Bil 1. Resultat från enkäten och djupintervjuerna
För att få en bättre helhetssyn på svaren presenteras resultaten av både enkäten och djupintervjuerna under samma rubriker som användes i enkäten.
Enkäten delades in i fem delar och bestod av sammanlagt 72 frågor:
• Bakgrund, 9 frågor
• Utgödsling, 23 frågor
• Grovfoderhantering, 15 frågor
• Kraftfoderhantering, 17 frågor
• Övrigt, 8 frågor
Totalt svarade 218 personer på enkäten.
Bakgrund
På de olika frågorna om bakgrund svarade mellan 216-218 personer. Av dessa var ca 87 procent kvinnor och 13 procent män.
De flesta personerna, 36 procent, var i åldern 35-44 år gamla.
0 5 10 15 20 25 30 35 40
7-14 år 15-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65+ år Ålder
Procent
Figur 1. Åldersfördelning på de som svarat på enkäten.
Hälften av dem som svarat på enkäten hade en kroppslängd som låg mellan 160 och 169 cm. Dock varierade längden på de som svarat från under 149 cm till över 190 cm, dvs. en skillnad på nästan en halv meter! (Figur 2).
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55
-149 cm 150-159 cm 160-169 cm 170-179 cm 180- 189 cm 190- cm Kroppslängd
Procent
Figur 2. Kroppslängd i cm på de personer som svarat på enkäten.
De flesta personer som svarat på enkäten (87 %) har arbetat med eller hanterat hästar i mer 10 år och de allra flesta i mer än fem år, så de svarande har mångårig erfarenhet av vad arbete i stall innebär. (Figur 3).
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0-1 år 2-5 år 6-10 år 11- år
Procent
Figur 3. Hur många år har du hanterat hästar?
Av de svarande var 63 procent verksamma inom hästsporten i form av hobby- /fritidssysselsättning. Näst vanligaste verksamheten var egenföretagare med 44 procent och sedan anställd i hästverksamhet med 10 procent. (Figur 4).
0 10 20 30 40 50 60 70
Egenföretagare Anställd Hobby/Fritid Annat
Procent
Figur 4. Hur är du verksam inom hästsporten?
3
Enkäten innehöll fem kategorier av hästverksamheter och den vanligaste var
privatstall (54 %), sedan kom inackorderingsstall (31 %), tävlingsstall (17 %), stuteri (23 %) och sist rid- och travskola (12 %), men de flesta andra yrken inom
hästnäringen var även de representerade. På denna fråga har man svarat på flera alternativ vilket betyder att de är sysselsatta i olika verksamheter. (Figur 5).
0 10 20 30 40 50 60
Rid-travskola Stuteri Tävlingsstall Privatstall Inack.stall Annat
Procent
Figur 5.Typ av hästverksamhet.
Hästverksamheten hade i de flesta fall 5 till 9 hästar (29 %), och i fallande ordning fler än 15 hästar (25 %), 3 till 4 hästar (21 %), 10 till 14 hästar (13 %) och färre än 3 hästar (12 %). (Figur 6).
0 5 10 15 20 25 30 35
-2 hästar 3-4 hästar 5-9 hästar 10-14 hästar 15- hästar
Procent
Figur 6. Hur många hästar har verksamheten?
Den vanligaste stallösningen i hästverksamheten var hästboxen (95 %) och sedan lösdriften (32 %) och spiltan (9 %). (Figur 7).
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Box Spilta Lösdrift Annat
Procent
Figur 7 Typ av stall i verksamheten.
Det mest förekommande ströet på hästplatserna var träspån (55 %), halm (48 %), torv (29 %) och en blandning av olika strömaterial (5 %). (Figur 8).
0 10 20 30 40 50 60
Spån Halm Torv Blandning Annat
Procent
Figur 8. Typ av strö.
Utgödsling
Under sektionen utgödsling ställdes frågor om gödselgrepen, skyffeln, sopborsten och skottkärran. Dessutom togs frågan upp om verksamheten hade någon form av mekanisk utgödsling.
Gödselgrepen Enkäten
De flesta av de ca 200 personer som svarade på frågorna om gödselgrepen var nöjda med den. 49 procent tyckte att den fungerade bra och 14 procent mycket bra. 23 procent tyckte att den var varken bra eller dålig och 14 procent att den var dålig eller mycket dålig. 78 procent svarade vidare att grepen bestod av bland annat plast, 37 procent att den var delvis gjord av stål och 31 procent delvis i lättmetall. 18 procent av greparna var delvis gjorda i trä. På frågan om vilka parametrar som fungerade bra eller dåligt på gödselgrepen svarade de flesta positivt. Värt att kommentera är att hållbarheten/slitstyrkan inte verkar vara så bra. Vikten anses däremot vara bra liksom handtaget och skaftet. Själva redskapshuvudet (grepen) uppfattas vara både bra och dålig av de svarande. (Figur 9).
0 10 20 30 40 50 60
Handtaget
Skaftet
Redskapshuvudet
Vikten
Formen
Funktionen
Annat
Procent
Bra Dåligt
Figur 9. Diagrammet visar vad som är bra respektive dåligt med gödselgrepen.
Kommentarer
Det var 107 personer som skrev kommentarer om gödselgrepar, vilket var det
redskap som också fick allra flest kommentarer. Här framkommer många synpunkter på dagens grepar. Flera personer kommenterar längden på skaftet. En del tycket att skaftet är för långt, och en del att det är för kort. Som några har föreslagit så är justerbara längder på skaft att föredra. Flera skriver att den traditionella stålgrepen med träskaft för halm är för kort och för tung medan spångrepen med
aluminiumskaft är lättare men att den ofta går sönder i redskapshuvudet (pinnarna bryts av). Bredden på redskapshuvudet kommenteras också, liksom antalet pinnar på huvudet.
Intervjuerna
Här skiljer sig synpunkterna kraftigt åt när det gäller grepar för spån och torv respektive halmgrepar. Överlag var de som mockade i framförallt spån men även torv tämligen nöjda med den s.k. Aubiose-grepen (se nedan), även om man bl.a.
önskade bättre hållbarhet i handtagets och grephuvudets infästning i skaftet, i kallt väder, fler längder på skaftet samt vassare tänder. Idag måste man kapa skaftet själv till lagom längd. Någon hade satt Aubiose-grepens huvud på ett ergonomiskt format skaft (se nedan). Överlag ansågs de billigare kopiorna vara av undermålig kvalitet, de höll oftast bara ett halvår på sin höjd.
.
När det gäller halmgrepar däremot var man mer missnöjd. Antingen var de för tunga, hade fel längd eller vinkel, eller hade för stora mellanrum mellan tänderna. Flera använde kompostgrepar och liknande som inte var anpassade till utgödsling, utan bl.a. slets för snabbt mot golvet och blev trubbiga. Önskemålet var en lätt, ställbar grep med ”lagom” brett mellan vassa tänder. Denna ansåg man inte fanns idag.
Skyffeln Enkäten
De flesta tyckte att skyffeln fungerade bra eller mycket bra (58 %). 34 procent tyckte att den var varken bra eller dålig, och 8 procent att den var dålig eller mycket dålig.
Materialet som skyffeln var gjord av varierade då drygt en tredjedel av skyfflarna bestod av plast, stål, trä och lättmetall. På frågan om vilka parametrar som fungerade bra eller dåligt på skyffeln svarade de flesta positivt även här. (Figur 10).
0 10 20 30 40 50 60
Handtaget
Skaftet
Redskapshuvudet
Vikten
Formen
Funktionen
Annat
Procent
Bra Dåligt
Figur 10. Vad är bra respektive dåligt med skyffeln?
Hos skyffeln var det vikten som fick både bra och dåligt i betyg. De delar som var bäst var handtaget, redskapshuvudet, funktionen i sig samt hållbarhet/slitstyrka.
7 Kommentarer
Flera personer kommenterar skyffeln genom att beskriva den som tung, med för kort skaft och för trubbig. Några skriver att de har köpt skyfflar helt i plast som är lätta, har brett huvud och fungerar bra i arbetet. En del skrev också att de inte använder skyffeln i någon större utsträckning i häststallet. Totalt kommenterade 77 personer skyffeln i hästverksamheten.
Intervjuerna
En mängd olika skyfflar (varav en del från början var framtagna för andra ändamål) användes. Här var man mer nöjd med användbarheten, även om man anmärkte på dålig hållbarhet, för trubbig och vek kant nertill och för låga kanter på sidorna. Man har letat skyfflar överallt för att hitta någon som passar till jobbet i stallarna.
Sopborsten Enkäten
Tre fjärdedelar av de svarande tyckte att sopborsten fungerade bra eller mycket bra.
Sopborsten bestod i de flesta fall av trä (84 %) och i några färre fall av plast (38 %).
Vad som var bra och dåligt med sopborsten visas nedan. (Figur 11).
0 10 20 30 40 50 60
Handtaget
Skaftet
Redskapshuvudet
Vikten
Formen
Funktionen
Annat
Procent
Bra Dåligt
Figur 11. Diagrammet visar vad som är bra eller dåligt med sopborsten.
Hållbarheten/slitstyrkan var inte så bra enligt de svarande på enkäten. Däremot var vikten och funktionen uppskattad.
8 Kommentarer
Totalt 68 personer kommenterade sopborsten. De flesta har flera sopborstar av olika modeller. Ett antal personer skrev att en vanlig sopkvast eller ”piassavakvast”
fungerar bäst. Flera personer kommenterar längden på borsten, och de flesta vill ha relativt långa och lite mjukare borst jämfört med den vanligare sopborsten med korta hårda plastborst.
Intervjuerna
En av de mest uppskattade sopborstarna/kvastarna var - något förvånande - den som visas på de två första bilderna nedan. Tyvärr var skaften på dessa för korta och hållbarheten för dålig, men funktionen utmärkt på någorlunda släta golv. De vanligaste modellerna är annars de tre som visas på den tredje bilden, och här överensstämde åsikterna om dessa med det som framkom i intervjuerna.
Skottkärran Enkäten
Skottkärran fick ett positivt omdöme av ca 65 procent av de svarande. 25 procent tyckte generellt att den var varken bra eller dålig. På frågan om vad skottkärrans kärl var gjort av svarade 44 procent stål, 40 procent plast och 31 procent lättmetall. De allra flesta, 87 procent, hade ett hjul på skottkärran medan 12 procent hade två hjul.
Vad som fungerade bra och dåligt på skottkärran visas i Figur 12. 187 personer svarade på det som var bra och 169 på det som var dåligt.
0 10 20 30 40 50 60
Handtagen Behållaren Hjulet/-en Vikten Formen Funktionen Hållb./slitst. Annat
Procent
Bra Dåligt
Figur 12. Vad som fungerade bra och dåligt med skottkärran.
Det som sticker ut i resultaten som visas i figur 12 är att hälften av de svarande tyckte att funktionen på skottkärran var dålig. Vikten ansågs dock vara bra enligt drygt hälften av de svarande, medan en fjärdedel tyckte att vikten istället var ett problem.
Kommentarer
Skottkärran fick 75 kommentarer och flera personer kommenterade att den var för tung och svår att tömma. En del skrev att de hellre hade en mindre kärra och får gå flera gånger än en större. Andra skrev att kärran är för liten och en del att enhjuliga har bättre balans än tvåhjuliga. Andra skrev att tvåhjuliga var bättre ur
balanssynpunkt men att de är svårare att köra med uppe på gödselhögen. Några skrev att plastbehållare är bättre än behållare i lättmetall/plåt. En del personer önskade lägre kärror som är lättare att lasta. Flera personer skrev också att de köpt ”den gamla vanliga typen” av ren vana, men att de sedan fått prova nyare varianter med
plastbehållare, eller som är mindre, och blivit positivt överraskade.
Intervjuerna
När det gällde skottkärrorna fanns det många åsikter! De flesta tyckte att de tvåhjuliga var bäst, men de var höga (hög lyfthöjd), ofta svåra att manövrera och tippa samt krävde stor plats. De var också i vissa fall tunga att köra, speciellt uppför en ramp.
Enhjuliga skottkärror var vanliga, framförallt därför att man fick en lägre lasthöjd och vikt samt att de var smidigare att manövrera, trots mer obalans.
10 Mekanisk utgödsling
Enkäten
På frågan om någon del av utgödslingen var mekaniserad svarade 94 procent nej och 6 procent ja av 208 svarande personer.
Intervjuerna
I några större stallar hade man en mekanisk utgödsling som användes varje dag.
Oftast var man nöjd med den, men strödde man med lång halm var svårigheten att halmen ofta fastnade i utgödslingen och ställde till problem. Med räls i taket hade man ibland en vagga för gödsel som - förutom att den lätt kom i svängning - fungerade bra.
Den övriga formen av mekanisering som finns i stallarna idag används när man har djupströbäddar, antingen i boxstallar eller i lösdrifter. Bädden mockas ut en eller ett par gånger om året, antingen med hjälp av traktor eller med en Bobcat.
Bilden nedan visar ett boxstall med öppningsbara fronter så att utgödslingen kan ske maskinellt
11 Grovfoderhanteringen
Enkäten
Utfodringen av grovfoder ansågs av 56 procent fungera bra eller mycket bra i hästverksamheten. 31 procent tyckte att den fungerade varken bra eller dåligt. Hur förvaringen av grovfoder såg ut i de svarandes hästverksamhet visas i Figur 13.
Bilden visar dessutom var halmbalarna brukar förvaras.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Höbal - skullen
Löst hö - skullen
Höbal - marknivå
Ensilage - skullen
Ensilage - marknivå
Halmbal - skullen
Halmbal - marknivå
Procent
Figur 13. Var grovfoder och halmbalar förvaras i hästverksamheterna.
På frågan vad de svarande använde för redskap för att utfodra hästarna svarade 66 procent att de använder IKEA-kassar eller liknande. 38 procent utfodrar med bara händerna, 27 procent med fodervagn/-kärra, 25 procent med högaffel och 8 procent med hönät. Under svarsalternativet ”annat” hade ett tiotal svarat att de också använder traktor vid utfodringen av grovfoder (Figur 14).
procent
Figur 14. Redskap som användes för att utfodra grovfoder 0
10 20 30 40 50 60 70
IKEA-kasse
Hönät
Fodervagn/kärra
Högaffel
För hand
Annat
12 Kommentarer
Ett antal personer uttryckte sitt missnöje över det befintliga systemet, och tycker att det är alldeles för tungarbetat och tidsödande! De saknar någon typ av klo eller redskap för att få isär fodret i storbalarna vid vägning. Vågar som var bättre anpassade till att väga grovfoder önskades också. Många skulle hellre ha ett mer mekaniserat system om det fanns möjlighet.
Intervjuerna
Även i intervjuerna framkom det att IKEA-kassar är ett av de vanligaste sätten att utfodra grovfoder till hästar idag! Man utfodrade hästarna i portioner, och vägde upp flera kassar åt gången för dygnsbehovet. Detta ansågs – åtminstone i stallar med många hästar - både tungt och tidsödande. Att utfodra med storbalar i boxstallar innebär mycket handarbete. Några av de större stallen använde vagnar eller
handtruckar när man utfodrade grovfodret, med växlande resultat. De som hade fler hästar och fodrade ensilage ute använde oftast traktor och balgrip eller spjut.
13
Högaffeln Enkäten
På frågan hur högaffeln fungerar hade 60 procent svarat bra eller mycket bra. 30 procent svarade varken bra eller dåligt.
Högaffeln består delvis av stål enligt 83 procent av de svarande samt delvis av trä (50 %) och lättmetall (4 %). De parametrar som är bra respektive dåliga på högaffeln visas i figur 15. Det var 79 personer som svarade på frågan om vad som var dåligt och 109 personer som svarade på frågan om vad som var bra med högaffeln i enkäten.
0 10 20 30 40 50 60
Handtaget
Skaftet
Redskapshuvudet
Vikten
Formen
Funktionen
Annat
Procent
Bra Dåligt
Figur 15. Parametrar på högaffeln som fungerar bra respektive dåligt enligt de svarande.
Högaffelns betyg är högst när det gäller hållbarhet/slitstyrka, dess funktion och själva skaftet. Vikten och redskapshuvudet får sämst betyg.
Kommentarer
Totalt skrev 57 personer en kommentar kring högafflar. Flera skrev att de inte använder högaffeln så ofta, utan att de använder händerna i stället. Flera kommenterade antalet pinnar i redskapshuvudet, de flesta vill ha eller var nöjda med tre pinnar i huvudet.
Några skrev att de var för tunga, och andra att skaftet bör vara justerbart i längd eller ha en annan längd än den nuvarande.
Intervjuerna
De som intervjuades hade samma erfarenheter när det gällde högafflarna som de ovan nämnda, med tillägget att skaftet ofta gick sönder när man tog tyngre tag. En annan synpunkt var att tänderna behöver vara vassare och inte bli trubbiga så fort, då detta påverkar hur man kommer in i balar eller t ex löshö.
14 Fodervagn eller liknande
Enkäten
På frågan om vad användarna tycker om fodervagnen eller liknande svarade 52 procent, i detta fall 57 personer, att den var bra eller mycket bra. 38 procent tyckte att den var varken bra eller dålig. Fodervagnens kärl bestod enligt 104 svarande
personer huvudsakligen av stål (45 %), plast (35 %), trä (15 %) och lättmetall (11%).
25 procent svarade att fodervagnarna hade ett hjul, 24 procent fyra hjul, 20 procent tre hjul och 19 procent två hjul. Ingen svarade att fodervagnen eller liknande var rälshängd.
De parametrar som fungerade bra respektive dåligt visas i Figur 16. 84 personer svarade på vad som var bra och 66 personer på vad som var dåligt. Fler personer tyckte alltså att fodervagnen eller liknande fungerade bra än dåligt.
0 10 20 30 40 50 60
Handtagen
Hjulet/-en Vikten
Formen Funktionen
Annat
Procent
Bra Dåligt
Figur 16. Fodervagnens bra respektive dåliga aspekter.
Flertalet tyckte att fodervagnens funktion, behållare och hållbarhet/slitstyrka var bra.
Hjulet/- en samt fodervagnens vikt fick flest negativa betyg.
15 Kommentarer
På frågan om kommentarer rörande fodervagnen skrev 37 av 71 personer att de inte använder speciella fodervagnar, eller så använder de vanliga skottkärror. Flera använder hinkar istället, främst på grund av att de har få hästar. Några använder IKEA-kassar eller liknande. Ett par personer har trehjuliga fodervagnar, men de välter lätt samt är tunga. På denna fråga blev det nog ett missförstånd från vissa, som trodde att det var kraftfodervagnen som menades.
Intervjuerna
Det upplevdes som ett stort problem att hitta bra vagnar för grovfoderhanteringen.
När man använde pallyftare snodde sig stråna runt de små hjulen och orsakade tvärstopp. De större vagnarna var oftast inte utrustade med en bra våganordning så man enkelt skulle kunna nettoväga fodret, dvs hur mycket som togs bort/blev kvar.
Man hade också svårt att hitta vagnar som var tillräckligt små och manövrerbara i trängre utrymmen. Några hade konstruerat egna vagnar för storbalar.
Kommentarer kring utfodring av grovfoder
Flera personer uttryckte som tidigare nämnts sitt missnöje över det befintliga systemet, och skulle hellre ha ett mer mekaniserat system, istället för IKEA-kassar och liknande lösningar. Några efterlyser också en våg som är inbyggd i fodervagnen.
35 personer svarade på denna fråga.
Kraftfoderhanteringen Enkäten
De allra flesta, 76 procent av 210 svarande personer, tyckte att utfodringen av kraftfoder fungerade bra eller mycket bra.
Hinken
Hinken fungerade bra eller mycket bra i verksamheten enligt 67 procent av de 202 svarande. I princip alla svarade att hinken var huvudsakligen gjord av plast (99 %).
159 personer svarade sedan på vad som var bra med hinken och 133 personer på vad som var dåligt. Svaren visas i Figur 17.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Handtaget Behållaren Vikten (tom) Formen Funktionen Hållb./slitst. Annat
Procent
Bra Dåligt
Figur17. Hinkens bra och dåliga sidor enligt de svarande personerna.
De flesta tyckte att vikten, funktionen och formen var bra på hinken, medan drygt 70 procent tyckte att hållbarheten/slitstyrkan var dålig. Dessutom fick handtaget betyget dåligt av knappt hälften av personerna.
Kommentarer
Flera personer som är nöjda använder bygg- eller murarhinkar istället för ”vanliga”
hinkar. En del använder hinkar från köket, men de spricker lätt och locken går snabbt sönder. En detalj som fick mycket kritik är handtagen som ”skär in i” handen. Totalt svarade 65 personer på denna fråga.
Intervjuerna
Man upplevde framförallt de stora hinkarna som svåra att bära, tex fulla med vatten.
Här fungerade de runda hinkarna med en platt sida mycket bättre, med mindre spill och bättre arbetsställning. Många tyckte också att hinkarna var för känsliga för kyla och lätt sprack vid stötar mm. Önskemål fanns också att handtagen borde formas om för att inte skära in i händerna som de gör när man bär tungt. De trekantiga hinkarna kunde vara bra i vissa situationer, men var svårare att rengöra. Någon undrade om det inte gick att göra en långsmal hink som var lättare att ta ur (se bild ovan).
Fodervagnen eller liknande Enkäten
På frågan om vad användarna tycker om fodervagnen eller liknande för kraftfoder svarade 49 procent, i denna fråga 42 personer, att den var bra eller mycket bra. 38 procent tyckte att den var varken bra eller dålig. Fodervagnens kärl bestod enligt 78 svarande personer huvudsakligen av stål (47 %), plast (27 %), trä (13 %) och lättmetall (10 %). 34 procent svarade att fodervagnen hade tre hjul, 24 procent ett hjul, 24 procent fyra hjul och 19 procent två hjul. Ingen av de 68 personerna som svarade på denna fråga sa att fodervagnen eller liknande var rälshängd.
De parametrar som fungerade bra och dåligt visas i figur 18. Det var nästan lika många som valde att svara på det som fungerade bra som dåligt på fodervagnen eller liknande i kraftfoderhanteringen. 60 personer svarade på vad som var bra och 53 personer på vad som var dåligt.
0 10 20 30 40 50 60
Handtagen
Hjulet/-en
Vikten
Formen
Funktionen
Annat
Procent
Bra Dåligt
Figur 18. Beskrivning över vad som var bra och dåligt på fodervagnen eller liknande.
Drygt 40 procent tyckte att funktionen samt hållbarhet/slitstyrka var bra med fodervagnen. En tredjedel tyckte att hjulen fungerade dåligt.
Kommentarer
På denna fråga svarade 29 av 47 personer att de inte använder någon fodervagn för kraftfoder. De flesta som svarat använder hinkar istället, som fylls på vid en större behållare.
Intervjuerna
Intervjuerna visade, att man upplevde att de största problemen med fodervagnar var att de hade alldeles för dåliga och klena hjul samtidigt som de var tunga och därmed blev de svårmanövrerade. Några ville ha fler fack i vagnen, så man kunde ha fler sorters foder med sig
18 Foderskopor
Enkäten
Knappt tre fjärdedelar av de 200 personer som svarade på hur foderskoporna fungerade i verksamheten tyckte att de fungerade bra eller mycket bra. Endast 6 procent tyckte att de fungerade dåligt eller mycket dåligt. Foderskopan är enligt 91 procent gjord av plast, enligt 14 procent gjord av stål och enligt 9 procent gjord av lättmetall.
På frågan om vad som fungerade bra på foderskopan svarade 162 personer och på vad som var dåligt 96 personer (Figur ). Det var alltså betydligt fler som valde att svara positivt än negativt på frågan om foderskopans funktion mm.
0 10 20 30 40 50 60 70
Handtaget
Skaftet
Skopan
Vikten
Formen
Funktionen
Annat
Procent
Bra Dåligt
Figur 19. Parametrar som fungerade bra respektive dåligt på foderskopan.
Över 60 procent tyckte att vikten var bra, och ca 50 procent att funktionen, formen och själva skopan var bra. Hållbarheten/slitstyrkan samt formen var dålig enligt ca 30 procent av de som svarade.
19 Kommentarer
Flera personer svarade att de använder genomskinliga litermått, vilket gör mängden kraftfoder lättavläst. Andra som använder alternativa foderskopor i stället för speciella kraftskopor använder sig av decilitermått samt begagnade plåt- och plastburkar. De kraftskopor som används har dålig gradering och de spricker ofta mellan skopan och handtaget. 42 personer valde att lämna en kommentar i denna fråga.
Intervjuerna
Hållbarhet, funktion och ergonomi var de parametrar som diskuterades mest när det gäller foderskopor. De flesta tyckte att hållbarheten var alldeles för dålig, speciellt vissa plastskopor (se bild). För låga/respektive höga kanter beroende på om de användes för spannmål eller betfor var en synpunkt, en annan var att handtagen skär in i händerna på vissa skopor Ergonomin, att kunna ta foder ur en hink utan att behöva välta så mycket på hinken, var ytterligare en synpunkt som framfördes (se bilder).
Övriga frågor
Vattning av hästar Enkäten
På frågan om hur hästarna får vatten i stallet svarade 53 procent av 209 personer att de får det via vattenkoppar. 50 procent svarade att de får det via hinkar och 28 procent via vattenslang som fyller hinkar. Då flera svarade på flera alternativ, betyder det att man vattnar hästarna på flera olika sätt i en del hästverksamheter.
20 Kommentarer
Sjuttio personer skrev kommentarer kring vattning. Främst kommenterades
fördelarna med hinkar då de dels medger kontroll av hur de ser ut inuti, hur mycket hästarna dricker samt att de inte fryser lika lätt som vattenkoppar eller
vattenledningen. Några är dock mycket nöjda med sina vattenkoppar i stallet, och tycker att de sparar både tid och ryggar. Några kommenterade också att det finns både bra och dåliga vattenkoppar på marknaden.
Intervjuerna
Fler och fler av de som inte har så många hästar verkar gå över till vattning med hink, trots merarbetet. Detta dels för att de vill ha kontroll på hur hästen dricker, dels för att den kan dricka mer åt gången. De som har nyare vattenkoppar med ställbart flöde verkade vara nöjdare än de med de traditionella kopparna med nipplar.
De flesta gav också hästarna vatten ute under dagen, åtminstone när det var plusgrader.
Mekanisk utfodring Enkäten
På frågan om någon del av utfodringen var mekaniserad svarade ca 94 procent nej och ca 6 procent ja av de 208 svarande personerna.
Intervjuerna
Några intervjuer gjordes i mekaniserade stallar, och personalen där var nöjd med funktionen på hjälpmedlen. På nedanstående bilder syns två typer av rälshängd vagga för grovfoder, en degblandare för blandning av betfor eller blötfoder samt två
exempel på foderhäckar för grovfoder.
21 Synpunkter och tips
Enkäten
54 personer lämnade olika typer av synpunkter och tips. Flera kommenterade återigen avsaknaden av mekanisering i stallet. Flera påpekade också hur dagens handredskap ser ut och att de måste förändras för att passa personer av olika längd och den arbetsuppgift de är gjorda för.
Det var många som kommenterade de olika redskapen under respektive punkt, och där finns många frön till hur redskapen kan utvecklas för att bli mer anpassade till arbetet.
Intervjuerna
Från början när man frågade folk ute i stallarna vad de tyckte om sina redskap, hade många inte tänkt speciellt mycket på vilka alternativ som fanns eller vad som kunde vara bättre. När man började diskutera mer ingående, kom det fram många
synpunkter på vad som var bra, men framförallt vad som kunde vara bättre. En del hade hittat egna lösningar på redskap som inte fungerade tillfredsställande, och några tipsade om praktiska detaljer eller hjälpmedel som de funnit vara bra.
Exempel på bra lösningar finns, t.ex. en vagn för halm i fyrkantsbalar, som sticks under balen och sedan välts upp så man kan köra in den i stallet. Även en bra krok att hänga vattenhinkar i skickades in av en hästägare (se bilder). Exemplen och
lösningarna är många, de behöver bara föras ut till allmän kännedom!
Tidsåtgång Enkäten
Den tid som åtgick för att gödsla ut hos hästarna bedömdes vara ca 15 min/häst och dag (46 st) eller i genomsnitt 1 tim och 18 min per dag (142 st). När det gällde utfodring beräknades det ta ca 11 min/häst och dag (17 st) eller i genomsnitt 47 min/dag (170 st).
Intervjuerna
De som hade hästar som reds, kördes eller användes på något sätt beräknade tiden för utgödsling och utfodring (med den längsta tiden för utgödslingen) till ca 70 % av den
totala tiden som gick åt i stallet en vanlig dag. För hästar som inte användes, t ex fölston, bedömdes tiden för utgödsling vara ca 50 % av den totala tiden och på motsvarande sätt tiden för utfodring ca 40 %.
