Dnr 2013/0138 KS-2 Kommunstyrelsen Diariekod: 300
Remiss av stomnätsstrategin, etapp 2
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar
• Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013- 04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2.
Sammanfattning
För att regionen ska klara miljömålen med den befolkningstillväxt v i nu upplever krävs en utveckling av kollektivtrafiken och en omprioritering av hur gaturummet används. Som en del i den förändringen har S L tagit fram en strategi för hur ett stomnät för busstrafiken kan utvecklas. Syftet med strategin är att
• tydliggöra och fastställa principer för stomnät i Stockholms län
• identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana
• fastställa strategi för trafikering av nätet avseende linjer, trafikslag och utbud
Geografiskt omfattar denna strategi området utanför innerstaden, som hanterades i etapp 1. Kostnader hanteras inte i denna utredning.
Målet är att i relationer med stort resande uppnå den restidskvot som anges i länets trafikförsörjningsprogram: 1,5. Det betyder att den upplevda tiden för en resa med kollektivtrafik inte ska vara längre än 1,5 gånger restiden med bil.
Utredningen föreslår 11 nya stomlinjer där hänsyn tagits till planerade och tänkta framtida spårinvesteringar.
Sollentuna berörs av två linjer:
Tyresö - Handen - Flemingsberg - Skärholmen - via Förbifarten - Vällingby - Barkarby - Sollentuna - Täby/Arninge
Vällingby - Rinkeby - Kista - (via Helenelund) - Danderyd Sollentunas synpunkter på förslaget redovisas i ett särskilt yttrande.
Kommunledningskontorets kommentar
Förutom det som f r a m g å r av bilagt förslag till yttrande finns det skäl att belysa några intressanta avsnitt i utredningen. R U F S 2010,
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
T u r e b e r g s h u s e t 191 8 6 0 8 - 5 7 9 2 1 0 0 0 0 8 - 3 5 0 2 9 0 w w w . s o l l e n t u n a . s e T u r e b e r g s torg S o l l e n t u n a
kapacitetsutredningen som förgick pågående investeringsplanering och Trafikplan 2020 som ligger till grund f ö r nuvarande planer p å
infrastruktur utveckling bygger samtliga p å idag lite föråldrade prognoser för befolkningsprognoser, bebyggelseutveckling och bilinnehav.
Den här redovisade utredningen bygger på mer aktuella siffror som gör den intressant ur ett vidare perspektiv och belyser ett problem i pågående
planering och diskussion. Det betyder bl.a. som utredningen påpekar att snitt som idag b e d ö m s ha kapacitet att klara trafiken p å lång sikt, med de
reviderade prognoserna, inte har det. Det här var j u m å n g a i regionen som pekade p å i samband med kapacitetsutredningen, men som regionen fick begränsat gehör för, bl.a. tas de centrala delarna av pendeltågssystemet upp.
Förutom det v i skriver i detta yttrande finns det anledning att å t e r k o m m a till detta i samband med yttranden över investeringsplanen i sommar.
Kartor och bilder ur utredningen
I det f ö l j a n d e finns några kartor och bilder ur utredningen som kan underlätta förståelsen av remissvaret. Hela utredningen kan hämtas p å http://sll.se/sll/templates/meetinqpaqeaspx?id=63391
Stombusslinjer som rör Sollentuna
J: Tyresö C - Handen - Flemingsberg - Kungens Kurva/Skärholmen - Vällingby - Barkarby- Sollentuna - Täby/Arninge: F l e r a r e g i o n a l a s t a d s k ä r n o r f o r b i n d s m e d e n nnglinje.
Linjen knyter ihop kollektivtrafiksystemet g e n o m e n effektiv t v a r f ö r b i n d e l s e i stråk m e d stort r e s a n d e o c h viktiga m å l p u n k t e r
K: Vällingby - Rinkeby - Kista - Bytes-punkt Oanderyd; Linjen ar e n s a m m a n s l a g n i n g av n u v a r a n d e linje 178 ( M a r b y - K i s t a - J a k o b s b e r g ) o q h 179 (Vällingby - R i n k e b y - K i s t a S o l l e n t u n a ) Linjen har e n väsentligt g e n a r e d r a g n i n g an d a g e n s S a m m a n s l a g n i n g e n av linjerna möjliggörs g e n o m att Rarkacby f ö r s e s m e d e n ny spårkoppling mot A k a l l a / K i s t a samtidigt s o m T v a r b a n a n s K i s t a g r e n ar u t b y g g d
Bromma i ,
Stomlinjenätet i norra Stockholm
Nätet med bytespunkter till spår
Figur 32. Det utvecklade spfroy&emet
Et utvecklat pendeltågsnät kan ge 20 minuterstrafik till Arlanda och 6-7 minuterstrafik till Upplands Väsby
Ett exempel på tänkbara lösningar efter 2030
Utredningen belyser vikten av att prioritera kollektivtrafiken i gaturummet.
E n framtida bild av Turebergsleden?
Figur 40, Bussar på egna banor, Busway Nantes, Franknke (foto Thomas Johansson).
Strategin för att öka kollektivtrafikandelen och minska bilreaandet behöver aven inkludera åtgärder I hela trafiksystemet, användande av ekonomiska styrmedel, bebyggelseplanering och markanvändning.
Dnr 2013/0138 KS-2 Diariekod: Diariekod: 300
Remiss av stomnätsstrategin, etapp 2
Allmänt
Utredningen är intressant och väcker m å n g a f r å g o r förutom själva förslaget till stombusslinjer. Det grundläggande är naturligtvis att regionens m å l om kollektivtrafikandel i resandet inte kan nås med den utveckling som idag planeras inklusive ekonomiska styrmedel. Utredningen ifrågasätter delvis R U F S argumentation för regionala kärnor genom att peka p å alt dessa leder utspridning av resandet som försämrar kollektivtrafikens korikurrenskraft.
Här vore det önskvärt med ytterligare underlag och en fortsatt diskussion om R U F S modell är hållbar.
Det är intressant att ta del av utredningens försök att greppa helheten och använda som en bakgrundsbild till föreslaget stomnät. Det ger en möjlighet att b e d ö m a förslaget utifrån en samlad bild av framtidens kollektivtrafiknät.
För Sollentunas del v i l l v i gärna se en vidare studie av möjliga avlastningar av pendeltågslinjen. Den redovisade tunnelbaneförlängningen från Solna mot T ä b y centrum skulle kunna v i k a av från Märstastråket senare och p å det sättet bidra till kapacitetsförstärkning i stråket.
Stomnätsprincipen
Den beskrivna utvecklingen av ett modernt och attraktivt stomnät är tilltalande och nödvändigt i en region som v i l l f r a m h ä v a kollektivtrafiken.
Utvecklingen av stomnäten som en del i arbetet med att förändra synen p å vem som " ä g e r " gatan är också lätt att sympatisera med och en viktig f r å g a i stadsplaneringen. Sollentuna arbetar med en ny trafikstrategi och trafikplan och prioritering av gång- cykel och kollektivtrafik kommer att vara ett viktigt inslag i planarbetet.
Det är samtidigt en förändring som i m å n g a avseenden kommer att vara k o n f l i k t f y l l d och kräva ett öppet samarbete mellan alla inblandade parter.
Stomnätslinjer
A v de föreslagna linjerna berörs Sollentuna av två: J och K .
Eftersom förslagen bygger p å avancerade modellberäkningar är det knappast möjligt att ha detaljerade synpunkter på val av sträckning utifrån resandenytta. D ä r e m o t kan v i konstatera att två av regionens kraftigast växande kärnor - T ä b y och Kista - har den sämsta restidskvoten mellan sig av alla kärnsamband, 2,0, långt från målet 1,5. V i utgår från att detta u p p m ä r k s a m m a t s och att det varit svårt att hitta en bättre lösning - linje J dras j u ä n d å genom Rösjökilen söder om Rösjön,. Det vore önskvärt att
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
utredningen gick ett steg vidare och vände p å utgångspunkten: För att uppnå kvoten 1,5 i relationen Kista-Täby, vad skulle krävas?
I Häggvik verkar Sollentuna för att en södra entré till pendeltåget ska byggas snarast. Det kommer att skapa en god bytesmöjlighet mellan stombussen och pendeltåget som bör utnyttjas genom att linjen dras väster om j ä r n v ä g e n genom Sollentuna, istället för öster om som föreslagits. I övrigt b e d ö m e r v i att det finns goda möjligheter att utveckla en bra framkomlighet genom Sollentuna både på Turebergsleden och på
Danderydsvägen. O m en passage ska ske genom Järvakilen behöver det studeras noga.
För den södra linjen, K , behöver en utveckling ske i passagen förbi Helenelunds station. Här ska m å n g a trafikslag samsas i ett o m r å d e som kommer att utvecklas som en del av den regionala stadskärnan.
Sannolikheten är stor för att delar av centrum med torg och handel flyttas in i kilen. Spårvägen kommer att ha sin ändhållplats här och platsen är
fortfarande ett av alternativen för ett regionaltågstopp och under alla förhållanden en viktig bytespunkt f ö r de som reser mellan västerort och Arlanda. Riksintresse f ö r sex spår p å Ostkustbanan spär på problematiken.
Den p å g å e n d e projekteringen av Tvärbanan måste anpassas till denna framtid. E n god framkomlighet ska utvecklas parallellt med en bra stadsbygd.
