenters arbeten.
• praktiskt tillämpa kulturvetenskapliga metoder för insamling och analys av empiriskt material.
• omsätta kunskap i kulturvetenskap och projektledarskap i praktiskt arbete, samt reflexivt förhålla sig till diskurser kring ledarskap och entreprenörskap.
• kommunicera den kulturvetenskapliga kompetensens relevans i yrkeslivet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutat program förväntas studenten kunna:
• inta ett kritiskt förhållningssätt till kulturarv, kanon och kanonbildande processer.
• uppmärksamma och granska normer som befäster hierarkiska, exkluderande och ojämlikhetsskapande principer i organisationer liksom i verksamheter.
• inta ett etiskt och självreflexivt förhållningssätt vid analys och förståelse av kulturella uttryck och kulturformer,
• Visa förståelse för det egna behovet av ytterligare kunskap inom det kulturvetenskapliga fältet.
7. Innehåll och upplägg
KULTUR: kandidatprogram förenar olika kultur- och samhällsgranskande perspektiv och teorier med valda breddningar och konkreta färdighetskunskaper för ett framtida yrkesliv.
Utbildningen ger kunskap om och förmåga att analysera olika kulturella estetiska uttrycksformer och texter av olika slag samt normbildningsprocesser i såväl dessa kulturella uttrycksformer som i organisationer, offentliga verksamheter, media och näringsliv samt i människors vardagsliv. Fokus läggs på en historiskt och teoretiskt förankrad analys av människans livsvillkor och uttrycksformer i ett samtida såväl som historiskt samhälle.
Målet är att ge en fördjupad förståelse för samtid och historia med perspektiv på demokrati och makt där exempelvis en kritisk analys av västerländsk bildningstradition och kanonbildning ingår som en naturlig del. Denna analys fokuserar såväl förändringar som konstanter i hur kultur artikuleras i form av representationer. Studenterna erbjuds rekommenderade studiegångar genom programmet.
Termin 1
Den första terminen utgörs av kursen KP1100 Kulturvetenskaper, grundkurs. Den innehåller
delkurserna: Kultur i teori (7,5hp), Kultur i praktik (7,5hp), Samtidskultur – gemenskap och skillnad (7,5hp) och Kultur och ideologi (7,5hp). Terminen syftar till att introducera grundläggande
kulturvetenskaplig teori, däribland normkritiska perspektiv, samt metodologiska redskap. Skriftliga och praktiska moment varvas. Ett viktigt tema är relationen mellan kultur och politik, och
studenterna möter teorier om organisation och förvaltning.
Termin 2
Den andra terminen inleds med kursen KP1120 Kultur, demokrati och staden (15hp), som ger en teoretisk introduktion till begreppen kultur, demokrati, urban utveckling och globalisering. Därefter
med färdighetskursen KP1120 Kulturoffensiven – vision, innovation och entreprenörskap (7,5hp).
Färdighetskurserna lägger fokus på projektledarskap, förvaltningskunskap, entreprenörskap, populärvetenskapligt och akademiskt skrivande samt olika former av museikunskap.
Termin 3
Under tredje terminen läser studenten en breddning (30hp). Breddningen kan väljas inom institutionen för kulturvetenskapers samt institutionen för litteratur, idéhistoria och religions kursutbud: filmvetenskap, genusvetenskap, idé- och lärdomshistoria, kulturanalys, konst- och bildvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap, religionsvetenskap eller teaterstudier. Dessa kurser läses tillsammans med respektive ämnes övriga studenter i det ordinarie kursutbudet.
Platsgaranti ges på grundkurser. Breddning kan även göras inom annat relevant ämne, men då utan platsgaranti. Detta planeras i samråd med koordinator. Terminen erbjuder också möjlighet till utbytesstudier utomlands. Dessa planeras i samråd med programkoordinator och internationell koordinator.
Termin 4
Den fjärde terminen återvänder studenterna till institutionen för kulturvetenskaper. Terminen inleds med två teoretiskt inriktade delkurser som fördjupar de kulturvetenskapliga perspektiven. Därefter följer en metodkurs och en uppsatskurs där studenterna i par genomför ett kulturvetenskapligt uppsatsarbete, vilket förbereder dem inför kandidatuppsatsen på termin sex. Tills vidare utgörs denna termin av KAY120 Fortsättningskurs i kulturanalys (30hp) bestående av delkurserna Kulturteoretiska texter (5hp), Kulturanalytiska perspektiv II (10hp), Att analysera kultur (7,5) och Uppsats (7,5).
Termin 5
Under tredje året har studenten att ge sin kandidatexamen en individuell prägel, dels under praktiken och dels i uppsatsarbetet. Termin fem inleds med den teoretiskt inriktade kursen KP1128 Kultur och samhälle (7,5 hp). Den innehåller även ett moment av fördjupning inom etnografiska metoder, med inriktning mot studier av arbetsplatser. Därefter följer kursen KP1123 Praktik (15 hp). Studenten ordnar själv sin praktikplats i samråd med kursansvarig. Avslutningsvis läses den
uppsatsförberedande kursen KP1122 Teori och metod (7,5).
Termin 6
Sista terminen inleds med att studenten skriver ett självständigt vetenskapligt arbete inom ramen för kursen KP1125 Kandidatuppsats. Därefter väljer studenten bland de tre färdighetskurserna KP11101 Att skriva om kultur (7,5hp), KP1102 Förvaltningskulturer (7,5hp) och KP1106 Det
kommunicerande rummet (7,5hp). Kulturprogrammet avslutas med den syntetiserande kursen KP1126 Outro (7,5 hp) där studenterna tillsammans organiserar en utåtriktad kulturfestival.
8. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet
9. Platsgaranti
Studenter som i föreskriven takt följer programmet har platsgaranti på de programspecifika kurserna.
10. Övergångsbestämmelser
Som breddning kan räknas etnologi 30 hp (innehållande kurserna ET1101, ET1102) eller motsvarande eller barn- och ungdomskultur 30 hp (BOU110), eller motsvarande.
11. Övrigt
* Vissa kursmoment, som exempelvis fältarbetskurser, kan komma att förläggas utanför Göteborg.
* Varje kurs, samt programmet i sin helhet, kommer att utvärderas muntligt och skriftligt. Resultaten kommer att återknytas till studenterna.
* För undervisnings- och examinationsformer se respektive kursers kursplaner.
